Genom att arbeta med projekt, som ett redskap, får vi en helhetssyn

LOKAL
ARBETSPLAN
PETER PANS PERSONALKOOPERATIVA
FÖRSKOLA
2015 / 2016
LOKAL ARBETSPLAN
FÖR PETER PANS
PERSONALKOOPERATIVA
FÖRSKOLA 2015/2016
(reviderad 1601)
Peter Pans verksamhet utgår från ett helhetsperspektiv kring barnet, vilket
omfattar både kunskapsmässiga och sociala målsättningar. Den lokala
arbetsplanen för arbetsenheten Peter Pan är ett uttryck för hur vi vill att denna
helhet ska formas.
Vi diskuterar, utvärderar och reviderar kontinuerligt planen så att dokumentet
känns levande och stämmer överens med hur vi arbetar på förskolan i stort.
Den lokala arbetsplanen är mycket viktig och ett avgörande steg för den
pedagogiska verksamheten på Peter Pan. Men den är samtidigt en länk i en kedja
av olika styrdokument där helheten, alla samlade dokument, är viktigare än vart
och ett av dessa dokument. För att sätta den lokala arbetsplanen i detta perspektiv
kan följande försöka illustrera denna kedja av styrdokument.
Internationella styrdokument
FN:s barnkonvention
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
Nationella styrdokument
Skollagen
Läroplan för förskolan LPFÖ 98-10
Kommunala styrdokument
Förskole- och skolplanen för Malmö Kommun
Lokala styrdokument
Lokala arbetsplanen för Peter Pan
FÖRSKOLANS VISION:
*VI VILL ATT BARNEN SKA LÄRA SIG ATT TA ANSVAR FÖR SITT LIVSLÅNGA
LÄRANDE GENOM ATT FÅ BARNEN ATT TRO PÅ SIG SJÄLV OCH HÄVDA SINA
ÅSIKTER.
*PERSONALEN SKA VISA FÖRTROENDE FÖR BARNENS OLIKA KOMPETENSER
OCH ATT DET SES SOM EN RESURS FÖR ALLAS LÄRANDE.
MÅL FÖR PETER PANS
VERKSAMHET 2015/2016
* Vi vill att barnens förmåga till empati och omtanke om andra ska utvecklas, att
de ska kunna hävda sina behov och ingå i sociala sammanhang.
* Vi vill stödja och stimulera barnens språkliga utveckling på ett medvetet sätt.
Vi ska främja barnen med annat modersmål i vår verksamhet.
*Vi vill arbeta med att utveckla vår pedagogiska dokumentation i vår
verksamhet.
UTVECKLINGSOMRÅDE 2015/2016
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
ANSVARSUPPDRAG PERSONAL HT 2015/VT 2016
IDA
SPRÅK
EBBA
MATEMATIK
PETRA
ESTETISKA ÄMNEN
LINA
LIKABEHANDLING
JENNY
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
BIRTHE
KOST
KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL
Syftet med kompetensutveckling är att göra personalens och barnens vardag
stimulerande.
Kompetensutvecklingen för personalen kan innefatta olika områden såsom;
kurser, litteratur, studiebesök, diskussioner och utvärdering av verksamheten. Den
sker i enlighet med målen i den lokala arbetsplanen och personalens behov, allt
för att gynna barnen och verksamheten på Peter Pan.
 Personalen på Peter Pan har rätt till en viss summa pengar i
fortbildningssyfte.
 Personalen på Peter Pan har rätt till ett medarbetarsamtal per termin.
Uppföljning och dokumentation ska finnas för varje samtal. En individuell
utvecklingsplan ska utarbetas, vilken ska utvärderas och följas upp vid
varje samtal.
 Personalen på Peter Pan har rätt till ett visst antal dagar utav adekvat
fortbildning. Personalen tar ansvar för att fortbildning genomförs och att
yrkesrollen ständigt utvecklas.
ORGANISATION
Peter Pan bygger på att personalen tar ansvar för de inskrivna barnens förskola.
Att vara förälder på Peter Pans Personalkooperativa Förskola innebär
engagemang och bl åtar man sig till exempel föräldraresurs. Det innebär att varje
familj har ett visst antal dagar (för närvarande tre torsdagar) per år då man arbetar
på förskolan. Man har hand om en frukost med barnen och deltar i olika aktiviteter
med sitt/sina barn.
Peter Pans Föräldrakooperativa Förskola startades 1987 av ett par familjer som
behövde barnomsorg. Under åren har förskolan bytt lokaler, utökat verksamheten
och är nu belägen på Gasverksgatan 8 i Malmö. Peter Pan drevs fram till 200812-31 som ett föräldrakooperativ, ekonomisk förening, i vilken föräldrarna till
barnen var medlemmar. F o m 1/1 2009 drivs förskolan numera som ett
personalkooperativ. Förskolan finansieras i huvudsak av kommunala bidrag och
ansvarar inför kommunen.
VÄRDEGRUND:
För att barnen skall få förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse
måste vi ge varje barn självkänsla och självtillit. Barnet skall på förskolan kunna
utveckla sin sociala kompetens och empatiska förmåga.
Glädje:
*Det ska vara lustfyllt och roligt att vara här.
*Ska genomsyra förskolans aktiviteter.
Empati:
*Behandla alla som du själv vill bli behandlad.
Trygghet
* Att varje barn blir sett och hört.
* Att våga vara sig själv.
* Föräldrar, barn och personal ska känna förtroende för
varandra och delaktighet i verksamheten.
Likabehandling:
*Vi vill att alla ska känna att de är unika och har ett lika
värde.
*Vi vill att alla ska ha mod att stå för sin åsikt och våga
agera och stå emot mobbing.
KUNSKAPSSYN/BARNSYN
Vi anser att barn skapar sin egen kunskap tillsammans med andra barn och vuxna
och genom att möta fenomen i sin omvärld. Att lära genom att försöka, undersöka,
uppleva och dra egna slutsatser. Barn lär sig på olika sätt och genom att använda
alla sina sinnen. Vi ser barnet som kompetent och nyfiket med erfarenheter som
berikar deras och andras lärande.
Genom att utveckla den pedagogiska miljön främjar vi det nyfikna,
utforskande och kunskapssökande barnet. I den fria leken lär sig barnet genom
rollspel; socialt samspel, konflikthantering, bearbetar händelser och utvecklar
sin fantasi. Vi pedagoger lägger vikt vid att få barn att känna att man inte är sitt
beteende.
Vi utmanar barnet att tänka självständigt, att ta ansvar för sitt livslånga
lärande, att vara ifrågasättande genom att vara delaktigt i pedagogiska
processen. Barnen planerar, genomför och utvärderar aktiviteterna med
pedagogerna och vi pedagoger fungerar som handledare genom att ge barnen
redskap att hitta egna lösningar.
Vi vill att barnen ska känna att de kan påverka sin dag och sitt liv och om det
tillkommer konsekvenser att kunna ta ansvar för sina beslut. Vi tar vara på barns
delaktighet genom bl a regelbundna samtal och intervjuer om hur de vill ha det
när de är hos oss.
Mål att uppnå:
Vi vill att varje barn
 får uppleva att det är meningsfullt att lära sig nya saker genom lusten att
upptäcka och dra egna slutsatser.
 utvecklar sin förmåga att skapa med hjälp av olika material och tekniker
 utvecklar sitt intresse och sin förståelse för tal- och skriftspråk,
matematik, natur, miljö och teknik.
 utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga.
 ses som rikt och kompetent.
 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt
förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få
möjlighet att påverka sin situation.
Mål att sträva mot:
Att varje barn
 Får utvecklas i sin egen takt.
PEDAGOGEN
Vi tror på en pedagog som är aktivt nyfiken på barnen och deras tankar. Vi ska
möta och arbeta vidare med barns nyfikenhet och lust till lek och lärande.
 Pedagogerna ansvarar för den pedagogiska verksamheten. Vi har en
skyldighet att vara insatta i de ramar som möjliggör eller omöjliggör den
pedagogiska verksamheten.
 Det är viktigt att utveckla metoder och arbetssätt. Vi är ständigt inbegripna
i en process, där nyfikenheten på vårt eget lärande är stor. Det är viktigt att
synliggöra verksamheten, processen och vårt eget lärande genom
dokumentation.
 Vi stimulerar barnet och väcker lusten att lära genom att de får försöka,
undersöka, uppleva och dra egna slutsatser.
 Pedagogens roll är att handleda och lära sig tillsammans med barnen.
 Vi värdesätter den fria leken som ett viktigt inslag i den pedagogiska
verksamheten. Vi som pedagoger fungerar då som handledare och redskap
för att möjliggöra barnens behov och önskningar. Förhållningssättet är
förmågan att vara närvarande och vägleda barnen till att hitta egna
lösningar.
 Att ge varandra feedback, att ha ett öppet klimat och en bra stämning är
viktiga faktorer i personalgruppens självförtroende. Att kunna se varandras
olikheter, dra nytta av dem, och medvetandegöra varandra den individuella
utvecklingsprocess som alla ingår i.
 Alla mål som vi sätter upp ska var utvärderingsbara och är i ständig
utveckling. Målen kan brytas ner till grupperna och varje individuellt barn
och de är i ständig förändring. En del mål är långsiktiga och har mer
karaktären av strävans mål.
ARBETSSÄTT
Vi utvecklar ständigt våra pedagogiska redskap och arbetssätt. För att barnen ska
tillägna sig ett livslångt lärande är det viktigt att vi utmanar oss som pedagoger
och undersöker nya vägar att nå målet.
INSKOLNING
Föräldrarna informeras vid ett samtal om rutiner, regler och verksamheten i övrigt.
Inskolningen varar i en till två veckor och läggs upp tillsammans med föräldrarna.
Inskolningsprocessen förklaras och tydliggörs. Även barngruppen förbereds på
mottagandet av det nya barnet. Ett uppföljningssamtal genomförs någon månad
efter inskolningen eller i kombination med utvecklingssamtal.
UTSKOLNING
Avslutningssamtal med föräldrar och barn kan erbjudas vid behov. Vi ska finnas
tillgängliga inför skolstart.
UTVECKLINGSSAMTAL
Utvecklingssamtal erbjuds två gånger per läsår och föräldrar och personal kan be
om ytterligare samtal vid behov. Där informerar personalen om barnets dag och
deras utveckling socialt/fysiskt/psykologiskt.
PROJEKT
Genom att arbeta med projekt, som ett redskap, får vi en helhetssyn på barnet
och dess utveckling. Barnen undersöker, upptäcker och experimenterar i sin
omvärld. Det viktiga är barnets nyfikenhet och processen som leder till barnets
kunskap om sig själv och sin omvärld.
Mål:
*Personalen ska ge barnen utrymme och möjlighet att använda sin fantasi.
*Vi ska ta tillvara på barnens tidigare erfarenheter och tankar i arbetet med
projekt.
SAGOSTUND
Mål:
*Barnen ska varje dag få möjlighet att lyssna till en saga.
Genomförande:
*Sagostunden kan ta sig i olika former som t ex högläsning, flanosagor, sago-cd.
UTEVISTELSE/UTFLYKTER
Mål:
*Barnen ska få uppleva och känna igen naturförändringar och årstider.
*Träna grov- och finmotorik genom ”naturliga” hinder.
*Barnen ska stimuleras till att upptäcka djur och natur och få respekt för dem.
Genomförande:
*Alla barn ska vara ute varje dag.
LEK
Mål:
*Barnen ska lära sig de grundläggande sociala reglerna.
*Träna sig i konfliktlösning (vuxna ska ej lägga sig i för tidigt utan ge barnen en
chans att lösa det själv och finnas till för vägledning).
*Känna att de är med i en lekgrupp, har lekkamrater.
*Leken ska stimulera fantasin.
*Barnen ska styra och bestämma sin lek – med stöd av personalen.
Genomförande:
*Se till så att det finns varierat lekmaterial och bra lekmiljö.
*Skapa förutsättningar för lek i lokalen.
RÖRELSE/GYMNASTIK
Mål:
*Barnen ska bli medvetna om sin kropp, sin hälsa och sitt välbefinnande.
*Barnen ska kunna röra sig till instruktioner.
*De ska utveckla grovmotoriken.
*Barnen ska få en ”- det är kul att röra på sig – känsla”
Genomförande:
*Att utmana barnen motoriskt på ett lekfullt sätt.
*Introducera lekar med regler.
HEMMETS ROLL OCH
INFLYTANDE
Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och uppväxt. Därför har alla
föräldrar rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på
förskolan. För att nå en god kvalitet i verksamheten måste föräldrarna känna sig
delaktiga, ha ett starkt förtroende för förskolans verksamhet. Samarbetet mellan
förskolan och hemmet måste vara gott och tillsammans skall vi arbeta för att nå
de gemensamma målen. Vi måste här ta vara på föräldrarnas önskemål och tankar
i planerings- och uppföljningsarbetet.
 Förskolan är ett komplement till hemmet och för att kunna se varje barns
individuella situation är en förutsättning bra dialog/samverkan med hem
och föräldrar.
 Föräldrarna får insikt och delaktighet i den pedagogiska verksamheten
genom bl a föräldraresurs och utvecklingssamtal. (Föräldraresurs se bilaga)
 Föräldrars synpunkter ges stor betydelse bland annat genom en kontinuerlig
utvärdering i form av enkät
 Med hjälp av dokumentation försöker vi göra verksamheten tydlig och
synlig.
 Föräldrar ska få regelbunden information om verksamheten. Detta sker
genom möten, informationsblad, månadsbrev osv. Genom regelbundna
utvecklingssamtal ska föräldern få information om sitt eget barn och
därmed vara delaktig i barnets utveckling och processer på förskolan.
 Alla våra relationer ska vara tydligt respektfulla. I respekten för varandra
växer självtilliten och självförtroendet. Det är viktigare att vara förebild än
kritiker. Det är viktigare att acceptera varandra än att döma varandra. I en
sådan kultur är alla tryggare och vågar vara kreativt ifrågasättande, nyfiket
kritiska och idérika.
FÖRÄLDRARESURS
Föräldraresurs är en möjlighet för föräldrar att vara med sitt barn under dagen på
förskolan och få en upplevelse om hur sitt barn fungerar i en grupp. Det är roligt
för barnen att kunna visa upp för föräldern vad vi gör under dagarna och samtidigt
får barnen en möjlighet att lära känna de andra barnens föräldrar.
Att tänka på under föräldraresursen
Ditt barn är självklart viktigt, men glöm inte de andra barnen (syskon får ej vara
med under föräldraresursen). Be gärna personalen om hjälp vid konflikter med
ditt barn, speciellt vid våra rutinsituationer. Vi hjälper gärna till för att det ska
flyta så smidigt som möjligt för alla parter.
Nedan följer en mall för hur FR-dagar kan vara. Se det som en hjälp för de olika
rutiner och händelser som finns under dagen.
Torsdag
7.15
Förbered och prata med personal. Barnen kommer 07.30 så ta emot
dem och var tillgänglig (Birthe fixar frukost i köket).
8.00
Har frukost med barnen medan personalen har planering inne på
kontoret.
Dukar av frukosten och är tillgänglig för barnen och personalen
kommer ut. En förälder hjälper Birthe med att handla mejerivaror.
Dagen kan avslutas eller så stannar man så länge man kan och vill.
8.30
9.00
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
PETER PANS
PERSONALKOOPERATIVA
FÖRSKOLA
Ledningsdeklaration: Styrelsen och all personal på Peter Pans
Personalkooperativa förskola tar helt och hållet avstånd från
behandlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla
människors lika värde i överensstämmelse med diskrimineringslagen
och skollagen. Alla barn har rätt att vistas i en förskolemiljö fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Därför
tillämpar vi nolltolerans mot kränkningar.
PRIORITERADE MÅL FÖR LIKABEHANDLING 2015/2016
Mål:
Syfte:
Metod:
ARBETSLAGET SKALL:
FÖREBYGGANDE ARBETE
*Vara förebilder som vuxna och vara starka och ärliga genom att säga vad vi
tycker.
*Vi ska få barnen att reflektera över sitt handlande genom att t ex ställa frågor
(Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du gjort på något annat sätt? Hur tror du
att den andre känner sig?)
-Känna sig trygga med hur vi ska arbeta genom bl a diskussioner i
personalgruppen.
-Vi ska uppmuntra positivt beteende.
-Vi ska använda oss av olika metoder i vårt arbete för att förebygga kränkningar
dvs START, känsloresan, StegVis, drama, sagor och dagliga samtal med barnen.
-Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna om arbetet mot kränkningar och
informera vid incidenter.
- Vi ska vara närvarande pedagoger och handleda barnen i olika situationer som
kan uppstå kring diskriminering och kränkningar.
-Vårt förhållningssätt mot barnen präglas av gemensamma och av alla kända
riktlinjer, däribland våra värdegrundsord (Empati, glädje trygghet och
likabehandling.)
ÅTGÄRDANDE ARBETE
När föräldrar eller barn upptäcker/upplever någon form av kränkande
behandling, kontaktas ansvarig pedagog. När någon i personalen får reda på
eller själva upptäcker någon form av kränkande behandling reagerar vi direkt
och arbetar så här:
-Ansvarig pedagog kontakter föräldrar till de berörda barnen samma dag.
-Vid enstaka kränkningar: Ansvarig pedagog har tydliga samtal med
barnet/barnen, uppföljande föräldrasamtal och observerar barngruppen
kontinuerligt.
-Vid upprepade kränkningar: ansvarig pedagog upprättar åtgärdsprogram
tillsammans med föräldrarna och delger övrig personal.
Om någon upplever att en vuxen diskriminerar trakasserar eller kränker ett barn
eller vuxna kontaktas förskolechefen som vidtar åtgärder.
BARNEN SKALL:
FÖREBYGGANDE ARBETE
-vara delaktiga i diskrimineringsarbetet genom att arbeta kontinuerligt med
START, StegVis, känsloresan och drama.
-genom att genomföra barnintervjuer kring likabehandling.
ÅTGÄRDANDE ARBETE
-få barnen att våga stå emot, att reagera och agera mot kränkande behandlingar
och likabehandling i barngruppen.
FÖRÄLDRARNA SKALL:
FÖREBYGGANDE ARBETE
-genomföra enkäter hur de upplever att deras barn har det på förskolan
utifrån likabehandlingsplanen, som arbetas fram av personalen.
-ta del av likabehandlingsplanen när de startar på förskolan och ta del av den
under föräldramöte.
-föräldrarna har ansvar att berätta väsentlig information och händelser kring
kränkande behandling och diskriminering för pedagogerna.
ÅTGÄRDANDE ARBETE
-föräldrarna skall vara aktiva och delaktiga i arbetet mot kränkande behandling i
vardagen och då åtgärdsprogram har upprättats.
Uppföljning och utvärdering:
Likabehandlingsplanen ska utvärderas med barnen i grupp och även
utvärderas i personalen under utvärderingsdag en gång per termin.
Revidering:
Revideras vid behov vid varje terminsslut.
MATPOLICY
Styrdokument
Livsmedelsverkets föreskrifter för förskolor
Folkhälsoinstitutet
I korthet
Vi vill att barnen ska må bra och uppskatta det de serveras
Vi vill att maten ska vara varierad och näringsriktig
Vi vill bibehålla ett lågt socker intag och bra balans på fiber- och fettintag
Vi vill att alla barn har ett jämnt energiintag under hela dagen (jämn
blodsockernivå)
Vi lagar all mat från grunden (få halvfabrikat)
Vi strävar efter att alla barn ska äta varierat och grönsaker ska vara en del av
intaget.
Vi vill öka inköpet av ekologiska varor beroende på vår budget.
Frukost
Serveras 8.00 och är ett s.k. mjölkmål
Fil/yoghurt & flingor, grönsaker och smörgås serveras varje dag och barnen väljer
vad de vill äta.
Lunch
Det serveras:
Till lunch serveras vatten som måltidsdryck.
Mellanmål
Mellanmålet ska vara ett ”litet” mål som inte ska ersätta varken lunch eller
middagsmålet
Alla mellanmål ska innehålla mjölkprodukt
Vi serverar:
Gröt, fil/yoghurt, ugnspannkaka, knäckebröd och skorpor under veckan.
Frukt
Vi äter ekologiskt odlad frukt (och grönsaker) som beställs från RCD.
Barnen serveras frukt vid 3 tillfällen varje dag: förmiddag, lunch och eftermiddag.
Mjölk
Vi dricker ekologisk mellanmjölk
Specialkoster
Alla föräldrar med barn som har matallergi/intolerans ska förevisa läkarintyg om
detta.
Föräldern rekommenderas att kontakta Birthe vid förändring.
Personal
Vi äter tillsammans med barnen en sk. pedagogisk måltid.
MÅLTIDER
Mål:
*Barnen ska få en lugn och trevlig stund.
*De ska få en positiv bild av mat.
*Lära sig att klara av en måltid, vett och etikett vid matbordet.
*Våga smaka på all mat.
Genomförande:
*Vuxen vid bordet är förebild under måltiden.