samband mellanförmåga att leva ett gott liv och

BAKGRUND
En persons tro på sin förmåga att klara de utmaningar som han/hon ställs inför anses ha en
inverkan på hur aktiviteter utförs. Orealistiskt hög eller låg tro kan begränsa en persons
aktivitetsutförande [1]. Psykiskt störda lagöverträdare (PSL) har ofta en orealistisk tro på sin
aktivitetsförmåga och sin förmåga att klara att leva ett gott liv i samhället [2]. Det är därför
viktigt att undersöka PSL’s aktivitetsutförande, se hur de skattar sin förmåga att leva ett gott
liv och även se om det finns samband mellan dessa faktorer.
Rättspsykiatri
Rättspsykiatri är en specialitet inom psykiatrin [3]. Rättspsykiatrisk vård har idag det dubbla
syftet att vårda brottslingen och samtidigt skydda samhället från fortsatta brott [4]. Målet med
vården är att patienten förbättras psykiskt så att han/hon inte längre är allvarligt psykiskt störd
och inte bedöms kunna förbättras av ytterligare vård. Om detta är uppfyllt men patienten har
en kvarstående risk för att återfalla i allvarlig kriminalitet ska tvångsvården fortsätta [4].
Lidberg och Wiklund (2004) [5] menar att utifrån Lagen (1991:1129) [6] om rättspsykiatrisk
vård (LRV), behöver dessa patienter få vård vid specialklinik [5]. Detta på grund av
samhällsskyddsaspekten och behovet av att kunna ge kvalificerad vård utifrån patientens
behov och de speciella förutsättningar som gäller för dessa individer. Lidberg och Wiklund
[5] anser vidare att endast på dessa kliniker finns ett tillräckligt underlag av patienter för att
kunna utveckla den specialkompetens som krävs för denna vård [5]. Rättspsykiatri som
arbetsområde ställer särskilda krav på den personal som arbetar där gällande bland annat
säkerhetsrutiner och patientens farlighet [7, 8].
Sedan långt tillbaka i tiden har psykiskt sjuka som begått brott tillerkänts en straffrättslig
särställning. En av de gamla skandinaviska lagarna, Västgötalagen, stadgade reducerad
mansbot för ”galen man” som dräpt någon [9, 5]. Från medeltiden och framåt har synen på
om och hur kriminella och psykiskt sjuka ska behandlas och eller straffas skiftat [9]. Den
medicinsk-kriminologiska forskningen, bland annat om huruvida behandling kan vara
framgångsrik eller inte, har sedan 1960-talet fört en tynande tillvaro [9]. LRV-lagen [6]
beskriver hur proceduren är vid rättspsykiatrisk undersökning samt vilka kriterier som gäller
vid allvarlig psykisk störning [10]. Lagen beskriver de centrala bestämmelserna om hur straff
och vård ska avvägas. Beslut som fattas enligt LRV kan i de flesta fall överklagas och
särskilda regler gäller för handläggningen i domstol av dessa mål. Utskrivning från
rättspsykiatrisk vård sker genom beslut av förvaltningsdomstol eller chefsöverläkare [4]. I
-1-
Sverige döms varje år mellan 300-400 personer till rättspsykiatrisk vård. Behandlingstidens
längd varierar och en lokal undersökning i Vadstena visar att medelvårdtiden varierar mellan
3 till 4 år [10]. Andel kvinnor bland de som är dömda till rättspsykiatrisk vård är ca 8% [11].
Psykiskt störda lagöverträdare
Allvarlig psykisk störning kan vara tillstånd av psykotisk karaktär med symtom av
vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. En hjärnskada kan leda till en psykisk
funktionsnedsättning av allvarlig art med störd realitetsuppfattning och svårigheter att
orientera sig i tillvaron. Andra exempel på allvarlig psykisk störning är allvarliga depressioner
med självmordstankar, svårartade personlighetsstörningar som vissa invalidiserande neuroser
samt personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykoskaraktär. Hit hör även
alkoholpsykoser samt psykoser som kan drabba narkotikamissbrukare [12]. Många psykiskt
störda lagöverträdare (PSL) har även missbruksproblem [5]. När en person är i den akuta
fasen av en psykisk störning sätts för det mesta funktionsförmågan ner eller inskränks. Efter
behandling i det akuta skedet behöver en bedömning göras av vad som är funktionssvårigheter
som inte kan påverkas genom behandling och som leder till en kvarstående
funktionsnedsättning. Efter en psykossjukdom kan detta vara initiativlöshet och apati,
överkänslighet och psykisk sårbarhet, oförmåga att tillämpa kunskaper i nya situationer m.m.
Funktionsnedsättning förekommer ofta som en följd efter olika psykiska sjukdomar [13].
Många PSL har låg sjukdomsinsikt och trots att de skattar sin förmåga som hög klarar de inte
av att utföra många vardagssysslor [11]. Det finns få studier som mäter sambandet mellan hur
PSL skattar sin förmåga att leva ett gott liv och deras aktivitetsutförande. Det finns dock
tidigare studier som mäter sambandet mellan livskvalité och självskattat aktivitetsutförande
hos personer med allvarlig psykisk störning. I en sådan studie av Boyer, Hachey och Mercier
(2000) [14] konstateras ett positivt samband mellan klienters uppfattning av
aktivitetsutförande, vad gäller arbete, och livskvalité.
Aktivitetsutförande hos psykiskt störda lagöverträdare
Psykiskt störda lagöverträdare (PSL) skall ges alla möjligheter att återfå ett så självständigt liv
som möjligt, detta kan bland annat ske genom att få stöd i att praktiskt öva på dagliga
aktiviteter [15]. Lloyd (1995) [16] fastslår att denna patientgrupp ofta uppvisar
funktionsnedsättningar inom en eller flera aktivitetsområden till exempel personlig hygien,
arbete och fritid [16]. Arbetsterapeuten har enligt Lloyd (1987) [17] en viktig roll i
behandlingsarbetet. För att kunna ge en optimal behandling måste arbetsterapeuten göra en
-2-
bedömning av PSL’s funktionsnivå [17]. Denna bedömning kan t ex ske med hjälp av
Assessement of Motor and Process Skills (AMPS) [18].
AMPS har sin teoretiska grund i Kielhofners (1985) [19] the Model of Human Occupation
(MOHO). Människan ses där som ett öppet system som tar in information och sedan handlar
utifrån denna information för att producera resultat i form av utförande av sysselsättningar.
Kielhofner menar att människans öppna system har tre undersystem som är relaterade och
därmed påverkar varandra. De tre systemen benämns vilja, vane och sinne-hjärna-kropputförandesystemet [19]. Kielhofner [19,20] beskriver de tre undersystemen på följande vis:
Viljesystemet inkluderar värderingar, personligt förorsakande och intressen [19]. Viljemässiga
faktorer inverkar på kvaliteten i utförandet av en aktivitet. När en person väljer och kan utföra
en aktivitet som stämmer överens med hans/hennes önskan och intresse blir resultatet
maximerat [20]. Vänjadesystemet organiserar ”vad vi gör” och ”när vi gör det” till rutiner.
Inom vänjande systemet finns två komponenter, rollmanus och vanekartor. Vänjandesystemet
är framför allt relevant för hur aktiviteter organiseras över tid och ger möjlighet för personen
att organisera utförandet av aktiviteten i identifierbara roller och vanor [19]. Sinne-hjärnakropp-utförandesystemet består av de strukturer som används av muskuloskeletala,
neurologiska, kardiopulmonära och kognitiva delar [19].
Enligt Lloyd (1987) [17] har psykiskt störda lagöverträdare, utifrån Kielhofners modell,
störningar inom samtliga tre undersystem. Emotionella störningar och en känsla av att vara
missnöjd med sin livssituation kan hindra individen från att utöva sina tidigare intressen eller
att intresset förloras för de aktiviteter som dagligen utövas. De dagliga rutinerna störs och
individen upplever svårigheter att planera sin tid och får svårt att klara sin personliga hygien
och sin hemsituation [17].
Förmågan att leva Ett gott liv
Lloyd (1995) [2] menar att psykiskt störda lagöverträdare (PSL) ofta har livserfarenheter som
lett till att de mottagit många negativa budskap om sig själva och sitt beteende [2]. Lloyd
anser att ett resultat av detta kan medföra att de ofta känner sig otillräckliga, oönskade,
oaccepterade, att de inte passar in och att de inte klarar av att göra saker. Om personen sedan
mottager ytterligare negativa budskap från omgivningen är dessa endast en bekräftelse på det
som individen redan vet, att han/hon är värdelös [2]. Varje rehabiliteringsprogram som riktar
sig till lagöverträdare förutsätter en föreställning om att det finns en möjlighet att personen
klarar att leva ett gott liv [21].
-3-
I Wards teori (2002) [21] definieras termen ”Ett gott liv” som ett sätt att leva som är
välgörande och meningsfullt för individen. Ward anser att möjligheterna att leva ett gott liv
påverkas av graden av utveckling hos individen gällande tre delar. Kropp innefattar
fysiologiska behov som sex, hunger, törst osv. Psykologisk funktion innefattar psykologisk
kapacitet att fungera i världen. Socialt liv kännetecknas av det sociala stöd som underlättar för
individen att utföra meningsfulla handlingar [21]. Vidare menar Ward att ett skäl till att begå
kriminella handlingar kan vara att individen uppnår en belöning, att de genom sitt kriminella
liv tillfredställer sina primära behov. Det är inte troligt att individen kommer att upphöra med
sina kriminella handlingar så länge hans/hennes liv karaktäriseras av en frånvaro av
ickekriminella, för individen, högt värderade aktiviteter. Lagöverträdaren behöver själv
komma fram till vad som är viktigt just för honom/henne och till grund ligger då en
föreställning om vad ett gott liv innebär. Det måste också finnas en tro hos individen att det är
möjligt att leva ett sådant liv [21].
Teorin Self-Efficacy [22] innefattar en persons tro på sin förmåga att organisera och
genomföra handlingar under specifika omständigheter. En person utvecklar förväntningar
inför situationer och på resultatet av sitt handlande innan de faktiskt befinner sig i situationen.
Motivation, känslor och handlande påverkas mer av tron på sina förmågor än den faktiska
vetskapen om vad personen objektivt klarar av. Orealistiskt hög eller låg tro kan begränsa en
persons aktivitetsutförande. Self-efficacy tros även ha olika effekter på den psykosociala
funktionen. Den avgör hur stor ansträngning som krävs och hur stor uthållighet som behövs
för att övervinna de hinder som individen möter. Det påverkar även sårbarhet gällande
känslomässiga problem [22, 23].
Arbetsterapi och rättspsykiatri
Chacksfield (1997) [7] menar att arbetsterapeuten har en viktig roll inom behandlingen av
psykiskt störda lagöverträdare (PSL). I Eklunds (1999) [24] studie av långvarigt psykiskt
stördas upplevelse av behandlingsresultat av arbetsterapi visades skillnader av upplevda
förbättringar före och efter behandling av bland annat aktivitetsförmåga, detta gällde dock ej
för livskvalité [24].
Chacksfield (1997) [7] föreslår vidare att det som skiljer arbetsterapeuten från de övriga
teammedlemarna är dess fokus på de praktiska aktiviteter och sysslor som formar PSL’s
dagliga liv [7]. Forward et al (1999) [3] beskriver att arbetsterapeutens ansvar sträcker sig
från grundläggande arbete i bedömning och behandling av dagliga aktiviteter till
-4-
rekommendationer vid rättpsykiatrisk prövning och undersökning som underlag till domstol
[3]. Arbetsterapeuten inom en rättspsykiatrisk enhet måste enligt Lloyd (1995) [16] tänka på
att standardutrustning även kan användas som vapen och måste därför ha en ökad
medvetenhet om risk för våldsamhet och aggressivitet [16, 15, 25]. Lloyd menar även att det
är viktigt att all personal på en rättpsykiatrisk enhet måste analysera sina egna värderingar om
människor som begått våldsbrott och hur de ska behandlas [16]. Inom området saknas
kunskap och litteratur angående rättspsykiatri och arbetsterapi och det finns få
bedömningsinstrument inom detta specifika område vilket ytterligare försvårar arbetet [15,
25].
Problemformulering
Under de senaste årtiondena har inställningen till behandling av psykiskt störda lagöverträdare
(PSL) ändrats. Tidigare ansågs inte behandlingsinsatser ha någon brottsförebyggande effekt.
Nu har det framkommit att vissa behandlingsformer har effekt på PSL’s återfall i brott [26].
Utifrån detta är det intressant att undersöka vilka behandlingsformer som är framgångsrika.
Tidigare forskning beskriver att tron på sin förmåga att klara utmaningar i vardagen har en
inverkan på hur aktiviteter utförs [1]. En person som inte tror sig om att ha kontroll över sitt
liv har sämre förmåga att vara välanpassad, socialt kompetent och uppleva tillfredställelse
med sitt liv [17]. Ur en arbetsterapeutisk synvinkel är det därför viktigt att undersöka om
arbetsterapeuters bedömning och behandling av motoriska och processfärdigheter i vardagliga
aktiviteter har en påverkan på PSL’s tro på sin förmåga att leva ett gott liv
Syfte
Syftet med studien är att beskriva psykiskt störda lagöverträdares (PSL) självrapporterade
förmåga att leva ett gott liv och deras observerade aktivitetsutförande. Syftet är även att
studera sambandet mellan självrapporterad förmåga att leva ett gott liv och observerat
aktivitetsutförande hos PSL.
Frågeställningar

I vilken grad uppfattar PSL sin förmåga att leva ett gott liv.

Vilken nivå av processfärdigheter har PSL.

Vilken nivå av motoriska färdigheter har PSL.
-5-

Vilket samband finns mellan processfärdigheter och förmåga att leva ett gott liv hos
PSL.

Vilket samband finns mellan motoriska färdigheter och förmåga att leva ett gott liv
hos PSL.
METOD
Design
För att besvara syftet har vi valt en beskrivande och jämförande design där sambandet mellan
förmåga att leva ett gott liv och aktivitetsutförande undersöks.
Urval
Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var
samtliga patienter, inskrivna på en rättspsykiatrisk klinik i mellansverige, som bedömts med
instrumentet Asessement of Motor and Process Skills (AMPS) (bilaga 1) mellan september
2003 och november 2004. Tidsskillnaden mellan AMPS-bedömningen och självskattningen
av ”Ett Gott Liv” (bilaga 2) fick inte uppgå till mer än ett år för den enskilde patienten. Med
dessa inklusionskriterier var 22 personer aktuella för medverkan i undersökningen, 20
personer deltog. Två personer hade lämnat kliniken på grund av förflyttning till annan klinik.
Beskrivning av gruppen
Gruppens medelålder var 40 år (SD 13,2) den yngsta var 21 år och den äldsta 78 år. Den tid
de hade vårdats inom rättspsykiatrisk vård sträckte sig från 2 månader till 13 år,
medelvårdtiden i gruppen var 4,3 ( SD 4,6) år.
I tabell I redovisas gruppens diagnoser, boendesituation och hur ofta de utövar någon form av
fritidsintressen. Diagnosredovisningen visar att en stor andel av personerna hade någon form
av utvecklingsstörning som t ex autism eller mental retardation. Flera andra hade psykiatriska
tankestörningar t ex schizofreni eller andra psykoser. Affektiva psykiatriska diagnoser
förekom också, där ingår bland annat maniska tillstånd och andra affektiva sjukdomar. Bland
de som hade personlighetsstörningar förekom t ex borderline och schizoid
personlighetsstörning. I tabell I redovisas endast personernas huvuddiagnos, samtliga
deltagare hade ytterligare en eller ett par diagnoser. Åtta personer (40 %) av den totala
gruppen hade dessutom missbruksproblem.
-6-
Tabell I. Presentation av undersökningsgruppens huvuddiagnoser och demografiska data, n =20.
n
%
Diagnoser
Autism
Schizofreni
Personlighetsstörning
Mental retardation
Bipolär sjukdom
Andra psykoser
Depression
Ospec. psykisk sjukdom
5
4
3
2
2
2
1
1
25
20
15
10
10
10
5
5
Boendesituation
Utan fast bostad
Eget boende
Boende med stöd
11
7
2
55
35
10
Utövande av
fritidsintressen
varje dag
1 gång/veckan
17
3
85
15
Boendesituationen (Tabell I) var bekymmersam för många av personerna i gruppen. Mer än
hälften av personerna var i dagsläget utan fast bostad. Alla utom en var ensamstående.
Samtliga deltagare i gruppen rapporterade att de utövade något fritidsintresse (Tabell I).
Exempel på de fritidsintressen som kunde utövas var att lyssna på musik, spela spel och gå på
promenader.
Personerna i undersökningsgruppen (n=20) tillfrågades även om hur meningsfullt de ansåg att
det var att utföra vardagssysslor såsom att sköta sin hygien eller sköta olika sysslor i
hushållet. Fjorton personer (70 %) ansåg det var mycket meningsfullt att utföra
vardagssysslor, fem personer (25 %) ansåg det var ganska meningsfullt och en person (5 %)
ansåg inte att det var så meningsfullt att utföra vardagssysslor.
Datainsamling
Data samlades in med hjälp av observationsbedömningen Assement of Motor and Process
Skills (AMPS) [18] (bilaga 1) och självskattnings instrumentet Ett Gott Liv (EGL) [27]
(bilaga 2). Demografiska fakta om gruppen samlades in med ett frågeformulär (bilaga 3) som
konstruerats av författarna (JB, GN). Diagnoserna sattes utifrån AMPS diagnoskategorier som
grundar sig på International Classification of Disease (ICD-10) [28] och Diagnostic and
Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) [29].
”The Assessement of Motor and Process Skills” (AMPS) [18] är en observationsbedömning
som undersöker motoriska färdigheter och processfärdigheter och dess inverkan på en
-7-
individs förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet [18]. Flera studier visar att AMPS är ett
lämpligt instrument att använda vid bedömning av personer med psykiatriska sjukdomar [30,
31]. AMPS-bedömningen kan skilja ut en grupp personer med psykiatriska åkommor från en
grupp utan psykiatriska besvär [30]. Andra studier visar att det med hjälp av AMPS även går
att skilja psykiatriska diagnosgrupper åt [31]. I AMPS bedöms kvaliteten på utförandet av
aktiviteter i dagliga livet i 16 motoriska och 20 processfärdighetsmoment. Motoriska
färdigheter är observerbara handlingar som används när en person rör sig eller rör vid
aktivitetens föremål under utförandet av alla aktiviteter. Processfärdigheter är de färdigheter
som används för att klokt organisera och anpassa aktivitetsutförandet allteftersom processen
utvecklas över tid [18]. Skalan i AMPS sträcker sig från 1 till 4 där 1 betyder att kvaliteten på
utförande är bristande och med 4 menas att kvaliteten på utförande är kompetent [18].
Poängen bearbetas sedan i AMPS dataprogram. Där vägs flera delar in såsom svårigheten hos
färdighetsmomentet, aktivitetens krav och personens förmåga men även strängheten hos den
bedömare som poängsätter utförandet. Detta innebär att resultatet inte påverkas av att det är
olika personer som genomför bedömningarna [18]. Resultatet blir två olika poäng ett för
motorik och ett för processfärdigheter. Poängen sätts på två skalor som båda sträcker sig
mellan –3 till 4, ju högre poäng desto bättre förmåga. Det finns gränsvärden uträknade, 2,0
för motorik och 1,0 för processfärdigheter. Dessa värden anger att om en person har under
dessa poäng så finns det troligen begränsningar som inverkar på antingen motorisk förmåga
respektive processförmåga. AMPS processfärdighetsskala kan bättre än AMPS motoriska
skala skilja ut personer som behöver assistans för att leva i samhället. En undersökning som
redovisas i AMPS manual [18] anger att 93 % av personerna med processförmågemått under
1,0 behövde assistans för att bo i samhället [18].
”Ett gott liv”(EGL) är ett bedömningsinstrument som är baserat på teorin om Self-Effiacy
[22] och teorin om ”Ett gott liv” [21]. Self-Efficacy Scale enligt Bandura (2000) [22] har
använts som förlaga vid konstruktionen av EGL. Bedömningsinstrumentet består av tjugo
frågor som besvaras på en värderingsskala med fasta svarsalternativ. Personen ombeds ringa
in den siffra som bäst beskriver hur säker han eller hon är på att utföra den handling som står
beskriven i frågan. Skalan är graderad från 0-10, där 0 betyder att ”Du är inte alls säker på
Din förmåga att genomföra handlingen” och 10 betyder att” Du är mycket säker på Din
förmåga att genomföra handlingen”. Svaren adderas och den totala maxpoängen är 200.
Bedömningsinstrumentet EGL är utformat av Helena Lindstedt, doktorand vid Institutionen
för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Forskning avseende EGL’s validitet
pågår. Det finns början till begreppsvaliditet men det kvarstår att undersöka innehålls och
-8-
kriterierelaterad validitet för att bedömningsinstrumentet kan sägas vara helt tillförlitligt [27].
EGL kan skilja mellan grupperna friska medelålders män och psykiskt störda lagöverträdare
(PSL) avseende ålder, däremot kan EGL inte skilja mellan PSL och unga manliga studenter i
samma avseende [27].
Tillvägagångssätt
Verksamhetschefen på den aktuella kliniken tillfrågades om tillstånd att genomföra
undersökningen och samtliga patientansvariga läkare och avdelningsföreståndare
informerades. Behandlande arbetsterapeut frågade personligen de personer som var aktuella
om de ville medverka i undersökningen. Efter informerat samtycke (bilaga 4) bokades en tid
med deltagarna. Vid varje bedömningstillfälle medverkade någon av författarna förutom vid
ett tillfälle då personkännedom var särskilt viktig. Författare JB medverkade vid sju tillfällen,
författare GN vid 12 tillfällen och vid ett tillfälle medverkade en patientansvarig
arbetsterapeut som inte var någon av författarna. Av säkerhetsskäl var även annan
vårdpersonal närvarande vid ett tillfälle. De medverkande besvarade först ett antal
demografiska frågor som ligger till grund för beskrivningen av gruppen och sedan
bedömningsinstrumentet EGL (bilaga 2, 3). Tre deltagare behövde hjälp med att läsa frågorna.
Data analys
Dataprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Science software, 2000) används
för att analysera sambanden mellan förmåga att leva ett gott liv och motoriska färdigheter
samt processfärdigheter. Eftersom materialet inte var normalfördelat och en av skalorna var
på ordinalnivå valdes icke-parametrisk analys, Spearman’s rankorder correlation coefficient
analys [32]. Den valda signifikansnivån bestämdes till p<0,05.
Etiska aspekter
Konfidentialitet i undersökningar är alltid viktigt att tänka på. Då den totala populationen
psykiskt störda lagöverträdare (PSL) är förhållandevis liten blir detta dilemma extra påtagligt.
Eftersom de medverkande personerna är dömda till rättspsykiatrisk vård är de i
beroendeställning av vård och behandlingspersonal och de är därför särskilt utsatta. För att
minska riskerna för att personerna i undersökningen kommer till skada söktes muntligt och
skriftligt tillstånd av verksamhetschefen för att genomföra undersökningen. Personerna fick
information om att medverkan i undersökningen var frivillig och att de kunde avbryta
deltagandet utan att detta påverkade det fortsatta omhändertagandet på sjukhuset. Anonymitet
-9-
i studien försäkrades och ingen identifikation med hjälp av numreringen på frågeformuläret
var möjlig att göra [33]. En positiv etisk aspekt är att resultatet av undersökningen kan leda
till framtida förbättringar i behandlingen av PSL. En annan positiv aspekt är den reflektion på
sitt eget liv och sin situation som frågorna kan leda till.
RESULTAT
Psykiskt störda lagöverträdares uppfattning om sin förmåga att leva ett gott liv.
Undersökningsgruppens medelvärde för hur de uppfattar sin förmåga att leva ett gott liv var
155 poäng (SD=27,4). Gruppen skattar sin förmåga att leva ett gott liv högt med tanke på den
situation de befinner sig i. Den person som skattat sig lägst hade 71 poäng och den som hade
skattat sin förmåga högst hade 194 poäng. Denna stora spridning visar att gruppen är
heterogen i detta avseende.
Psykiskt störda lagöverträdares processfärdigheter
Undersökningsgruppens medelvärde för processfärdigheter var 0,9 poäng (SD=0,55).
Medelvärdet för gruppen är under det gränsvärde (1,0) som finns på AMPS skala för
processfärdigheter. Detta värde innebär att gruppen har begränsningar som inverkar på
processförmågan i utförandet av aktiviteter. Det innebär även att de troligtvis behöver
assistans för att leva i samhället. Den person som hade lägst förmågemått i processfärdigheter
hade 0,03 poäng och den som hade högst hade 2,2 poäng. Denna stora spridning visar att
gruppen är heterogen avseende processfärdigheter.
Psykiskt störda lagöverträdares motoriska färdigheter
Undersökningsgruppens medelvärde för motoriska färdigheter var 2,2 (SD=0,76).
Medelvärdet för gruppen är över det gränsvärde (2,0) som finns på AMPS skala för motoriska
färdigheter. Gruppen har, trots att de ligger över gränsvärdet, begränsningar som inverkar på
den motoriska förmågan i utförandet av aktiviteter men inte så allvarliga att det påverkar
deras förmåga att leva självständigt i samhället. Den person som hade lägst förmågemått för
motorik hade 1,1 poäng och den som hade högst hade 4,0 poäng vilket är högsta möjliga
poäng för motorik. Denna stora spridning visar att gruppen är heterogen avseende motoriska
färdigheter.
- 10 -
Samband mellan processfärdigheter och förmåga att leva ett gott liv hos psykiskt störda
lagöverträdare
Det finns inget signifikant samband mellan processfärdigheter och förmåga att leva ett gott liv
hos psykiskt störda lagöverträdare (rs= -0,40; p =0,07). Däremot visar resultatet en tendens till
att de personer som har goda processfärdigheter skattar sin förmåga att leva ett gott liv lågt.
Det innebär även att personer som har låga processfärdigheter har en tendens till att ha en hög
tro på sin förmåga att leva ett gott liv.
Samband mellan motoriska färdigheter och förmåga att leva ett gott liv hos psykiskt
störda lagöverträdare
Det finns inget samband mellan motoriska färdigheter och förmåga att leva ett gott liv hos
psykiskt störda lagöverträdare (rs= -0,07; p=0,74).
DISKUSSION
Syftet med studien var att beskriva psykiskt störda lagöverträdares (PSL) självrapporterade
förmåga att leva ett gott liv och deras observerade aktivitetsutförande. Syftet var även att
studera sambandet mellan självrapporterad förmåga att leva ett gott liv och observerat
aktivitetsutförande hos PSL.
De viktigaste resultaten som framkom i studien var att gruppen skattade sin förmåga att leva
ett gott liv högt samt att deras värde för processfärdigheter var så låga att de troligtvis behöver
assistans för att leva i samhället. Ett annat viktigt resultat var att personer med låga
processfärdigheter har en tendens till att ha en hög tro på sin förmåga att leva ett gott liv och
personer med höga processfärdigheter har en tendens till att ha en låg tro på sin förmåga att
leva ett gott liv. Det är även viktigt att notera den stora spridningen av poäng inom de
undersökta variablerna vilket visar att PSL är en heterogen grupp. Detta påvisar vikten av
behandlingsinsatser på individnivå.
Metoddiskussion
En aspekt som kan ha påverkat resultatet vad gäller sambandet mellan AMPS bedömningen
och personernas självskattning av ett gott liv, är att det i vissa fall gått nästan ett år mellan
bedömningarna. Det är möjligt att det under denna tid har skett förändringar hos personerna
som påverkade hur de skattade sin förmåga att leva ett gott liv. Förändringar i den psykiska
- 11 -
hälsan sker dock långsamt vilket bland annat kan avläsas i de långa vårdtiderna. Resultatet
kan därför utifrån denna aspekt anses trovärdigt.
Undersökningar med kvantitativ ansats syftar till att generalisera resultatet till den totala
populationen, det är därför viktigt att urvalet görs så att gruppen blir representativ [34].
Urvalsmetoden i denna undersökning är en icke-randomiserad metod och det innebär
begränsningar eftersom det ofta leder till ett icke representativt urval [34].
Undersökningsgruppen förefaller inte överensstämma med den totala gruppen psykiskt störda
lagöverträdare och resultatet är därför inte generaliserbart. En skillnad gäller t ex fördelningen
av diagnoser. Autism var den största diagnosgruppen i undersökningen och enligt Lidberg,
Viklund (2000) [5] uppgår andelen psykiskt utvecklingsstörda endast till någon procent av
alla som vid en rättspsykiatrisk undersökning bedöms lida av någon form av psykisk störning
[5]. Enligt Prentice och Wilsson (2003) [35] har arbetsterapeuten kunskap om dessa personers
funktionsnedsättningar och hur det påverkar praktiskt utförande av aktiviteter [35]. Det kan
därför vara så att arbetsterapeuten ofta kommer i kontakt med dessa personer. Den stora
andelen personer med autism diagnos kan ha påverkat resultatet när det gäller motorik och
processfärdigheter eftersom de ofta har problem inom dessa områden [36].
Vid insamling av data till undersökningen användes två metoder. Självrapportering var den
metod som användes vid ”Ett gott liv” (EGL) och vid insamlingen av vissa demografiska
data, AMPS bedömningen var en observation. Självrapportering är en stark metod på grund
av dess direkthet och dess förmåga att samla in information som är svårfångad. Metodens
svaghet ligger i om undersökningspersonen verkligen är ärlig i sina svar [34]. Vad som är ett
gott liv är dessutom svårt att mäta. EGL grundar sig på Ward’s definition av ett gott liv [21].
Ward (2002) [21] understryker att det är viktigt att varje person identifierar vilka faktorer som
skapar ett gott liv för just honom/henne. Det kan dock vara så att personer som skattar sig
högt utifrån de faktorer som Ward definierat ändå inte upplever att de har ett välgörande och
meningsfullt liv. Det kan finnas personer med god ekonomi, bra familjeliv, känsla av
medbestämmande och ett meningsfullt arbete som ändå känner sig deprimerade [27].
Insamlingen av data gjordes av arbetsterapeuter som var anställda vid den berörda kliniken. I
15 fall av 20 var det även så att den undersökande arbetsterapeuten var den som var ansvarig
för den arbetsterapeutiska behandlingen för undersökningspersonen. De deltagande
personernas position i förhållande till undersökaren kan påverka deras beteende och sätt att
svara på frågorna [34]. I denna undersökning kan det t ex ha påverkat på ett sådant sätt att det
- 12 -
inte finns något bortfall och att det ur undersökningspersonens synvinkel skulle kunna gynna
hans/hennes framtida vård om en högre siffra fylldes i på EGL’s skala.
Att vara två undersökare som båda är aktiva i processen att dela ut och medverka vid
bedömningar kan leda till problem med objektivitet. Det är svårt att, även om
insamlingsproceduren är noga planerad, göra på exakt samma sätt för att få fram data. Det kan
innebära att resultatet kan påverkas av personliga känslor eller inställningar [34]. Det fanns en
risk för olika tillvägagångssätt då undersökningspersonerna fyllde i EGL vid de tillfällen då
undersökningspersonerna behövde hjälp med att läsa och förstå frågorna. Då det gäller AMPS
bearbetas poängen i ett särskilt dataprogram. Där vägs flera delar in, bland annat strängheten
hos den bedömare som poängsätter utförandet. Resultatet av detta blir ett bedömarfritt mått,
detta värde bör därför inte ha påverkats av att det är flera olika undersökare som utfört
bedömningarna [18].
Resultatdiskussion
I vår undersökning av hur psykiskt störda lagöverträdare (PSL) uppfattar sin förmåga att leva
ett gott liv var medelvärdet 155 av max 200. Detta överensstämmer med Lindstedts (2004)
[11] uppfattning att många PSL har begränsad medvetenhet om sina förmågor. De har dålig
sjukdomsinsikt och överskattar sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Personerna i
denna grupp kan även ha en tendens att manipulera och ljuga [11]. Lloyd (1995) [16]
beskriver att PSL har funktionsnedsättningar inom flera områden samt är i behov av mycket
stöd och uppföljning [16]. I en annan artikel beskriver Lloyd (1995) [2] att många PSL har
mottagit flera negativa budskap om sig själva och känner sig otillräckliga och oförmögna att
göra saker [2]. Orealistiskt hög eller låg tro på sin förmåga kan begränsa en persons
aktivitetsutförande [11]. Detta överensstämmer delvis med det resultat som framkom i
föreliggande studie där det finns tendens till samvariation mellan självskattning av tro på sin
förmåga att leva ett gott liv och processfärdigheter.
Föreliggande undersökningsgrupp visade ett medelvärde 0,9 gällande processfärdigheter strax
under det gränsvärde som Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) [18] anger. Girard
et al. (1999) redovisar ett värde för processfärdigheter för personer med schizofreni (0,5) och
depression (1,1) [30]. Där påvisas en skillnad mellan friska personer och personer med
schizofreni eller depression. De friska personerna har ett högre värde gällande
processfärdigheter jämfört med de övriga [31].
AMPS manual redovisar att personer med processförmågemått under 1,0 i stor utsträckning
behöver assistans för att bo i samhället [18]. Medelvärdet för PSL’s processfärdigheter visar
- 13 -
att det finns funktionsnedsättningar som skulle kunna leda till svårigheter för PSL att leva
självständigt i samhället. Denna patientgrupp är dock negativ till att ta emot hjälp på grund av
sin begränsade förmåga till insikt om sina svårigheter [11]. Enligt Katz et al (2002) [37] har
personer med nedsatt insikt svårighet att motivera sig till att medverka i olika behandlingar
eller tillgodogöra sig kompensatoriska strategier. Förnekelse kan fungera som copingstrategi
för att minska rädsla förknippad med nedsatt medvetenhet om förlorad funktion. Förnekelse är
inte ett hinder att komma förbi utan en process för personen som skyddar mot den smärta som
följer med att bli medveten om sina funktionshinder [37]. De personer i vår
undersökningsgrupp som skattat sig högt på EGL samt har låga processfärdigheter kan ha låg
insikt och förneka sina funktionshinder. För att lyckas med rehabiliteringen av dessa personer
måste stor vikt läggas vid att göra dem medvetna om sina funktionsnedsättningar. Detta
kräver enligt Katz et al. en trygg och säker relation mellan patient och arbetsterapeut [37].
Undersökningsgruppen visade ett värde gällande motorik strax över det gränsvärde som
AMPS skalan anger. Girard et al (1999) [31] har jämfört den motoriska förmågan hos friska
personer och personer med schizofreni och depression. Resultatet av den studien visar ett
högre värde för gruppen friska personer jämfört med de två andra grupperna [31]. Det
motoriska värdet för grupperna med psykiska diagnoser ligger nära det värde som framkom i
vår studie för PSL. Flera av personerna i vår undersökningsgrupp hade någon form av
utvecklingsstörning. Dessa diagnoser kan medföra olika motoriska störningar [36]. Vår
kliniska erfarenhet är att PSL´s motoriska problem yttrar sig bland annat i nedsatt
koordination, svårigheter att nå och böja sig samt skakningar. Detta bekräftas även i resultat
av de AMPS bedömningar som gjorts i undersökningen. Orsaker till dessa problem med
motorik kan vara övervikt, medicinpåverkan och/eller symtom från personens grundsjukdom.
Få bedömningsinstrument har tagits fram för att kunna undersöka den motoriska förmågan
hos personer med psykiska sjukdomar. Detta kan bero på att fysiska problem inte har ansetts
leda till så stora problem som störningar i kognition och tänkande. Eftersom den fysiska
förmågan interagerar med kognitionen i utförandet av aktiviteter leder det till en begränsad
syn på personer med psykiska problem om den fysiska förmågan inte räknas med [31].
Det finns en tendens till ett samband mellan självrapporterad uppfattning om sin förmåga att
leva ett gott liv och processfärdigheter. Denna samvariation är negativ och tyder på höga
poäng på ”Ett Gott Liv” (EGL) och låga på processfärdigheter. En sådan person kan t ex ha
svårt med efterkontroll och organisation och planering av aktiviteter. Detta kan t ex yttra sig i
- 14 -
svårigheter att sköta sin hygien, hålla ordning på sitt rum eller passa tider. Dessa personer tror
trots dessa svårigheter att de klarar att leva ett självständigt liv.
Det finns även tendens till att personer kan ha låga poäng på EGL och höga poäng på
processfärdigheter. Dessa personer kan klara de vardagliga aktiviteterna men kan t ex ha
dåligt självförtroende och tror därför inte att de skulle klara att leva ett självständigt liv.
Bandura (1997) [22] anser att individers handlande grundar sig på vad de tror att de kan göra.
Individens tro på sin förmåga behöver dock inte överensstämma med den objektiva
sanningen. Boyer, Hachey och Mercier, [14] fann, hos en grupp personer med
schizofrenidiagnos, ett negativt samband mellan observerat aktivitetsutförande och upplevt
aktivitetsutförande hos de personer som var yngre än 40 år. Detta samband fanns ej för de
personer i gruppen som var äldre än 40 år. De äldre har varit lång tid på sjukhus och blivit
hospitaliserade, har lägre förväntningar samt är kanske mer realistiska. De yngre kan tro att de
har mer makt och självbestämmande vilket kan leda till att de har större förväntningar och att
de därför är mindre nöjda med hur de utför aktiviteter [14]. Denna grupp påminner i vissa
avseenden om gruppen PSL i vår undersökning vad gäller åldersspridning och långa vårdtider.
Resultaten av självrapporterad uppfattning om sin förmåga att leva ett gott liv,
processfärdigheter samt motoriska färdigheter visar en stor spridning mellan högsta och lägsta
värdet. Denna stora spridning mellan individer överensstämmer med tidigare studier där
aktivitetsutförande hos psykiskt störda har undersökts [31]. Det är därför viktigt med
behandlingsplanering på individnivå.
Vi anser att det är en mycket viktig arbetsterapeutisk uppgift att undersöka psykiskt störda
lagöverträdares (PSL) tro på sin förmåga att leva ett gott liv och deras aktivitetsutförande. Om
dessa förmågor jämförs och det finns en tendens till ett samband liknande det som
framkommit i föreliggande studie kan det tyda på att PSL har en nedsatt insikt om sina
förmågor. Detta kan hindra PSL i sin förbättring av sitt aktivitetsutförande och sin förmåga att
klara ett liv utanför en institution. Nedsatt insikt kan även leda till problem med motivation
till behandling. Denna kunskap om vad nedsatt insikt kan bero på, enligt Katz et al. (2002)
[37], kan leda till en ökad förståelse hos behandlande arbetsterapeut då patienten till synes är
motvillig att ta emot den behandling som erbjuds. Arbetsterapeuten kan med sin holistiska
människosyn bedöma varje individs förmågor och utifrån detta ”locka” PSL till att utföra
aktiviteter. För att PSL genom arbetsterapeutisk behandling ska kunna öka sin förmåga
gällande aktivitetsutförande och insikt är det viktigt att välja en aktivitet på rätt nivå. Detta
- 15 -
innebär att aktiviteten med sina olika delmoment innefattar en utmaning som är möjlig för
individen att klara. De förändringar som sker är ofta små och förbättringsprocessen innefattar
även möjligheter att befästa varje ny färdighet, detta tar tid och kräver tålamod av både PSL
och arbetsterapeut. Arbetsterapeuten har även en viktig del i att förmedla att det fortfarande
finns hopp trots långa vårdtider och många misslyckanden för den psykiskt störde
lagöverträdaren.
Slutsats
Resultatet i undersökningen medför en större förståelse och kunskap om dessa personers
komplexa problembild vad gäller en del av de faktorer som påverkar deras förmåga att leva ett
självständigt liv i samhället. De arbetsterapeutiska behandlingsinsatserna kan förbättras
utifrån denna nya kunskap. Det krävs ytterligare studier, med en större grupp samt utan
tidsskillnad mellan bedömningarna, för att bekräfta den tendens till samband som framkom.
Det vore även intressant att undersöka människans förmåga till insikt och vilka
arbetsterapeutiska åtgärder som kan påverka PSL’s insiktsbearbetning angående sin egen
aktivitetsförmåga.
- 16 -
REFERENSER
1. Steffen AM. McKibbin C. Zeiss AM. Gallaghager-Thompson D. Bandura A. The
Revised scale for Caregiving Self-efficacy: reliability and validity studies. Journals of
Gerontology. Series B: Pshycological Sciences and Social Sciences 2002, 57B(1)
2. Lloyd C. Forensic psychiatry for Health professionals. First edition. London:
Chapman & Hall. 1995.
3. Forward MJ, Lloyd C, Trevan-Hawke J. The Occupational Therapist in the forensic
psychiatric setting. British Journal of Therapy and Rehabilitation 1999; 6(9): 442-6.
4. Psykiatrins Juridik 2004. Juris AB och skribenterna; Stockholm 2004.
5. Lidberg L. Wiklund N. Svensk Rättspsykiatri, Psykisk störning, brott och påföljd. Andra
upplagan. Lund: Studentlitteratur. 2004.
6. Socialdepartementet. Lag (1991:1129) om Rättspsykiatrisk vård, Stockholm
Socialdepartementet.
7. Chacksfield JD. Forensic occupational therapy and forensic addictive behaviours. British
Journal of Therapy and Rehabilitation 1997; 4(7): 381-6.
8. Neeson A, Kelly R. Security issues for occupational therpists working in a medium
secure setting, in Forensic Occupational Therapy, pp. 126-138. London: Whurr
Publishers Ldt; 2003.
9. Belfrage H. Brottsligheten, Psykiatrin och Samhället. 1a upplagan. Falköping: Författaren
och Liber Utbildning AB; 1995.
10. Dernevik M. Mentally disordered offenders in Sweden, in Blauuw E. Hoeve M. Van
Marle H. & Sheriadan L. Mentally disordered offenders, pp. 127-145, Amsterdam,
Elsevier. 2002.
11. Lindstedt H, Söderlund A, Stålenheim G, Sjödén P-O. Mentally disordered
offenders´abilities in occupational performance and social participation. Scandinavian
Journal of Occupational Therapy 2004; 11(3): 118-127.
12. Psykansvarskommittén (Ju 1999: 08). Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:
3). Stockholm: Graphium/Norstedts AB; 2002.
13. Lundin L, Ohlsson O. Psykiska funktionshinder –stöd och hjälp vid kognitiva
funktionsstörningar. Riga: Cura bokförlag; 2002.
14. Boyer G, Hachey R, Mercier C. Perceptions of Occupational Performance and Subjective
Quality of Life in Persons with Severe Mental Illness. Occupational Therapy in Mental
Health 2000; 15(2): 1-15.
15. Flood B. An introduction to occupational therapy in forensic psychiatry. British Journal of
Therapy and Rebilitation 1997; 4(7): 375-80.
- 17 -
16. Lloyd C. Trends in forensic psychiatry. British Journal of Occupational Therapy 1995;
58(5): 209-13.
17. Lloyd C The role of occupational therapy in the treatement of the forensic psyciatric
patient. Australian Occupational Therapy Journal 1987; 34(1):20-5.
18. Fisher, A.G. AMPS, Assement of Motor and Process Skills, fifth edition, volume 1Development, Standardization, and Administration Manual. Fort Collins, Colorado USA;
2001
19. Kielhofner, G. A model of human occupation: Theory and application. 2nd edition.
Baltimore: Williams & Wilkins; 1995.
20. Kielhofner, G. Model of human occupation. Baltimore: Williams & Wilkins; 1985.
21. Ward T. Good lives and the rehabilitation of offenders: promises and problems.
Aggression & Violent Behavior 2002; 7(5), 513-528.
22. Bandura A. Self-efficacy The exercise of control. Fourth printing. Freeman and company.
USA; 2000.
23. Glanz K, Rimer B, Lewis F. Health behavior and health education. Third edition. San
Francisco: Jossey-Bass; 2002.
24. Eklund M. Outcome of Occupational Therapy in a Psychiatric Day Care Unit for
Long-Term Mentally Ill patients. Occupational Therapy in Mental Health 1999;
14(4): 21-45.
25. Taylor E, Brintnell E, Shim, Wilson S. Forensic practice for occupational therapists: The
Alberta Experience. World Federation of Occupational therapists bulletin 1997; 36:6-10
26. Ward T, Brown M. The good lives model and conceptual issues in offender
rehabilitation. Psychology, Crime & Law, 2004; 10(3): 243-257.
27. Johansson Å. Kejonen L. Begreppsvaliditet hos bedömningsinstrumentet ”Ett Gott liv”.
(C-uppsats 10 p, opubliserad). Uppsala: Uppsala universitet; 2004.
28. World Health Organisation (WHO). International classification of diseases (ICD-10)
1990. (Available: http://www.who.int/classifications/icd.
29. Mini-D IV: Diagnostiska kriterier enligt: DSM-IV (Diagnostic and statistical manual
of mental disorders). American Psychiatric Association, (svensk översättning
Herlofsson J) Danderyd: Pilgrim press; 2002.
30. Ay-Woan Pan, Fisher AG. The assessement of motor and process skills of persons with
psychiatric disorders. The American Journal of Occupational Therapy 1994; 48(9): 775780.
31. Girard C, Fisher AG. Occupational Performance Differences Between Psychatric Groups.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy 1996;6 119-126.
- 18 -
32. Ejlertsson G. Grundläggande statistik med tillämpning inom sjukvården. Lund:
Studentlitteratur; 1992.
33. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. Stockholm: Globalt
företagstryck AB; 2005.
34. Polit D & Hungler B. Nursing research. Principles and methods, Sixth edition.
Washington DC: JP Lippincott Company; 1995.
35. Prentice R, Wilson K.Forensic occupational therapy within learning diability services, in
Forensic Occupational Therapy. London: Whurr Publishers Ldt; 2003.
36. Allgulander C. Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Student litteratur; 2005.
37. Katz N, Flemming J, Keren N, Lightbody S, Hartman-Maeir a. Unawereness and/or
denial of disability: Implications for occupational therapy intervention. Canadian
Journal of Occupational Therapy 2002; 69: 281-92.
- 19 -
- 20 -
Ett gott liv
Bilaga 2
Nr
Människor kan vara osäkra på sin förmåga att klara av att leva ett gott liv. Vi är intresserade av att
få veta hur säker Du är på Din förmåga att kunna leva ett gott liv som att sköta Din hälsa, tänka på
Dig själv så att Du mår bra och umgås med andra människor.
Här nedanför finns tjugo handlingar som beskriver ett gott liv.
Ringa in den siffra på skalan efter varje påstående som bäst beskriver
hur säker Du är på Din förmåga att genomföra handlingarna.
Om Din förmåga varierar från dag till dag, ringa in den siffra som beskriver hur det vanligen är.
0 betyder att Du inte alls är säker på Din förmåga att genomföra handlingen
10 betyder att Du är mycket säker på Din förmåga att genomföra handlingen.
Hur säker är Du på Din förmåga att:
1.
Äta varierad mat på regelbundna tider?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
2.
Motionera regelbundet? Ex. promenera
30 min / dag.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
3.
Aldrig använda alkohol?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
4.
Aldrig använda tobak, cigaretter eller
snus?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
5.
Aldrig använda narkotika?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
6.
Leva ett lagligt liv?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
7.
Medicinera efter föreskrifter?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
8.
Söka hjälp hos doktorn om Du blir sjuk?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
9.
Sköta Din ekonomi?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
10.
Göra saker så att både Du och Din
omgivning blir nöjda?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Fortsättning nästa sida!
- 21 -
Ett gott liv som att sköta Din hälsa, tänka på Dig själv så att Du mår bra och umgås med andra
människor.
0 betyder att Du inte alls är säker på Din förmåga att genomföra handlingen
10 betyder att Du är mycket säker på Din förmåga att genomföra handlingen.
Hur säker är Du på Din förmåga att:
11.
Lära Dig nya färdigheter som
t ex matlagning, dansa, ett nytt
motionssätt eller skriva kassabok?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
12.
Göra saker för att Du måste fast det är
tråkigt?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
13.
Hjälpa andra om de frågar?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
14.
Göra saker på fritiden som Du mår bra
av?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
15.
Sysselsätta Dig med något som är
meningsfullt?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
16.
Vara beredd att anpassa Dig till nya
livssituationer?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
17.
Planera Ditt liv så att Du hinner med att
göra det Du vill?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
18.
Träffa människor som Du trivs med?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
19.
Om något går på tok, rätta till felet så att
Du och omgivningen blir nöjda?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
20.
Fråga om hjälp av en god vän om det
behövs?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
- 22 -
Bilga 3
Nr.
Ålder______år
Hur länge har Du varit inom rättspsykiatrisk vård_________år
Kryssa för det svarsalternativ som du tycker passar Din situation bäst.
Hur bor du?
(
(
(
(
(
Vem bor du tillsammans med (om någon)?
(
(
(
(
(
) Eget boende
) Eget boende med stöd
) Gruppboende
) Utan fast bostad
) Annat______________
) Bor ensam
) Med partner
) Med förälder
) Med barn
) Annan ______________
Utövar du några fritidsintressen, t ex lyssna på musik eller motionera?
Aldrig
1 gång/mån
1 gång/veckan
Varje dag
Hur meningsfullt tycker du att det är att utföra vardagssysslor, t ex personlig hygien eller sköta
hushållet?
Inte alls
meningsfullt
Lite meningsfullt
Ganska meningsfullt
- 23 -
Mycket
Bilaga 4
Vill du vara med i en undersökning om aktivitet och att leva ett gott liv?
Vi skriver detta brev till Dig med anledning av att vi vill fråga om Du vill medverka i en
undersökning om sambandet mellan aktivitetsförmåga och förmåga att leva ett gott liv hos
personer dömda till rättspsykiatrisk vård. Verksamhetschefen och Din behandlande läkare vid
Skönviks psykiatriska klinik är informerade om undersökningens innehåll.
Att just Du blir tillfrågad beror på att Du är en av flera som tidigare bedömts med instrumentet
AMPS där en arbetsterapeut har observerat din förmåga att genomföra vardagliga aktiviteter.
Hur vardagslivet fungerar är en viktig grund för att leva ett gott liv för oss alla människor.
Kunskap om hur vardagslivet fungerar för Dig och Dina medpatienter är inte så känd. Därför
skulle en undersökning som grundar sig på Din och Dina medpatienters direkta åsikter och det
som handlar om Era egna vardagsliv kunna bidra till att vård och behandling förbättras.
Att delta i undersökningen är helt frivilligt. Du kan säga nej när som helst utan att förklara varför.
Medverkan kommer inte att påverka Din pågående vård. Dina svar kommer att behandlas
konfidentiellt.
Om Du väljer att medverka i undersökningen kommer det att innebära att:
 Du kommer att få fylla i ett frågeformulär som handlar om Din egen uppfattning om din
förmåga att leva ett gott liv, det tar ca 10 min att fylla i frågeformuläret.
 Resultatet från ovanstående formulär kommer sedan att jämföras med redan befintligt resultat
från AMPS.
För att få reda på om Du vill medverka i denna studie eller inte, ber vi Dig fylla i medföljande
svarstalong.
Med vänliga hälsningar
Jenny Börjesson och Gunilla Nilsson
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------Jag har tagit del av informationen i brevet från Jenny Börjesson och Gunilla Nilsson
angående undersökningen om sambandet mellan aktivitetsförmåga och att leva ett gott liv och
tagit ställning till att:
jag vill delta i undersökningen
jag inte vill delta i undersökningen
Om Du valt att delta kommer jag att kontakta Dig för att avtala tid när vi kan träffas. Om Du valt
att inte delta kommer jag att förstöra denna svarstalong.
Ort och datum____________________________
Namn___________________________________
Förfrågan om tillstånd att genomföra en undersökning
- 24 -
- 25 -