2
1
Fil
m
ha
nd
le
dn
in
AREA 41 KEMINS GRUNDER
Jonföreningar
Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den
galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för
att skapa nyfikenhet eller som repetition.
Författare: Per Lindgren, Jönköping
Till filmen finns även arbetsuppgifter som knyter an till
filmens innehåll.
Målgrupp handledning: årskurs 7-9, gy
Kursplan:
Kopplingar till Lgr 11 och Gy 2011 finns
på den sista sidan i denna
handledning.
Nyckelord
kemi, kemist, grundämne, atom,
molekyl, jon, jonförening, protoner,
neutroner, elektroner, salter, fällningar
Experimenten
00.48
Natrium i vatten – demonstrationsbeskrivning finns!
Filminfo
Area 41 Kemins grunder
02.58
Magnesiumband antänds. Viktigt att ej titta direkt på
lågan!
Reaktion: Mg + O2 → MgO
03.55
Silvernitrat blandas med natriumklorid. Se laboration!
Det bildas en vit fällning av silverklorid.
04.06
Blynitrat blandas med kaliumjodidlösning. Se laboration!
Det bildas en gul fällning av blyjodid.
7: Jonföreningar, 07.13 min
Målgrupp: från 12 år
Ingår i SLI Plus
Ingår i serien: Area 41 – Kemins grunder
som behandlar utvalda områden i
kemi för högstadiets årskurs 7-9 samt för
gymnasiets kemi 1 och kan ses som en
repetition eller som en introduktion till
olika avsnitt inom ämnet.
06.00
En pappersbit, en lysdiod på 1,8 V samt ett
magnesiumband bildar ett litet batteri som får lysdioden
att brinna. Grafitbiten är inte nödvändig.
[email protected]
http://sli.se/foretaget
g
Filmhandledning Area 41 – 7: Jonföreningar
årskurs 7-9, gy
Laboration jonanalys
Identifiering av några salter och redovisning med reaktionsformler.
OBS! Alla barium-, bly- och silver-salter skall samlas upp i särskilda kärl. Gör en riskanalys innan ni börjar
laborera.
Uppgift
Att bestämma vilka salter som finns i respektive burk samt skriva korrekta reaktionsformler för de
fällningsreaktioner du ser.
Fakta
Silverjoner ger vit fällning med kloridjoner, samt ger en ljusgulaktig fällning med jodidjoner.
Bariumjoner ger en vit fällning med sulfatjoner.
Blyjoner ger klar gul fällning med jodidjoner, vit fällning med sulfatjoner samt vit fällning med
kloridjoner.
Material och kemikalier
Det finns 4 små burkar med salter (märkta med 1,2,3,4) samt små brunnar att droppa lösningarna i. Alla
lösningar har koncentrationen 0,10 mol/dm3. Salterna är kaliumnitrat, kaliumklorid, natriumsulfat och
natriumjodid.
Du skall använda reagenslösningar med silvernitrat, bariumnitrat (eller bariumklorid) samt blynitrat.
Använd rena pipetter för respektive lösning.
[email protected]
http://sli.se/foretaget
2
Filmhandledning Area 41 – 7: Jonföreningar
årskurs 7-9, gy
Metod
Uppgift 1: Diska brunnarna mycket noga innan du börjar. Tillsätt ca 3 droppar vatten till varje brunn.
Tillsätt sedan i varje brunn (enligt lista till höger);
3-4 droppar lösning 1(I alla 4 brunnar)
3-4 droppar lösning 2 (I alla 4 brunnar)
3-4 droppar lösning 3 (I alla 4 brunnar)
3-4 droppar lösning 4 (I alla 4 brunnar).
Tillsätt därefter följande reagens;
1 – 2 droppar silvernitratlösning
1 – 2 droppar bariumkloridlösning
1 – 2 droppar blynitratlösning
Använd sista brunnen som referens.
Resultat
Lösning 1 är saltet _________________________
Lösning 2 är saltet _________________________
Lösning 3 är saltet _________________________
Lösning 4 är saltet _________________________
Skriv reaktionsformler för minst 5 brunnar där du fått fällning.
Du skall skriva reaktionsformel med aggregationstillstånd och alla salter skrivs i jonform.
Exempel: NaCl (aq) skrivs som Na+ (aq) + Cl-(aq).
[email protected]
http://sli.se/foretaget
3
Filmhandledning Area 41 – 7: Jonföreningar
årskurs 7-9, gy
Demonstrationstips!
1. Natrium i vatten
Fyll en stor glasskål med vatten. Tillsätt fenolftalein
samt lite diskmedel några droppar.
Ta sen en ca ärtstor bit av natriummetall och
lägg i glasskålen.
Riskbedömningsunderlag: Gör en egen
riskanalys. Obs se till att eleverna har ett bra
avstånd till reaktionen. Tar du en för stor bit så
exploderar natriummetallen och kan spridas en
bra bit.
Natrium + vatten → natriumhydroxid och vätgas
[email protected]
http://sli.se/foretaget
4
Filmhandledning Area 41 – 7: Jonföreningar
årskurs 7-9, gy
2. Demonstrera jonförening eller molekylförening
Du som lärare kan ta fram olika lösningar av:
Salt
Socker
Etanol
Osv och hälla dessa ämnen i en bägare så eleverna ser.
Därefter använder du en doppelektrod och påvisar så om du har en
Jonförening eller molekylförening.
Alternativt låter du eleverna göra detta som laboration.
Använd ämnen du känner dig säker med.
Bra att veta:
Kemiska föreningar består antingen av molekyler eller av joner. Om man smälter jonföreningar eller löser
upp dem i vatten blir jonerna fria. Dessa joner kan leda elektrisk ström. Molekylföreningar kan inte leda
elektricitet, eftersom molekyler är oladdade.
[email protected]
http://sli.se/foretaget
5
Filmhandledning Area 41 – 7: Jonföreningar
årskurs 7-9, gy
LGR 11
Kemi - Centralt innehåll årskurs 7-9
Kemin i naturen
•
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet.
Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska
•
reaktioner.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
•
Kemins metoder och arbetssätt
•
•
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Gy2011
Centralt innehåll - Kemi 1 (KEMKEM01)
Materia och kemisk bindning
•
•
Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
Fällningsreaktioner
Reaktioner och förändringar
• Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner.
Stökiometri
• Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner.
Analytisk kemi
• Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering.
Kemins karaktär och arbetssätt
• Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
• Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang.
• Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och
modeller.
• Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i
samband med dessa.
• Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
[email protected]
http://sli.se/foretaget
6
