Rapport beträffande årsredovisning

ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
Revisionsrapport
Revision
KPMG AB
2015-04-09
Antal sidor: 187
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
Innehåll
1.
Sammanfattning
1
1.1
1.2
Räkenskaperna och årsredovisningen
Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål
1
2
2.
Bakgrund
2
3.
Syfte
3
4.
Avgränsning
3
5.
Revisionskriterier
4
6.
Ansvarig nämnd/styrelse
4
7.
Metod
4
8.
Projektorganisation
4
9.
Årsredovisningen
5
9.1
9.2
9.3
9.3.1
9.4
Allmän bedömning
Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer
Landstingets förvaltningsberättelse
Balanskravet
Nämndsuppföljning
5
5
6
6
6
10.
Bedömning utifrån fullmäktiges mål
6
10.1
10.2
10.3
Bakgrund
Finansiella mål
Verksamhetsmål
6
7
8
11.
Resultaträkning
11
11.1
11.2
Nyckeltal
Ekonomiskt utfall på nämnds/förvaltningsnivå
11
13
12.
Balansräkning
14
12.1
12.2
Nyckeltal
Iakttagelser vid granskning av balansräkningen
14
15
13.
Kassaflödesanalys
15
14.
Sammanställd redovisning
16
14.1
Konsolideringsmetod
16
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
1.
Sammanfattning
Vi har av landstingets revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2014.
Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt
med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 §). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.
Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för
revisionsberättelsen.
1.1
Räkenskaperna och årsredovisningen
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av landstingets resultat och
ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.
Som en del i vår granskning har vi efterfrågat ett uttalande från landstingsledningen (i enlighet med
SKYREVs vägledning för redovisningsrevision för kommuner och landsting, se kommentarer till
ISA 580). Landstingsdirektör och ekonomidirektör har valt att inte underteckna översänt uttalande,
se avsnitt 9.1.
De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande:
•
I årsredovisningen redovisas i avsnittet ”Ekonomiperspektivet” bl.a. landstingsstyrelsens
bedömningar avseende de ekonomiska obalanserna i hälso- och sjukvården. Under
rubriken ”Prognos 2015” anges:
”Landstingets ekonomiska förutsättningar för år 2015 kan mot bakgrund av hälso- och
sjukvårdens resultat och ekonomiska utveckling för 2014 samt budgeterade obalanser för
2015 innebära ett negativt resultat för 2015. För att åren därefter i det korta perspektivet
kunna åstadkomma en ekonomi i balans och under planperioden 2016-2018 även klara
kraven på återställning kommer det krävas såväl intäktsförstärkningar som generella och
strukturella kostnadsreduceringar för att även möta tillkommande kostnader för den
medicintekniska utvecklingen med mera.”
Vi instämmer i landstingsstyrelsens bedömning och befarar att det inte kommer att vara
möjligt att uppnå en ekonomi i balans 2015 (se avsnitt 11.2).
•
Ett antal nämnder har budgeterat oförutsedda intäkter, 152,5 mkr, för att erhålla en budget
i balans. Vi anser att en budget ska vara realistisk, men upprättad med viss försiktighet, så
att utrymme för kostnadsökningar eller underlåtenhet för besparingar inte skapas. Vår uppfattning är att det är tveksamt att upprätta en budget med oförutsedda intäkter (se
avsnitt 11.2).
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
1
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
1.2
•
I avsnittet 12.2 till denna rapport redovisar vi ett antal iakttagelser av främst redovisningsteknisk natur. Vissa av iakttagelserna har vi framfört även tidigare år. Vi rekommenderar
att landstinget går igenom dem och vidtar åtgärder bland annat då vi bedömer att det kan
stärka den interna kontrollen av landstingets redovisning, såväl i samband med bokslut som
löpande under året.
•
Vi har noterat att landstinget inte har gått över till komponentmetoden när det gäller att
bedöma nyttjandeperioden avseende väsentliga anläggningstillgångar. Enligt årsredovisningen under avsnittet för redovisningsprinciper så har ett arbete påbörjats för att klargöra gränser, val av komponenter med mera.
Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål
Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och
verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om
resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen.
Vi gör ingen annan bedömning än landstingsstyrelsen och konstaterar att trots goda resultat inom
andra målområden så har god ekonomisk hushållning inte uppnåtts
Finansiella mål
Vi delar landstingsstyrelsens bedömning att de av fullmäktige beslutade finansiella målen inte har
uppnåtts under år 2014 (se avsnitt 10.2).
Verksamhetsmål
Vår bedömning av måluppfyllelsen för vart och ett av de tre perspektiv (invånare, process och
medarbetare) som anses åstadkomma god ekonomisk hushållning för verksamheten, överensstämmer med Landstingsstyrelsens. Inom samtliga perspektiv är målen nära att nås.
2.
Bakgrund
Vi har av landstingets revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2014.
Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt
med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 §). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.
Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för
att kunna avge revisionsberättelsen.
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
2
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
3.
Syfte
Syftet med granskningen är att bedöma om landstingets årsredovisning har upprättats i enlighet
med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen.
4.
Avgränsning
Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 2014.
Vår granskning sker i den omfattning som följer av god revisionssed i kommuner och landsting,
främst såsom denna definieras av SKL1 och Skyrev 2. Det innebär att vi planerat och genomfört
revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
I förhållande till Skyrevs utkast till ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting” 3 har vi noterat följande:
Ansvaret för yrkesrevisorns biträde till förtroendevalda revisorer gällande vad som sägs under
kommentarerna till ISA 260 och 265 uppfattar vi främst åligger landstingets revisionskontor. Vi
har naturligtvis i vår granskning kommunicerat de brister som vi noterar i denna rapport.
Granskningen har främst varit inriktad på de finansiella rapporterna såsom det presenteras vid bokslutet. I vår granskning av årsredovisningen har inte primärt ingått att granska den interna
kontrollen över intäkter och kostnader. Avvikelsen från ISA 300 och 315 har förankrats med landstingets revisionsdirektör i samband med planeringsfasen.
Vi har i vår granskning beaktat risken för att med rimlig säkerhet bedöma om de finansiella
rapporterna som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter eller
fel såsom framgår av kommentarerna till ISA 240. Granskningen har dock inte som primärt syfte
att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar.
Vi har genom intervjuer med redovisningschef informerat oss om det finns några överträdelser av
lagar, förordningar och föreskrifter som har väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna
(kommentarer till ISA 250).
Externa bekräftelser har i enlighet med kommentarerna till ISA 505 inhämtats från bank och
liknande kreditinstitut.
Information i årsredovisningen utan koppling till de finansiella delarna har inte granskats utöver
vad som framgår under verksamhetsmål, se avsnitt 5 i Skyrevs utkast till ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting”.
1
Sveriges Kommuner och Landsting
2
Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer
3
Fastställd av Skyrevs styrelse april 2014
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
3
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
5.
Revisionskriterier
Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer
•
Kommunallag och kommunal redovisningslag
•
God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL
•
Interna regelverk och instruktioner
•
Fullmäktigebeslut
Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av landstingsfullmäktige
beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
6.
Ansvarig nämnd/styrelse
Granskningen avser landstingsstyrelsens årsredovisning.
Rapporten är saklighetsgranskad av Margareta Tufvesson, ekonomi- och finansdirektör,
Lars Halén, redovisningschef samt av Lehna Berglund, planeringschef.
7.
Metod
Granskningen har genomförts genom:
8.
•
Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen
•
Intervjuer med berörda tjänstemän
•
Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma
om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen
•
Översiktlig analys av resultaträkningen
Projektorganisation
Granskningen har genomförts av Lena Medin, certifierad kommunal revisor, Frida Kolbäck,
auktoriserad revisor och Jenny Nordin, revisorsassistent. Helene Ersson, revisor, har granskat verksamhetsmålen.
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
4
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
9.
Årsredovisningen
9.1
Allmän bedömning
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av landstingets resultat och
ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.
Kommentar
Som en del i vår granskning har vi efterfrågat ett uttalande från landstingsledningen (i enlighet med
SKYREVs vägledning för redovisningsrevision för kommuner och landsting, se kommentarer till
ISA 580). Landstingsdirektör och ekonomidirektör har valt att inte underteckna översänt uttalande.
Landstingets årsredovisning är dock i likhet med föregående år förhållandevis omfattande, vilket
kan påverka dess läsbarhet samt möjligheten att tillgodogöra sig informationen. Vi har i tidigare
revisionsrapporter föreslagit att landstinget gör en översyn av årsredovisningens omfattning och
innehåll men även av dess struktur. Styrelsen har i svar till revisionen avseende granskning av
årsredovisning 2009 angett att det pågår ett förbättringsarbete med att göra årsredovisningen mer
lättillgänglig. Vi har noterat att vissa förbättringar gjorts, men vår rekommendation att vidareutveckla årsredovisningen kvarstår.
9.2
Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer
I årsredovisningen anges under avsnittet ”Redovisningsprinciper” att redovisningen skett enligt god
kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer.
I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med
redovisningschefen samt översiktlig avstämning av landstingets årsredovisning mot RKRs gällande
rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att landstinget i
huvudsak efterlever rekommendationerna.
Av den praxisundersökning som publicerade hösten 2014 framgår att det överlag finns brister i
efterlevnaden i kommuners och landstings årsredovisningar. I syfte att minimera risken för detta i
landstinget Västernorrlands årsredovisning rekommenderar vi att landstinget, som en del i arbetet
med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna
och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen.
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
5
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
9.3
Landstingets förvaltningsberättelse
Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild
av landstingets resultat och ställning.
9.3.1
Balanskravet
I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att landstingets
intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL
regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning,
vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att
intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi.
Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat.
Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort
avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller
intäktsminskningar.
Landstinget redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Uppställningsformen avviker något från SKLs mall för balanskravsutredning. Landstingets underskott
för året uppgår till 223 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 4 mkr
från årets resultat, i enlighet med gällande principer. 6 mkr av underskottet har täckts genom medel
från resultatutjämningsreserven (RUR). Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 221
mkr.
9.4
Nämndsuppföljning
Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till landstingets förvaltningsberättelse.
10.
Bedömning utifrån fullmäktiges mål
10.1
Bakgrund
Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om
resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
6
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
10.2
Finansiella mål
Landstingsfullmäktige har fastställt finansiella målsättningar i landstingsplan 2014 - 2016.
I årsredovisningens avsnitt ”Ekonomiperspektivet” finns måluppfyllelsen för de finansiella målen
enligt landstingsplanen redovisade.
Måluppfyllelsen beskrivs i delårsrapporten med följande symboler:
Tre symboler betyder att målen nåtts.
Två visar att måluppfyllelsen är nära.
En symbol betyder att målen inte har nåtts under verksamhetsåret.
Mål
Mått
Utfall
God ekonomisk hushållning vilket innebär ett
årligt positivt resultat
med 130 miljoner kronor,
vilket ska uppnås utan
skattehöjning.
Årets
resultat
exkl.
konsekvenser av förändrad
diskonteringsränta, engångsintäkter från AFA samt återföring av tidigare års nedskrivning av värdepapper.
- 223 Mkr.
Pensionsförvaltningen
tillförs årligen minst
80 miljoner kronor för att
trygga framtida pensionsåtaganden.
Avsättningen till pensions- 0 Mkr
förvaltningen.
Soliditeten ska inte
minska
Soliditet 2012 jämfört med Soliditeten
har
2013.
minskat från 30,3 %
till 26,4 %
Alla förvaltningar ska nå
minst budgeterat resultat.
Ekonomiskt resultat per
förvaltning.
Signalsymbol.
Sju av nio förvaltningar klarar målet.
Kommentar
Vi delar landstingsstyrelsens bedömning att de av fullmäktige beslutade finansiella målen inte har
uppnåtts under 2014.
Vi konstaterar att landstinget inte klarar något av målen. Resultatet understiger målet med 350 mkr
vilket är en bidragande orsak till att soliditetsmålet inte klaras. Vi är oroade över resultatutvecklingen.
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
7
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
10.3
Verksamhetsmål
Enligt de bestämmelser som infördes i kommunallagen den 1 december år 2004 ska fullmäktige i
budgeten ange mål för verksamheten som har betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Avseende verksamhetsmål innehåller Landstingsplanen inledningsvis en beskrivning om hur
visionen ”Liv och hälsa i Västernorrland” ska uppfyllas. Vidare preciseras det strategiska målet
som är:
”… att Landstinget Västernorrland vara ett av landets fem bästa landsting vad gäller medborgarnas förtroende.”
Det strategiska målet är inte tidsatt. Det är också ett relativt mått som påverkas av utvecklingen i
övriga landsting och regioner. I den senaste nationella mätningen 4 av medborgarnas förtroende för
hälso- och sjukvården i det egna länet eller regionen placerades Landstinget Västernorrland på
tjugoförsta och därmed sista plats.
Landstinget använder balanserad styrning som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar enligt Landstingsplanen på det som är strategiskt viktigt. Följande
landstingsgemensamma inriktningsmål finns för de fyra perspektiven som används i styrmodellen
balanserad styrning:
Perspektiv
Inriktningsmål
Invånarperspektivet
Nöjda invånare
Processperspektivet
Effektiva verksamheter
Medarbetarperspektivet Nöjda och kompetenta medarbetare
Ekonomiperspektivet
God ekonomisk hushållning
Under respektive nämnd finns angivet vilka mål som ska följas upp i årsredovisning. Hur målet ska
mätas (mått) framgår också. I landstingsplanen har det inte närmare preciserats till vilket perspektiv
som respektive mål hör till. Vi har dock inte funnit någon anledning att göra någon annan
bedömning av hur målen fördelats till respektive perspektiv än vad som framgår av årsredovisningen.
I landstingsplanen finns, i likhet med tidigare år, inte någon beskrivning av målens koppling mot
kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen har dock gjort
en sådan koppling. I sammanfattningen framgår att
4
Vårdbarometern, 2014
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
8
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
”Alla fyra perspektiven i den balanserade styrningen är viktiga hörnstenar för att åstadkomma en
god ekonomisk hushållning. För att nå måluppfyllelse i ekonomiperspektivet är det av stor vikt att
invånar- process- och medarbetarperspektivet utvecklas. Med korta köer, hög patientsäkerhet,
effektiva processer med maximalt värde för patienten samt en attraktiv arbetsmiljö med goda
rekryteringsförutsättningar i en kostnadseffektiv verksamhet ökar förutsättningarna för en ekonomi
i balans och på sikt god ekonomisk hushållning.”
Måluppfyllelsen beskrivs i årsredovisningen med följande symboler:
Tre symboler betyder att målen nåtts.
Två visar att måluppfyllelsen är nära.
En symbol betyder att målen inte har nåtts.
Förutom Landstingsstyrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen per perspektiv, redovisas
också måluppfyllelsen per nämnd. Landstingsstyrelsen gör däremot ingen samlad bedömning av
måluppfyllelsen för de tre perspektiven som tillika är verksamhetsmål av betydelse för god
ekonomisk hushållning. De tre verksamhetsmålen bedöms samtliga vara nära att nås, vilket torde
vara den naturliga sammanfattande bedömningen.
Vi har nedan sammanställt måluppfyllelsegraden för respektive perspektiv:
Perspektiv
Landstingsstyrelsens
bedömning
Antal (andel %) mål med respektive
bedömning per 2014-12-31
Ej
möjligt
att mäta
Invånare
Att målet är nära att nås, även om
det är en viss försämring i vårdgarantin
6 (32 %)
11 (58 %)
2 (11 %)
0 (0 %)
Process
Att målen är nära att nås t ex förbättring i nationella kvalitetsregister och miljöarbete
3 (33 %)
1 (11 %)
4 (56 %)
- (0 %)
Medarbetare
Att målen är nära att nås, förutom
andelen sjukfrånvaro som försämrats
- (0 %)
3 (100 %)
- (0 %)
- (0 %)
Ekonomi
Att målet inte nåtts
- (0 %)
- (0 %)
4 (100 %)
- (0 %)
9 (26 %)
15 (43 %)
10 (29 %)
1 (3 %)
Totalt
Vi har stickprovsvis verifierat några av de mål som har nåtts.
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
9
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
Vi noterar det tidigare beslutet att om följsamhet till basala hygienrutiner vid uppföljningen i
september 2014 understiger 80 procent ska en handlingsplan för förbättringsarbetet upprättas. År
2014 redovisas följsamheten till 61 procent för somatisk vård och 40 procent för psykiatrisk vård
och vi förutsätter att beslutet om att upprätta en handlingsplan för förbättringsarbetet, följs.
Under processperspektivet har ett mål för regional tillväxt tillkommit, d v s att ”Landstingets medel
för regional tillväxt ska användas i projekt där andra aktörers andel motsvarar minst hälften av
landstingets insats”. Målet bedöms uppfyllt om landstingets insats inte överstiger 67 procent.
År 2014 uppgick landstingets insats till 6,5 procent. Vi rekommenderar att landstinget gör en översyn av målet, huruvida det är ett problem eller utmaning.
Vi noterar också att den interna kontrollen har lyfts in i processperspektivet. Den interna kontrollen
och ledningssystem för kvalitet är förutsättningarna för att styrning av organisationen ska fungera
på ett förutsägbart sätt. För att öka effektiviteten i processerna bör både den interna kontrollen och
ledningssystemet utvecklas i sin horisontella styrning, till skillnad från den traditionellt vertikala
styrningen.
Vad gäller målen beträffande perspektivet ekonomi se föregående avsnitt.
Kommentarer
Vi anser att samtliga perspektiv är viktiga för att uppnå god ekonomisk hushållning, även om ett
balanserat styrkort som analysunderlag i sitt ursprung 5 inte omfattade medarbetarperspektivet utan
istället lärande- och utvecklingsperspektivet. Medarbetares situation och villkor ansågs ingå i samtliga övriga perspektiv.
Vår bedömning av måluppfyllelsen för de tre perspektiv (invånare, process och medarbetare) som
anses åstadkomma god ekonomisk hushållning för verksamheten, överensstämmer med
Landstingsstyrelsens. Inom samtliga perspektiv är målen nära att nås.
5
Schneiderman, Norton, Kaplan mfl, 1992
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
10
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
11.
Resultaträkning
11.1
Nyckeltal
Landstinget
Belopp mkr
Verksamhetens nettokostnader
Förändring i% jämfört
med föregående år
Skatteintäkter,
statsbidrag och utjämFörändring i% jämfört
med föregående år
Finansnetto
Resultat
Verksamhetens nettokostnad
inkl finansnetto i relation till skatteintäkter
och bidrag
Utfall
2014-12-31
-6 471
Prognos
2014
-6 485
Budget
2014
-6 245
- 3,7%
6 256
6 275
6 232
0,7%
Utfall
2013-12-31
Utfall
2012-12-31
-6 236
-6 044
- 3,2%
- 3,8%
6 215
6 102
1,9%
0,5%
-8
-223
1
-209
21
8
-243
-264
-32
26
104%
103%
100%
104%
100%
Verksamhetens nettokostnader överstiger budget med 226 Mkr (3,6 %). Skatteintäkter och statsbidrag blev dock något bättre än budget totalt sett (+24 Mkr) medan finansnettot blev 29 Mkr sämre
än budgeterat. Den totala budgetavvikelsen hamnar på - 231 Mkr. Det måste dock observeras att i
föregående års underskott ingick återbetalningen från AFA Försäkring på + 92 Mkr samt resultateffekten av den ändrade diskonteringsräntan med - 225 Mkr. Utan dessa två poster skulle verksamheten visat ett underskott på 131 Mkr för föregående år.
Som framgår ovan har verksamhetens nettokostnader exkl jämförelsestörande poster ökat från
102 % 2013 till 104 % 2014. Detta visar på att de redovisade nettokostnaderna fortsätter att öka
trots vidtagna besparingsåtgärder.
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
11
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
Ökningen av verksamhetens nettokostnaderna i löpande priser har jämfört med 2013 ökat med 235
Mkr, vilket motsvarar 3,8 procent. Nedan har den redovisade ökningen specificerats på olika kostnadsslag:
2014
2013 Förändring netto- %
kostnad Mkr
952
940
-12
1,3%
Personalkostnader
-3 839
-3 712
127
3,4%
Köpt verksamhet, inköp material
-2 599
-2 512
87
3,5%
-795
-768
27
3,5%
-7 233
-6 992
241
3,4%
-189
-184
5
2,7%
-6 471
-6 236
235
3,8%
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Övriga verksamhetskostnader
Summa
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
Personalkostnaderna hade under 2011 minskat med 46 Mkr jämfört med 2010. 2012 och 2013
visade en uppåtgående trend när det gällde personalkostnaderna. 2014 följer samma trend. Detta
förklaras av att det har anställts en hel del läkare under året. Jämfört med 2011 har nu personalkostnaderna ökat med 393 Mkr (11,4 %).
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
12
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
11.2
Ekonomiskt utfall på nämnds/förvaltningsnivå
Verksamheternas resultat i sammandrag enligt årsredovisningen:
VerksamhetBelopp i Mkr
Utfall
2014
Prognos
Budget
2014
Avvikelse
Regional nämnd
13,8
0,0
0
13,8
FPTN- nämnden
-14,9
-17,0
0
-14,9
Hälso- och sjukvårdsnämnden
-290,2
-283,5
0
-290,2
Patientnämnd och
Etisk nämnd
0,2
0,0
0
0,2
Landstingets
revisorer
0,1
0,0
0
0,1
Landstingsstyrelsen
48,2
14,9
0
48,2
Summa styrelse och
nämnder
-242,8
-285,6
0
-242,8
19,9
76,0
8,3
11,6
-222,9
-209,6
8,3
-231,2
Finansiering
Resultat
Som framgår ovan redovisar hälso- och sjukvårdsnämnden ett stort underskott, ca 6,5 mkr sämre
jämfört med prognos augusti 2014. Det största underskottet kommer från den somatiska vården där
man redovisar ett underskott på 262 mkr. Inom FPT-nämnden redovisar även hälsocentralerna ett
betydande underskott, -17,4 mkr, dock något bättre än prognostiserat, +1,6 mkr.
De förvaltningar som år 2014 redovisar störst underskott är hälso och sjukvårdsnämnden - 290 Mkr
(prognosen var - 283 Mkr) och hälsocentralerna - 17 Mkr (prognosen var - 19 Mkr). Nämndernas
samlade resultat (exklusive finansförvaltningen) uppgår till - 242 Mkr. Detta kan jämföras
med - 285 Mkr enligt prognosen och ett noll resultat enligt budget.
Vi har vid vår granskning noterat att ett antal nämnder har budgeterat med oförutsedda intäkter för
att erhålla en budget i balans, totalt uppgår denna post till 152,5 Mkr. De nämnder som har de
största budgeterade oförutsedda intäkterna är hälso- och sjukvårdsnämnden, specialistsjukvården,
129,3 Mkr samt FPT-nämnden, hälsocentralerna 14,8 Mkr.
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
13
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
Kommentarer
Under 2011 hade resultatet för nämnderna och styrelsen förbättrats jämfört med tidigare år, men
åren därefter har resultatet åter försämrats. Vissa nämnder/förvaltningar visar betydande underskott
trots att neddragningar uppges ha gjorts under ett antal år, exempelvis FPT-nämnden/hälsocentralerna och hälso- och sjukvårdsnämnden/somatiska vården. Under ”Ekonomiperspektivet”
och rubriken ”God ekonomisk hushållning” skriver landstingsstyrelsen:
”Det som är oroande är att kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården, som bromsades upp
under 2010 och 2011, under 2012-2013 steg mer än vad som är förenligt med vad som kan
finansieras på lång sikt. Även för innevarande år är kostnadsnivån och ökningstakten betydligt
högre än vad som kan anses vara förenligt med de finansiella målen på såväl kort som lång sikt.
Situationen förvärras av att skatter och generella statsbidrag inte är värdesäkrade.”
Vi instämmer i landstingsstyrelsens bedömning och befarar även vi att det inte kommer att vara
möjligt att uppnå en ekonomi i balans 2015.
Vi anser att en budget ska vara realistisk, men upprättad med viss försiktighet, så att utrymme för
kostnadsökningar eller underlåtenhet för besparingar inte skapas. Vår uppfattning är att det är tveksamt att upprätta en budget med oförutsedda intäkter.
12.
Balansräkning
12.1
Nyckeltal
Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år 2014 – 2012.
2014-12-31
2013-12-31
2012-12-31
Balansomslutning
Redovisat eget kapital
Eget kapital reducerat
med ansvarsförbindelse pensioner
4 372
1 153
-3 627
4 546
1 376
-3 630
4 504
1 640
-3 076
Soliditet redovisad
Soliditet med hänsyn
till de pensionsförpliktelser som inte
Omsättningstillgångar
Kortfristiga skulder
Balanslikviditet
26%
negativ
30%
negativ
36%
negativ
2 111
1 116
189%
2 327
1 057
220%
2 435
1 105
220%
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
14
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt. Landstingets redovisade soliditet har minskat
från 47 % år 2007 till 26 % år 2014, d v s en minskning med 21 procentenheter. Åren 2010 och
2011 återhämtades soliditeten något då landstinget visade positiva resultat. Den minskade redovisade soliditeten 2014 förklaras bland annat av ett stort underskott för året. Om den ej bokförda
pensionsskulden beaktas är soliditeten liksom tidigare kraftigt negativ, - 83 %.
Likviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. En svag soliditet kan i förlängningen leda till
en ansträngd likviditet. Som mått bör likviditeten teoretiskt uppgå till 100 %, d v s de tillgångar
som på kort sikt kan omsättas i pengar bör vara lika stora som de skulder som ska betalas på kort
sikt. Landstinget bedömer betalningsberedskapen som god, bland annat eftersom det också finns ej
utnyttjade kreditlöften på 300 Mkr. Att notera när det gäller likviditeten är att den historiskt har
uppgått till ca 220 % men detta år faller den till 189 % vilket kan vara ett tecken på att likviditeten
har börjat försämras till följd av de stora underskotten.
12.2
13.
Iakttagelser vid granskning av balansräkningen
•
Bland långfristiga fordringar ingår liksom föregående år fordran på Trafikverket, 1 Mkr,
avseende medel för att utreda järnvägsförbindelsen Sundsvall-Härnösand. Vi kan inte
bedöma värdet av denna fordran.
•
I likhet med tidigare år och i enlighet med vad som anges i redovisningsprinciperna
periodiseras inte skulder för OB-tillägg. Då beloppet enligt vår bedömning kan tänkas vara
väsentligt har vi i tidigare års revisionsrapporter rekommenderat att Landstinget avsätter
en reserv för dessa kostnader. Så har dock inte gjorts i år heller. Vår rekommendation kvarstår därmed.
•
Vi har noterat att avstämningar mellan landstingets redovisning och redovisningen hos de
av landstinget delägda bolagen/verksamheterna inte har gjorts i samband med bokslutsarbetet. Vi rekommenderar att avstämningar görs, i vart fall i samband med års- och
tertialbokslut samt att avstämningarna dokumenteras skriftligt. Landstinget bör även upprätta instruktioner för de delägda bolagen/verksamheterna för att skynda på slutliga bokslut. Vi ser detta som särskilt angeläget för Kollektivtrafikmyndigheten då slutavräkningarna kan påverka såväl landstingets som övriga ägarkommuners resultat.
•
Under tidigare år har reserveringar gjorts med fakturerat belopp avseende tvistiga fakturor
från Bravida. Under 2014 har denna tvist lösts och uppbokade reserver har reglerats.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat
på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs
rekommendation 16.1.
Av kassaflödesanalysen framgår att landstingets verksamhet före avskrivningar under år 2014 givit
ett underskott på 47 mkr Investeringar har gjorts med 234 mkr. Finansieringsverksamheten har ett
netto på 2 mkr vilket innebär att landstingets nettoupplåning minskat. Förändringen av likvida
medel uppgår till -151 mkr
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
15
ABCD
Landstinget Västernorrland
Granskning av bokslut och
årsredovisning 2014-12-31
2015-04-09
14.
Sammanställd redovisning
14.1
Konsolideringsmetod
Enligt KRL 8 kap 2 § ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka
landstinget har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts
föreligga när landstinget innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra
faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en
ringa omsättning eller balansomslutning.
De juridiska personer som, förutom Landstinget, i första hand är aktuella är Kommunalförbundet
Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (50 %), Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland
(70 %) och Scenkonst i Västernorrland AB (60 %).
Fr.o.m. 2009 upprättar landstinget ingen sammanställd redovisning vilket enligt vår bedömning är
förenligt med RKRs rekommendation nr 8:2 från juni 2009. Detta beror på att övriga juridiska
personer endast har en ringa omsättning och balansomslutning i förhållande till Landstinget. Ringa
omsättning eller balansomslutning anses något förenklat uttryckt föreligga när dessa understiger 5
%. Vi rekommenderar dock Landstinget att följa upp om något av dessa innehav skulle växa och
eventuellt överstiga 5 % av Landstingets balansomslutning.
KPMG, dag som ovan
Lena Medin
Huvudansvarig
Certifierad kommunal revisor
Rapport beträffande årsredovisning.docx
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
16