Att utgå från samhällsfrågor i grundskolans naturorienterande
undervisning – ett sätt att öka elevers intresse och kunnande?
Britt Lindahl, Högskolan Kristianstad
Margareta Ekborg, Malmö högskola
Malin Ideland, Malmö högskola
Claes Malmberg, Malmö högskola
Christina Ottander, Umeå universitet
Agneta Rehn, Malmö högskola
Maria Rosberg, Högskolan Kristianstad
Eva Silfver, Umeå universitet
Mikael Winberg, Umeå universitet
Bakgrund
Gång på gång hör vi talas om ungdomars och framför allt flickors ointresserade för naturvetenskap
och teknik. I den massmediala och politiska debatten uttrycks ofta en oro att Sverige inte längre
kommer att kunna hänga med i utvecklingen om inte fler ungdomar väljer sådana utbildningar. De
stora internationella studierna TIMSS och PISA visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap
har försämrats både om man jämför över tid och med andra länder. Forskning visar att många elever
är intresserade av naturvetenskap och teknik samtidigt som de är kritiska till det innehåll och den
undervisning som skolan erbjuder. Eleverna upplever att man ska lära sig ett givet innehåll och att
det inte som i samhällsvetenskapliga ämnen finns utrymme för diskussion (Lindahl, 2003). Studier
som ROSE (Relevance of Science Education) visar att det finns ett gap mellan det som intresserar
tonåringar och det som undervisas i skolan men också att det finns skillnader mellan vad som
intresserar flickor respektive pojkar (Jidesjö & Oskarsson, 2005).
I Läroplanskommitténs betänkande Skola för Bildning (SOU, 1992:94) är visionen att skolan ska vara
allmänbildande genom att eleverna fostras till självständiga och kritiskt tänkande medborgare som
kan delta i de demokratiska besluten. Enligt kursplan 2000 ska undervisningen i NO ge kunskap om
natur och människa, kunskap om naturvetenskaplig verksamhet samt förmåga att använda sig av
dessa kunskaper för att ta ställning i värdefrågor, exempelvis miljö- och hälsofrågor. I Lgr11 skärps
kravet, att elever ska kunna använda sina NO-kunskaperna i olika sammanhang ytterligare.
Ett sätt att öka elevers intresse för naturvetenskap och förmåga att använda sina kunskaper kan vara
att låta undervisningen handla om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (Aikenhead,
2005). I så fall utgår undervisningen inte från naturvetenskapliga begrepp som förklaras och
exemplifieras utan den tar istället sin utgångspunkt i autentiska samhällsfrågor, som för sin lösning
förutsätter naturvetenskaplig kunskap. I den engelskspråkiga litteraturen benämns samhällsfrågor
med naturvetenskapligt innehåll socio-scientific issues (SSI). De definieras av Ratcliffe & Grace (2003)
som frågor som har en naturvetenskaplig bas och är av stor betydelse för samhället. De rapporteras
om i media, de är ofta ostrukturerade, involverar värderingar och etiska resonemang och är därmed
kontroversiella och saknar dessutom "rätt svar". Sådana frågor ger eleverna utrymme att pröva olika
perspektiv, att diskutera, analysera och genom detta utvecklar de insikter om naturvetenskapens
möjligheter och begränsningar.
Syftet med detta forskningsprojekt är att studera vad som händer med elevers intresse, lärande och
självförtroende när de arbetar med samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.
Beskrivning av projektet
Vi började med att leta upp sex frågor (fall) från olika källor som TV, tidningar, Internet och böcker.
Fallen är Vad säger egentligen Anna Skipper?, Att bota närsynthet med laser, Är det alltid bra att
höra, Vad är ett bra bränsle?, Blir man sjuk av mobiltelefonen? och Ska vi äta klimatmärkt mat i
skolan?. För att kunna analysera fallen utarbetades ett teoretiskt ramverk (Ekborg et al, 2009). Fallen
finns publicerade på projektets hemsida www.sisc.se tillsammans med en lärarhandledning och de
enkäter och intervjufrågor som använts.
Vi inbjöd ett stort antal lärare i olika delar av landet att arbeta med fallen och 70 klasser (ca 1500
elever) i årskurs 7-9 deltog i den första datainsamlingen. Läraren fick själv välja vilket fall klassen
skulle arbeta med och ansvarade sen för hur arbetet i klassen skulle läggas upp. De krav vi ställde var
att de skulle avsätta minst fem timmar för uppgiften, att de skulle presentera uppgiften utifrån
elevbladet i lärarhandledningen och att eleverna skulle få chans att diskutera och själva söka svar på
sina frågor. Datainsamlingen var främst kvantitativ genom enkäter. Före arbetet besvarade eleverna
en enkät om vad de tyckte om skolan och undervisningen i allmänhet och NO-undervisningen i
synnerhet och efter arbetet handlade frågorna om hur de hade löst uppdraget och vad de tyckte om
arbetssättet. Lärarna besvarade en enkät efter arbetet och några av dem intervjuades. Lärarenkäten
handlade om hur de hade upplevt arbetet med fallet och hur de uppfattade elevernas arbete och
engagemang i arbetet.
Därefter fördjupades datainsamlingen genom att vi fanns med i klassrummen. Vi följde arbetet i sex
klasser, antecknade vad som hände under lektionerna, gjorde ljudinspelningar av elevernas
diskussioner och videofilmade dessutom arbetet i två klasser. Eleverna besvarade samma enkäter
som tidigare men fick också ett kunskapstest. Några elevgrupper från varje klass intervjuades efter
arbetet. Läraren intervjuades både före och efter arbetet.
Hur uppfattade eleverna arbetet med fallen?
Enkäterna visar att eleverna i allmänhet är positiva till skolan och att de upplever att de lyckas ganska
bra. De fick svara på frågor om hur duktiga de kände sig i olika skolämnen och hur intresserade de är
av att lära sig mer i dem på en Likertskala från 1 till 5. Resultatet visar pojkarna känner sig duktigare
än flickorna i alla ämnen (i alla årskurser) utom i svenska men också att skillnaderna mellan könen
ökar från årskurs 7 till årskurs 9. I nian är flickornas självförtroende i fysik, kemi och teknik betydligt
lägre än i andra ämnen. Andra delar av enkäten visade att deras förtroende för naturvetenskap och
teknik inte heller är särskilt stort. Mindre än hälften av eleverna håller med om påståenden som att
”naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället” och att ”fördelarna med forskning är större än
nackdelarna”.
Eleverna, speciellt flickorna, uppskattade arbetet med fallen. De hävdade att de lärt sig nya fakta
under arbetet, att de lärt sig argumentera för sin åsikt och att söka och granska information.
Frågorna från båda enkäterna kategoriserades och analyserades statistiskt. Analysen visar att just
arbetsformerna under arbete med fallen var den viktigaste faktorn för ett positivt utfall både när det
gäller lärande och attityder. Det betyder att det var viktigt att fallet kändes aktuellt, att de själva fick
planera sitt arbete, att de fick diskutera och att alla i gruppen tog sitt ansvar. En annan viktig faktor är
elevens egen ambitionsnivå. Eleverna tyckte att fallet var lätt att arbeta med och att det var lätt att
söka information från framförallt Internt. De uttryckte en viss tvekasmhet för att lösa fler fall även
om mer en en fjärdedel av eleverna hävdade att deras intresse för naturvetenskap hade ökat.
Alla fallen får positiva omdömen av eleverna. Både flickor och pojkar ansåg att Blir man sjuk av
mobiltelefonen? var det intressantaste fallet medan Vad säger egentligen Anna Skipper? ansågs mer
intressant av flickorna än av pojkarna. Resultaten visar att ju intressantare eleverna fann fallen desto
mer hävdar de att de har lärt sig.
Elever från multikulturella skolor uttalade också ett större intresse för att arbeta med fallen än för
den vanliga undervisningen. De relaterade inte fallen till aktuella diskussioner lika mycket som elever
i monokulturella skolor och använde inte heller Internet lika mycket. De tyckte att det hade varit
intresanta diskussioner och att deras åsikter hade uppfattats som viktiga av kamraterna. Lite
förvånande uttryckte de ändå en frustration över att det inte fanns några rätta svar på frågorna.
Hur uppfattade lärarna arbetet med fallet?
Lärarenkäterna visar att lärarna är nöjda med arbetet. De anser att introduktionen var intressant, att
eleverna var engagerade under arbetet och att innehållet hade stöd i kursplanernas mål även om
elevernas förkunskaper inte alltid var tillräckliga. Flest lärare valde att arbeta med” Vad säger
egentligen Anna Skipper?, följt av Vad är ett bra bränsle? och Blir man sjuk av mobiltelefonen?. De
använde mellan 5 och 10 timmar till arbetet. Drygt hälften av lärarna valde att introducera målet
med arbetet direkt och resten valde att börja med att undervisa om innehållet. De använde varierade
arbetsformer, mycket grupparbete men lite laborativt arbete. Lärarna ansåg att eleverna lärde sig
lika mycket som vanligt och att de tränat att söka information, speciellt på Internet. De hade också
tränat kritiskt tänkande och att använda naturvetenskaplig kunskap i sin argumentation.
De intervjuade lärarna uppskattade det stöd de hade fått genom materialet och såg flera fördelar
som att kunna involvera föräldrar i arbetet samt ett fortsatt engagemang hos eleverna. De gav också
flera exempel på hur de fått idéer om fortsatt utveckling av sin egen undervisning. Fallet de valde
passade väl in i deras planerade undervisning. De insåg att arbete med fallen betydde att eleverna
skulle få större inflytande över arbetet än vanligt. Många valde att låta eleverna arbeta i grupp men
konstaterade att de hade problem med att formulera tillräckligt bra frågor för fortsatta diskussioner
och informationssökning. Samtidigt var det få lärare som funderade över en strategi för att hantera
detta. Även om de såg fallet som en bra inlärningssituation för eleverna hanterade de projektet som
ett udda inslag. De flesta brydde sig till exempel inte om att utvärdera elevernas arbete. En lärare
hade förberett en stökig klass genom att undervisa om innehållet innan de fick uppdraget i fallet.
Lärarna hade olika tankar om hur elever lär men alla talade mer eller mindre om kunskap som en
mängd fakta som eleverna skulle lära sig.
Våra slutsatser
Resultaten visar att nästan alla elever uppskattar arbetet med fallen även om arbetssättet gjorde
dem osäkra. Eleverna var inte vana vid att arbeta självständigt och ta eget ansvar för att planera sitt
arbete. De visste helt enkelt inte vad som väntades av dem. Alla kunde googla på Internet men få på
ett mer systematiskt sätt. De var varken vana vid att granska information eller att sammanfatta den.
De klasser som redan från början fick veta vad som förväntades av dem och framför allt hur de skulle
redovisa sitt arbete visade mycket större säkerhet och engagemang. Resultaten visar att lärarna har
liten erfarenhet av att stödja eleverna i självständigt arbete. De behöver utveckla strategier för att
stödja en undervisning som ska utveckla elevers förmåga att söka information och argumentera för
sina åsikter. Även om många av lärarna såg arbetet med fallet som en speciell situation föll de snabbt
tillbaka i gamla mönster - att vara den som förser eleverna med faktakunskaper. Många lärare avstod
från laborationer trots att det borde funnits många i deras vanliga repertoar. Förmågan att på olika
sätt utmana elevernas tänkande visade sig vara viktigt för elevernas lärande och intresse.
Även om arbetet med ett enda fall inte tydligt visade ett ökat intresse för naturvetenskap ser vi stora
möjligheter. Arbetssättet engagerade eleverna och speciellt flickorna. Erfarenheten, att ju roligare
och intressantare eleverna tyckte att fallet var desto mer hävdade de att de hade lärt sig, är en god
potential för fortsatt utveckling av arbetssättet.
Referenser
Aikenhead, Glen. (2006). Science Education for Everyday Life: Evidence-Based Practice. New York: Teachers
College Press.
Jidesjö, Anders & Oskarsson, Magnus (2005). Students attitudes to science and technology – First results from
The ROSE-project in Swede. I R. M. Janiuk & E. Samonek-Miciuk (Red.). Science and Technology Education
for a Diverse World. Dilemmas, needs and partnerships. Marie Curie-Sklodowska University Press 2006.
Lindahl, Britt. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Ratcliffe, Mary, & Grace, Marcus. (2003). Science Education for Citizenship. Teaching Socio-Scientific Issues.
Maidenhead: Open University Press.
SOU. (1992:94). Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommittén. Stockholm: Allmänna förlaget.
Publikationer om projektet
Ekborg, M., Ideland, M., & Malmberg, C. (2009). SCIENCE FOR LIFE – a conceptual framework for construction
and analysis of socio-scientific cases. NorDiNa, 5, 35-46.
Ideland, M., Malmberg, C., Winberg, M. (2011) "Culturally Equipped for Socio-Scientific Issues? A comparative
study on how teachers and students in mono- and multiethnic schools handle work with complex issues".
International Journal of Science Education, 33(13), 1835-1859.
Lindahl, B., Rosberg, M., Ekborg, M., Ideland, M., Malmberg, C., Rehn, A., Nyström, E., Ottander, C. & Winberg,
M. (accepted). Socio-Scientific Issues – A Way to Improve Students’ Interest and Learning? Journal of USChina Education Review Vol. 8, No. 9, x-xx
Ottander, C. & Ekborg, M. (accepted) Students experience of working with Socio-Scientific Issues. A
quantitative study in secondary school. Reseach in Science Education.
Ekborg, M., Ideland, M., Lindahl, B., Malmberg, C., Ottander, C. & Rosberg, M. (under arbete) Samhällsfrågor i
det naturvetenskaplig klassrummet. Gleerups.
Konferenspresentationer och andra publikationer finns listade på projektets hemsida http://www.sisc.se/
