Dagens narkotikamarknad är mer flytande och dynamisk än tidigare och
i mindre utsträckning uppbyggd kring växtbaserade ämnen producerade långt från Europas konsumentmarknader. Det konstaterar EU:s narkotikaobservatorium EMCDDA i årets rapport.
Text Staffan Hasselgren
Allt fler nya
substanser
A
ntalet nya psykoaktiva substanser ökar dramatiskt
samtidigt som internet har
blivit en viktig anonym marknadsplats med global räckvidd. En
del av dessa substanser säljs direkt på
den illegala marknaden medan andra,
som ännu inte blivit narkotikaklassade, säljs öppet via hemsidor. I januari 2012 räknade EMCDDA antalet
nätbutiker som erbjuder psykoaktiva
substanser riktade till europeiska
konsumenter. Man fick summan till
693 stycken.
Mellan 2005 och 2011 anmäldes
sammanlagt 164 nya droger till EMCDDA. Idag får EU:s system för tidig
varning in rapporter om ungefär ett
nytt ämne i veckan. Under 2012 rap14
porterade medlemsländerna in 73
nya psykoaktiva droger. Av dessa vara
30 syntetiska cannabinoider, 14 så
kallade fenetylaminer samt 19 substanser som inte gick att hänföra till
lätt igenkännbara kemiska grupper.
När en sådan substans blir narkotikaklassad ersätts den ofta snabbt av
andra, kemiskt närbesläktade ämnen,
som tillverkas i syfte att imitera den
narkotikaklassade drogens effekter.
En del av dessa droger tillverkas i laboratorier i Europa medan andra framställs i länder som Kina och Indien.
För att undgå kontroller märks
drogerna ibland med texter som
”endast för forskningsändamål” eller ”farligt att förtära”. På så sätt
försöker försäljarna friskriva sig från
ansvar.
Syntetiska cannabinoider, eller
mer korrekt syntetiska cannabinoidreceptoragonister, är den största
gruppen psykoaktiva substanser som
hittills upptäckts via EUs varningssystem. De återfinns ofta i till exempel rökmixer som ”spice” och har
marknadsförts på nätet åtminstone
sedan år 2006. Genemsamt för alla
syntetiska cannabinoider är att de
binder till kroppens cannabisreceptorer och därför, i varierande grad,
ger liknande effekter som THC, den
psykoaktiva substansen i cannabis.
Många av dem utvecklades ursprungligen av forskare i syfte att undersöka
deras effekter på kroppens signalsystem och för att i en förlängning kanske kunna använda dem som ingredienser i till exempel smärtstillande
Alkohol & Narkotika Nr 4/2013
Nätdroger
Antal och huvudgrupper av nya psykoaktiva ämnen som har
rapporterats genom systemet för tidig varning 2005–2012
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Piperaziner
Syntetiska cannabinoider
Katinoner
Fenetylaminer
Övriga (kemikalier, växter, läkemedel)
läkemedel. Men de här substanserna
visade sig ofta ge oönskade psykoaktiva biverkningar. Och fortfarande
är kunskapen om många av dessa
ämnens farmakologi och skadlighet
begränsad.
Enligt EMCDDA tillverkas de flesta
syntetiska cannabinoider i Kina och
transporteras i bulk, det vill säga
stora volymer som ej är dosförpackade, till andra länder. I Europa blandas de med örter som till exempel
mynta, timjan och citronmeliss, torkas och förpackas för att sedan säljas
vidare via nätbutikerna.
Eftersom drogerna är mycket potenta behövs endast små kvantiteter
av den aktiva substansen för varje
dos. Ett kilo bulkkemikalie i pulverAlkohol & Narkotika Nr 4/2013
2011
2012
Tryptaminer
form kan användas för att tillverka
flera tusen rökmixar. Upptäckten av
tillverknings- förpackningsanläggningar och stora kvantiteter syntetiska cannabinoider i Nederländerna
och Belgien gör att man misstänker
att den organiserade brottsligheten
är involverad i distributionskedjan.
I USA är användningen av syntetiska cannabinoider ganska betydande. I en stor amerikansk enkätundersökning var prevalensen över 8
procent bland 15–16-åringar och över
11 procent bland 17–18-åringar. I Europa är siffrorna lägre. Enligt en brittisk undersökning 2011/2012 riktad
till personer mellan 16 och 64 år uppgav 0,1 procent att de någon gång prövat drogen. I en spansk undersökning
år 2010 var livstidsprevalensen 1 pro-
Figuren är hämtad ut EMCDDA:s
narkotikrapport 2013.
cent bland unga mellan 14–18 år. Högre siffror uppmättes 2010 i den tyska
staden Frankfurt. Där hade 9 procent
bland studenter mellan 15 och 19 år
någon gång provat örtblandningar
och ”spice”. De som angav att de använt ”spice” var i allmänhet erfarna
cannabisanvändare. Bland svenska
skolungdomar anger något mer än 2
procent i årskurs nio och något mindre
än 4 procent i gymnasiets år 2, med
en övervikt för pojkarna, att de någon
gång prövat ”spice” eller liknande
rökmixar. Detta enligt CAN:s rapport
137 om ungdomars användning av
nätdroger (se artikel s 16).
Källa: Europeiska narkotikarapporten 2013,
trender och utveckling, EMCDDA.
15
