Består av sju förbund:

Almega består av:
Sju förbund:
• Almega Samhallförbundet
Ett 70-tal branscher
• Almega Tjänsteförbunden
120 kollektivavtal
• Almega Tjänsteföretagen
• Bemanningsföretagen
• IT&Telekomföretagen
• Medieföretagen
• Vårdföretagarna
Ca 9 450 företag
455 000 medarbetare
Ingår i Svenskt Näringsliv
Ledighet
•
•
•
•
•
•
•
Semester
Förtroendemannalagen
Studieledighetslagen
Föräldraledighetslagen
Lagen om ledighet för näringsverksamhet
Lagen om ledighet av trängande familjeskäl
Lagen om rätt till ledighet för pga sjukdom prova annat arbete
Semesterlagen
Ikraftträdande 1 april 2010
En förenklad semesterlag
 Behov av förenklat regelverk, förenklas språkligt och





redaktionellt för att bl a minska företagens
administrativa kostnader
Upplysande rubriker mellan bestämmelserna
Beakta EU-rätten och internationella konventioner
Lagens procentregel kompletteras med ny regel för
att räkna ut semesterlön, sammalöneregeln
Bestämmelsen om semesterlönegrundande frånvaro
förenklas
Sammantaget ska det materiella innehållet vara
neutralt i jämförelse med nuvarande regler
Dispositivt i nya lagen
Vad är dispositivt genom centrala avtal i nya lagen?
 § 3 Intjänande/semesterår
 § 3 a Hela dagar
 § 9 Kransdagar, lör/sön
 § 11 st 2 Besked semesterförläggning
 § 16 – 16 b Beräkning av semesterlön
 § 22 Semesterlön sparade dagar
 § 26 – 26 a Utbetalning av semesterlön
 § 29 – 30 Semesterersättning
Semesterledighet för
korttidsanställda 5 §
 För anställning som avses pågå i högst tre
mån får avtalas att semesterledighet inte ska
läggas ut, i så fall har AT rätt till
semesterersättning
 För sådan kortvarig anställning kan
överenskommas att sem ersättning ingår i
lönen men måste i så fall framgå av lönen
som ska vara höjd med 12 % eller högre om
koll avt finns
Semesterledighet för hemarbetande o
okontrollerade AT 30 a §
 För okontrollerade AT får träffas avtal om
avvikelse från bestämmelserna om
förläggning av semesterledighet i 9-15 §§
genom kollektivavtal el enskilt avtal.
 Får dock inte innebära inskränkning i ATs rätt
att ta ut 25 sem dagar (el det mindre antal AT
har rätt till varje sem år)
Semesterledighet vid deltid eller
oregelbunden arbetstid 12 a §
 Semesterledighet ska förläggas så att AT med
deltid el oregelbunden arbetstid får lika lång
semesterledighet som AT med heltid el
regelbunden arbetstid
 Dvs fem semesterdagar måste läggas ut per
vecka även om AT endast arbetar två dagar
per vecka
 I de flesta koll avt finns regler om hur
semester ska läggas ut för deltids- och
skiftarbetande (nettosemester)
Semesterdagar med semesterlön
7§
Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas enligt
följande:
 Från de dagar AT varit anställd under året subtraheras dagar
då AT varit frånvarande utan lön. Frånvaro med semester,
semesterlönegrundande frånvaro, permittering samt arbetsfria
dagar under sådana perioder räknas in i anst tiden
 Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret
 Kvoten multipliceras med tjugofem
 Avrunda till närmast högre tal, om brutet tal uppstår
Beräkning av semesterlön
16 §
 Sammalöneregeln är huvudregel för AT med vecko- eller
månadslön
 Procentregeln ska tillämpas i fem situationer
- Lön som inte är bestämd per vecka eller månad
- Lön som består av fast och rörlig del
- Sysselsättningsgrad varierar över året
- Sysselsättningsgrad varierat mellan intjänande och uttag
- Vid varierande ej semestergrundande frånvaro
 Arbetsgivaren kan alltid välja procentregeln i stället för
sammalöneregeln
Sammalöneregeln 16 a §
 Bibehållen lön under semester plus ett tillägg
för arbetstagare med lön per vecka eller
längre tidsenhet
 Gäller för alla arbetstagare som har fast lön
 Tillägget uppgår till 0,43 % av månadslönen
eller 1,82 % av veckolönen per semesterdag
(oftast andra värden i kollektivavtal)
 Ersättning för rörlig lön betalas vid
semesterårets slut
Procentregeln 16 b §
Ska tillämpas om:
 Arbetstagaren har ändrat sysselsättningsgrad
 Har haft icke semesterlönegrundande
frånvaro
 Har en betydande del rörlig lön eller
 Arbetsgivaren väljer det
Procentregeln 16 b § forts
 12 procent av den förfallna lönen under intjänandeåret, dvs i
princip allt AG betalat ut
 I beräkningsunderlaget ingår inte
1. Semesterlön för ordinarie och sparad semester
2. Ersättning för dag med semesterlönegrundande frånvaro
(ex sjuklön, föräldralön)
3. Permitteringslön
 För varje frånvarodag enl p 2 ökas lönesumman med ett belopp
motsvarande den inkomst AT skulle ha haft om arbete i stället
utförts i normal omfattning (normal omfattning = ATs ordinarie
arbetstidsmått)
 12 % av beräkningsunderlaget ger den totala semesterlönen
som divideras med antalet betalda semesterlönen för
semesterlön per dag
Semesterlönegrundande
frånvaro








17 § sjukdom och arbetsskada
17 a § föräldraledighetslagen
17 b § ledighet för
Smittbärare
Vård av närstående
Viss utbildning
Totalförsvarsplikt
Svenskundervisning
Semesterlönegrundande
sjukfrånvaro
 Frånvaro på grund av sjukdom är
semesterlönegrundande högst 180 dagar per
intjänandeår. Ingen begränsning för
arbetsskada.
 Deltidssjukfrånvaro jämställds med
heltidssjukfrånvaro
 Frånvaron upphör att vara semesterlönegrundande när arbetstagaren varit
frånvarande från arbetet under ett helt
intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron
än fjorton dagar i en följd
Semesterlönegrundande
föräldraledighet
 Tillfällig föräldrapenning semesterlönegrundande
under intjänandeåret i 120 dagar, eller för en
ensamstående förälder i 180 dagar
 All ledighet med havandeskapspenning är
semesterlönegrundande
 Föräldrapenning semesterlönegrundande under
intjänandeåret i 120 dagar, eller för en
ensamstående förälder i 180 dagar
 Framgår av semesterlagen, föräldraledighetslagen
och lagen om allmän försäkring
SAF ./. PTK
□ Gamla § 17
□ Har arbetstagare … varit frånvarande …
□
□
□
□
under två hela intjänandeår
Jmfr AD 1982:72
Ny § 17
… då arbetstagaren varit helt eller delvis
frånvarande under ett helt intjänandeår
Dvs anvisningarna till SAF ./. PTK-avtalet blir
överflödiga. Lagen gäller
Sparad semester
 Inga särskilda beräkningsgrunder för sparade
semesterdagar
 Semesterlön för sparad semester ska inte
ingå i beräkningsunderlaget för
procentberäknad semesterlön
Semester som inte har kunnat
läggas ut 26 a §
 Semesterdagar som inte har kunnat läggas ut
och som inte har sparats ersätts med
semesterlön
 Ska betalas senast en månad efter
semesterårets utgång
 Endast för de dagar som tillsammans med de
nya intjänade dagarna överstiger 25
 Syfte: att AT efter en längre frånvaroperiod
ska få betald semester
Nytt anställningsavtal i
anslutning till det gamla 30 b §
 Om det står klart innan en anställning upphört att
ny anställning kommer att påbörjas i nära
anslutning till den tidigare anställningen ska
dessa anställningar i semesterhänseende räknas
som en sammanhängande anställning
Förutsättning:
 Att den intjänade semestern inte redan lagts ut
 Att semesterersättning inte redan utbetalts samt
 Att arbetstagaren förklarar att intjänade
semesterförmåner ska föras över till den nya
anställningen
Förtroendemannalagen
•
•
•
•
Vilka omfattas?
- Utsedd av fackföreningen och arbetsgivaren är underrättad
Facklig verksamhet?
- Frågor som berör arbetstagarna i förhållande till arbetsgivaren, ej
interna fackliga angelägenheter
Rätt till ledighet
- Överläggning skall föregå ledigheten som skall vara erforderlig för
uppdraget och i skälig proportion till förhållandena på arbetsplatsen
samt ej betydande hinder för arbetets gång
Rätt till betald ledighet
- Ledigheten avser den fackliga verksamheten på arbetsplatsen
innebär bibehållna anställningsförmåner dvs vad arbetstagaren normalt
erhållit samt att kostnader föranledda av arbetsgivaren ersätts
Studieledighetslagen
• Alla som varit anställda de senaste sex månaderna eller
sammanlagt 12 månader under de senaste två åren har rätt till
behövlig ledighet utan begränsning av utbildningens art eller
tidsåtgång (ej renodlade självstudier eller hobbyverksamhet).
• Arbetsgivaren har rätt att skjuta på ledigheten i upp till sex månader
och upp till två år efter samtycke av facket.
• Två veckor vid fackliga utbildning där ledigheten omfattar högst en
vecka.
• Arbetstagare som avbryter studier har rätt att återgå i arbete efter
två veckor vid mindre än ett års frånvara, annars efter en månad.
En ansökan bör innehålla följande
• den utbildning ledigheten avser
• vem som anordnar utbildningen
• ledighetens uppläggning
– heltid eller deltid
– börjar och slutar
– tjänst under ferier
• organisationstillhörighet om ej känd
Föräldraledighetslagen
• Rätt till ledighet har förälder (eller vårdnadshavare) för vård av barn.
• Högst tre perioder per kalenderår (gäller ej tillfällig föräldrapenning).
• Anmälan skall ske till AG minst två månader innan eller så snart som
möjligt. I samband med anmälan skall AT ange hur lång ledighet
som planerats.
• AT kan återgå i tjänst, AG kan skjuta på återgången en månad.
Lag om ledighet för näringsverksamhet
• Den som varit anställd de senaste sex månaderna eller sammanlagt
12 månader de senaste två åren kan ansöka om hel ledighet under
sex månader.
• Verksamheten får ej konkurrera med arbetsgivaren.
• Högst en period hos en och samma arbetsgivare.
• Ledighet skall anmälas minst tre månader innan.
• AT kan återgå i tjänst, AG kan skjuta på återgången högst en
månad.
Lag om rätt till ledighet av trängande
familjeskäl
• AT har rätt till ledighet från sin anställning av trängande familjeskäl
som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör
arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig.
• Kan begränsas genom kollektivavtal.
Lagen om rätt till ledighet för att på grund
av sjukdom prova annat arbete
• Den som haft nedsatt arbetsförmåga och ingått ett anställningsavtal
under dag 91-180 av sjukperioden har rätt till ledighet motsvarande
omfattningen på den anställning som arbetstagaren provar.
• Ledigheten och den sjukperiod som ligger till grund får uppgå till
högst tolv månader.
• AT skall underrätta AG senast två veckor innan.
• Ledigheten får avbrytas, AG kan skjuta på återgång en månad om
ledigheten varit längre än en månad.
• AT som vill återgå till AG efter ledighet skall underrätta AG om det
senast en månad före återgången.
… via arbetsförmedlingen
• Kontrollera vem som betalar ut ersättningen till den anställde
• Är det ni så är ni arbetsgivare och personen blir då anställd utav er.
• Anställningsform enligt LAS eller KA? Särskilt anställningsstöd (enl
LAS § 1)?
• Förlorat bidrag är inte saklig grund per automatik.