Kol och kolföreningar

Kol
&
kolföreningar
Arbetshäfte
Namn: …………………………………………………………………….
Klass: 9E
1
Kol och kolföreningar
Dessa förmågor ska du träna:
 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning
i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
 genomföra systematiska undersökningar i kemi
 använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska
samband i samhället, naturen och inuti människan
Litteratur:
 Kemi spektrum s.156-172 + s.245-266
Tidsplanering:
9E
Må 7/9
(180 min)
Ti 8/9
(180 min)
On 9/9
(190 min)
To 10/9
(150 min)
Fr 11/9
(130 min)
On 23/9
(80 min)
Fr 25/9
(50 min)
Teori
”Inlämning”
Genomgång, arbeta själv, film, laboration
Genomgång, arbeta själv, film
Genomgång, arbeta själv, laboration
Genomgång, arbeta själv, film,
Test på ”alkanserien”
Genomgång, arbeta själv, film,
Teoretiskt prov
Prov
Argumentationsuppgift (A2)
Absolut!
Viktiga begrepp:








Bindning
Molekylformel
Strukturformel
Kolväte
Alkan
Isomer
Alken
Alkyn








Dubbelbindning
Trippelbindning
Mättat kolväte
Omättat kolväte
Alkohol
OH-grupp
Förnybara bränslen
Fossila bränslen
2








Naturgas, råolja, stenkol
Raffinering
Fraktionerad destillering
Kolets kretslopp
Växthuseffekt
Förbränning
Cellandning
Fotosyntes
Kol och kolföreningar
Centralt innehåll:













Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar
genom kemiska reaktioner.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer.
Kolatomens kretslopp.
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad
det innebär för en hållbar utveckling.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter,
kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller
och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor
och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.
Vad bedöms?
 Genomförande av uppgifter och laborationer.
 Användning av begrepp, modeller och teorier.
 Resonemang om upptäckter som rör kemi och dess betydelse för människans
levnadsvillkor.
 Läxförhör
 Skriftligt prov
3
Kol och kolföreningar
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med enkla motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med utvecklade motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med välutvecklade motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som
till viss del för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla och till viss
del underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och
relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
utvecklade texter och andra framställningar och med
relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett väl
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
välutvecklade texter och andra framställningar och
med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera enkla frågeställningar
och planeringar som det efter någon bearbetning går
att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera enkla frågeställningar
och planeringar som det går att arbeta systematiskt
utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då välutvecklade slutsatser med god
koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens
rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras.
Eleven för välutvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor
och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras och visar på nya tänkbara
frågeställningar att undersöka.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
enkla texter och andra framställningar och med viss
anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även bidra till att formulera enkla
frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert och i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då enkla slutsatser med viss koppling till
kemiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens
rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och
andra kemiska sammanhang och visar det genom att
ge exempel och beskriva dessa med viss användning
av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda
resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten och visar då på
enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband
och ger exempel på energiomvandlingar och
materiens kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till
en hållbar utveckling.
Eleven kan beskriva och ge exempel på några
centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad,
oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska
sammanhang och visar det genom att förklara och
visa på samband inom dessa med relativt god
användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om kemiska processer i
levande organismer, mark, luft och vatten och visar då
på förhållandevis komplexa kemiska samband i
naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då förhållandevis komplexa kemiska
samband och förklarar och visar på samband mellan
energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar på fördelar och begränsningar hos
några åtgärder som kan bidra till en hållbar
utveckling.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan
några centrala naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors levnadsvillkor.
4
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer
av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och
andra kemiska sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom och något
generellt drag med god användning av kemins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten och visar då på
komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då komplexa kemiska samband och
förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar
och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och
begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till
en hållbar utveckling.
Eleven kan förklara och generalisera kring några
centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
Kol och kolföreningar
Laboration – Blanda cola med kol
Material: 2 bägare, cola, aktivt kol, tratt, filterpapper, glasstav
1. Häll upp 30 ml cola i den ena bägaren.
Beskriv smak, färg och lukt.
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
2. Tillsätt aktivt kol i colan och rör om ordentligt.
3. Vik filterpappret som på bilden intill och
sätt det i tratten.
4. Filtrera blandningen ner i den andra bägaren.
Beskriv filtratets smak, färg och lukt. …………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Ta reda på mer om aktivt kol i boken:
a) Vilka egenskaper har aktivt kol? ………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad används aktivt kol till? …………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Varför fungerar aktivt kol? ………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………
5
Kol och kolföreningar
Laboration – Vad bildas när kolföreningar brinner?
1. Förberedelse: filtrera kalkvatten
Material: filtrerat kalkvatten, E-kolv med kork, träpinne, tändstickor, gasol
2. Tänd eld på en liten träpinne. Blås ut lågan och fånga upp röken i
en E-kolv. Sätt på en kork.
3. Häll lite filtrerat kalkvatten i E-kolven.
4. Vad händer med det filtrerade kalkvattnet? ………………………………………………………………
5. a) Vilken gas bildas när träpinnen brinner? ……………………………………………………………………
b) Skriv reaktionsformeln för kol som brinner i syrgas.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
En gång till…
6. Fyll en E-kolv med gasol. Häll lite filtrerat kalkvatten i E-kolven.
Sätt på en kork.
7. Tänd eld på gasolen och studera lågan.
8. Vad händer med det filtrerade kalkvattnet? …………………………………………………………………
9. a) Vilken gas bilas när gasol brinner? ………………………………………………………………………………
b) I affären kallas gasen gasol. Men vilket kemiskt namn har gasen?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Testa själv!
10. Vilka föremål eller ämnen innehåller kol?
Kan du testa med hjälp av filtrerat kalkvatten?
Förbered, genomför och dokumentera på egen hand!
6
Kol och kolföreningar
Uppgift – Kolatomens bindningsmöjligheter
Bindningsmöjlighet
En atom kan ha tomma platser i sitt yttersta elektronskal, vilka fylls för att skapa
ädelgasstruktur. För varje ledig plats bildas en arm, dvs en bindningsmöjlighet.
Med armen eller armarna kan atomen haka i andra atomer och skapa molekyler!
Inga armar får vara tomma!
A. Väteatom = atomnummer 1

Hur många protoner har väte? ……………

Hur många elektroner har väte? ……………

Rita en atommodell av väteatomen

Hur många skal behövs? ……………

Hur många elektroner saknas
för att skalet ska bli fullt? ………………

Hur många bindningsmöjligheter (armar) har väte? ……………
B. Syreatom = atomnummer 8

Hur många protoner har syre? ……………

Hur många elektroner har syre? ……………

Rita en atommodell av syreatomen

Hur många skal behövs? ……………

Hur många elektroner saknas för
att det yttersta skalet ska bli fullt? ……………

Hur många bindningsmöjligheter (armar) har syre? ……………
C. Kväveatom = atomnummer 7

Rita en atommodell av kväveatomen

Hur många bindningsmöjligheter (armar) har kväve? ……………
7
D. Kolatom

Vilket atomnummer har kol? ……………

Hur många protoner har kol? ……………

Hur många elektroner har kol? ……………

Rita en atommodell av kolatomen

Hur många elektroner saknas för
att det yttersta skalet ska bli fullt? ……………

Hur många bindningsmöjligheter har kol? ……………
E. Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?
Svar: …………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
F. Hur ser bindningarna ut i följande kemiska föreningar?
Vätgas: H2
Syrgas: O2
Vatten: H2O
Koldioxid: CO2
Metan: CH4
Etan: C2 H6
8
Kol och kolföreningar
Frågor - Kolatomen är en mångsidig byggsten
Ke Sp s.158-160
1. a) Hur många olika kolföreningar finns det?
b) Varför kan kolatomer bilda så många olika föreningar?
2. Ge exempel på några ställen där du kan hitta kolatomer.
3. a) Rita molekylformeln och strukturformeln för propan.
b) Vad är det för skillnad på molekylformel och strukturformel?
Frågor – Kolväten är grunden i organisk kemi
Ke Sp s.161-165
4. a) Vad heter det allra minsta och enklaste kolvätet?
b) Nämn två egenskaper som detta kolväte har.
c) Rita strukturformeln.
5. a) Biogas är en blandning av två gaser. Vilka?
b) Vad används biogas till?
6. Hur stora kan kolväten vara?
7. Vad händer med kolvätenas smält- och kokpunkt ju längre kolkedjan är?
8. a) Hur många kolatomer måste en kedja bestå av minst för att vara ett fast ämne?
b) Ge ett exempel på ett kolhaltigt ämne som är fast.
9. Ge exempel på produkter som består av kolväten och som…
a) är flytande i rumstemperatur.
b) har fast form vid rumstemperatur.
10. Nämn två saker man kan få veta genom att studera ett ämnes strukturformel.
11. En isomer har samma molekylformel som dess raka kolväte. Exempelvis är
normalbutan och isobutan sammansatt av precis samma atomer.
a) Hur skiljer sig kokpunkterna?
b) Rita upp strukturformeln för båda molekylerna.
12. Till vad används kolväten? Ge konkreta exempel!
13. Vilka kemiska föreningar är det här?
a)
b)
c)
d)
9
Kol och kolföreningar
Uppgift – Alkaner
Ke Sp s.162
Ta reda på och fyll i de uppgifter som inte är fullständiga!
Använd dig gärna av en bok!
Alkaner
Namn och
Antal
molekylformel kolatomer
Strukturformel
Naturgas
Bränsle
Gas
-89○C
Naturgas
Bränsle
Gas
-42○C
Gasol
Bränsle
Gas
-0○C
Gasol
Bränsle
Flytande
+36○C
Lösningsmedel
Flytande
+69○C
Bensin
Bränsle
Flytande
+98○C
Bensin
Bränsle
Flytande
+126○C
Bensin
Bränsle
16
Fast
+286○C
Vax
Paraffin
17
Fast
+303○C
Vax
Paraffin
1
Etan
C2H6
2
Propan
C3H8
3
Butan
C4H10
4
Pentan
C5H12
5
Hexan
C6H14
6
Heptan
C7H16
7
Oktan
C8H18
Hexadekan
C16H34
8
Heptadekan
C17H36
Användning
Gas
-162○C
Metan
CH4
Form i
rumstemperatur
10
Kol och kolföreningar
Uppgift – Alkener och Alkyner
Ke Sp s.166-168
Ta reda på och fyll i de uppgifter som inte är fullständiga!
Använd dig gärna av en bok!
Alkener
Namn och
Antal
molekylformel kolatomer
Meten
1
Strukturformel
Form i
rumstemperatur
Finns ej!
Eten
C2H4
2
Propen
C3H6
3
Buten
C4H8
4
Penten
C5H10
5
1. Vad är en dubbelbindning?
2. Vad menas med att kolväten är mättade och omättade?
3. Vad heter alkenen som är den viktigaste råvaran i tillverkning av plast?
4. Vilka två namn har det kolväte som används vid svetsning?
5. Vilka kemiska föreningar är det här?
a)
b)
c)
d)
11
Användning
Kol och kolföreningar
Uppgift – Alkoholer
Ke Sp s.169-172
Ta reda på och fyll i de uppgifter som inte är fullständiga!
Använd dig gärna av en bok!
Alkoholer
Namn och
Antal
molekylformel kolatomer
Strukturformel
Metanol
CH3OH
1
Etanol
C2H5OH
2
Propanol
C3H7OH
3
Butanol
C4H9OH
4
Glykol
C2H4(OH)2
2
Glycerol
C3H5(OH)3
3
12
Form i
rumstemperatur
Användning
Egenskap
Kol och kolföreningar
Frågor – Alkoholer finns inte bara i vin
Ke Sp s.169-172
1. Vilka tre atomslag ingår i alla alkoholer?
2. Metanol och etanol är de två enklaste alkoholerna. Båda är färglösa vätskor.
a) Vad kan hända om en person råkar dricka metanol?
b) Vilka risker finns att dricka alkoholen etanol?
3. a) Till vad används metanol? Ge två exempel.
b) Ge tre exempel på användningsområden för etanol.
4. Etanol förväntas användas som bilbränsle i stor skala i framtiden.
Förklara varför alkoholer är bra bilbränslen?
5. Vilken alkohol finns i hudkrämer och varför används den där?
6. Glykol och glycerol är två alkoholer som till namnet låter lika.
Förklara varför vi inte bör förväxla dessa två alkoholer med varandra.
7. Till vad används glykol vintertid, och varför?
8. Vilka kemiska föreningar är det här?
a)
b)
c)
9. Vilka alkoholer finns i följande flaskor A-D?
Flaska A.
Flaska B.
C2H4(OH)2
C2H5OH
13
Flaska C.
CH3OH
Flaska D.
C3H5(OH)3
Kol och kolföreningar
Frågor – De fossila bränslena börjar ta slut
Ke Sp s.251-256
1. Vad heter de tre huvudtyperna av fossila bränslen?
2. Var hittar man fossila bränslen?
3. Hur bildas fossila bränslen? Beskriv!
4. Varför kommer de fossila bränslena att ta slut?
5. a) Hur mycket av världens energi kommer från stenkol?
b) Vilken energiform vill man tillverka med stenkol?
6. Vad är det för skillnad på stenkol och torv?
7. Hur länge har olja varit det allra viktigaste bränslet i världen?
8. Nämn några produkter som framställs ur råolja.
9. Ur råolja framställs produkter. Förklara kort vad de används till.
a) Asfalt
b) Paraffin
c) Smörjolja
d) Dieselolja
e) Fotogen
f) Bensin
g) Propan och butan
10. Eftersom råoljan börjar ta slut är det viktig t att hitta nya råvaror för tillverkning
av plaster, läkemedel och kosmetika. Vilka förslag finns det på lösningar hittills?
14
Kol och kolföreningar
Uppgift – Raffinaderi
Ke Sp s.253-255
Råoljan innehåller tusentals olika ämnen. För att vi ska kunna använda dem måste vi
skilja dem åt. Det gör vi med något som kallas fraktionerad destillation (fraktion = del).
1. Ta reda på vad de olika fraktionerna heter och hur långa kolkedjor de har.
Fyll på namnen på rätt plats i tornet, samt temperaturen!
…………………………………………………………………
…………………………………………………………………
…………………………………………………………………
…………………………………………………………………
…………………………………………………………………
…………………………………………………………………
2. Hur fungerar metoden? Förklara hur det kommer sig att de gasformiga ämnena
kommer ut överst och de tyngre längst ner.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
15
Kol och kolföreningar
Frågor – Kolets kretslopp
Ke Sp s.257-260
1. a) Skriv formeln för fotosyntesen.
b) Varför kallas gröna växter för producenter?
c) Av vad tillverkar de gröna algerna i haven sockermolekyler?
2. Gasen koldioxid ökar i atmosfären. Hur bildas koldioxid? Ge olika exempel.
3. a) Skriv formeln för cellandningen.
b) Vad bildar alla levande organismer för gas som innehåller kol vid cellandningen?
4. Bilden visar kolets kretslopp utan människor.
a) Rita in hur människor idag ingår i kolets kretslopp med pilar och begrepp eller
bilder. Ex på aktiviteter; trafik, industri, förbränning, fossila bränslen.
b) Hur kan vi förändra och förbättra vår användning av jordens resurser?
16
17
Kol och kolföreningar
Frågor – Förbränning påverkar miljön
Ke Sp s.261-266
1. Vilken kolhaltig gas bildas alltid vid förbränning av fossila bränslen?
2. Nämn några orsaker till att mängden koldioxid ökar i atmosfären. Motivera.
3. Beskriv hur växthuseffekten uppstår på jorden.
4. Vad skulle hända om inte växthuseffekten fanns?
5. Vad har hänt med jordens medeltemperatur de senaste 200 åren?
6. Ge minst 3 exempel på konsekvenser växthuseffekten kan få
om halten av växthusgaser ökar i den takt som de gör idag.
7. Hur många procent har koldioxidhalten ökat i luften sedan år 1800?
8. På vilket sätt bidrar kossor, får och risodlingar till växthuseffekten?
9. Ge exempel på biobränslen och berätta vilka fördelar de har.
10. Återvinning av plastförpackningar är ett kretslopp skapat av människan.
Sune tycker det är onödigt att återvinna plastförpackningar.
a) Använd dina kunskaper om återvinning och argumentera emot Sunes
ställningstagande.
b) Ge konkreta förslag på vad samhället kan göra för att Sune som individ
ska börja återvinna plastförpackningar.
Det är onödigt att
återvinna plast!
18
Kol och kolföreningar
Resonera – Förändrade levnadsvillkor
1.
Ke Sp s.185 + s.276
För ungefär 150 år sedan hittade Edwin Drake världens första oljekälla.
a) På vilka sätt har vi människor haft nytta av oljan och av produkter som man kan
göra av olja?
b) På vilka sätt har användningen av olja ställt till problem?
c) Tycker du att det var bra eller dåligt att människorna började använda olja?
Resonera och argumentera.
2.
Under 1900-talet tog produkter med organiska föreningar över våra liv
– bensin och plast är bara ett par exempel.
a) Hur har utvecklingen av den organiska kemin påverkat våra livsvillkor?
b) Resonera och argumentera;
Har den organiska kemin gett oss bättre eller sämre hälsa?
c) Resonera och argumentera;
Hur har den organiska kemin påverkat miljön? Tänk inte bara på kemiindustrin,
utan på hur vi allihop använder organiska ämnen varje dag.
ABB:s fototävling 2004
En av vinnarbilderna i kategorin Beslutsamhet.
19
Kol och kolföreningar
Uppgift – Formelskrivning för kolförbränning
Regel 1: Det ska finnas lika många atomer av samma slag på båda sidor om pilen!
Regel 2: Ettor (1) skrivs inte ut i formler.
Regel 3: Halvor 1/2 eller 0,5 skrivs inte i formler. Om en molekyl blir 1/2 måste
antalet molekyler fördubblas överallt i den kemiska formeln.
Ex. Förbränning av druvsocker
C6 H12 O6
+
6 O2 → 6 CO2
+
6 H 2O
+
Energi
1. Vilka molekylformler döljer sig bakom dessa kolföreningar?
(Leta reda på molekylformlerna i ditt häfte!)
a) Gasol
Ex: Propan C3H8 och Butan C4H10
b) Naturgas
………………………………………………………………
c) Etanol
………………………………………………………………
d) Bensin
………………………………………………………………
e) Acetylen
………………………………………………………………
f) Butan
………………………………………………………………
g) Eten (plast)
………………………………………………………………
2. Skriv en balanserad formel för förbränning av:
a) Gasol = propangas (C3 H8)
Propan
+
Syrgas
→
Koldioxid
+
Vatten
+
Energi
C3H8
+
……… O2
→
……… CO2
+
……… H2O
+
Energi
20
b) Naturgas = (välj en gas) ………………………………………
……………………
+
Syrgas
→
Koldioxid
+
Vatten
+
Energi
……………………
+
……… O2
→
……… CO2
+
……… H2O
+
Energi
c) Etanol = ………………………………………
Etanol
+
Syrgas
→
Koldioxid
+
Vatten
+
Energi
……………………
+
……… O2
→
……… CO2
+
……… H2O
+
Energi
d) Bensin = ………………………………………
……………………
+
Syrgas
→
Koldioxid
+
Vatten
+
Energi
……………………
+
……… O2
→
……… CO2
+
……… H2O
+
Energi
e) Acetylen = ………………………………………
……………………
+
Syrgas
→
Koldioxid
+
Vatten
+
Energi
……………………
+
……… O2
→
……… CO2
+
……… H2O
+
Energi
f) Butan = ………………………………………
Butan
+
Syrgas
→
Koldioxid
+
Vatten
+
Energi
……………………
+
……… O2
→
……… CO2
+
……… H2O
+
Energi
g) Eten = ………………………………………
Eten
+
Syrgas
→
Koldioxid
+
Vatten
+
Energi
……………………
+
……… O2
→
……… CO2
+
……… H2O
+
Energi
21
Bränsle
Energi
(kWh/kg)
Ved
Torv
2,3
2,6
HushållsMetanol Stenkol
avfall
2,8
5,5
7,6
Etanol
8,6
22
DieselNaturFotogen Råolja Bensin Gasol
olja
gas
11,4
11,7
11, 8
11,9
12,8
14,4
Kol och kolföreningar
Laboration – Har alla alkoholer samma egenskaper?
Alkoholer har många gemensamma egenskaper, men kan även skilja sig en hel del.
Undersök vilka egenskaper alkoholer har och påvisa likheter och skillnader.
Alkoholerna är etanol, metanol, glykol och glycerol.
Egenskaper som kan undersökas är färg, konsistens, antändlighet, ledningsförmåga,
lösningsförmåga med vatten, kokpunkt, bildar koldioxid vid förbränning.
Risk:
Eleven smakar på alkohol vilket kan innebära livsfara.
Eleven bränner sig på brinnande alkoholer.
Metanol och glykol avger giftiga ångor.
Metanol och glykol är mycket giftiga att förtära.
C2H4(OH)2
C2H5OH
CH3OH
C3H5(OH)3
Planering

Du ska planera en undersökning för att ta reda på:
Vilka likheter har alkoholerna?
Vilka skillnader har alkoholerna?

Hypotes
Vilka resultat tror du att du kommer att få? Skapa gärna en tabell i vilken du både kan
skriva in hypotes och resultat.

Undersökningsmetod
Skriv en instruktion hur du steg för steg ska genomföra din undersökning.
Instruktionen ska vara så utförlig att någon annan kan följa den.

Material
Ange vilket material som du behöver för att genomföra din undersökning.
Förslag på material är
- degel med lock, tändstickor, E-kolv med propp, filtrerat kalkvatten, vatten, doppelektrod

Säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika
riskerna.
23
Kol och kolföreningar
Laboration – Har alla alkoholer samma egenskaper?
Genomförande

Följ planeringen du arbetat fram, genom att praktiskt genomföra den.
Ta hänsyn till samtliga säkerhetsföreskrifter, både risker du sett samt det läraren
informerat om. Anteckna resultat.
Utvärdering

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellform eller i diagram.
Kommentera inte.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och
resonera om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning,
gärna med fakta.

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet,
såsom smutsigt glas eller fel använt material.

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
Dokumentera

Rapport
Skriv en laborationsrapport och lämna in för bedömning.
24