Var redo för
social kris
Länsstyrelsen Skånes projekt om sociala risker
Titel:
Var redo för social kris
Utgiven av:
Länsstyrelsen Skåne
Beställning:
Länsstyrelsen Skåne
www.lansstyrelsen.se/skane
Copyright:
Länsstyrelsen Skåne
ISBN:978-91-87423-81-9
Rapportnummer:2015:1
Text och layout:
Mattias Larsson och Ita Jablonska
Foto:
Mattias Larsson, Ita Jablonska, Most Photos,
Eslövs kommun, Giv Akt Skåne AB
Tryckeri, upplaga:
Länsstyrelsen Skåne, 200 ex
Tryckår:2015
2
Omslagsbild:
Most Photos
Projektets lärdomar
I projektet ”Sociala risker i Skåne län” har Länsstyrelsen
Skåne undersökt hur kommuner och andra aktörer uppfattar
sociala risker och hur man arbetar förebyggande med dessa.
I slutrapporten ”Beredskap för social kris” sprider vi lärdomar
och kunskaper som projektet har resulterat i.
Dessa är i korthet:
Det är viktigt att identifiera en gemensam problembild.
Det finns en tendens att ansvaret för samhälleliga och
strukturella problem förflyttas till lokal nivå och ibland enskilda
individer. Denna syftesförskjutning försvårar för säkerhets- och
beredskapssamordnarna att identifiera sin roll i arbetet med
sociala risker.
Den organisatoriska strukturen i offentlig verksamhet
upplevs ofta som ett hinder i ett förebyggande arbete.
Samverkan upplevs ofta som en universallösning – men saknar
en genomarbetad struktur.
Ledningen behöver prioritera och utveckla ramar som
motiverar och förenklar samverkan. Insatser behöver tydliga
beskrivningar för roller, implementeringskrav och mandat.
Metoder och verktyg som lyfts i arbetet är en koordinator
för samverkan, medborgarinflytande, erfarenhetsutbyte,
regelbundna utvärderingar samt tydliga rutiner.
Innebörden av begreppet social risk tenderar att fokusera
på segregation, fattigdom, arbetslöshet, låg utbildning,
kriminalitet och otrygghet. Det är viktigt att se till orsakerna
– men det blir problematiskt om det ”sociala” blir en risk
som måste hanteras. Vår bedömning är att säkerhets- och
beredskapssamordnare snarare ska förebygga och hantera
skador på det som är skyddsvärt.
Slutrapporten och denna folder hittar du på vår hemsida:
www.lansstyrelsen.se/skane
•
•
•
•
•
3
Carl Älfvåg
Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Skåne
Sociala risker berör oss alla
I ett socialt hållbart samhälle är medborgarna delaktiga och kan påverka
utvecklingen.
Genom delaktighet skapas tillit, trygghet
och stolthet för det egna bostadsområdet
och för samhället i övrigt. Ett samhälle
som går i fel riktning, där det finns för
stora skillnader i välfärden,
kan däremot innebära risk för
social oro.
Sociala risker är ett
mångfasetterat begrepp som
kan skapa förvirring när vi
diskuterar vilka insatser som
behöver göras.
Foldern ”Var redo för social
kris” summerar projektets
Carl Älfvåg.
slutsatser och ger konkreta
exempel från forskning och praktik på hur
man kan arbeta med social oro.
Enligt den definition som oftast
förekommer är en social risk
sannolikheten för oönskade händelser,
beteenden eller tillstånd med ursprung
i människors relationer, livsvillkor och
levnadsförhållanden som har negativa
konsekvenser för det som bedöms vara
skyddsvärt.
Begreppet har stor spännvidd som
innefattar såväl strukturella som
individuella aspekter. För att förstå vilka
komplexa processer som ligger bakom
4
en möjlig händelse krävs nya former för
långsiktig och aktiv samverkan. Den
förståelsen kan vi få genom att mötas över
såväl förvaltnings- som sektorsgränser.
Sociala risker berör oss alla.
Säkerhets- och beredskapssamordnare
jobbar i dag med risker som har tekniska
eller naturrelaterade orsaker,
till exempel olyckor eller
väderrelaterade händelser.
Länsstyrelsens bedömning är
att kriser med socialt ursprung
ska behandlas på samma sätt
som andra risker och vara en
del av kommunernas risk- och
sårbarhetsanalys.
Projektet ”Sociala risker i
Skåne län” är ett samarbete
med Kungliga Tekniska högskolan och
har finansierats av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap. Vårt arbete
med sociala risker fortsätter. Tillsammans
med länsstyrelserna i Västra Götaland och
Stockholm ska vi utveckla en modell för
hur sociala risker ska analyseras regionalt.
Förhoppningsvis kan analyserna inkluderas
i regionala risk och sårbarhetsanalyser.”
Carl Älfvåg, Länsöverdirektör
5
Hans Abrahamsson
Docent, Göteborgs universitet
Att bygga social tillit
Vår tids samhällsomdaning ställer oss
inför en helt ny situation. Globaliseringens effekter blir alltmer synliga i
vår egen vardag.
Migrationsmönster blir alltmer nomadliknande – folk befinner sig i transit på väg
att bryta upp om nya möjligheter dyker upp.
De flesta söker sig till städer och urbana
miljöer. Det lokala flätas ihop med det
globala – mångfalden ökar och så gör också
den sociala polariseringen med växande inkomst- och hälsoklyftor. Samtidigt som den
ekonomiska betydelsen av urbana regioner
ökar riskerar många städer att förvandlas till Hans Abrahamsson är docent i Freds- och Utvecklings
ett slagfält för sociala konflikter.
Medan många människor finner sin plats
huvudet samtidigt. Det är naturligt att
är det många som upplever sig utestängda
människor reagerar på osäkerhet och hot
och med begränsade möjligheter att påverka genom att ropa på polisiära åtgärder. De
de beslut som begränsar deras livschanser.
söker skydd med hjälp av vad freds- och
Rörelseriktningen i detta spänningsfält
utvecklingsforskningen kallar för negativ
är inte ödesbestämd utan
(defensiv) säkerhet. Men
Många upplever sig
politiskt påverkbar. Det
trygghet och säkerhet kan
utestängda
och
med
handlar om nödvändiga
inte enbart skapas genom
begränsade möjligheter
synvändor.
ökad övervakning, kontroll
Det är inte
att påverka de beslut som och stängsel. Social oro
utanförskapet som
begränsar deras livschanser kan förebyggas genom en
är problemet utan
rad främjande åtgärder,
de mekanismer som ligger bakom
vad som freds- och utvecklingsforskningen
innanförskapet och som stänger folk ute.
kallar för positiv (offensiv) säkerhet. Det
För att stärka den sociala stabiliteten och
handlar om att bygga social tillit underifrån
hållbarheten behöver vi ha två tankar i
där fritidsgården, trygghetsvandringen
6
”
forskning på Göteborgs universitet.
och stödjande nätverkssamtal har sin givna
plats framför regelbunden visitering och
”bekymringssamtal” som bägge oftast
upplevs kränkande.
Den andra synvändan som måste till
gäller nödvändiga sociala insatser. De får
inte uppfattas som en kostnad som sker på
bekostnad av den ekonomiska tillväxten
utan som en långsiktig investering.
På samma sätt som den ekonomiska
tillväxten behövs för att finansiera välfärd
och social hållbarhet blir den sociala
hållbarheten en förutsättning för ekonomisk
tillväxt. Ytterligare en synvända som måste
till gäller människors deltagande och den
numera så omhuldade invånardialogen.
Dialog handlar inte om att ge information,
finna former för konsultation eller att
skapa forum för diskussion. I vår tid där
samhällsmedborgarna har bättre utbildning
och tillgång till information ökar kraven på
politisk delaktighet.
I vår tid handlar dialog om gemensamt
lärande och medskapande under hela
beslutsprocessen. Från formulering
av problemet till identifiering och
genomförande av åtgärdsförslag. Det är
liknande synvändor som måste till för att
minska social oro och stärka den sociala
hållbarheten.
Hans Abrahamsson
Docent, Göteborgs universitet
7
Åsa Mikkelsen
Säkerhetsstrateg, Eslövs kommun
Åsa Mikkelsen, säkerhetsstrateg och Elsa von Friesen, utvecklingschef och ordförande i ”Örat mot
Under en kort period brandhärjades byggnader för över 100 miljoner. I dag,
fyra år senare, är lugnet tillbaka i Eslöv.
– Det krävdes något utöver det vanliga för att få bukt med problemen och
den ökade oron, säger Åsa Mikkelsen, säkerhetsstrateg.
Redan 2008 fick Eslöv problem med
anlagda bränder. Då var bränderna många
och små – efter ett lugnt år tog det 2010
fart igen.
– Det blev helt oproportionerligt mycket,
ingen hade varit med om något liknande,
säger Åsa Mikkelsen.
8
Skola, idrottshall, fritidsgård och förskola
totalförstördes. Förutom de materiella
skadorna orsakade bränderna stor oro i
kommunen.
– Även företagarna i Eslöv var oroliga.
Flera sa att de övervägde att flytta sin
verksamhet till en annan kommun.
Örat mot marken i Eslöv
”
marken” jobbar långsiktigt med sociala risker.
Polisen tillsatte en brandkommission som
följde alla spår. Man misstänkte att det var
ungdomar som låg bakom – men kunde
inget bevisa.
6 000 kvadratmeter fastighetsyta hade
under kort tid förvandlats till aska och en
massa fysiska åtgärder sattes in.
– Vi fick mer resurser och ett tydligt
mandat från kommunledningen.
Kommunen satte upp 80 värmekameror
vid byggnaderna.
Andra åtgärder var att hägna in sopkärl
Fakta/ Örat mot marken
Arbetsledare från verksamheter som
har personal ute på kvällar och helger
har kopplats ihop med funktioner som
kan påverka situationen. Det kan vara
allt från att snabbt fixa trasig gatubelysning och klippa ner buskar till att
samordna bevakning med polis, fältare
med flera i ett område som är stökigt. Representanter från kommunen,
räddningstjänst, polis, bevakning, renhållningen, hemtjänsten och bostadsbolag träffas en gång i veckan och
diskuterar incidenter i kommunen och
åtgärdar omgående om det behövs.
och klippa ner buskar och träd kring fastigheter för att öka insynen.
Åsa Mikkelsen poängterar att kamerorna
inte visar ansiktet på människor. Syftet är
att snabbt ska kunna upptäcka när något är
på gång för att kunna avvärja en eldsvåda.
– Vi bad även de boende att hålla koll och
ta en extra runda kring skolan när de ändå
gick ut med hunden. När det gäller bränder
är minuterna viktiga.
Men det krävdes något utöver det vanliga
för att få bukt med problemen.
9
Åsa Mikkelsen
Säkerhetsstrateg, Eslövs kommun
”
Skadegörelse,
inbrott, besparingar,
skolkriser, låg utbildning, arbetslöshet, segregation,
barnfattigdom,
kriminalitet, narkotika, kulturkrockar,
konflikter och brand
är indikatorer för
social ohållbarhet.
Under en kort tid brann 6 000 kvadratmeter fastighetsyta ner i Eslöv.
En av cheferna inom kommunens
– Varje fredag klockan 9.30 samlas
äldreomsorg föreslog att man skulle
våra arbetsledare för ett informellt möte.
utnyttja hemtjänstens ögon och öron. Åsa
I nätverket ingår även arbetsledare från
Mikkelsen gillade förslaget och man började skolan och för verksamheter med personal
studera arbetet i stadsdelen Rosengård i
som är ute och rör sig i kommunen på
Malmö.
kvällar, nätter och helger, såsom hemvård
– Rosengårds
och socialtjänst, för att
Vi
jobbar
hela
tiden
stadsdelschef sa att de
berätta om sina iakttagelser.
med sociala risker Dessutom ingår personal
hade örat mot marken
– även om vi oftast från fastighetsförvaltning,
tillsammans. Det fick oss
att börja fundera.
kallar det för något gatukontor och kommunens
Efter att ha bollat
egna bolag såsom
annat
arbetsnamnet fram och
renhållningsbolag och
tillbaka bestämde man sig för att kalla den
bostadsbolag.
nya samverkan för vad den i praktiken var.
Resultatet av gruppens arbete har blivit
Namnet blev helt enkelt ”Örat mot
att hanteringen av en rad incidenter har
marken”. På sensommaren 2010 körde man förenklats och effektiviserats. Mottot för
i gång med de första fredagsmötena och
gruppen är ”Tillsammans ser och hör vi
redan från början var engagemanget stort.
mycket mer än var och en för sig”.
10
”
Vi kör laget runt så att alla får reda på vad
som är på gång, säger Åsa Mikkelsen.
Även externa aktörer som polis,
räddningstjänst, bevakning och renhållning
är med på mötena för att få en samlad
lägesbild.
– Det innebär att det mesta kan åtgärdas
snabbt. Polisen kör en extra runda om vi
märker oroligheter i något område och
gata/park kan till exempel fixa belysning
och klippa ner buskar.
En annan åtgärd är att ha mer vuxennärvaro ute i samhället för att göra staden
till en tryggare plats.
– Mötena har blivit en självklar punkt i
veckan. Är man med får man reda på saker.
Det är här och nu som gäller.
”Öratmötena” har även skapat ett stabilt
nätverk bland personalen. En vikänsla.
– 2013 fick vi utmärkelsen ”Årets
säkerhetsarbete i kommun”. Det känns
väldigt roligt – men man kan inte luta sig
till tillbaka och andas ut. Vi jobbar i dag
hela tiden med sociala risker – även om vi
oftast kallar det för något annat.
Folkhälsoarbetet, där man kartlägger
hur invånarna mår, är en viktig del. Örat
mot marken har även fått en syster som
kallas ”Långörat”, då arbetsledarna går runt
i kommunen och inventerar riskplatser.
Enligt Åsa Mikkelsen har kommunen också
en social investeringsbudget och arbetar i
dag annorlunda mot ungdomar.
– Vi pratar om sannolikheten att det ska
börja brinna – men det är svårare att mäta
sannolikheten att människors inkomst
sänks. Ju bättre folk mår desto mindre är
risken för social oro.
11
Per-Olof Hallin
Professor, Malmö högskola
Sociala händelser som nytt
Historiskt sett är sociala risker inget nytt. Sociala frågor som rör utbildning,
arbete, hälsa - men också trygghet och säkerhet har ingått i välfärdssamhällets modell för att främja social jämlikhet. Skillnaden är att vi i dag är på
väg mot ett samhällstillstånd där relativt stora grupper står eller upplever sig
stå utanför detta system.
Vad är en social risk? Är det
– Centralt i all riskbedömning
relevant att se sociala hänär vad som ska ses som skyddsdelser som möjliga risker på
värt. Men vad som är oönskat
samma sätt som olyckor,
respektive skyddsvärt beror på
naturkatastrofer eller bränder?
vem som gör bedömningen,
Och i så fall, vad kännetecknar
säger PO Hallin.
dem och hur skiljer de sig från
Försörjningsmöjligheter,
andra typer av risker?
bostadsförhållanden, relationer
Dessa frågeställningar har
eller levnadssätt kan anses som
legat till grund för Malmö
skyddsvärt för en enskild person.
Högskolas forskningsprojekt
För en social grupp kan det
Per-Olof Hallin.
”Sociala risker, civilsamhällets
skyddsvärda vara gemensamma
omvandling och strategisk riskhantering –
resurser, identitet och sammanhållning –
för en beredskap inför 2 000-talets kriser”.
medan det för en myndighet kan handla om
– Ambitionen är att lyfta in dessa frågor i
något som har betydelse för att samhället
ett bredare sammanhang och
ska fungera.
Centralt i all
tillsammans med andra oön– Det finns ett samspel melriskbedömning är lan individens möjligheter att
skade händelser behandla
vad som ska ses som utvecklas och samhällets orgadem som samhällsrisker på
ett mer sammanhållet vis,
nisation respektive naturgivna
skyddsvärt
säger Per-Olof Hallin, proförutsättningar. Därför är det
fessor i kulturgeografi på Malmö högskola.
ur ett skyddsvärt perspektiv också centralt
PO Hallin menar att det som skiljer
hur institutioner och samhällsfunktioner
sociala risker från andra typer av risker är
fungerar för att människor utifrån sina föratt de har sina rötter i människors livsvillkor mågor ska kunna leva ett fullgott liv, säger
eller levnadsförhållanden.
PO Hallin.
12
”
riskområde
”
En social risk är sannolikheten
för oönskade händelser,
beteenden eller tillstånd
med ursprung i människors
relationer, livsvillkor och
levnadsförhållanden som har
negativa konsekvenser för det
som bedöms vara skyddsvärt.
13
Birthe Müller
Projektledare, RådRum
Kunskap och delaktighet kan
Offentlig sektor måste bygga järnvägsspår – den idéburna dra loken.
Enligt Birthe Müller, projektledare för RådRum, är okunskap om hur vårt samhälle
fungerar ett stort hinder för att bli en del av det svenska samhället.
Idéburna verksamheter har förutsättningar
att vara en länk mellan individ och myndigheter. En länk som är viktig för att skapa
förtroende för samhället.
– För att stärka medborgarnas egenmakt
måste vi utveckla nya former av samverkan
mellan idéburen och offentlig verksamhet,
säger Birthe Müller.
Då den idéburna sektorn inte upplevs
som ett hot, såsom myndigheter kan göra, menar
Müller att civilsamhället är
en viktig aktör för frågor som
rör trygghet, delaktighet och
demokrati.
– Det behövs tydligare satsningar på sociala investeringar. Och Skåne är i framkanten
på utvecklingen.
Birthe Müller har gjort en
Birthe Müller.
studie i Malmös socioekonomiskt utsatta områden där
hon bland annat pratade med boende och
människor som passerat i områdena om
frågor som rör social oro och trygghet.
– Aspekter som tydligast kom fram är
bristen på bostäder, sysselsättning och
inkomst. Det leder till trångboddhet, dåliga
14
studieresultat och gängbildning. Något som
medför brist på tillit till samhället och dess
institutioner.
RådRum, där Birthe Müller är projektledare, har under de senaste två åren med
hjälp av finansiering från EU:s Integrationsfond utvecklat en modell för att utbilda
frivilliga rådgivare. Projektet ska stödja dem
som behöver hjälp att knäcka koderna i det
svenska samhället. Målgruppen under utvecklingsfasen
är bland annat nyanlända,
lågutbildade och tredjelandsmedborgare.
– Syftet är att skapa tilltro
och delaktighet. Det finns ett
behov av en neutral, gratis och
konfidentiell brobyggare för
personer som har dålig
erfarenhet av myndigheter.
I dag finns RådRum i Malmö
och Kristianstad men kommer
att utökas till fler platser i Skåne.
– Kunskap om hur vårt samhälle fungerar
och behov av hjälp och stöd finns inte bara
bland dem som är nya i Sverige. RådRum
vänder sig därför till alla, säger Birthe
Müller.
stärka framtidstron
15
Göran Cars
Professor, Kungliga Tekniska högskolan
Stora samhällsekonomiska
Tydlighet och struktur är två viktiga ingredienser för att lyckas i det förebyggande arbetet. Göran Cars menar att kommunerna tjänar både tid och pengar
på att tänka efter före en social kris blir verklighet.
Beredskapssamordnare är ofta duktiga på
som har fullt upp med akuta kriser, kriser
att hantera den akuta sociala krisen. När det som kanske inte hade uppstått om man sett
kommer till att förebygga är det dock stora
indikationerna tidigt. Att arbeta långsiktigt
skillnader mellan olika kommuner.
ger stora samhällsekonomiska vinster.
– Beredskapssamordnare spelar en viktig
Ett bra verktyg är att samordna de olika
roll. Problemet är att många jobbar osamaktörerna inom en kommun. Regelbundna,
manhängande, säger Göran
och ofta korta, avstämningar ger en
Cars.
samlas lägesbild på vad som händer
Droger, bränder eller uppi kommunen. En roll som egentlilopp. Frågan är hur man gör i en
gen lika väl kan ligga på socialtjänskommun när man ser att något
ten eller polisen.
är på väg att eskalera.
– Där anser jag att beredskaps– En person som känner de
samordnaren har nyckelrollen.
här ungdomarna ser ofta om det
Som professor på avdelningen
var en tillfällig incident eller om Göran Cars.
för urbana och regionala studier
det är en latent social kris. De ser om det är på KTH har Göran Cars varit delaktig i att
toppen på ett isberg som kommer att leda
utveckla metoder och analytiska verktyg
till en större händelse.
för hur kommuner, bostadsbolag och andra
Enligt Göran Cars kan det ibland leda till
aktörer kan integrera ekologiska och sociala
att en händelse blir förstorad.
aspekter i arbetet för hållbar stadsutveck– Det handlar om att beredskapssamordling.
narna måste ha kunskap att kunna döma hur
– För oss är en hållbar stad en rättvis stad.
en social störning kommer att utveckla sig.
En stad som tar hänsyn till alla invånare och
Samtidigt är det viktigt att man är tydlig
som ser stadsbornas behov och önskemål.
med beredskapssamordnarens roll och att
En rättvis stad arbetar för det allmännas
hen får tid och ansvar att arbeta förebygbästa och lyssnar på sina invånare och låter
gande.
alla få engagera sig i stadsutvecklingen,
– Vi har alla mycket att göra. Det finns de säger Göran Cars.
16
vinster
”
Ordet ”social” är en
synonym till samhälleligt
eller samhällsbildande.
Ordet ”risk” används för
att beskriva något
oönskat. I Nationalencyklopedin står det:
Risk, i allmän betydelse
möjlighet att något
oönskat skall inträffa.
Det kan röra sig om
individuella risker, risker för
samhället av social eller
ekonomisk natur eller
miljörisker.
17
Carin Björngren Cuadra
Lektor, Malmö högskola
RSA utifrån socialtjänstens
Socialtjänstens kunskaper om samhällets sårbarheter påverkar inriktningen på krisberedskapen.
I ett projekt på Malmö Högskola utforskas socialtjänstens roll i samhällets
arbete med risker och kriser.
Intresset riktas bland annat mot risker av social karaktär som en del av riskoch sårbarhetsanalyserna.
En hållbar samhällsutveckling bygger på
förmågan att fatta beslut i dag som påverkar
morgondagen.
Bra beslut förutsätter goda underlag.
– Vi kommer bland annat att utforska om
all den kunskap som personal inom socialtjänstens olika verksamheter faktiskt har om
människor levnadsförhållanden och vardag
18
kan matas tillbaka i form av välgrundade
beslutsunderlag i samhällsplaneringen.
Det kan vara ett sätt att arbeta strategiskt
och långsiktigt förebyggande, säger Carin
Björngren Cuadra, projektledare för ”Stärkt
roll för socialtjänsten i risk- och sårbarhetsanalyser”.
Kunskap om samhällets sårbarheter och
perspektiv
risker påverkar inriktatt tillsammans med
ningen på krisberedskakommunerna utveckla
pen. Ett stärkt socialt
en modell som ska införperspektiv i risk- och
livas i arbetet med RSA.
sårbarhetsanalyserna
– Just när det gäller
ökar förutsättningarna
risker av social karaktär
för goda underlag.
är det spännande att utProjektet som ägs av
forska hur socialtjänsten
Socialstyrelsen finankan omsätta sitt ansvar
sieras av Myndigheten
att arbeta med struktuCarin Björngren Cuadra.
för Samhällsskydd och
rella frågor och samBeredskap, MSB.
hällsplaneringen. Det saknas i dag metoder
Enligt Carin Björngren Cuadra är målet
för att arbeta med dessa frågor.
19
Henrik Kvennberg
Kameraexpert, Länsstyrelsen Skåne
Lagen skyddar människors
Brottsförebyggande och personalsäkerhet. Det är de två vanligaste argumenten i ansökningarna för kameratillstånd.
- Antalet tillstånd för kameraövervakning på skolor har ökat från fyra till
130 på tio år, säger Henrik Kvennberg på förvaltningsjuridiska enheten.
I dag finns det drygt 1 800 tillstånd till
Kameraövervakning får inte vara förstakameraövervakning i Skåne. Varje tillstånd
handsalternativet utan måste vara ett
kan innefatta flera kameror.
komplement till andra insatser. Man måste
– Tillståndet för Malmö censåledes visa vilka andra säkerhetstralstation medger till exempel
och förebyggande insatser som
övervakning med 151 kameror,
gjorts på platsen.
säger Henrik Kvennberg.
Det tillståndspliktiga området
Ansökningarna ökar för varje
omfattar platser som allmänheten
år och har dubblerats sedan
har tillträde till. Gator och torg
2006, då antalet tillstånd låg på
– men även utrymmen i affärer,
900.
banker, kyrkor, museer, bibliotek,
Enligt Henrik Kvennberg har
restauranger, biografer och gym
Henrik
Kvennberg.
den största ökningen av kameraanses vara platser dit allmänheten
övervakning skett på skolor.
har tillträde. Manövreras kameFör tio år sedan hade fyra skolor i Skåne
ran på plats, till exempel i mobiltelefonen,
tillstånd till kameraövervakning – i dag är
krävs inget tillstånd. Samma sak gäller vid
antalet över 130.
övervakning av skyddsobjekt.
– Enligt kameraövervakningslagen ska
– Grundtanken med lagen är att övervaktillstånd ges om intresset av övervakning
ningskameror ska kunna användas när det
väger tyngre än den enskildes intresse av att finns ett samhälleligt intresse av övervakinte bli övervakad.
ning, säger Henrik Kvennberg.
Tillstånd för kameraövervakning krävs:
lNär kameran är uppsatt. lNär kameran riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde.
lNär kameran kan användas för personövervakning. lNär kameran inte manövreras på plats
20
integritet
21
22
Beställ slutrapporten från Länsstyrelsen Skåne eller ladda
ner den från vår hemsida: www.lansstyrelsen.se/skane
Mattias Larsson
Projektledare, Länsstyrelsen Skåne
Att möta sociala risker
I en risksituation är uppdraget att förebygga och hantera skador på det som är
skyddsvärt. Det handlar om skador på liv, samhällsfunktioner, demokrati och
miljö. Därmed innefattar uppdraget även risker av social karaktär.
”
– Vi behöver komplettera existerande
hållbara samhället. Diskussionerna tenderar
nätverk med kunskap och information
då att landa i politiska ställningstaganden
som har beröring på sociala aspekter. Det
eller behov av strukturförändringar.
gäller att agera proaktivt och bli bättre på
– Här blir beredskaps- och säkerhetsatt identifiera stämningar.
samordnarnas roll otydlig.
Vi behöver
Då kan man genomföra
Men för att undvika en situation
komplettera de där den sociala oron eskalerar
lämpliga förebyggande
insatser, säger Mattias
befintliga nätverken är det viktigt att säkerhetsLarsson, projektledare för
och beredskapssamordnare har
”Sociala risker i Skåne län”.
förutsättningar att koordinera
Några konkreta verktyg är veckovisa
de aktörer som kan bidra till att kyla ner
avstämningar mellan exempelvis
stämningarna. Detta gäller före, under och
beredskaps- och
efter en händelse.
säkerhetssamordnare,
– Samordnarnas roll är inte att
skola, förvaltning,
sitta på alla verktyg eller kunskaper.
fältare, polis, vaktbolag,
Men genom fungerande nätverk
föreningar, religiösa
kan de aktivera rätt funktioner på
samfund och bostadsbolag.
rätt plats vid rätt tidpunkt.
I detta nätverk finns
Det kräver också ett aktivt
ett viktigt inslag av
ledarskap och en dynamisk
medskapande. Genom att
organisation som leder oss bortom
flera aktörer får beskriva
insatser som är knutna till
utmaningar utifrån sin
respektive förvaltning.
Mattias Larsson.
verklighet skapas ett
Vi behöver bli bättre på att
gemensamt lärande som bidrar till ett
analysera och förstå bakomliggande
bredare helhetsperspektiv.
faktorer för sociala risker. Den typen
I projektets slutrapport, ”Beredskap
av analyser är viktiga beslutsunderlag
för sociala kris”, framkommer att socialt
för kommunledningen. Risk- och
relaterade risker ofta handlar om det socialt sårbarhetsanalysen är ett sådant verktyg.
23
www.lansstyrelsen.se/skane
