Integrera sociala risker
i risk – och sårbarhetsanalyser
Metodstödet syftar till att ge stöd och hjälp till kommuner och andra aktörer i deras arbete med att på
ett strukturerat sätt identifiera och hanterera sociala
risker. Detta för att kunna sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede och därmed förhindra uppkomsten av sociala risker.
Arbetsprocessen är framtaget för Östergötlands län
och beskriver en arbetsprocess i fyra steg. De fyra
stegen syftar till att komma fram till vilka konkreta
åtgärder som behöver vidtas, både på kort och på
lång sikt i den egna kommunen. Arbetsprocessen
kan följas i sin helhet eller utifrån valda delar och
kompletteras med andra metoder.
Länsstyrelsen Östergötland
581 86 Linköping
Telefon: 010-223 50 00
www.lansstyrelsen.se/ostergotland
Metodstöd
Integrera sociala risker
i risk – och sårbarhetsanalyser
Förord
Innehållsförteckning
Länsstyrelsen Östergötland har tagit fram detta metodstöd för arbetet
med att integrera sociala risker i risk- och sårbarhetsanalysen.
Bakgrund Risk och sårbarhetsanalyser
1
Syfte och målgrupp2
Begrepp och definitioner2
Nationellt perspektiv3
Inför arbetet5
Arbetsprocess6
Steg 1- Skyddsvärt
7
Steg 2 - Riskbedömning
8
Steg 3 - Sårbarhet/förmågebedömning
9
Steg 4 - Åtgärder10
Avslutning11
Vidare läsning12
Metodstödet är framtaget inom ramen för det projekt som Länsstyrelsen drivit under 2013-2015, tillsammans med tre av länets kommuner,
Boxholm, Linköping samt Norrköping. I respektive kommun har
representanter från olika förvaltningar, räddningstjänstförbund samt
från Polismyndigheten deltagit. Det har även funnits en referensgrupp
som varit delaktiga i samband med framtagandet av detta metodstöd.
Projektet har syftat till att öka förmågan att identifiera och hantera
sociala risker, för att kunna sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt
skede.
Detta metodstöd är resultatet av arbetet i projektet, där Västra Götalandsmodellen ligger till grund för själva arbetsprocessen, men där
även erfarenheter från projektet har tagits tillvara.
Arbetsprocessen i metodstödet kan både följas i sin helhet eller så kan
valda delar användas och kompletteras med andra metoder.
Lisbeth Gustavsson
Kvalificerad handläggare
krisberedskap
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten
Lotta Hjalmarsson Österholm
Länssamordnare
för det alkohol- och drogförebyggande arbetet
Enheten för social hållbarhet
Syfte och målgrupp
Den del i RSA som behandlar sociala risker fyller en viktig funktion
som lyfter fram sociala förhållanden och kompletterar andra riskområden. Syftet med metodstödet är att utgöra ett stöd för att integrera
sociala risker i kommunala RSA, både inför och under arbetets gång.
Syfte: Att utgöra ett stöd
för att integrera socialarisker i kommunala RSA
Målgrupp: De som deltar i
arbeter med kommunala RSA
Begrepp och definitioner
Bakgrund Risk och sårbarhetsanalyser
Med anledning av samhällets utveckling har ett behov av att lyfta in mer
av mjuka värden i risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) växt fram och syftet är att förebygga potentiella hot av social karaktär.
i det övriga RSA-arbetet och är inte en
fristående del. Det är därför viktigt att det
finns en tydlig koppling mellan sociala risker och de övriga risker som kommunen
identifierar. MSB:s Vägledning för risk- och
sårbarhetsanalyser är därför tänkt att ligga
till grund för arbetsprocessen.
Sociala risker är ett relativt nytt begrepp inom RSA-arbetet, även om fenomenet i sig inte är helt nytt. En av
anledningarna till varför sociala risker
inte tidigare integrerats i kommunala
RSA kan ha sin förklaring i att sociala
risker är av bredare natur än de mer
traditionella riskerna såsom fysiska
och tekniska. Arbetet med att både
identifiera och förebygga sociala risker
har visat sig kräva ett tvärsektoriellt
samarbete som sträcker sig över förvaltningsgränserna. Arbetsprocessen i
detta metodstöd är också tänkt att ingå
RSA
Sociala risker
1
För att processen ska löpa på är det viktigt att samtliga deltagare använder sig av samma definitioner. Nedan finns några centrala definitioner och begrepp. Fler definitioner som rör området finns i MSB:s
Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser.
Risk och sårbarhet Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska
inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till.
Sårbarhet Betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller
delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som
en aktör eller samhället – trots en viss förmåga – inte lyckas förutse,
hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet.
(MSB:s Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser)
2
Social risk
En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller
tillstånd med ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden och med negativa konsekvenser på det som en grupp
människor ser som skyddsvärt. (Hallin 2013:24)
Förhållandet mellan sociala risker och social oro
I Västra Götalandsmodellen skiljer man mellan sociala risker och
social oro där sociala risker i vissa fall kan leda till social oro, vilket
innebär att ett område kan ha en social risk utan att vara drabbat av
social oro.
Nationellt perspektiv
Samhällsutvecklingen under senare tid har lett till att både individer
och myndigheter tvingats till att identifiera och hantera sociala risker.
Behovet av att integrera sociala risker i kommunala RSA och behandla
dem som möjliga samhällsrisker har lyfts fram som angeläget. Detta
har även uppmärksammats av flera länsstyrelser som utarbetat olika
metodstöd, bland annat:
•Västra Götalandsmodellen
•Metodhandbok Sociala risker (Dalarnas Län)
Ämnet har även uppmärksammats på akademisk nivå där ett flertal
uppsatser behandlat sociala risker. Även MSB har utkommit med flera
rapporter inom detta område.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sociala risker, civilsamhällets
omvandling och strategisk riskhantering – slutsatser från ett forskningsprojekt,
MSB 829-15, s 8.
3
4
Inför arbetet
Inför arbetet i processen är det viktigt med förberedelser. Liksom inför
arbetet med den övriga RSA, betonas vikten av att ha en bred förankring i kommunen. Det är också betydelsefullt att man funderar över
vilka aktörer som ska vara med i processen, med hänsyn till att arbetet
med sociala risker kan kräva ett mer tvärsektoriellt arbete än övrigt
RSA-arbete. Eftersom processen är kopplad till det övriga RSA-arbetet
bör rimligen samma tidsramar följas.
Viktigt att ha i åtanke inför arbetet med sociala risker i RSA:
• Att inte arbetet med sociala risker blir en separat del, utan att det ses som en naturlig del av RSA.
• Att berörda aktörer samverkar tvärsektoriellt.
• Att anpassa både processen och åtgärderna efter lokala förhållanden.
Datainsamling
Innan steg 1 i processen kan dra igång bör man samla in data och
statistik. Det är upp till kommunen att ta fram den statistik som är
relevant för sitt geografiska område. Aktuella områden för insamlingen
kan exempelvis vara: befolkningsutveckling, arbetslöshet, alkoholvanor,
fysisk- och psykisk ohälsa mm.
Som hjälp vid insamlingen finns en lathund som nedladdningsbar
bilaga till detta metodstöd. Statistiken som tas fram kan behöva brytas
ner på kommundelsnivå och anpassas efter lokala förutsättningar.
Processen
Arbetsprocessen beskrivs i fyra steg. I projektet drogs erfarenheten att de
två stegen scenario och sårbarhet i Västra Götalandsmodellen i praktiken
upplevdes som ett och samma arbetssteg. Därför används här de fyra stegen; skyddsvärt, riskbedömning, sårbarheter och förmågor samt åtgärder.
De fyra stegen kan te sig skilda från varandra i teorin, men det är viktigt
att ha i åtanke att stegen tillsammans leder fram till åtgärder. Tänk därför
på att inte tappa helhetsperspektivet under arbetets gång. Det är också
viktigt att komma ihåg att varje steg kan ses som ett stöd i sig, även om de
är en del i processen.
Skyddsvärt
Risk
bedömning
Sårbarheter
och förmågor
Arbetsbilagor
Åtgärder
Till varje steg finns en bilaga kopplad. Denna utgör ett stöd för arbetet i
steget men kan också användas i det efterföljande steget. Arbetsbilagorna
kan exempelvis efter hand sättas upp på en vägg för att lättare kunna se
flödet i processen.
5
6
steg 1
steg 2
Skyddsvärt
Eftersom arbetet med riskbedömning kretsar kring vad som är skyddsvärt behöver detta diskuteras i ett inledande skede. Vad är skyddsvärt
i en kommun och vad är skyddsvärt i ett geografiskt område? Olika
verksamheter inom en kommun kan ha olika syn på vad som är
skyddsvärt. Exempel på sådant kan vara att trygga liv och hälsa, att
upprätthålla goda kommunikationer eller att skydda ekonomi och
miljö. Vad som anses skyddsvärt kan variera utifrån verksamhet. Vad
är skyddsvärt i skolan? I sjukvården? Eller ur ett ekonomiskt perspektiv? Hur ser kommunens prioritering av risker ut?
Västra Göralandsmodellen har tagit fram fyra övergripande kategorier
av det som är skyddsvärt, vilka bygger på Regeringens mål av vad som
ska skyddas:
Riskbedömning
I processens andra steg görs en riskbedömning och här identifieras
möjliga hot mot det som är skyddsvärt. Som underlag för diskussionen ligger den statistik som kommunen tagit fram. Det kan finnas ett
behov av att bryta ner statistiken på olika nivåer.
Till grund för riskbedömningen ligger föregående definiering av vad
som är skyddsvärt. Nedan ges exempel på sociala riskfaktorer som kan
utgöra möjliga hot:
Sociala riskfaktorer:
• Social, ekonomisk och politisk marginalisering och ekonomiska skillnader. • Utanförskap.
Demokrati och
mänskliga rättigheter
Välfungerande
samhällsfunktioner
• Otrygga uppväxtförhållanden.
• Ohälsosamma levnadsvanor.
• Bristande utbildning.
• Samhällets bristande finansiella, materiella eller personella resurser.
Hälsa, fysisk och
psykisk trygghet,
ekonomisk trygghet
Fysiskt och socialt
trygg miljö
Arbetsbilaga 2:
Arbetsbilaga 1:
7
I arbetsbilagan fyller kommunen
i vad som bedöms skyddsvärt
under respektive kategori.
8
I arbetsbilagan fyller kommunen i det som bedöms utgöra
riskerfaktorer mot det som kommunen bedömt vara skyddsvärt.
Fokusera på respektive kategori.
steg 4
Åtgärder
I det fjärde steget diskuteras åtgärder som bör vidtas efter de bedömningar som gjorts i processen. Steg 3 har resulterat i att kommunen
har bedömt riskfaktorerna och kommit fram till om åtgärder behöver
vidtas eller inte.
Kommunen behöver här fundera över vilka åtgärder som bör vidtas
både på lång och på kort sikt. Det bör även diskuteras om åtgärden
ska eliminera eller minimera risken. Är syftet att förebygga eller direkt
åtgärda? Bör åtgärderna vidtas på grupp – eller samhällsnivå?
I detta fjärde och sista steg ska åtgärderna kopplas samman med det
övriga RSA-arbetet, eftersom sociala risker är en del av den kommunala
RSA:n. Det är viktigt att åtgärdsarbetet följs upp och att underlag sparas
till kommande RSA.
Sårbarheter
och risker
steg 3
Det tredje steget handlar om att identifiera sårbarheter och bedöma
vilka förmågor kommunen har att hantera sårbarheten. Det är detta
steg som lägger grunden för åtgärdsarbetet och efter det är tanken att
kommunen ska kunna se vilka risker som kräver åtgärder. Resultatet i
detta steg bör således resultera i ett JA eller NEJ.
Här är det upp till kommunerna att själva välja metod för att identifiera
sårbarheter och bedöma förmågan som finns för att hantera dem. Västra Götalandsmodellen använder exempelvis scenariobedömning.
Arbetsbilaga 3:
9
I arbetsbilagan förs riskfaktorerna
från steg 2 över. Bedöm riskfaktorerna med hjälp av matrisen sannolikhet – konsekvens. Bedöm till
sist om åtgärd krävs JA/NEJ
Arbetsbilaga 4:
10
I arbetsbilagan förs riskfaktorerna
från steg 3 över. Diskutera fram
vilka lämpliga åtgärder som kan
vidtas och för in dem i bilagan.
Mer att läsa:
Risk- och sårbarhetsanalys – Vägledning risk- och sårbarhetsanalys,
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Västra Götalandsmodellen – Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser
– en vägledning (rapport 2013:67), Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering –
slutsatser från ett forskningsprojekt, Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
Social oro ur ett kommunalt perspektiv, Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap
Ta ett samlat grepp om trygghet och säkerhet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting
Sociala risker – Metodhandbok, Länsstyrelsen Dalarnas län
Sociala investeringar, Sveriges kommuner och landsting (SKL)
Nedladdningsbara bilagor:
Nedanstående bilagor finns att ladda ner på:
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland
Arbetsbilaga 1 Skyddsvärt
Arbetsbilaga 2 Riskbedömning
Arbetsbilaga 3 Sårbarheter och förmågor
Arbetsbilaga 4 Åtgärder
Lathund framtagande av statistik
Matrisen sannolikhet - konsekvens
11
12
