Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek Fritid Hälsa
Examensarbete
10 poäng
Inskolningens pedagogiska innehåll
-några pedagogers uppfattningar om inskolningens
struktur i sexårsverksamheten
The pedagogical content of the acclimatization period
-Teachers thoughts about the structure in preschool
Liza Borg
Therese Dahlgren
Lärarexamen 140 poäng
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Höstterminen 2005
Examinator: Eva Kärfve
Handledare: Fredrik Nilsson
2
Abstract
Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehåll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar
om det pedagogiska innehållet i sexårsverksamhetens inskolning. Vårt syfte är att
undersöka vilka inskolningsprocesser som används i sexårsverksamhet samt att undersöka
pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehållet i inskolning. Vår undersökning
baseras på intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för
uppsatsen har vi valt att sätta fokus på individanpassad inskolning. Vi har utgått från
frågeställningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det
pedagogiska innehållet i inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad?
Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehållet i inskolningen variera
från pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar på en alternativ
inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades två förskollärare, två barnskötare och en
lärare. Resultatet visade att alla var nöjda med deras pedagogiska innehåll i inskolningen,
men det fanns delade åsikter huruvida det var individanpassad. Det visade sig att
pedagogerna i sexårsverksamheten inte hade någon större kännedom om styrdokumentens
inbladning i inskolningsprocessen.
Nyckelbegrepp: Sexårsverksamhet, inskolning, individanpassad, pedagogiska innehållet
3
4
Förord
Vi vill tacka våra respondenter som har hjälpt oss att genomföra denna undersökning.
Ett stort tack till vår handledare Fredrik Nilsson för allt stöd och hjälp som han har givit oss
under uppsatsskrivandet. Vi vill tacka vår examinator Eva Kärfve.
Sist men inte minst vill vi ge ett stort tack till våra familjer för allt stöd och ”peppning”
under hela vår utbildning. Tack för all förståelse för den tid och kraft som vi har lagt på vår
uppsats.
Helsingborg, januari 2006
Liza Borg och Therese Dahlgren
5
6
Innehållsförteckning
Introduktion ............................................................................................................................ 9
1.1 Syfte ........................................................................................................................................ 10
2 Kunskapsbakgrund ............................................................................................................ 11
2.1 Tidigare Forskning .................................................................................................................. 11
2.1.1 Forskning om skolförberedelse ...................................................................................................... 11
2.1.2 Forskning om personalgruppers åsikter om barn i olika verksamheter .......................................... 13
2.2 Centrala begrepp ..................................................................................................................... 15
3 Problemformulering .......................................................................................................... 16
3.1 Underfrågor:............................................................................................................................ 16
4 Metodbeskrivning .............................................................................................................. 17
4.1 Metodval ................................................................................................................................. 17
4.1.1 Intervjuer ........................................................................................................................................ 17
4.1.2 Bandspelare .................................................................................................................................... 18
4.2 Urval ....................................................................................................................................... 18
4.3 Analysbeskrivning .................................................................................................................. 19
4.4 Forskningsetiska övervägande ................................................................................................ 19
5 Verksamhetsbeskrivning ................................................................................................... 21
5.1 Förskoleklass A....................................................................................................................... 21
5.2 Förskoleklass B ....................................................................................................................... 21
5.3 Förskoleklass C ....................................................................................................................... 21
6 Resultat .............................................................................................................................. 23
6.1 Förskoleklass A....................................................................................................................... 23
6.2 Förskoleklass B ....................................................................................................................... 25
6.3 Förskoleklass C ....................................................................................................................... 26
6.4 En jämförelse mellan förskoleklass A och B .......................................................................... 28
6.5 En jämförelse mellan förskoleklass A+B och C ..................................................................... 28
7
6.6 En jämförelse mellan verksamheternas inskolningsprocess och styrdokument...................... 29
6.7 En jämförelse mellan vårt forskningsresultat och tidigare forskning ..................................... 30
7 Diskussion ......................................................................................................................... 33
7.1 Slutsatser ................................................................................................................................. 33
7.2 Analys ..................................................................................................................................... 33
7.3 Diskussion av metodval, urval och genomförande ................................................................. 34
8 Avslutningsord .................................................................................................................. 35
Referenslista ......................................................................................................................... 36
Bilaga 1
8
Introduktion
I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94)
kan man läsa att alla som arbetar inom skolan skall:
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor
också utanför den närmaste gruppen,
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt (sid. 10).
I denna uppsats ska vi undersöka om målen genomsyrar inskolningen till
sexårsverksamheten. På vilka sätt försöker man genom inskolningen medverka till att
”utveckla elevernas känsla för samhörighet” och ansvar? Visar man i inskolningen respekt
för ”den enskilde individen”? Vi anser att detta är viktiga frågor att belysa eftersom det
bland annat är genom skolans verksamhet som barn formas till medborgare.
Det är viktigt att barnen känner sig trygga när de ska börja i sexårsverksamhet. Barnen ska
även känna att de får möjlighet att vara sig själva, känna att de är unika och därför måste
man se till varje barns behov.
Det som ska undersökas i detta arbete är således inskolningen vid övergången från
femårsverksamhet till sexårsverksamhet. Vilka uppfattningar har pedagogerna om det
pedagogiska innehållet i inskolningen och vilken betydelse anses den ha för den fortsatta
skolgången för eleverna? Finns det skillnader mellan de olika ”verksamheterna” avseende,
uppfattningar om inskolningens utformning och betydelse? Är det så att man arbetar
individanpassat med inskolningen eller använder man sig av samma pedagogiska innehåll
oavsett vilken bakgrund barnen har? Detta anser vi vara en ytterst viktig fråga eftersom
Sverige idag är ett mångkulturellt land. Tar man hänsyn till barnens etniska bakgrund i
inskolningen? En jämförelse mellan vår undersökning och tidigare forskning inom
ämnesområdet kommer att göras eftersom vi inte funnit någon annan forskning gjord sedan
1982 inom detta forskningsområde.
9
1.1 Syfte
Vårt syfte är att undersöka hur pedagogerna arbetar och deras uppfattningar om
inskolningens pedagogiska innehåll. Anser pedagogerna att det pedagogiska innehållet är
utarbetat så att det passar varje individ eller är det pedagogiska innehållet det samma för
alla? Vi kommer att göra en jämförande studie. Med det menar vi att vi kommer att jämföra
resultatet från olika verksamheter, men också resultaten från tidigare forskning.
10
2 Kunskapsbakgrund
2.1 Tidigare Forskning
Under 1980-talet publicerades två forskningsrapporter rörande skolförberedelser och
inskolning. I det följande avsnittet ska dessa presenteras och ställas mot varandra, i ett
senare avsnitt kommer de även att jämföras med vårt egna forskningsresultat. Anledningen
till endast dessa två används beror på att forskningen rörande inskolning förefaller ytterst
begränsad, vi har inte funnit några andra studier. Denna forskning kommer att studeras
ganska ingående för att senare kunna jämföra dem med varandra och med vår
undersökning.
2.1.1 Forskning om skolförberedelse
Barbro Morsing Berglund skrev 1982 forskningsrapporten om Skolförberedelser i daghem
och deltidsgrupper. Rapporten bygger på ett försök till jämförelse mellan två olika
förskoleformer med fokus på skolförberedelse. Författaren arbetar med ett historiskt
perspektiv och berättar hur de två olika verksamhetsformerna har vuxit fram.
Morsing Berglund hävdar att daghemmet har tydliga rötter i gamla barnkrubban och att i
sin tur har vuxit fram ur ett tillsynsbehov. Barnkrubban var ursprungligen en social
inrättning för ensamstående mammors barn. Det fanns ingen pedagogisk aktivitet i
barnkrubban utan det var endast matning och tillsyn. Generellt tog barnkrubborna emot
barn i åldrarna ett till sju år från sju på morgonen till sju på kvällen (Morsing Berglund,
1982).
11
Deltidsgruppen har sin tradition i Kindergarten och den tillämpade Friedrich Fröbels
pedagogik, som menade att leken hade en avgörande roll för barnens utveckling. Han
förklarade sitt tänkande genom att förklara att barnen var en planta och i kindergarten ska
varje planta få allt den behöver. För att detta skulle kunna ske utarbetade Fröbel en serie
med pedagogiska leksaker som t.ex. bygglådor (Morsing Berglund, 1982).
Morsing Berglunds (1982) syfte med rapporten var att jämföra några förskollärares
inställning till och genomförande av skolförberedelse på daghem och deltidsgrupp. Hennes
frågeställningar var:
Vad innebär skolförberedelse för förskollärare på daghem och deltidsgrupp?
Skiljer sig förskollärarnas uppfattning beträffande skolförberedelse i de olika
verksamhetsformerna?
Hur förbereds barnen inför skolstarten på daghem och deltidsgrupp?
Föreligger några skillnader mellan de båda verksamhetsformerna, när det gäller
denna förberedelse? (sid. 21-22)
Resultatet som Morsing Berglund (1982) kom fram till var att det inte fanns några större
skillnader vad gällde arbetssätt, innehåll och uppfattning av begreppet skolförberedelse. Det
som betonades var den sociala fostran till gruppmedlem. En annan viktig del i inskolningen
var kontakten mellan pedagogerna och barnen. Erfarenheterna och kunskaperna om barnen
förmedlade sedan pedagogerna vidare till lärare i grundskolan. Pedagogerna ansåg även att
den motoriska träningen var ett sätt för eleverna att få utlopp för sitt stora rörelsebehov
genom att använda sig av gymnastik och idrott.
När författaren hade granskat olika för- och nackdelar med daghem respektive deltidsgrupp
kom hon fram till en sak som hon skulle vilja ändra på. Det författaren önskade var att det
skulle finnas en enda form av förskola för framtiden och i den verksamheten skulle man
tillfredställa olika behov. Författaren kunde också tänka sig att en integrerad förskola –
skola skulle kunna vara en bra idé. Eftersom då skulle man inte använda sig av några
12
årskurser och barnen skulle få en möjlighet att arbeta i sin egen takt utan att behövas
jämföras med andra (Morsing Berglund, 1982).
2.1.2 Forskning om personalgruppers åsikter om barn i olika verksamheter
Anita Wiechel skrev 1981 forskningsrapporten Olika personalgruppers åsikter om barn i
förskola och på lågstadium som redovisade delar av den verksamhet som har skett inom
projektet Samverkan förskola - lågstadium (FÖL). Med förskola avsågs sexårsverksamhet
och lågstadium årskurs ett till tre. FÖL var ett forsknings- och utvecklingsprojekt som
genomfördes vid Lund universitet, pedagogisk-psykologisk institutionen i Malmö. Det
övergripande syftet med projektet var att stödja kontinuiteten i barns utveckling i åldrarna
kring skolstarten.
Syftet med Wiechels (1981) undersökning var att ta reda på lärarnas uppfattning och
upplevelser av olika händelser som sker i samband med barnens inskolning och att försöka
besvara nedanstående frågor:
Hur ser lågstadielärarna på inskolningen? Vad anser de kännetecknar barn med svår
respektive lätt inskolning?
Har inskolningen för barn som deltagit i samverkan förskola - lågstadium
(FÖL.barn) enligt läraren skilt sig från inskolningen för barn som ej deltagit i sådan
samverkan (ej FÖL-barn)?
Har klasser med många FÖL-barn skilt sig från klasser med få FÖL-barn?
Vilken betydelse anser lågstadielärarna att den allmänna förskolan kommer att ha
för barnens inskolning och lågstadiets undervisning?(sid. 30)
Resultatet som Wiechel (1981) kom fram till var att lärarna betonade den sociala, den
observerande, diagnostiska och kunskapsmässiga aspekten, samt utvecklingen av
grundläggande funktioner för skolarbetet. Några av dessa funktioner som lärarna tyckte var
grundläggande var att sitta stilla, följa instruktioner, räcka upp handen, alltså följa de regler
och rutiner som finns. De flesta lärarna tyckte att det viktigaste som hände under
13
inskolningen var att barn och lärare lärde känna varandra, att goda kontakter knöts och att
barnen kände sig trygga och trivdes i skolan. Dessa aspekter kommer att jämföras med vår
undersökning.
Det visade sig att lärarna upptäckte att det fanns vissa tendenser till att FÖL-barnen hade en
lättare inskolning än de barn som inte ingått i FÖL-projektet. Med lätt inskolning avsågs att
barnen hade lätt att anpassa sig till rutiner och regler, lyssna, följa instruktioner, sitta stilla,
räcka upp handen, komma överens med kamrater m.m. Det kom även fram i
undersökningen att om det var ett högre antal FÖL-barn i klassen så gick inskolningen
lättare. Detta trodde författaren kunde bero på att FÖL-barn hade en sådan vana att de
lättare hade funnit sig till rätta och att deras beteende hade smittat av sig på de barn som ej
deltog i FÖL- projektet (Wiechel 1981).
Enligt Wiechels (1981) forskningsresultat fanns det stora skillnader i arbetssätt och innehåll
i verksamheten beroende på vilken syn man hade på sin roll som pedagog. För att kunna
komma fram till en samsyn krävdes det enligt Wiechel att förskollärare och lärare hade en
delvis gemensam utbildning. På så sätt borde arbetssätt, metoder och innehåll närma sig
varandra.
I forskningsrapporterna fanns det skillnader i deras resultat, Wiechel (1981) visade att det
fanns stora skillnader i arbetssätt och innehåll i verksamheten beroende på vilken
uppfattning man hade som pedagog. Till motsats från Wiechel (1981) ansåg Morsing
Berglund (1982) att det inte fanns några större skillnader vad gällde arbetssätt, innehåll och
uppfattning av begreppet skolförberedelser. Morsing Berglund (1982) och Wiechel (1981)
har använt sig av liknande syften samt metodval men kom alltså fram till olika resultat.
14
2.2 Centrala begrepp
Daghem
– förskola i första hand avsedd för barn med förvärvsarbetande eller
studerande föräldrar. Verksamheten pågår i regel 6.30 – 18.30.
Allmän förskola för sexåringar ingår i verksamheten.
Deltidsgrupp
– allmän förskola för sexåringar, tar i regel emot två grupper per dag,
en förmiddagsgrupp och en eftermiddagsgrupp. Varje grupp är på
verksamheten i 3 timmar.
FÖL-barn
– barn som deltog i projektet samverkan förskola - lågstadium (FÖL)
Förskola
- 1 – 5 års verksamhet
Förskoleklass
- sexårsverksamhet
Individanpassat
- att man ser till varje individ
Inskolningsprocess
- femåringars övergång från förskola till förskoleklass
IUP
- Individuell utvecklingsplan
Pedagog
- lärare i förskoleklass och skolan
Portfolio
- En mapp där barnen samlar sina alster i olika ämnen, detta för att se
utvecklingen som görs från år till år
15
3 Problemformulering
Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i
inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad?
3.1 Underfrågor:
Kan pedagogernas egna uppfattningar kring det pedagogiska innehållet i inskolningen
variera från pedagog till pedagog?
Har pedagogerna funderingar på en alternativ inskolningsprocess?
Kopplar pedagogerna deras inskolningsprocess till några styrdokument?
16
4 Metodbeskrivning
4.1 Metodval
Vid användandet av kvalitativ forskningsmetodik gäller det som för all forskning att inte
veta men vilja veta och att vara nyfiken. Det finns inte färdiga utarbetade metoder i
kvalitativ forskning utan metoderna måste anpassas till ämnesområdet (Didactica Minima,
1993). Utifrån det syfte som har utarbetats har vi valt att använda oss av kvalitativa
intervjuer. Vi valde intervjuer för att förstå och kunna beskriva hur pedagoger tänker. Vi
vill även arbeta med samma metod som tidigare forskning eftersom syftet är även att
jämföra vår studie med tidigare forskning.
4.1.1 Intervjuer
Johansson & Svedner (2001) beskriver två olika sorters intervjumetoder. Det är antingen
strukturerad intervju eller kvalitativ intervju. Dessa två skiljer sig på så sätt att i den
förstnämnda så använder man sig av färdiga frågor som man ställer till alla personer som är
med i undersökningen, den andra är att man använder sig av frågor som är mer friare och
som man ställa på olika sätt.
Efter att ha studerat de olika intervjumetoderna valdes kvalitativa intervjuer för att kunna få
mer uttömmande svar genom att kunna ställa följdfrågor till respondenten. Enligt
Johansson & Svedner (2001) gav kvalitativa intervjuer den information som gör det möjligt
att förstå respondenternas förkunskaper, värderingar och uppfattningar. Genom detta kunde
vi få en djupare förståelse och inblick i undervisningen, förhållningssätt, målsättningar och
planering, metoden gav information av direkt relevans för läraryrket. Denna metod gjorde
att respondenten fick möjligheten att beskriva, förklara och fundera ut sina svar och därmed
kunde ett samtal ske i stället för utfrågning.
17
Intervju med personal i de verksamheter som medverkar i vår undersökning har genomförts
på deras arbetsplats. Detta valdes av respondenterna för att de skulle känna sig trygga och
bekväma i den miljö som de blev intervjuade i. Innan varje intervju sattes igång fick
respondenten frågan om det gick bra att spela in intervjun på band. Förskoleklass A och B
gav sitt godkännande till inspelning men läraren i förskoleklass C avböjde. Sedan följde vi
vår intervjuguide (se bilaga 1).
4.1.2 Bandspelare
Ljudinspelning användes under intervjuerna. Att använda sig av denna metod ger fördelen
att man har intervjupersonernas exakta svar registrerade (Patel & Davidsson 1994). Enligt
Repstad (1999) är en av fördelarna med att spela in intervjuerna att man slipper att anteckna
svaren och det gör i sin tur att intervjuaren kan koncentrera sig på vad respondenten säger
och ställa följdfrågor när det behövs. Tyvärr så kan en bandspelare vara hämmande för
vissa personer och alla kanske inte vill vara med på band och det är något som måste
respekteras (Ejvegård 2003). En av respondenterna kände inte sig bekväm att bli inspelad
på band och detta respekterades. Respondenten kände att bandspelaren var hämmande.
4.2 Urval
Vår undersökningsgrupp är pedagoger i sexårsverksamhet. Kontakt togs med pedagoger
som arbetar inom sexårsverksamheten samt pedagoger i en f - två klass. Vår
undersökningsgrupp består av fem personer som arbetar i tre olika verksamheter. I arbetet
nämns dessa som A, B och C. Anledningen till att vi valt dessa verksamheter är att vi
känner till deras verksamheter och att vi vet att de arbetar med inskolning. Därefter valde vi
ut intervjupersoner i verksamheterna. Med dessa pedagoger gjordes kvalitativa intervjuer
för att få deras uppfattningar på inskolningens pedagogiska innehåll.
18
Eftersom vi känner vilka som arbetar i verksamheten så finns möjligheten att få en intervju
som är naturlig och pedagogerna känner sig trygga. Nackdelen med att någon av oss känner
pedagogerna kan vara att det blir mer vänskapligt och allvaret försvinner. Det kan också bli
att respondenten inte vågar svara på vissa frågor och intervjuaren kan glömma bort att ställa
vissa frågor.
4.3 Analysbeskrivning
Efter intervjuerna var gjorda så behövdes mycket tid för att sammanställa dessa. Under
intervjuerna användes bandspelare för att inte missa viktiga uttalande. Intervjuerna
renskrevs genom att lyssna på de flertal gånger men skrevs även ner med penna och papper.
För att inte missa viktiga uttalande så sammanställde vi intervjuerna tillsammans.
Repstad (1999) rekommenderar att inte boka in två intervjuer efter varandra eftersom man
behöver ha tid till att skriva ner tankar, reflektioner och idéer. Detta gjordes i
undersökningen, men vi upptäckte också att många tankar och reflektioner har kommit efter
hand.
Det är också viktigt att vara systematisk vid bearbetningen av datainsamlingen. Därför är
det viktigt att hålla sig till den tidsplan som blivit gjord så att vi hinner tolka allt material
korrekt. Materialet från intervjuerna kommer att jämföras med tidigare forskning som berör
ämnesområdet och analyseras om det finns några skillnader eller samband mellan dem i ett
senare avsnitt.
4.4 Forskningsetiska övervägande
I forskning kommer moraliska och etiska problem att komma upp (Ejvegård, 2003). Dessa
aspekter har diskuterats och övervägts under arbetets gång. Innan intervjuerna påbörjades
19
informerade vi respondenterna om undersökningens syfte, så att respondenterna inte blev
förda bakom ljuset. De fick i samband med detta tillfälle möjligheten att samtycka till sin
medverkan och känna att de när som helst kan avbryta sitt deltagande utan att känna att det
fanns några konsekvenser. Respondenterna upplystes om att de har möjlighet att ställa
frågor om undersökningen så att våra frågor blir sanningsenligt besvarade. Att skydda
respondenternas anonymitet är också vår skyldighet så att det inte finns en möjlighet att
identifiera skolan eller de som arbetar i verksamheten. Genom att ha följt detta visar man
respekt för de som deltog i vår undersökning (Johansson & Svedner, 2004).
Vi har ingen forskningsetisk plikt att återge allt som kom fram i intervjuerna och vi ville
inte heller att det skulle bli en massa överflödiga detaljer, utan fokuserade oss på
frågeställningarna som vi har och utifrån de ta med det som var väsentligt. De svar som tas
med får endast redigeras i sin språkliga form, men innehållet får ej ändras (Bjurwill, 2001).
20
5 Verksamhetsbeskrivning
5.1 Förskoleklass A
Förskoleklass A ligger belägen i en storstadsmiljö i nordvästra Skåne. Verksamheten ligger
i ett mångkulturellt område där det finns många olika nationaliteter. Verksamheten ligger i
samma byggnad som årskurs ett till tre. I förskoleklass A arbetar en förskollärare och en
barnskötare med ca 21 barn. Förskolläraren är 55 år och har arbetat i denna verksamhet i ca
12 år och har 30 års erfarenhet av yrket. Barnskötaren är 44 år och har arbetat i
verksamheten ca 11 år.
5.2 Förskoleklass B
Förskoleklass B ligger i samma stad och på samma skola som förskoleklass A.
Förskoleklassen är placerad i en ensam byggnad till skillnad från förskoleklass A fast det
ligger på samma skola. I förskoleklass B arbetar precis som i förskoleklass A en
förskollärare och en barnskötare med ca 21 barn. Förskolläraren är 54 år och har arbetat i
verksamheten på denna skola i ca 12 år och 32 år i yrket. Barnskötaren är 30 år och har
arbetat på skolan i åtta år.
5.3 Förskoleklass C
Förskoleklass C ligger i en mindre stad som ligger i nordvästra Skåne. Skolan är en liten
skola med enbart 120 elever. I motsats till förskoleklass A och B, så är detta inte en
mångkulturell skola. Skolan är indelad i två olika byggnader. Den klass som vi besökte är
21
en integrerad f - två klass där det arbetar en förskollärare, en fritidspedagog och en lärare
med ca 28 barn. Tillsammans arbetar de fram hur verksamheten ser ut. Klassen som vi
besökte var i en egen byggnad tillsammans med en annan f - två klass. Byggnaden låg
avskilt från byggnaden med tre till fem klasser. Sexåringarna har ett eget rum där de sitter
och har sina lådor men även de andra barnen har tillgång till detta rum. Materialet delas
mellan eleverna och alla får ta del av allt. Skolan har till motsats till förskoleklass A och B
en Montessori inriktning. I denna verksamhet fick vi endast möjligheten att intervjua
läraren i arbetslaget. Pedagogen är 25 år och har arbetat i verksamheten sedan februari och
är nyutexaminerad.
Innan vi går vidare vill vi kort nämna något om Montessori pedagogiken. Grundaren till
Montessori pedagogiken är Maria Montessori. För Montessori var miljön väldigt viktig. Att
man skapar en miljö som är skapad för att anpassa barns och ungas naturliga
utvecklingsstadier och behov var för Montessori vikigt. Lokalen ska vara rymlig, ljus och
färgglad. Var sak ska ha sin plats och allt ska anpassas efter barnens storlek. Klassrummet
ska bestå av flera avdelningar för att ge barnen möjlighet att arbeta i grupp men även
ensamt. Montessori anser att alla barn bär på möjligheter inom sig och att det är lärarens
uppgift att hjälpa dem att upptäcka dessa. Montessori påpekade själv att det är barnen som
visar vägen och att den vuxne följer dem (Signert, 2000).
Signert (2000) skriver att det som kännetecknar Montessoripedagogiken är materialet. När
man går in i ett klassrum i en Montessori skola så möts man av hyllor med olika material.
Dessa material är i många fall utvecklat av Montessori själv efter inspiration av andra
pedagoger t.ex. Séguin och Itard. Materialet syftar till stor del på att barnen ska bekanta sig
med språkliga begrepp som stor, liten, lätt, tung. De ska inte bara lära sig det med hjärnan
utan med alla sina sinnen, framför allt känseln. Materialet följer alla samma principer, det
ska vara attraktivt, ha lämplig storlek och vara självrättande samt isolering av svårigheten.
Enligt Montessori så delas undervisningen in i tre steg:
Skapa intresse
Ge barnen tid att arbeta
Gör barnen medvetna om att de vet
22
6 Resultat
I detta kapitlet ska vi diskutera genomförandet och vi kommer att inleda med förskoleklass
A, sedan B och till sist C.
6.1 Förskoleklass A
I förskoleklass A använder sig de av en formell inskolningsmetod som utarbetades efter att
skolverket besökte verksamheten för ca två år sedan. Skolverket ansåg att det inte fanns en
klar röd tråd mellan förskola, förskoleklass och skola och utarbetade därför tillsammans
med förskollärarna denna metod. Metoden ser ut som följande:
Under januari och februari månad ska skolvalet göras och i samband med det hålls
det öppet hus i förskoleklassen och där de som arbetar i verksamheten och rektorn
svarar på föräldrarnas frågor och funderingar.
Under mars månad kommer pedagogerna från förskolorna ut till förskoleklassen och
pratar med förskollärarna på skolan.
I april besöker förskollärarna de förskolor som ska lämna över barn och pratar med
varje barn och noga observerar barnen. Under detta möte visar barnen upp sina
portfolio.
I maj hålls det ett informationsmöte för föräldrarna.
Någon gång under vårterminen så besöker barnen förskoleklassen och deltar i någon
form av organiserad verksamhet.
1/8 sätter verksamheten i gång med inskolning, denna sker kontinuerligt under en
tre veckors period. Varje barn har ca tre dagars inskolning beroende på vad de
behöver. Första dagen ca en och en halv timme tillsammans med förälder. Andra
dagen ca två timmar tillsammans med förälder. Tredje dagen från tre och en halv
timme till heltid efter schema. Samtal med föräldrarna sker under denna tid och här
23
får de all nödvändig information om barnet. Under denna period bestämmer
förskolelärarna hur grupperna ska se ut genom att ha observerat hur de samverkar
med andra barn och konstellationer.
Det pedagogiska innehållet består av följande element: fri lek, samling, musikstunder och
idrott. Genom dessa element arbetar pedagogerna med att få barnen att känna samhörighet,
gemenskap, kamratskap och solidaritet. Därmed följs de delar ur Lpo94 som vi tagit upp.
När frågan ställdes huruvida de kopplade sin inskolning till styrdokumenten hänvisade
förskolläraren till deras formella inskolningsmetod, medan barnskötaren inte hade någon
större kännedom huruvida de arbetade med styrdokumenten. ”Inte en aning. Sa jag åtta år?
Ja, jag har ingen susning. Jag hör de där om styrdokument men man slappar till”. (intervju
med barnskötare)
Något barnen också får träna på är att sitta stilla, följa regler och räcka upp handen. De
arbetar med ett snällhetstema för att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet
och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, visa respekt visa respekt för
den enskilda individen. En elev väljs varje vecka av pedagogerna och blir en bamsekompis.
Bamsekompisen får bära en medalj under hela veckan så att alla vet att det barnet är valt.
Att vara en bamsekompis betyder att man ska vara extra snäll mot alla, vara en riktigt bra
och trevlig kompis och ställa upp för alla sina klasskamrater.
Förskoleklass A använder sig även av individuell utvecklings plan (IUP) och portfolio och
denna får barnen oftast med sig från förskolan och kommer att följa barnet under hela deras
skolgång i denna verksamhet.
De intervjuade i förskoleklass A anser att deras inskolning är individanpassad, eftersom de
tillgodoser om barnet behöver ha fler inskolnings dagar för att anpassa sig till
verksamheten. Det pedagogiska innehållet i inskolningen är allmänt samma för alla barn.
Men det finns inte några specialutformade program för dem som inte har svenska som
modersmål eller för de som precis har kommit till Sverige. Tidigare har det funnits
förberedande verksamhet för invandrare. Men detta program har lagts ner för barn som är
äldre än fem år.
24
De bara slussar in dem, det är rätt taskigt faktiskt. Att inte kunna ta för sig. Man hör att de
behöver personlig assistent för att de bara biter och slåss och sånt. Konstigt när de ska hävda sig
i en grupp med 25 stycken och inte begripa någonting, hur ska man göra sig hörd?(intervju med
pedagog)
När vi frågade om deras inskolningsmetod ansåg båda att deras inskolningsmetod var den
bästa som de ha arbetat med. Det är ett nyutformat program som de känner att de får
mycket ut av och känner inte att det är något direkt de vill ändra på. Tidigare skedde
inskolningen under kortare och intensivare tid, medan nu har förskollärarna mer tid och
möjligheten att lära känna barnen mycket tidigare på förskola och få en bild hur de är. Det
som de känner att de skulle vilja ändra på är saker som de inte kan ta del av tack vare
sekretessen.
6.2 Förskoleklass B
I förskoleklass B använder man sig av samma formella inskolningsmetod som förskoleklass
A eftersom de har utarbetat den tillsammans. De har även samma pedagogiska innehåll i
deras verksamheter och de består av följande element: fri lek, samling, musikstunder och
idrott. Genom dessa element arbetar pedagogerna med att få barnen att känna samhörighet,
gemenskap, kamratskap och solidaritet. Därmed följs de delar ur Lpo94 som vi tagit upp.
De intervjuade i förskoleklass B har olika åsikter huruvida inskolningen är individanpassad
eller ej. Förskolläraren anser att den allmänt är individanpassad medan barnskötaren anser
att den inte är individanpassad därför att det finns många barn som hade behövt mer stöd i
språket.
Precis som i förskoleklass A så förekommer det inte några specialutformade program för
barn som inte har svenska som modersmål och för de barn som precis kommit till Sverige i
förskoleklass B. Självklart bidrar detta till vissa kommunikationsproblem som t.ex. att alla
barn inte förstår och kan inte göra sig hörda men de anser att dessa problem är
25
lätthanterliga. Följdfråga ställdes aldrig så därför vet vi inte varför de ansåg att det var
lätthanterligt.
Förskolläraren i förskoleklass B hänvisade till deras formella inskolningsmetod. Processen
är utformad med hjälp av skolverket. Förskolläraren anser att detta är den bästa metod som
de har använt sig av hittills. ”Det var några år sen så var skolverket här. Skolverket tyckte
som så att vi behövde mer samarbete mellan förskola och skola. Då la vi upp detta program
för den här övergången mellan förskola och skola”. ( intervju med förskollärare)
Barnskötaren kände inte en tillräcklig medverkan i utformandet av inskolningsprocessen för
att kunna ge ett utlåtande om styrdokumentens innehåll i inskolningen.
De både intervjuade anser att den metoden som de använder sig av är en bra metod som
fungerar bra för dem och i nuläget kan de inte se en annan metod som skulle kunna passa
bättre. De känner att de får en bra bild av barnen och tycker att det är lätt att placera dem i
de olika grupperna.
Genom att observera barnen under den fria leken, ser man vilka personligheter som passar ihop
och vilka som inte gör det. (Intervju med pedagog)
De hade inte heller några tankar och funderingar på hur man skulle kunna arbeta på annat
sätt utan de var nöjda som det var.
6.3 Förskoleklass C
I förskoleklass C använder man sig av inskolning som metod vid övergången från förskolan
till sexårsverksamheten.
I januari hålls ett informationsmöte med intresserade föräldrar. All personal och
rektor medverkar.
Inskolningen startas upp i april när grupper görs
26
Under maj månad får barnen komma och besöka skolan under en hel dag, ett barn
per dag. Barnen får då delta i den undervisning som pågår och får lära sig hur allt
går till under en dag på skolan, det innefattar även regler och rutiner. Under den
dagen som barnet besöker sin nya klass så får den delta i all den undervisning som
sex åringarna är med om. Pedagogerna i förskolan och förskoleklassen träffas också
under maj månad och samtalar om barnen.
Enskilda samtal med föräldrarna sker i oktober månad.
Många av förskolebarnen börjar på fritidsverksamheten en vecka innan skolan börjar och
får då möjlighet att lära känna barnen och personalen som jobbar där. Förskolläraren i den
klass vi besökte är en av de personer som jobbar på fritidsverksamhet och barnen får då
möjlighet att lära känna henne inför skolstarten.
Det är inte många barn som går på skolan med utländsk härkomst och precis som i
förskoleklass A och B har de inte specialutformade program till de barn, utan de får samma
inskolning som alla andra barnen.
De kopplar sin inskolningsmetod till kursplaner och läroplaner men den pedagog som vi
talade med kunde inte säga på vilket sätt de gjorde det, eftersom pedagogen inte har
utarbetat inskolningen. Precis som i förskoleklass A och B består deras pedagogiska
innehåll av följande element: fri lek, morgonsamling, idrott, musikstunder och i motsats till
de andra verksamheterna har de undervisning med Montessori material.
Pedagogen som vi intervjuade trivs bra med den inskolningsmetoden som de använder sig
av. Hon tycker att det är bra att barnen får komma en hel dag själva under vårterminen och
får då möjlighet att lära känna personalen och barnen som går i klassen. Eftersom det är en
integrerad klass så träffar de nya barnen barn som de kommer att gå i samma klass med.
Om vi inte hade tyckt om vår inskolningsmetod så hade vi ändrat på den. (intervju med
pedagog)
Hon tycker att inskolningen är individanpassad eftersom barnen får komma en dag alldeles
själva, de får då själva lära känna barnen och personalen. Personalen får då möjlighet att se
hur barnen fungerar i klassen. Verksamheten arbetar efter IUP och på så sätt får barnen sin
27
fortsatta individuella utveckling genom skolgången. Eftersom de arbetar efter Montessori
pedagogiken så arbetar barnen efter sin egen nivå och i sitt eget tempo.
6.4 En jämförelse mellan förskoleklass A och B
Verksamheterna använder sig av inskolning som metod mellan övergången från förskola
till sexårsverksamheten. Eftersom förskollärarna samarbetar med utformningen av
inskolningsprocessen, så ser deras pedagogiska innehåll och inskolning likadant ut. När det
kom till frågan om deras inskolning var individanpassad, så ansåg en av de intervjuade att
den inte var det, men hade inga funderingar på hur man skulle göra för att den skulle bli
det. Detta beror antagligen på att barnskötaren inte var delaktig i utformandet av den
formella inskolningsmetoden och därmed inte har några tankar kring utformandet.
Varken A eller B hade ett specialutformat program för elever som inte har svenska som
modersmål eller för elever som precis kommit till Sverige. Tillsammans med skolverket har
de båda verksamheterna utformat sitt program och är mycket nöjda med detta och anser att
denna metod är den bästa som de har haft. Något som båda verksamheter har reagerat på är
hur mycket sekretessen styr och anser att de i många fall inte får så mycket information om
barnet och dennes situation som de borde få.
6.5 En jämförelse mellan förskoleklass A+B och C
A & B:s inskolningsprocess som i januari samma år som de börjar i sexårsverksamhet med
informationsmöte för föräldrar, besök hos förskolorna och eleverna kommer på besök i
förskoleklass med andra från sin förskola. Förskoleklass C har även de ett
informationsmöte i januari och sedan följs det upp med ett individuellt besök under
vårterminen, samt att eleverna startar upp på fritidsverksamheten en vecka innan skolstart
för att lära känna de andra barnen och pedagogerna. Verksamheternas pedagogiska innehåll
består av samma element: fri lek, samling, idrott och musikstunder, fast med en skillnad att
förskoleklass C använder också Montessori material.
28
Ingen av verksamheterna har specialutformade program för elever som inte har svenska
som modersmål eller för de barn som precis kommit till Sverige. Verksamheterna kopplar
sin inskolning till styrdokument, men kunde inte förklara på vilket sätt de arbetar med det.
Det fanns inte något som de intervjuade i verksamheterna som de skulle vilja ändra på, utan
tycker att deras metoder fungerar bra.
6.6 En jämförelse mellan verksamheternas inskolningsprocess och
styrdokument
Man kan läsa i Lpo94 att undervisningen ska anpassas efter varje barns behov och
förutsättningar. Undervisningen ska främja elevernas lärande och kunskapsutveckling med
utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Efter att vår
undersökning har gjorts kan vi konstatera att vissa av dessa mål i Lpo94 inte når ut i
verksamheterna. I förskoleklass A och B fanns det många barn med utländsk härkomst men
deras undervisning har inte utgångspunkt i barnens bakgrund och tidigare erfarenheter.
Även om verksamheterna inte själva kan förklara hur de arbetar för att nå Lpo94 mål, så
kan vi se hur deras verksamheter präglas av vissa mål.
Enligt Lpo94 ska läraren samarbeta med andra lärare för att tillsammans nå
utbildningsmålen. Förskollärarna i förskoleklass A och B utformar inskolningsprogrammet
tillsammans medan barnskötarna inte är delaktiga i processen. Betyder detta att barnskötare
inte ska ha någon vetskap om hur inskolningsmetoden utformas utifrån styrdokumenten och
hur utbildningsmålen ska nås? I förskoleklass C samarbetar förskollärare, lärare och
fritidspedagog tillsammans för att nå utbildningsmålen.
Vid sidan av dessa mål ska verksamheterna även eftersträva att berika varje barns
mångsidiga utveckling och lärande skall samarbetsformerna mellan förskoleklass, skola och
fritidshem utvecklas. Skolan skall även sträva efter att nå ett förtroende fullt samarbete med
förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande på ett långsiktigt perspektiv. I
29
förskoleklass C arbetar man med detta mål eftersom de arbetar integrerat, F-2. I
förskoleklass A och B har man ett samarbete med de pedagoger i de förskolor som barnen
kommer från, men även ett samarbete mellan förskollärare och lärare i årskurs ett.
Leken har särskilt en stor betydelse under de tidiga skolåren för att barnen ska tillägna sig
kunskaper. Barnen i förskoleklass A, B och C har möjligheter till fri lek, detta för att barnen
behöver röra på sig. Det pedagogiska innehållet består av följande element: fri lek, samling,
idrott och musikstund.
I Lpo94 kan man läsa att alla som arbetar inom skolan skall medverka till att utveckla
elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den
närmaste gruppen, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå
från ett demokratiskt förhållningssätt. Genom att använda följande element; fri lek,
samling, idrott och musikstund, så uppfylls många av dessa mål. Barnen i förskoleklass A
och B får också arbeta med många av dessa mål genom ett snällhetstema. Barnen får vara
en Bamsekompis i en vecka och under veckan har barnet en medalj på sig, så att alla andra
barn vet att det barnet är valt. Att vara en Bamsekompis betyder att man ska vara extra snäll
mot alla, vara en riktig bra och trevlig kompis och ställa upp för alla sina klasskamrater.
Empati handlar lika mycket om att kunna känna glädjen och stoltheten i kamraternas
framgångar, att uppleva glädjen i att vara generös, som förmågan att känna med och hjälpa den
som har det svårt eller är ledsen ( Norell Beach, sidan 52).
6.7 En jämförelse mellan vårt forskningsresultat och tidigare
forskning
Det resultat som Morsing Berglund (1982) kom fram till var att det inte fanns några större
skillnader i arbetssätt, innehåll och uppfattningar av begreppet skolförberedelser. I vår
undersökning kom det fram att det finns några skillnader i dessa aspekter. Arbetssättet
varierar eftersom förskoleklass C är inriktade på Montessori pedagogiken till skillnad från
30
förskoleklass A och B. Förskoleklass A och B har en mer utarbetat inskolningsmetod, de
startar upp redan i januari medan förskoleklass C startar i april. Pedagogerna ansåg att
kontakten mellan förskoleklass och grundskolan var viktigt eftersom förskollärarna har en
del erfarenhet och kunskap om att arbeta utifrån barnens behov.
Pedagogerna i Morsing Berglunds (1982) rapport ansåg att kontakten mellan förskoleklass
och grundskolan var viktigt eftersom förskollärarna har en del erfarenhet och kunskap om
att arbeta utifrån barnens behov. Förskoleklass A och B i vår undersökning tyckte att det
var viktigt att få en röd tråd genom skolgången, för att uppnå detta används IUP och
portfolio metoden som baseras på varje barns behov i deras utveckling. Förskoleklass C
använder sig av IUP men inte portfolio, kontakten mellan förskoleklass och grundskola är
mer uppenbar eftersom de arbetar i en integrerad verksamhet.
Wiechel (1981) kom fram till att lärarna betonade den observerande, den sociala,
diagnostiska och kunskapsmässiga aspekten, samt utvecklingen och grundläggande
funktioner för skolarbetet. Med det menade lärarna att eleverna skulle kunna följa
instruktioner, sitta still, räcka upp handen samt att följa de regler och rutiner som fanns. I
verksamheterna tränar barnen på att sitta still, följa instruktioner samt att följa regler och de
rutiner som finns under inskolningen. Den observerande aspekten är att barnen observerar
den miljön som de befinner sig i och läser av hur de ska förhålla sig i den nya miljön.
Barnen tränar också den sociala aspekten genom att arbeta i olika gruppkonstellationer och
att använda sig av de regler som finns i verksamheten. Kunskapsaspekten arbetar
verksamheterna genom de olika pedagogiska elementen: fri lek, samling, musikstund och
idrott. Hur den diagnostiska aspekten bearbetas har vi ingen kännedom om.
Lärarna i Wiechels (1981) rapport tyckte också att det var viktigt att barnen och lärarna lär
känna varandra under inskolningen och att goda kontakter knyts, samt att barnen känner sig
trygga i skolan. Verksamheterna i vår undersökning arbetar under vårterminen på att stärka
kontakten mellan förskollärarna/lärarna och barnen. Detta sker genom besök.
I vår jämförelse finner vi att det finns många likheter trots att det skiljer 20 år mellan vår
undersökning och tidigare forskning gjord av Morsing Berglund (1982) och Wiechel
(1981). Pedagogernas tankar och funderingar är stort sett de samma med några undantag.
31
Kanske kan man se ett samband med att några av respondenterna har lång yrkeserfarenhet.
Nya frågor väcks hos oss, kanske har uppfattningarna inte förändrats på grund av att många
40 och 50-talister arbetar fortfarande? Eller har samhällssynen inte förändrats?
32
7 Diskussion
7.1 Slutsatser
Alla som deltog i vår undersökning ansåg att det pedagogiska innehållet i deras inskolning
till sexårsverksamheten var den bästa de hade arbetat med och såg inte för närvarande
någon annan metod som skulle ha fungerat bättre. Det fanns delade åsikter när det gällde
huruvida inskolningen var individanpassad. Majoriteten ansåg att varje individs behov
tillgodosågs. Men det fanns dock de som ställde sig frågande till detta. Kopplingen till
styrdokumenten kändes vag, styrdokumentens betydelse för verksamhetens utformande och
dagliga rutiner borde det finnas mer kännedom om.
7.2 Analys
I undersökningen har det dykt upp tankar som vi har blivit fundersamma kring och som har
väckt frågor hos oss. I tidigare forskning som vi har bearbetat så har författarna valt att
använda sig av kvalitativa intervjuer, men det finns en stor skillnad mellan dem.
Skillnaden är att Morsing Berglund (1982) valde att använda sina elever på
förskollärarlinjen för att hon skulle få fler intervjuer som underlag till sin undersökning
samt att de studerande skulle få vara delaktiga i en undersökning som behandlar deras
kommande yrkesområde. Det som vi ställer oss frågande till är huruvida
forskningsresultatet hade blivit annorlunda om hon själv hade utfört intervjuerna, eftersom i
detta fall var det studenterna som ställde följdfrågorna. Morsing Berglund (1982) hade
sammanlagt 26 intervjuer, medan Wiechel (1981) utförde 42 intervjuer som hon under två
år gjorde själv. Tidsmässigt så anser vi att Wiechel har haft en fördel i hennes forskning
eftersom den sträcker sig under en tvåårsperiod och får med ett större tidsperspektiv.
33
Till sist vill vi ta upp några funderingar och frågor rörande styrdokumentens genomsyrande
i verksamheterna. Har personal inom skolan väldigt lite vetskap om hur deras verksamhet
ska arbeta med olika styrdokument? Våran uppfattning efter att ha gjort undersökningen är
att kunskap inom detta område är begränsat. Är det skolans skyldighet eller personalens att
se till att kunskapen finns? Vår utbildning på lärarutbildningen har genomsyrats av
styrdokumentens betydelse och vi har arbetat intensivt med att förstå innebörden av dennes
betydelse i verksamheten. Försvinner denna kunskap efter en tid ute i arbetslivet? Eller kan
det vara så att vår utbildning har lagt ett större fokus på detta än andra? Dessa frågor hade
varit intressant att undersöka vidare om.
7.3 Diskussion av metodval, urval och genomförande
Efter att ha reflekterat över metodvalet skulle vi inte vilja ändra på något. Vårt metodval,
kvalitativa intervjuer har gett oss svar på våra frågeställningar. Efter all bearbetning av
intervjumaterialet hade gjorts insåg vi att metoden gett mycket material. En metod som
hade kunnat ge oss ytterligare material hade varit observation, men under omständigheterna
var inte detta möjligt, eftersom undersökningen skedde under höstterminen. Metoden som
användes i denna undersökning gav oss tillräckligt material för att utföra vår studie.
Urvalet blev mindre än planerat. Bortfall skedde på grund av tidsbrist. Nu när
undersökningen är avslutad känner vi att bortfallet inte har påverkat vår studie i större
utsträckning. Vi tycker att vi hade en stor bredd i vår undersökning med personer i olika
åldrar och antal år i yrket, men något som vi inte fick med var båda könen. Det hade varit
intressant med ett större urval för att få ett större perspektiv. Eftersom antalet respondenter i
vår undersökning är få så kan inte resultatet generaliseras.
34
8 Avslutningsord
Vi kunde ha gjort denna undersökning mycket större men eftersom tiden har varit knapp så
har vi fått begränsa oss men vi hoppas att vi har fångat ert intresse. Att det sker en ordentlig
inskolning till sexårsverksamheten tycker vi är viktigt för det ska ge barnen en god start
inför hela skolgången och sociala samspelet med andra. Efter vad vi hört av en respondent i
vår undersökning så är det viktigt att kommunikationen fungerar i det sociala samspelet
med andra, annars kan konsekvensen bli att barnen utageras sig mot sin omgivning. Enligt
Ladberg (2003) så använder barnen kroppen i stället när språket inte räcker till. Det visar
sig genom att barnen knuffas, biter, tar tag i andra barn eller slåss. Barn blir ofta oroliga och
rastlösa om de inte förstår vad som händer omkring dem. Detta är en viktig tanke att ta med
sig och fundera vidare på hur man kan arbeta med det.
35
Referenslista
Bjurwill, Christer. (2001). A, B, C och D – Vägledning för studenter som skriver
akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. (1993, årg. 7nr, 2-3) Didactica Minima.
Sid, 25-26.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.
Ladberg, Gunilla. (2003). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber AB
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94
Morsing Berglund, Barbro. (1982). Skolförberedelse i daghem och deltidsgrupp. Växjö
Högskola.
Norell Beach, Annie. (1995). Mångfald och medkänsla i förskolan. Rädda barnen.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund:
Studentlitteratur.
Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte. (2004). Problemformulering. Stockholm: Liber.
Signert, Kerstin. (2000). Maria Montessori anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur.
Wiechel, Anita. (1981). Olika personalgruppers åsikter om barn i förskola och lågstadium.
Malmö CWK Gleeup.
36
Bilaga 1
Intervjufrågor
När nya barn börjar i er sexårsverksamhet använder ni er av inskolning då?
-
Om inte hur kommer det sig?
-
Använder ni er av en annan metod i så fall?
-
Är den metoden individanpassad?
-
Om inskolningen inte är individanpassad, hur arbetar ni så att varje barns behov blir
tillgodosett?
-
Kopplar ni det till styrdokumenten som finns?
-
Vad anser du om den inskolningsmetod som ni använder er av?
-
Har du några tankar och funderingar hur ni skulle kunna arbeta på ett annat sätt?
-
Om det inte finns någon inskolningsmetod i verksamheten, vad tycker du om det
och har du några funderingar på hur man skulle kunna arbeta istället?
Hur ser er inskolningsprocess ut?
Vad består ert pedagogiska innehåll av?
Är er inskolning individanpassad?
Anser du att det pedagogiska innehållet är individanpassad?
Finns det specialutformade program för de barn som inte har svenska som modersmål och
för de barn som precis har kommit till Sverige?
Kopplar ni er inskolningsprocess till några styrdokument?
Vad anser du om den inskolningsmetod som ni använder er av?
Har du några tankar och funderingar hur ni skulle kunna arbeta på ett annat sätt?
37
38
