Projektbeskrivning ”Projekt Angeredakademin”
En förstudie till ett konstnärligt College
Projektets syfte och mål
Projektet syftar till att göra en förstudie av möjligheterna att utvidga Angeredsateljéns verksamhet som
förberedande utbildning inom det konstnärliga området. Utvidgningen skulle gälla ett breddat
utbildningsinnehåll riktat mot alla institutioner inom den konstnärliga fakultetens olika institutioner
vid Göteborgs universitet. Angeredsateljén har lyckats väl med att nå en ny målgrupp och därmed ökat
förutsättningarna till breddad rekrytering. De som studerat vid Angeredsateljén sedan starten ht 2001
har beretts möjligheter att komma vidare i utbildningssystemet främst inom bild- och formområdet.
För att förbereda och stödja elever med målet att verka inom musik, scenkonst film samt foto behöver
utbildningens mål, innehåll och organisation utvecklas.
Projektets mål är att efter projektperiodens slut ha utformat:
1. mål, innehåll och organisation för en utvidgad Angeredsateljé med arbetsnamnet
”Angeredsakademin”.
2. föreslå lösning på långsiktig finansiering av ”Angeredsakademin”.
Projektets målgrupp är den samma som för den nuvarande Angeredsateljén: ungdomar från
studieovana miljöer samt personer med utländsk härkomst, särskilt kvinnor.
Bakgrund
Folkuniversitetet tog initiativet att starta Angeredsateljén 2001 efter en förstudie som
genomfördes med stöd av stiftelsen Framtidens Kultur. Folkuniversitetets initiativ fick stöd av
Göteborgs kommunstyrelse, SDN Gunnared och Göteborgs universitet. Våren 2002 arbetade
Folkuniversitetet fram en ansökan om projektbidrag från EU:s strukturfond – URBAN II,
Göteborg och var också projektansvarig för det beviljade projektet ”projekt Angeredsateljén”
fram till och med 2003. Under projektperioden arbetade Folkuniversitetet aktivt för att finna
en mer långsiktig finansieringsform för utbildningen i Angered. Via sitt breda kontaktnät
kunde Folkuniversitetet finna en lösning genom att ett samarbetsavtal med en
avsiktsförklaring att stödja Angeredsateljén i form av en collegeutbildning under en
försöksperiod om tre terminer ingicks mellan konstnärliga fakulteten vid Göteborgs
universitet, Dalslands folkhögskola och Folkuniversitetet. I detta samarbete har
Folkuniversitetet rollen som utförare med ansvar för personal och lokaler medan Göteborgs
universitet och Dalslands folkhögskola är utbildningsanordnare med ansvar för att statsbidrag
ställs till utbildningens förfogande i form av medel för fristående kurs och folkhögskolemedel.
Universitetet och folkhögskolan är också ansvariga för rapportering av studieresultat.
Under de år som Angeredsateljén bedrivit sin verksamhet har representanter för
Folkuniversitetet och Angeredsateljén aktivt deltagit i det nätverk för landets
collegeutbildningar som letts av Folkuniversitetet i Umeå med stöd av
Rekryteringsdelegationen. Folkuniversitetets initiativ att starta Angeredsateljén 2001 har
bidragit till att bredda rekryteringen till bild- och formutbildningarna inom universitetet men
också till att ändra attityder till jämlikhets- och mångfaldsfrågor inom dessa institutioners
väggar. Angeredsateljén organiserade t.ex. ett tvådagars seminarium riktat till högskolorna
inom det konstnärliga området vid Göteborgs universitet och till de förberedande konstnärliga
skolorna inom Folkuniversitetet i hela landet. Under temat ”Konstnärlig utbildning i en
flytande kontext”. Vid detta seminarium kom jämlikhets- och mångfaldsfrågorna att vara i
fokus. Inom den konstnärliga fakulteten vid GU har medvetenheten ökats om behoven av mer
handfasta åtgärder för att öka jämlikheten och mångfalden vid de olika konstnärliga
högskolorna. Exemplet Angeredsateljén har kommit att utgöra en inspirationskälla för denna
ökade medvetenhet. Lennart Larsson som är projektledare för Angeredsateljén har i sin roll
som jämlikhetsansvarig vid fakulteten kunnat ta initiativ i dessa frågor. Den 21 april 2005
anordnades t.ex. ett seminarium riktat till högskolerektorerna vid konstnärliga fakulteten med
temat: ”Varför blir det så snett” med föreläsningar av etnologen Oscar Pripp från Södertörns
högskola och Anna Furumark från Mångkulturellt centrum i Fittja. Som ett resultat av detta
seminarium fick Lennart Larsson i uppdrag att ställa samman ett PM med förslag till en
förstudie till en utvidgad Angeredsateljé. I det förslaget ingick tanken om att förhöra sig om
Folkuniversitetet skulle vara intresserat av att stå som huvudman för ett nytt projekt inom
URBAN II, Göteborg under förutsättning att den konstnärliga fakulteten och andra
intressenter som Vuxenutbildningen i Göteborg delade på den nationella finansieringen.
Folkuniversitetet fann det naturligt att stå som projektansvarig för detta nya projekt särskilt
som det innebär är en möjlig utveckling av Angeredsateljén som Folkuniversitetets tog
initiativ till att starta 2001.
Projekt Angeredsakademin
Projektbeskrivningen som följer är ett försök att sammanfatta och konkretisera några av de tankar om
behovet av intensifierat arbete med breddad rekrytering till samtliga konstnärliga högskolor vid
Göteborgs universitet som framfördes vid rektorsmötet vid konstnärliga fakulteten den 21 april 2005.
Samtalen fördes mot bakgrund av det särskilda uppdrag om en bredare social rekrytering av studenter,
som högskolor och universitet fått av regeringen. Uppdraget innebär bland annat att se över vilken bild
man förmedlar av högskolestudier och vilka åtgärder som kan vidtas för att dels bredda rekryteringen,
dels underlätta studier för icke-traditionella studenter.
Måldokument vid Göteborgs Universitet
Ett brett och öppet universitet förutsätter en mångfald av individer och erfarenheter inom
organisationen. Mångfalden av individuella erfarenheter och kompetenser gynnar kreativiteten vid
universitetet både som akademi, myndighet och arbetsplats för både studenter och anställda. Denna
mångfald ska främjas bland annat genom en breddad rekrytering av studerande och anställda.
Göteborgs universitet lyfter i sitt måldokument fram fem viktiga perspektiv:
- etik
- jämlikhet
- jämställdhet
- kvalitetsarbete
- studentinflytande
När det gäller jämlikhet formuleras målen så här:
-intensifierat arbete med att intressera och stimulera ungdomar och vuxna för högskolestudier från
studieovana miljöer i Göteborg och regionen.
-att de studenter som kommer från studieovana miljöer eller är av utländsk härkomst ges assistans i
sina studier vid universitetet.
Lagstiftning
Jämlikhetsarbetet regleras av ett antal lagar och beslut. Ytterst baseras det på målet om allas lika
rättigheter formulerat i Regeringsformen 1:2 och EG-fördragets artikel 13 om bekämpande av
diskriminering. I följande lagar, finns diskrimineringsförbud och när det gäller främjande av etnisk
mångfald även krav på aktiva åtgärder.
Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet (1999:130),
Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder (1999:132) och
Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (1999:133).
Sedan 1 mars 2002 lagen om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286) för att främja lika
rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet,
etniskt tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder trätt i kraft.
Situationen vid konstnärliga institutioner
Ett flertal undersökningar (HSV, STUG – utredningen vid GU, ”Varför blir det så snett? Av Anna
Furumark, ”Tid för Mångfald” av Oskar Pripp o.s.v.) visar på ett stort behov av åtgärder för att bredda
rekryteringen och för att underlätta studierna för nuvarande studenter från icke-akademisk miljö.
STUG – utredningen samt Anna Furumarks och Oskar Pripps studier visar entydigt på att de
konstnärliga institutionerna och de konstnärliga högskoleutbildningarna är ”sämst i klassen” när det
gäller jämlikhet och mångfald. Detta gäller såväl situationen bland anställda som studenter. Det är
därför ytterst angeläget att granska vilka förändringar som behövs för att rekryteringen av icketraditionella studenter, till de olika konstnärliga högskoleutbildningar samt till de inriktningar inom
lärarprogrammet som KFN har uppdrag att genomföra (Bild- och form, Musik och Skapande
verksamhet för yngre åldrar) skall kunna förbättras. Även insatser vilka riktas mot förändring av
inställning och attityder i positiv riktning till högre konstnärliga utbildning kan underlätta
rekryteringen.
Den konstnärliga fakulteten har antagit Göteborgs universitets jämlikhetsplan och har nu framför sig
att anpassa denna till institutionernas individuella förhållanden.
Konstnärliga fakultetens mångfaldsarbete
Under åren har institutionerna provat olika vägar att närma sig jämlikhets- och mångfaldsfrågorna.
Musikhögskolan har en ”Världsmusikinriktning” på 120 poäng och var också den som startade
”Internationella musik och dansskolan i Hjällbo.
På Valand antogs studerande med internationell konstnärlig högskoleutbildning till 40 poängskursen
”Sverige omskapat”. En liknande kurs på 20 poäng anordnades på Högskolan för design och
konsthantverk(HDK) för studerande med internationell högskoleutbildning inom design och
konsthantverk.
HDK är också initiativtagare till Angeredsateljén – en förberedande konstskola i Angered.
Tillträdesutredningen Tre vägar till den öppna högskolan
Angeredsateljéns vision anknyter väl till förslag till breddad rekrytering som framkom i :
SOU 2004:29 Tre vägar till den öppna högskolan
Denna utredning har haft till uppdrag att se över och lämna förslag till nya regler för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning, bl.a. mot bakgrund av ambitionerna att öka direktövergången till
högskolan, premiera elevernas insatser i gymnasieskolan på annat sätt än i dag, minska incitamenten
för konkurrenskomplettering samt bidra till en breddad rekrytering. Utredningen fick sitt uppdrag via
ett regeringsbeslut den 27 mars 2003.
Det konstnärliga området behandlas inte särskilt i utredningen men nämns då och då i termer som
”förutom vad som gäller för det konstnärliga området”.
Av intresse ur jämlikhets- och mångfaldsperspektivet är ändå kapitel 8 ”Kan tillträdesreglerna bidra
till breddad rekrytering”
Alla de åtgärder som utredningen diskuterar och rekommenderar praktiseras i samband med
”Projekt Angeredsateljén” Man talar om att rekryteringsarbetet är en kedja av aktiviteter.
Som: Samarbeten – allianser, information och marknadsföring, Studievägledning.
Här nämns bl.a. Collegeutbildningen som en väg – utredningen konstaterar att de allmänt hållna
collegeåren rekryterar sämre än de breddade basåren, som har ett tydligt mål och en platsgaranti.
Utredaren syftar troligen på basår inom teknikområdets ”bristyrken” men även på collegevarianter
som är riktade mot lärarutbildning och vårdsektorn.
Angeredsateljen är att betrakta mer som ett riktat collegeår med tydligt mål.
I samma kapitel lyfter utredaren fram det system som nu är på väg att implementeras i Storbritannien,
som går ut på att varje lärosäte skriver ett kontrakt om vilka ambitioner man har på mångfaldsområdet
och därefter visar upp hur väl man lyckats (s.k. Access Agreements)
Utredaren säger vidare: ”Just detta med att öppet redovisa hur man lyckats är viktigt. Det är därför av
stor vikt att det finns en systematisk uppföljning av hur arbetet med breddad rekrytering utvecklas,
med tydliga och enhetliga nyckeltal.
På sikt vore det dessutom önskvärt och kanske rentav ofrånkomligt - också det enligt brittisk förebild –
att knyta en del av högskolans grundutbildningsanslag till hur väl universitet och högskolor lyckas
med sitt mångfaldsarbete.”
I kapitel 14 ”Alternativt urval” beskrivs de positiva erfarenheterna med ”positiv särbehandling”
(affirmativ action) som tillämpats i USA sedan 1978.
Utredaren skriver:
”Positiv särbehandling vid antagning till högre utbildning har nu alltså tillämpats i 25 år och haft en
stor betydelse när det gäller att åstadkomma etnisk mångfald vid amerikanska högskolor.
Erfarenheterna från USA av särbehandling är positiva. Bland annat pekar man på att kvalitén på
undervisningen har blivit högre tack vare att studenternas mångfald har ökat. Enligt Chilling
Admission (1998) skulle borttagande av ras och etnicitet som en urvalsfaktor vid antagningen till högre
utbildning medföra en drastisk minskning av andelen svarta och latinamerikaner vid attraktiva
högskoleutbildningar. Att vid urvalet använda enbart kvantitativa mått på studieprestationer och
förväntad studieframgång som exempelvis betyg och provresultat, skulle leda till en ökad etnisk
snedrekrytering.
Efter en längre diskussion om alternativt urval kommer utredaren fram till slutsatsen att:
Möjligheten att tillämpa alternativa urvalsmetoder i syfte att bredda rekryteringen bör ingå som en
del i ett av högskolan beslutat urval.
Utredaren rekommenderar en rad radikala möjligheter i urvalet av studenter utifrån
mångfaldsperspektivet:
. Riktade college- och basår som tar fasta på Pull and push begreppet.
(Pull and push innebär aktivt uppsökande rekryteringsarbete i kombination med aktivt stöd för att
komma vidare i utbildningssystemet)
. Ökat utnyttjande av platsgaranti.
. Betalt i efterhand till högskolor för prestationer i mångfaldsarbetet.
. Gör det lagligt att använda positiv särbehandling.
Den försöksverksamhet inom fri konst, konsthantverk och design som konstnärliga fakulteten bidragit
till via sitt ”partnerskap” i Angeredsateljén skulle kunna stå som modell för ett utvidgat
”Angeredscollege” där arbetet med breddad rekrytering skulle kunna omfatta fler av fakultetens
områden som film, foto och musik. Verksamheten i Angered skulle ta fasta på begreppet Pull and
push .
Att bygga vidare på det redan etablerade nätverk som Angeredsateljén byggt i Angered är särskilt
intressant eftersom Stadsdelen Gunnared mycket medvetet profilerar sig inom det konstnärliga
området. Här finns kulturhuset Blå Stället med Kulturskolan, Angeredsteatern och Lärjeåns trädgårdar
som vid sidan av sin roll som ekologisk/biodynamisk handelsträdgård också är en kulturell mötesplats
samt Angeredsgymnasiet med sin nya estetiska profil med ”passionsområden” inom media, musik,
bild, dans och drama.
Söktrycket till gymnasiet har ökat markant efter denna omorganisation.
Just nu pågår planeringen av att anpassa kulturhuset och gymnasiet till denna vision.
Planerna innehåller bl. a. tankar om en ny konsthall.
I nära anslutning till detta utvecklade kulturhus/gymnasium finns tillgängliga lokaler för ett utvidgat
Angeredscollege. Strax intill ligger ett industrihotellområde som ägs av Göteborgs kommun. En
möjlighet är att Angeredsateljén flyttar till dessa lokaler relativt omgående och att man förhandlar sig
till en möjlighet att successivt utvidga ytorna efter behov.
Förstudie till att starta ”Angeredakademin” - ett konstnärligt College i Angered
Med en kombination av nationella medel och EU medel ges möjlighet att genomföra en förstudie av
möjligheterna att etablera en fakultetsgemensam förberedande utbildning i collegeform. Förstudien till
detta gemensamma college syftar till att undersöka förutsättningarna för att utforma en uppsökande
verksamhet och en förberedande utbildning för att bredda rekryteringen till högskolorna inom design,
konsthantverk, film, foto, fri konst, musik och drama. Motsvarande behov för lärarutbildningarna
inom de konstnärliga högskolorna skall också undersökas.
Det partnerskap som skall stå för den nationella finansieringen är:
- Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet
- Dalslands folkhögskola
- Vuxenutbildningen i Göteborg
- Folkuniversitetet
Målgrupp och intresse
Under förstudien kommer studier att göras i URBAN området för att få en uppfattning om intresset för
utbildningen. Inbjudan till informationsmöten kommer att gå ut till studerande och lärare vid
Angeredsgymnasiet, personal vid Kulturhuset Blå Stället, Kulturskolorna i området samt till områdets
ungdoms- och kulturföreningar.
Utbildningsmål
Projektet planerar att konsultera företrädare för de olika institutionerna vid den konstnärliga fakulteten
för att kartlägga utbildningsbehov och ringa in realistiska förkunskapskrav.
Även Dalsland folkhögskola (DF) kommer att vara en viktig samtalspartner. DF kommer under
projektperioden att starta en ny utbildning som riktar sig till ungdomar med intresse för musik och
ljud: ”Beats and Rhyme Academy”. Utbildningen syftar till att utveckla de studerandes kunskaper som
artist med inriktning på musikproduktion inom musikstilarna Hiphop, Soul och Rn´B. Under
förstudien kommer förkunskapskraven för denna utbildning att undersökas.
Dimensionering och lokaler
Konsultationerna med företrädare de utbildningar som Angeredsakademin vill förbereda sina
studerande för kommer också att försöka klargöra dimensionering av utbildningen inom de olika
konstarterna samt de olika lokalbehoven och hur dessa skall vara utformade och utrustade.
Finansieringsformer
Under förstudien måste de ekonomiska förutsättningarna för en långsiktighet lösas. Angeredsateljén
har sedan starten 2001 levt under osäkra ekonomiska förhållanden. Det har varit slitsamt men fungerat
tack vare nybyggaranda och engagemang. I det lång loppet måste en ekonomisk tryggare situation
byggas upp. Alla tänkbara lösningar måste undersökas.
Under projektperioden kommer kontakter att tas med såväl Utbildningsdepartementet och Skolverket
för att klargöra hur en collegeutbildning, som den tänkta Angeredsakademin som organisatoriskt
befinner sig mellan vuxenutbildning och högskola, skall finansieras.
Göteborg den 21 juni 2005
Lennart Larsson
Projektledare
