lutherska i modern tappning

luther sk a
Bordssamtal
i modern tappning
Kyrkkaffet
gen
vandrin
s
m
i
r
g
Pil
Kyrkorådet
Bibelstudiegruppen
Syföreningen
Kören
Afterwork
studiehandledning
När vi delar en måltid flyter samtalet lätt. Det här studiematerialet
vill inspirera till samtal om liv och tro. Vi utgår från citat av Martin
Luther som själv använde matbordet som en pedagogisk arena.
Flera av citaten är valda för att lyfta den reformatoriska upptäckten;
Luthers insikt att vi får Guds oändliga kärlek och hans förlåtelse helt
utan motprestation. Till det kommer andra centrala tankar i Luthers
lära.
Till ett bordssamtal hör att deltagarna tillsammans äter en måltid.
Den kan vara så enkel som en kopp kaffe och en smörgås.
Samtalet kräver inga förkunskaper, vare sig i teologi eller om Luther.
Citaten vill inspirera till samtal om vår tro och vår vardag, vår församling och vårt samhälle.
Kerstin Selén, Sensus studieförbund
Introduktion till bordssamtalen
hurdana bordssamtal?
Vid bordssamtalen lyssnar alla på varandra. En värd, eller värdinna, leder samtalet och ser till att alla
som vill får komma till tals och att gruppen håller sig till ämnet. Till det här studiematerialet hör ett
särskilt ”bordsskick”: en handledning för samtalsledaren med tips på upplägg och metoder.
ett eller flera tillfällen
Bordssamtal kan man ha vid ett tillfälle eller vid flera tillfällen. Kyrkkaffet är ett exempel på ett sammanhang där man ha bordssamtal flera gånger. Då utgörs samtalsgruppen av dem som satt sig vid
samma bord och det är inte säkert att gruppen blir densamma som vid tidigare tillfälle. Längden för
ett sådant bordssamtal kan vara cirka 40 minuter och en lagom stor grupp är omkring sex personer.
träffas i studiecirkel
Samtalen blir djupare och mer personliga – och därmed mer givande – när samma deltagare träffas
flera gånger. Studiecirkelns deltagare träffas i regel mellan en och en halv och två timmar per tillfälle.
Det går alldeles utmärkt att till studiecirkelträffen ta med sig ”matsäck” som alla delar på, det vill säga
citat som en deltagare själv hittat eller någon annan Luther- eller reformationsrelaterad fråga.
en mångfald av matplatser
Samtalen kan föras varhelst vi delar en måltid och önskar samtala om kristen tro och livsfrågor.
Här är några exempel på matplatser. Du kan säkert själv komma på flera:
Syföreningen
Kören
Pilgrimsvandringen
Kyrkorådet
K yrkkaffet
Afterwork
Bibelstudiegruppen
Ett smörgåsbord av Luthercitat
1
7
Det, varvid du fäster ditt hjärta
och varpå du förlitar dig, är, säger
jag, i verkligheten din Gud. En
Gud kallas det, som man väntar
allt gott av och som man i sin
nöd tar sin tillflykt till.
Kort ska man be, men ofta och
starkt.
2
En kristen är en fri herre över
allting och ingen underdånig,
Hela skapelsen är som den allra
underbaraste bok eller bibel, där
Gud beskrivit och målat av sig
själv.
3
Gud är en glödande bakugn, full
av kärlek, som räcker från jorden
ända upp i himlen.
4
Du säger att de synder som vi gör
varje dag kränker Gud, alltså är
vi inte helgon. Jag svarar: Moderskärleken är mycket starkare
än barnets bajs och skorv. Så är
också Guds kärlek till oss mycket
starkare än vår lort. Fastän vi är
syndare förlorar vi därför inte
vårt barnaskap på grund av vår
orenhet eller faller ur nåden för
våra synders skull.
5
Gud sköter sitt ämbete på ett
underligt sätt. Han anbefaller det
åt predikanterna, arma syndare,
som undervisar i det, men klent
och svagt. Guds kraft framträder
alltid i den största svaghet.
6
[…] vi är också präster i evighet,
[…. ] Genom prästadömet blir vi
värdiga att träda inför Gud, be
för andra och undervisa varandra
inbördes om det som Gud tillhör.
Prata gärna om dessa båda citat
vid samma tillfälle:
8
och:
9
En Kristen är allas tjänare och
var man underdånig.
10
Om var och en tjänade sin nästa
så skulle världen vara full av
gudstjänst.
11
Djävulen har sådana tankar för
människor att han säger: ”O du
måste tro så och så! Du måste
tro mer! Din tro är inte särskilt
stark, och inte nog!” Detta för
att föra dem till förtvivlan. Så är
det också av naturen så ordnat
för oss, att vi gärna skulle vilja
ha en medveten tro. Vi vill gärna
gipa den och stoppa den i bröstet,
men det går inte i det kroppsliga
livet. Vi kan inte förstå den, utan
vi måste hålla fast vid den. Vi ska
alltså hålla oss till Ordet och låta
oss lugnt dragas med.
12
Om du ser till själva saken ska
du finna att musiken från världens begynnelse finns inlagd i
eller sammanvävd med hela Skapelsen, både i dess enskildheter
och i dess helhet.
13
Att bygga kyrkan betyder inte
att införa nya ceremonier som de
spetsfundiga tror, utan att befria
och stärka samveten genom tron
så att man blir fri från knorrande
och tvivel.
14
Två ting kommer från Satan: det
första att han gör oss säkra och att
vi under tider då det går oss väl
inte fruktar Gud; det andra, att
han under tider av bedrövelse får
oss att förtvivla och fly från Gud.
15
Lika lite som barnen i moderlivet
vet om sin tillkomst, lika lite vet
vi om det eviga livet.
16
Vad är dö annat än en natts
sömn? Ty liksom genom sömnen
all svaghet viker undan och upphör, och andens krafter återkommer, så att man på morgonen
stiger upp utvilad, glad och stark:
så kommer vi att återuppstå på
den yttersta dagen som om vi
sovit en enda natt och vi kommer
att vara utvilade och starka.
17
Du tar miste som anser att Kristus
är en lagstiftare som formar moraliska seder och, som ett slags Sokrates, föreslår perfekta exempel
på moralisk livsföring. För även
om Kristus verkligen ger anvisningar om handlingar, förbereder
och förnyar han först människan
inifrån och därefter styr han också
kroppen, händerna och fötterna.
Gärningarna följer tron just så
som skuggan följer kroppen.
18
24
30
Jag är inte heller av den meningen
att alla konster genom evangeliet
skall slås till marken och förgå,
som vissa falska andliga framhåller, utan jag önskar se alla konster,
särskilt musiken, i tjänst hos den,
som gett oss dem och skapat dem.
Evangeliet är Guds livmoder, i
vilken vi bärs och formas genom
Kristi Ande och även modersbröst som ammar oss.
Åh, att människan är så benägen
och beredd att undervisa andra,
men inte sig själv!
19
Man tjänar Gud även genom att
göra ingenting, ja kanhända så
mer än på annat sätt. Därför har
han särskilt strängt påbjudit sabbatens helgd.
20
För när Gud givaren, genom sin
kärlek skänker oss detta, så är
vi mottagare genom tron som
inte gör någonting annat än accepterar gåvan. För frälsningen
är inte något vi gör och kan inte
förtjänas genom våra gärningar,
den finns redan där, erbjuden och
skänkt. Se bara till att du öppnar
din mun eller snarare ditt hjärta,
och var stilla och låt dig fyllas.
Detta kan inte göras utom genom
att du tror orden som du hör.
21
Även om jag är en fantastisk
Doktor har jag ännu inte utvecklats mer än till förklaringen för
barn av de tio budorden, trosbekännelsen och Fader vår. Fortfarande lär jag och ber dessa varje
dag med min Hans och min lilla
Lena. Vem förstår ens i hela dess
bredd inledningsorden ”Fader
vår, som är i himmelen”?
22
När det gäller skriftens dunkla
ställen säger Luther: Hoppa över
det som är dunkelt och håll dig
till det som är tydligt och klart.
23
Så liten som elden är utan hetta och
rök, så liten är tron utan kärlek.
25
Så förhåller det sig med Den Heliga Skrift: När man tror att man
har lärt sig den måste man börja
från början.
26
Jag är en människa, detta är förvisst större än att vara furste, ty
Gud gjorde inte någon till furste,
vi människor gjorde det. Men
att jag är en människa är endast
Guds verk.
27
Det mänskliga hjärtat står inte ut
med vare sig gott eller ont. Har vi
pengar och gods så har vi ingen
ro; är fattigdomen där så har vi
ingen frid. Mitt emellan ligger det
rätta, det är att vara nöjd med sin
lott.
28
Bönen hjälper oss mycket och ger
oss ett glatt hjärta; inte på grund
av värdet av våra gärningar, utan
eftersom vi talat med vår Herre
Gud och lagt fram allting för
honom.
29
Ännu idag suger jag på Fader vår
som ett barn, dricker och äter av
den som en gammal människa och
kan aldrig bli mätt. Den är den
bästa bönen, till och med bättre
än Psaltaren (som jag också har
mycket kär). Det är i sanning så,
att den verklige Mästaren har
sammanställt och lärt ut denna
bön. Hur beklagansvärt är det
därför inte, att en sådan bön av en
sådan Mästare blir pladdrad och
babblad över hela världen utan
någon som helst andakt.
31
Man får inte plocka sönder Jesus
liknelser i alla deras detaljer utan
hålla sig till huvudsaken och försöka finna ut vad han vill ha sagt.
32
De små barnen lever i oskuld och
de framställs för oss som våra
lärare i Kristus.
33
Ingen människa förstår Skriften
och det är omöjligt att den blir
verklig för henne om hon inte
genom egen erfarenhet lär sig att
förstå den.
34
Kättare är nyttiga. Vi vet inte hur
bra det är för oss att ha motståndare.
35
Allt vad som sker i världen, det
sker med hopp. Ingen bonde
skulle så ett enda korn om han
inte hoppades att det skulle växa
upp en planta. Ingen yngling
skulle gifta sig, om han inte hade
hopp om efterkommande. Ingen
köpman eller daglönare skulle
arbeta, om han inte väntade vinst
eller lön. Så mycket mer skulle
hoppet om ett evigt liv uppmuntra oss.
Citaten är hämtade från Ordet vid
bordet – Martin Luthers bordssamtal
av Göran Agrell och Peter Strömmer,
Themis förlag 2015. I boken är citaten
insatta i ett sammanhang och där finns
även källhänvisningar.
Bordsskick för samtalen
en handledning för samtalsledaren
Då vi möts i ett samtal kring ett studiematerial lär vi av och tillsammans med varandra. Alla har
erfarenheter, tankar och idéer att bidra med. Samtalet behöver en ledare för att hålla ihop det hela,
här kallar vi det värd/värdinna. Värden/värdinnan är en i gruppen men med särskilt ansvar att initiera
frågorna och se till att alla som vill får komma till tals och att gruppen håller sig till ämnet. Uppgiften
är inte att vara lärare och föreläsare
Om du själv är präst eller pedagog så håll tillbaka ditt eget tyckande och tänkande som lätt kan uppfattas som ”facit”. Fokusera i stället på att fördela frågorna och lyfta gruppen.
förslag på upplägg för ett bordssamtal
1. Presentera er för varandra. Under rubriken ”Metoder” finns förslag på hur ni kan göra.
2. Välj ett citat att samtala om. Under rubriken ”Metoder” finns förslag på hur ni kan göra.
3. Samtala kring det valda citatet. Några förslag till ingångar (alla passar inte varje citat):
Vad fastnade du för i citatet?
Vad berör det i ditt liv?
Vilka utmaningar ger citatet dig, din församling eller/och samhället?
4. Varje bordssamtal kan avslutas med en runda kring bordet: ”Vad tar jag med mig från dagens träff?”.
5. Ta också upp frågan om gruppen ska ses igen för ytterligare ett bordssamtal, om detta inte redan
är planerat. Om så är fallet, påminn om nästa träff.
metoder
Presentationsövning
Även om deltagarna är ganska väl bekanta med varandra kan det vara givande att inleda samtalsgruppen med en presentationsövning. En presentationsövning gör ofta att deltagarna får syn på nya sidor
hos varandra och det kan bidra till en mer avspänd stämning.
Presentation med hjälp av en sak
Deltagarna (och du själv) presenterar er för varandra genom att välja en sak som berättar något om er
själva. Det kan vara något som finns i fickan, i väskan eller i rummet. Det kan vara något som ni bär på
kroppen. Var och en väljer ett föremål och när alla hittat sitt berättar ni i tur och ordning för varandra
varför just den saken valts.
När jag tänker på Luther…
Efter att ni presenterat er för varandra kan det vara intressant att göra en liten undersökning av hur
Luther-bilden ser ut i gruppen. Fråga deltagarna vad som är det första de kommer att tänka på då de
hör namnet ”Luther”. Gå laget runt så alla som vill får säga sitt – högst ett par, tre meningar.
Metoder för att välja citat att samtala kring
Beta igenom citaten i detta studiematerial från början till slut.
Turas om att välja citat ur materialet.
Ta med Luthercitat som ni hittar i andra material.
Metoder som skapar delaktighet i samtalen
Rundan
Varje deltagare i tur och ordning, laget runt, får ge sin reflektion. Inled gärna med en liten stund för
eftertanke. Det kan vara en god idé att skriva ner några stolpar för att inte ”tappa bort” vad man vill
säga då man lyssnar på de övriga. Ingen kommenterar det som sägs förrän alla har fått säga sitt.
Rundan är en metod som ger plats även för den minst högljudda. Det är viktigt att värden/värdinnan
talar om inför varje runda att den som inte vill yttra sig kan stå över. Ingen ska känna sig pressad att
uttala sig.
Många gånger väcks nya tankar då vi lyssnar på de andra deltagarna. Utifrån det kan det ibland vara
bra att ta ytterligare en runda innan vi går vidare till nästa punkt.
Ibland och i vissa grupper är det bra att ge ramar som begränsar: ”Var och en får högst två minuter på
sig”, eller ”Berätta med högst tre meningar”.
Bikupa
”Bikupan” har fått sitt namn av att det blir ett surr i rummet då flera pratar samtidigt. Att bryta upp
gruppen i mindre enheter, om två eller tre personer, är ett oslagbart sätt att få alla aktiva. Bikupan
ger alla deltagare tillfälle att uttrycka sina tankar i ord. För de flesta är det lättare att prata i en mindre
grupp. Tankar som inte är färdigtänkta kan processas en stund i bikupan innan man eventuellt lyfter
dem i storgrupp. Bikupan är ett bra ställe att både ”provtänka” och ”provprata” i.
När det slutat surra kan man be grupperna att berätta något från samtalet.
Sista träffen för studiecirkeln
Då en grupp har träffats för samtal ett antal gånger är det viktigt att knyta ihop säcken och tacka
varandra vid det sista tillfället. Kanske gruppen vill fortsätta och samtala om något annat ämne? Eller
gå vidare med Luther med stöd av ett annat studiematerial? Avsluta gärna med en runda då alla som
vill får nämna något de fått med sig av att ha deltagit i gruppen.
Ta kontakt med Sensus
Sensus är Svenska kyrkans studieförbund och samarbetar med församlingarna i deras folkbildningsverksamhet. Sensus tar fram studiematerial. Du som är cirkelledare kan få stöd och utbildning i din pedagogiska uppgift. Du och gruppen har även andra förmåner som olycksfallsförsäkring. Ta kontakt med
ditt närmaste Sensus-kontor och berätta att du ska leda en samtalsgrupp med Lutherska bordssamtal.
verklighetens lutherska
bordssamtal
Martin Luther och hans hustrus Katharina von
Boras hem var mer eller mindre ett pensionat. Vid
matbordet satt allt som oftast studenter och även
Luthers lärda kollegor. Dessa gjorde anteckningar
då Luther kom in på något särskilt intressant.
Förutom teologiska frågor avhandlades dagspolitiska frågor och rena vardagsfrågor.
Samtalet fördes på en blandning av tyska, modersmålet, och latin som var språket för teologi och
vetenskap. Anteckningar från samtalen vid det
Lutherska matbordet samlades ihop efter Luthers
död, bearbetades, friserades och censurerades för
att ges ut som en uppbygglig bok för den breda
allmänheten: Martin Luthers bordssamtal.
Reformatorn själv retuscherades hårt och framställdes mer som en asketisk glädjedödare än som
den färgstarka och humoristiska person han ofta
var. Denna förfalskade bild har i flera hundra år
präglat uppfattningen om Martin Luther och än i
dag kan vi – trots att lutherforskningen för länge
sedan nyanserat bilden – tala om ”Luther på axeln”.