Den stora utmaningen – avvecklingen av vårt

Den stora utmaningen – avvecklingen av vårt kolberoende föreläsning vid senioruniversitetet 1 dec. 2015 (en del bilder har tagits bort) Staffan Laestadius, prof.em. Sustainability and Industrial Dynamics Division Indek/KTH Källor och utgångspunkter • 
• 
• 
Laestadius, S., 2013, Klimatet och välfärden – mot en ny svensk modell, Umeå: Boréa Bokförlag Laestadius, S., 2013, ”Industrial TransformaQon and Climate Change”, in Abel et al, eds. Tradi7onell Innova7v, Berlin: ediQon sigma Laestadius, S., 2015, ”TransiQon paths: assessing condiQons and alternaQves”, in Fagerberg, Laestadius & MarQn, eds. Triple Challenge for Europe – Economic Development, Climate Change, and Governance, Oxford U.P. Den heta frågan i vår Qd Sambandet mellan CO2-­‐halt och temperatur …som påverkar isvärlden (the crysosphere) Ark2s istäcke glaciärerna (An illustraQon: the Zachariae Isstrom) …och havsnivån Fundamentala inlåsningar (kap. 3, 4 & 5) •  Kolberoendet •  Den materiella övervikten •  Tillväxten och energianvändningen •  Moderniteten 200 år av Qlltagande kolberoende (kap 3) •  Kolberoendet (carbon) – totalt och per capita •  Tillväxten starkt korrelerad med energi-­‐ och kolanvändning. •  Lägre kolintensitet räcker inte. •  Från 3+% årlig ökning Qll 4% minskning av kolet – klarar vi det?. •  Sverige dock bäst i klassen bland i-­‐länder …som kan illustreras så här.. …eller så här…. (1Gt C = 3,67 Gt CO2) source: CDIAC …men också så här: den Qlltagande materiella övervikten Year
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
2010
2012
2013
Copper
Kton
858.0
959.0
1610.0
2400.0
2380.0
3940.0
5900.0
7200.0
9200.0
13200.0
16100.0
16900
17900
Index
100
112
188
280
277
459
688
839
1072
1538
1877
1970
2086
Aluminium
Kton
Index
45.0
125.0
272.0
787.0
1490.0
4490.0
9650.0
15400.0
19300.0
24300.0
41200.0
45900
47300
100
278
604
1749
3311
9978
21444
34222
42889
54000
91556
102000
1051001
Pig Iron
Mton
66.5
61.3
80.2
110.0
134.0
259.0
431.0
514.0
531.0
573.0
1040.0
1110
1170
Index
100
92
121
165
202
389
648
773
798
862
1564
1669
1759
Våra fotavtryck är globala. Ekonomisk Qllväxt tar planetära resurser i anspråk (kap 4) •  Den industriella metabolismen omsäher mer material än någonsin Qdigare •  Starkt samband mellan ekonomisk Qllväxt och energianvändning i allmänhet och fossilbränsleanvändning i synnerhet. •  ”Decoupling” mellan Qllväxt och energianvändning i relaQva termer – inte i absoluta. •  Mänskligheen har aldrig Qdigare lyckats kombinera långsikQg Qllväxt med sjunkande material-­‐ oche nergianvändning! Den nya resursanalysen •  Tidigare resursanalyser fokuserade på om det finns Qllräckligt med resurser i jordskorpan. Tar de slut? •  Peak oil-­‐diskussionen illustrerar det. •  Kan vara relevant i en del fall: globalt men kanske främst lokalt. Alla länder har inte liQum t.ex.. •  Den nya ansatsen fokuserar på planetary boundaries, dvs. på planetens carrying capacity och resilience. •  Diskussionen gäller all mänsklig påverkan på planeten •  En kärnfråga: hur mycket yherligare växthusgaser kan planeten absorbera? •  Problemet är inte brist på resurser – vi kan inte använda dem utan ah förstöra planeten. ”Planetary boundaries” Leave it in the ground •  Atmosfären tål (kanske) yherligare 1000 Gt CO2 förutom de 2000 som redan släppts ut. •  Fossila reserver är (minst) tre gånger så stora => två tredje-­‐
delar måste bli kvar under ytan… •  …för en chans ah klara 2°-­‐
målet No 2me to waste •  Nuv. ökningstakt => ≈ 17 år kvar •  Nuv. utsläppstakt => ≈ 25 år kvar •  => ju snabbare vi kan reducera utsläppen desto större chans ah uppnå 2°-­‐målet Moderniteten, friheten och energin (kap 6) •  Modernitetens beroende av energi – och fossila bränslen •  Friheten ah röra sig – ah forma sih liv, ah utvecklas •  Den postmateriella & posQndustriella individen är mer material-­‐ & kolberoende än nånsin. •  Världsekonomin väger dubbelt så mycket nu som 1990. Moderniteten, friheten och energin: exempel • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Morgonrockaderna Bilstorleken Fyrhjulingarna Flygresorna Smartphones FriQdshusen Klädköpen Elefanten i modernitetens vardagsrum Nya försäljningsrekord för personbilar i Sverige …och i flygresandet Arlanda: + 67% Kastrup: + 100%% •  Svenskarnas utrikesflygande (antal avr. + ank. pass.) •  2000 16,5 milj •  2010 20,8 milj •  2014 25,8 milj Slutsats: utrikesflygandet ökar 4-­‐5%/år Det vi inte vill tala om… •  Eh kg nötköh medför ca 26 kg CO2e utsläpp, lamm ca 21 kg, fläsk 6 kg, fågel 3 kg. •  Svensken äter i genomsnih 80+ kg köh per år, varav ca 25 kg nötköh. •  En typisk familjs köhkon-­‐
sumQon => samma utsläpp som 1500 mil bilåkande. •  Boskapsskötseln svarar för ca 15% av utsläppen – mer än alla bilar, båtar och flyg. Mot en ny syn på Qllväxt – och produkQvitet? •  Vad menar vi med produkQvitetsökningar i allmänhet och ökad arbetsprodukQvitet i synnerhet? •  Hur sor andel av historisk produkQvitetsöknung är baserad på external (fossil) power?, på brain power?, på båda? •  Kan vi anta PAU (producQvity increases as usual) för framQden? Fundamentala utmaningar för ekonomer, poliQker – och för oss •  Om historiska produkQvitetshöjningar inte är Qllgängliga inför framQden – hur blir det med Qllväxten? •  Om den historiska Qllväxten inte är Qllgänglig inför framQden – hur blir det med jobben och arbetslösheten? •  Tid ah skilja på (decouple) omvandling och Qllväxt? •  Står vi inför eh fundamentalt paradimgskiue när det gäller synen på ekonomins funkQonssäh? Vägen framåt (kap. 7-­‐11) •  Omvandling i fokus – inte Qllväxt •  En makroekonomisk (Keynesinfluerad) ansats •  En strukturomvandlings-­‐
ansats (Dahméninspirerad) •  En tydlig & offensiv poliQk •  …avsedd ah få euerföljare i andra länder Omvandlingens makroekonomiska vilkor Tresektormodellen •  Postkeynesiansk •  Tresektormodell •  Y = Ds + Dse + Dc •  som skär tvärs genom de tradiQonella Keynes-­‐
aggregaten (C, I, X, M) •  Dc måste reduceras relaQvt och totalt Investeringarna i modellen •  Imvesteringarna en del av euerfrågan D •  I = Is + Ise + Ic •  Uxasning av alla svarta akQviteter => inga svarta investeringar alls!! •  Endast gröna och blå Dilemmat Dagens Europa •  Arbetslöshet ca 11% -­‐ några länder ca 25% •  Ungdomsarbetslöshet = dubbla naQonella värden. •  Låg Qllväxt •  Stora skulder och underskoh i utrikesbalans och off. finanser Konven2onella visdomen •  TillväxtpoliQk – 
– 
– 
– 
– 
Pumpa upp euerfrågan Skapa incitament för Qllväxt Reducera frikQoner Höj produkQviteten Kunskapssatsningar •  Ah skapa 3% Qllväxt/år •  => ah CO2 utsläppen ökar med ca 3 Mt (gäller svensk prod + kons). CO2-­‐fri euerfrågan: Ds Omvandlingen – En ny(gammal) svensk modell för ah säkra välfärden Den ”gamla” svenska modellen var omfaGande För aG skapa den ”nya” moderniteten Byta yrke Byta jobb Byta bostad(sort) Nedläggning av gamla processer •  Kompensera förlorarnas förluster •  Reducera vinnarnas vinster •  Skapade konkurrenskrau + sysselsähning •  Deha kan göras igen •  Då fanns eh raQonaliseringsfokus i omvandlingen => skapa utrymme för höga löner •  Nu behövs eh klimaJokus => ekologisera arbete och liv. •  Skapa uthållig sysselsäGning • 
• 
• 
• 
Det strukturella perspekQvet (kap 8) •  Dahménskt perspekQv •  Utvecklingsblock –  Energiblocket –  Transportblocket –  Naturresursblocken •  Skog •  Stål •  Strukturella obalanser –  Nödvändigh. – möjligh. Energiblocket -­‐ mot eh nyh system? •  Det svenska energisystemets omvandling – en illustraQon: –  12 – 25000 vindsnurror /
(3MW) => 75000 MW –  5% av skogsarealen –  70-­‐140 TWh –  Omfahande nätbyggen (smart grids) –  Eh halvdussin HVDC kablar Qll konQnenten –  Elexport –  Dubblering av dagens prisnivåer –  Skapar balansutmaningar •  Fortsah uppgradering –  Högre torn (Vestas) –  Och effekt: från 3 Qll 5 MW? •  Kostnadsnivåer –  20000 wind mills à 50 MSEK => 1000 BSEK –  6 BalQc HVDC cables à 6 BSEK => 30-­‐40 BSEK –  DomesQc transmission 6 HVDC lines à 5BSEK => 30 BSEK •  In total 60 BSEK/year during 20 years = 1.6% of GDP Energiomvandlingens potenQal – den europeiska ”vindpotenQalen” Country Fossils/total Energy cons. Germany 82.9 Austria 70.0 Denmark 80.0 Czech Rep. 79.0 Finland 56.1 Greece 92.7 Hungary 81.3 Italy 87.5 Poland 96.3 Spain
76.9 Sweden 30.8 UK 87.5 Sources: BP, Eurostat, EWEA Wind power Wind power MW MW/000 sqkm. Installm. Gap. MW 33730
94.5 0
1684
4772
269 448 1865
329 8551
3390
22959
4470
10531
20.1 110.7
3.4 1.3 14.1 3.5 28.4 10.8 45.4 9.9 43.0 7917 -­‐ 7477 32566 12499 8883 28453 29662 47789 42668 23144 Transportblockets omvandling utmanar våra tradiQonella föreställningar Personbilens utmaningar… •  From a privately owned ”all purpose car” to a flexible transport system: –  Trains and buses between hubs –  Busses for standardized trips in densely populated areas –  Plug in family size hybrids (el/
bio) for the cohage trip –  Electric small cars for non standardized short/ medium distance trips •  Towards a pph or ppkm model •  The system as a whole may have a similar performance as the old car – but the old car will not survive as an Ecar???? …nya systemlösningar… IllustraQon: Transportsystemets omvandling •  80% av persontransporterna sker med bil •  => reducera Qll 60% (närQd) •  => fördubbling av koll. transport i när2d. •  => fördubblade bussinves-­‐
teringar från 1600 bussar/år Qll > 3000 fram Qll 2030 •  => nya jobb hos bussQllverkare + operatörer + mulQplikaQva effekter Ingen avlägsen vision …med omfahande konsekvenser för Flyget •  Nuvarande kapacitetsutbyggnad av flyget (= svarta inv.) upphör •  Allt kortdistansflyg (< 600 km) ersähs av tåg/buss => •  I prakQken avvecklas allt inrikesflyg söder om Umeå •  Samt t/fr Oslo/Kph Järnvägen byggs ut •  Upprustning av existerande järnvägar. •  Nya satsningar med ”halvsnabba” höghasQghetståg (250 alt 320 km/h): –  Miljövänligt –  Ekonomiskt –  RaQonellt (spårkompaQbelt) Den poliQska utmaningen – Forxarande sannolikt möjligt nå 2°-­‐målet (kap 9) •  Tidsperspek2vet: –  Halvera utsläppen före 2030/35 ca –  Yherligare en halvering före 2050 ca –  En tredje halvering före 2080/2100 ca •  Målet: 0,5*0,5*0,5 = 0,125 •  Systemperspek2vet: •  Avgränsa eh system, t.ex. biltransporter: –  Ac2vity: halvera bilresandet –  Efficiency: fördubbla energieffekQviteten –  Subs2tu2on: halvera fossilbränsleanvänd-­‐ningen forts… sannolikt möjligt nå 2°-­‐målet •  Genera2onsperspek2-­‐
vet: –  Vi halverar fram Qll 2030/35 ca –  Våra barn halverar fram Qll 2050 ca –  Våra barnbarn halverar fram Qll 2080/100 ca •  Kräver snöbollseffekt – och aG någon börjar Vägen för ah nå 2°C-­‐målet •  Det årliga omvandlingsmålet –  4% årl. CO2 redukQon Qll 2030 => 0.54 –  4% årl redukQon Qll 2050 => 0.24 –  4% årl. redukQon Qll 2070 => 0.105 –  Dit ska vi!! Forts… den poliQska utmaningen •  KlimatpoliQskt åtagande •  Klimatrelaterad skahe-­‐ och avgiusbana •  Klimatrelaterad innovaQons-­‐ och investeringspoliQk •  KlimatpoliQskt ansvars-­‐ och korrigeringspaket •  InternaQonell allians för klimaQnvesteringar …kräver eh poliQskt ledarskap •  ”We have a problem” •  Tydligt åtagande: –  Climate talk –  Bibehållen – men annorlunda -­‐ välfärd –  Som skapar nya verksamheter & jobb –  Vision –  Konke2sering – så här kan det gå 2ll The need for a vision PerspekQv på omvandlingen (kap. 10 & 11) Företagens omställning •  Prometheusproblemet –  Fjähras –  Men ändå släppas loss •  The chasm •  Dagens företag – och morgondagens Det globala sammanhanget •  Läckagen – en staQsk och en dynamisk ansats •  CO2-­‐skaher och utsläppsräher •  Bunkerbränslen •  InternaQonell klimaQnvesteringsallians (jfr GU) Paris •  ”Neither the scale nor the composiQon of energy sector investment in the INDC scenario is suited to move the world onto a 2°C path” (IEA, 2015, p 35) •  But……??!! Går allt deha an? (kap 12) •  En industriell omvandling knuten Qll en annorlunda modernitet. •  Mindre material-­‐ och energikrävande livsform. •  Inget ”technology fix”. •  PoliQsk vision är nödvändig. •  Redan dagens teknik räcker långt. •  Större och snabbare omvandling än vad vi vill inse. •  => 4% redukQon av CO2-­‐ utsläppen/år under kommande decennier Det var det hele… BORÉA
Staffan Laestadius [email protected]