leva med Typ 2-‐diabetes

A" leva med Typ 2-­‐diabetes Framtagen för: Fredrik Löndahl, Annika Karlsson, Diabetesförbundet Petra Eurenius, AstraZeneca Ansvarig på IPSOS: Mats Lundquist Maj, 2014
© 2014 012 Ipsos. All rights reserved. Contains Ipsos' Confiden:al and Proprietary informa:on and may not be disclosed or reproduced without the prior wriCen consent of Ipsos.
Bakgrund, metod och syAe §  Bakgrund och metod Diabetesenkäten ”AC leva med typ 2-­‐diabetes” har genomförts av Ipsos under våren 2014 och är en uppföljning av en likande undersökning som genomfördes under våren och sommaren 2010. Undersökningen görs på uppdrag av AstraZeneca och Diabetesförbundet som har gåC ut :ll 39 lokala diabetesföreningar i sex län. Samarbetet med Diabetesförbundet och diabetesföreningarna har möjliggjort eC utskick och hantering där individen är helt anonym. I och med det har det inte genomförts någon påminnelse :ll respondenterna. Postalt utskick inkl brev skickades i mars och enkäter inkom under april månad :ll Ipsos för bearbetning och analys. Totalt har 3 492 enkäter skickats ut och 2 086 korrekt ifyllda formulär har inkommit med spridning och representa:on från de olika föreningarna. Svarsfrekvensen uppgår :ll totalt 60% jämfört med 40% (2010). Det får ses som en mycket bra svarsfrekvens för eC postalt utskick utan påminnelse eller ersäCning :ll deltagarna. 2 Metod och genomförande §  Insamlingsmetod: Postala enkäter (inkl informa:onsbrev och kuvert med betalt svarsporto). §  Fältperiod:
Mars – April 2014 §  Urval
Diabetesförbundets medlemmar i sex län 39 diabetesföreningar spriC över Sverige. §  Geografiskt: §  Några vik:ga anmärkningar: Alterna:vet ”ej svar” finns inte med i undersökningen från 2010, resultatet var då beräknat på ”bas besvarat” SignifikanCester på 95%-­‐nivån §  Svarsfrekvens: Område Skåne Utskickade Inkomna Registrerat borIall Svars-­‐
frekvens 1043 625 14 59,92% Stockholm 389 215 2 55,27% Uppsala 283 164 5 57,95% Västerbo"en 496 279 8 56,25% Västra Götaland 974 578 15 59,34% Östergötland 307 191 8 62,21% 3 Sammanfa"ning och slutsatser §  Demografisk profil: Rela:vt jämn fördelning mellan kvinnor och män. Häljen av personerna är under 73 år. Med hög sniCålder är det naturligt aC pensionärer dominerar (78%). Demografin är i sort se" idenQsk med den 2010 §  33% har haA sin diabetes i mindre än 10 år mot 40% 2010 och 66% i över 10 år jämfört med 60% 2010. Vanligast förekommande är aC man har haj diabetes mellan 10 -­‐ 20 år (knappt 40%). §  En hög andel (2/3) har uppgeC aC de har en nära släk:ng som också har diabetes. Det är likartat mellan de båda undersöknings:llfällena, men andelen som inte kan relatera Qll någon har ökat från 24 Qll 30% Upplevelse av behandling och informaQon samt inställning Qll vem som har ansvaret §  Inställningen :ll sin diabetes och ”vem som är huvudansvarig” har inte förändrats mellan åren. Ungefär hälAen 47% anser a" de själva bär huvudansvaret. Därejer gruppen som ser en kombina:on av eget ansvar och aC följa råd och behandlingsplaner från sjukvården (43%). Det innebär aC hela 90% anser sig ha någon form av ansvar för sin behandling. Stockholm avviker där (54%) anser sig själv ha huvudansvaret och i Skåne är andelen som tycker aC sjukvården har ansvaret är högst (6%) §  Det är absolut vanligast förekommande aC man får sin behandling via vårdcentral /husläkare (85%). En klar majoritet 80% har svarat a" de är nöjda 15% är mindre nöjda eller missnöjda. Men det finns även utrymme för förbä"ringar och det är främst ökad Qllgänglighet som ejerlyses §  En ökande majoritet (71 -­‐81%) är nöjda med informaQon om diabetes och behandling som ges från sjukvård och speciellt stor är nöjdheten med diabetessjuksköterskan som dessutom har ökat 2014. Diabetessjuksköterska och läkare är de som man ser som sina främsta informaQonskällor även om de som själva känner ansvaret för sin sjukdom också tycker aC andra media är vik:ga 4 Sammanfa"ning och slutsatser Kännedom och delakQghet i olika behandlingsalternaQv §  När det gäller kännedom om olika behandlingsalternaQv har en majoritet 40% svarat a" de är osäkra på om de känner :ll alla alterna:v, vilket är oförändrat sen 2010 §  En klar majoritet och en ökad andel från 66 Qll 73% känner sig delakQga, övriga vill gärna bli mer delak:g, få mer informa:on och dialog. Det förekommer vissa skillnader mellan män/
kvinnor i upplevelse av informa:on och vad man önskar få. Män tenderar aC vara lite mera nöjda och uppger i högre utsträckning ha fåC informa:on, kvinnor ejerfrågar mer dialog/
möten/seminarier. DelakQgheten har ökat sedan 2010 men forIarande är osäkerheten och okunskapen stor (56%) §  UtbildningsakQviteterna har klart minskat i förhållande Qll 2010 och hela 40% har aldrig få" någon utbildning och av de som haA sin diabetes 3 år eller kortare är det hela 52% som inte få" någon utbildning. 51% har fåC utbildningen via vårdcentral eller sjukhus den andelen var 2010 69%. Utbildning på sjukhus har drasQsk minskat. Utbildning är det område där förändringen varit mest negaQv i förhållande Qll 2010. 5 Sammanfa"ning och slutsatser Behandling och upplevelsen av behandlingen och dess påverkan på livskvaliten §  Andelen som mäter si" blodsocker har minskat från 95 :ll 88% 2014. Även de som får tests:ckor har minskat från 96 :ll 85% 2014. §  En klar minskning av blodsockerkontrollerna i förhållande :ll 2010 och andelen som inte känner Qll si" blodsockervärde har ökat starkt från 6 Qll 26%. Dessutom har andel som inte diskuterat med någon inom vården ökat från 11 Qll 18% 2014 -­‐ en oroande utveckling §  Även andelen som fåC ögonbo"enundersökning har minskat från 96 Qll 90% 2014 och 21% har inte få" någon fotundersökning. Sign. fler i Uppsala har fåC föCerna undersökta (85%) och sign. färre i VästerboCen (65%). Även här ser vi en klar nega:v förändring §  Andelen med table"er eller annan injekQonsbehandling har ökat starkt 2014. Vidare har Biaguanider ökat från 54 :ll 88%. Regionala skillnader där 30% i Uppsala får Sulfonider, 14% DPP4-­‐hämmare och i V Götaland 15% Glinider §  Förskrivning av nya ”innova:va läkemedel”* jämfört med övrig behandling varierar mellan regionerna §  Andelen som tar sin ordinerade behandling har klart minskat från 83 Qll 77% 2014. Även deCa känns mindre :llfredsställande aC följsamheten minskar. De som arbetar tar i högre utsträckning ordinerad behandling (86%). §  Nära 60% och en ökande andel oroar sig för sin diabetes och det är främst följdsjukdomar som oroar 6 Sammanfa"ning och slutsatser §  Knappt hälAen har inte haA något problem med blodsockerhalten/hypoglykemi och få har behövt hjälp. De som har enbart insulin har betydligt högre grad haj problem med blodsockerhaltgen/hypoglykemi (60%) §  Genomgående görs betydligt mindre 2014 för a" undvika lågt blodsocker. E" resultat som förbryllar. §  Kosten, blodsocker, blodtryck och vikten är det man anser vara vikQg a" ha kontroll över. De som har haj diabetes 3 år eller kortare anser aC vikten, mo:on och aC sluta röka är vik:gare än de som haj diabetes 10 år eller längre §  Osäkerheten vad behandlingen med blodsockersänkande läkemedel ger för negaQva effekter har ökat 2014. Andelen som föredrar aC skjuta upp insäCande av insulin har ökat från 56 :ll 64% 2014. Kvinnor tycker aC viktnedgång år mycket värdefullt 48% §  Sömn och fysiska akQviteter är det som främst påverkas av lågt blodsocker. Nivåerna är genomgående något lägre 2014. Varierar bland annat beroende på ålder och kön. §  Andelen som ägnar sig åt mo:on regelbundet är störst i VästerboCen och minst i Västra Götaland. Rela:vt liten skillnad mellan äldre och yngre när det gäller mo:on. 7 Demografin 2014 -­‐ i stort se" lika den 2010 Vilket län Qllhör diabetesföreningen 13% Skåne 31% 9% Stockholm Västra Götaland 8% Uppsala 10% 29% Östergötland VästerboCen 30% 1941-­‐1950 1961-­‐1970 1971-­‐1980 Ej svar 11-­‐20 år 37% 14% 38% 21-­‐30 år 31-­‐40 år 41-­‐ år Ej svar Pensionär/ sjukpensionär 1931-­‐1940 33% 16% 4% 1% 7% Sysselsä"ning 8% 1951-­‐1960 -­‐10 år F5 Kön Man 0% 42% Kvinna 54% Ej svar 4% Födelseår -­‐1930 Hur länge haA diabetes Kön 78% Arbetar hel:d Arbetar del:d Egenföretagare 12% 7% 4% 5% 1% 4% Arbetsökande 1% Sjukskriven 1% Ej svar 3% 8 Andelen som inte kan relatera a" någon nära som har diabetes ökar 2014. Behandling med table"er och table"er/insulin dominerar starkt Någon i släkten/familjen som har diabetes Behandling idag 25 28 Ja, min mamma Kost och mo:on enbart 13 Ja, något/några syskon 23 22 TableCer 36 Ja,någon av mor-­‐ och farföräldrarna 21 23 Insulin och tableCer 35 18 21 Ja, min pappa 5 3 Ja, något av mina barn 30 Nej 24 2014 4 Ej svar 0% 10% 2010 20% 30% 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Har någon i din familj/släkt typ 2 diabetes? Hur behandlar du din diabetes idag? 23 Annat 3 Ej svar 3 0% 12 13 Vet ej Bas:
Fråga 7:
Fråga 8:
Insulin enbart 40% 50% 60% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Sign. fler i Stockholm ”kost och mo3on enb.” (19%) Sign. fler i Uppsala och Västerbo6en ”insulin och table6er” (42% resp. 42%) Sign. fler män ”insulin och tabl.” (28%), samt ”insulin enb.” (27%) 9 Vårdcentralen/husläkarmo"agningen är epicentrum för diabetesbehandlingen Vårdcentral/husläkarmoCagning 85 2014 11 1 4 Sjukhus, medicin-­‐ eller endokrinmoCagning Jag har för närvarande ingen kontakt med vården för min diabetes Ej svar 0% 20% 60% 80% 84 2010 0% Bas:
Fråga 9a:
40% 20% 40% 100% 20 60% 80% 100% Vårdcentral/husläkarmoCagning Sjukhus Spec. medic. klinik utanför sjukhus I hemmet Skåne och V. Götaland går sign. o@are 3ll sjukhus/
medicin-­‐/endokrinmoEagn (13% resp. 14%). Kvinnor går sign. oEare Fll vårdcentral (88%) 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Var går du ojast för uppföljning av din diabetes? (2010: Var behandlas du för din diabetes? Dvs var genomförs kontroller och medicinska undersökningar rörande din diabetes?) 10 PaQenterna är nöjda eller mycket nöja med behandlingen (80%) och enbart 15% är mindre nöjda/missnöjda drivet huvudskaligen av Qllgänglighet (46%) Om nej, varför inte? Jag får inte komma så oja som jag önskar Nöjd med uppföljningen Vårdgivare är inte :llräckligt kunniga Missnöjd Nöjd Mina problem tas inte på allvar Mycket nöjd Jag får inte veta resultatet på mina prover 20% 0% 49 20% 31 40% 60% 80% 100% 19% 17% 15% Personkemin stämmer inte 14% Jag får inte svar på mina frågor 14% Jag får inte de hjälp-­‐ medel jag behöver Annat Bas:
Fråga 9b:
Fråga 10:
25% Det är svårt aC få svar per telefon Mindre nöjd 3 12 37% 11% 19% Fråga 9b: Total (n=1085), Fråga 10: De som inte är nöjda; Total (n=406) Är du nöjd med den uppföljning du får gällande din diabetes? Om du inte är nöjd, varför? 11 Knappt hälAen (47%) anser sig ha huvudansvaret för sin behandling. Stockholm avviker där (54%) anser sig ha huvudansvaret. I Skåne är andelen som tycker a" sjukvården har ansvaret högst (6%) 47 2014 43 4 6 Det är jag som har huvudansvaret för min behandling och jag måste ta hand om mig själv, men, jag kontaktar sjukvården när det är nödvändigt Det vik:gaste är aC följa det råd och behandlingsplaner som sjukvården lagt upp för mig, men jag har även eC visst ansvar själv Sjukvården har det främsta ansvaret för min behandling 50 2010 44 6 Ej svar 0% Bas:
Fråga 11:
20% 40% 60% 80% 100% Skåne – sign. fler ”sjukvården” (6%) Stockholm – sign. fler ”jag själv” (54%) Västerbo6en – sign. färre ”följa råd” (37%) V. Götaland – sign. fler ”följa råd” (48%), sign. färre ”jag själv” (43%) 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Vilken roll anser du aC du har i din diabetesbehandling? 12 Diabetessjuksköterskan är vikQg i behandlingen och får e" go" betyg som dessutom ökat i förhållande Qll 2010. Få är mindre nöjda och nivåerna har klart sänkts 2014 Nöjd med informaQonen från diabetesköters
kan Nöjd med informaQonen från läkaren 2014 6 2010 3 9 34 15 36 5 12 2014 6 2010 2014 39 32 19 36 3 11 37 Nöjd med diabetessjuksköterskan: Skåne samt män – sign. fler ”Instämmer helt” (båda 51%) Nöjd med läkaren: Män – sign. fler ”Instämmer helt” (45%) Får Fllräcklig informaFon: Skåne samt män – sign. fler ”Instämmer helt” (46% resp. 47%) 47 39 36 Instämmer inte alls 42 Instämmer :ll liten del Får Qllräckligt med informaQon Instämmer :ll stor del 5 2010 50% Bas:
Fråga 12a:
Fråga 12b:
Fråga 12c:
30% 18 10% 39 10% Instämmer helt 36 30% 50% 70% 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Är du nöjd med den informa:on du får från din sjuksköterska om hur du ska sköta din diabetes? Är du nöjd med den informa:on du får från din läkare om hur du ska sköta din diabetes? Tycker du aC du får :llräckligt med informa:on kring din behandling av din sjuksköterska eller läkare? 90% 13 DelakQgheten har ökat sedan 2010 men forIarande är osäkerheten och okunskapen stor (56%) Ja 40 2014 44 12 4 Känner Qll befintliga behandlingsalternaQv 39 2010 49 12 73 2014 21 2 4 Ja Till viss del Känner sig delakQg Nej 66 2010 26 2014 30 37 30 4 7 Ej svar Ja Nej Vill bli mer delakQg 37 2010 0% Bas:
Fråga 12d:
Fråga 12e:
Fråga 12f:
Osäker om jag vet alla alterna:v Nej Uppsala -­‐ sign fler svarar ja Ej svar (51%) 20% 32 40% 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Känner du :ll vilka olika behandlingsalterna:v som finns?
Känner du dig delak:g i din behandling? Skulle du vilja bli mer delak:g i din behandling? Vet inte 31 60% 80% Ej svar 100% 14 UtbildningsakQviteterna har klart minskat i förhållande Qll 2010 och hela 40% har aldrig få" någon utbildning. Insatserna framförallt på sjukhus har minskat starkt Få" utbildning 30 Ja, på vårdcentral/ husläkarmoCagning 2014 32 Typ av utbildning 2010 21 Ja, på sjukhus 37 52 2014 8 Ja, via diabetesföreningen 38 9 11 Ja, på specifik medicinsk klinik utanför sjukhus De som fåC utbildning 5 5 Annan 62 2010 I grupp Individuellt Ej svar 38 40 Nej, jag har aldrig fåC utbildning om diabetes 27 0% 22 Ej svar 0% Bas:
Fråga 17:
Fråga 18:
Sign. fler i V. Götaland har aldrig få6 utbildning (46%) 10% 20% 30% 40% 50% 60% Fråga 17: 2014 (n=2086), 2010 (n=2725), Fråga 18: De som fåC utbildning, Har du fåC utbildning om din diabetes (t ex diabetesskola?
Hur fick du utbildning?
50% 100% 50% instämmer helt eller Fll stor del i a6 de får Fllräckligt med utbildning om diabetes av sjukvården (2014) 15 Bland de som haA sin diabetes 3 år eller kortare Qd har hela 52% inte få" någon utbildning och utbildnigen på sjukhus har mer än halverats Få" utbildning Ja, på vårdcentral/ husläkarmoCagning 30 11 Ja, på sjukhus 2 Ja, via diabetesföreningen 26 Har haA diabetes: 3 år eller kortare :d 10 år eller längre 9 2 1 Jobbar själv inom vård Diabeteskurs/diabetesskola 1 1 Läst privat 1 1 1 Föreläsning/studiecirkel 1 2 Annan Nej, jag har aldrig fåC utbildning om diabetes 52 38 10 Ej svar 0% Bas:
Fråga 17:
35 10% 23 20% 30% 40% Haj diabetes 3 år eller kortare :d (n=187), haj 10 år eller längre (n=1392) Har du fåC utbildning om din diabetes (t ex diabetesskola?
50% 60% 16 De som känner sig själva ha ansvaret för sin behandling är mer akQva i samtliga media men den dominerande kunskapskällan är diabetessjuksköterska/läkare VikQgast följa råd och behandlingsplaner Jag själv har huvudansvaret 2014 Min diabetessjuk-­‐ sköterska/läkare 52% 52% Andra sidor på internet 9% 15% Diskussionforum på internet 11% www.diabetes.se 10% 8% Diabetesförbundets tryckta informa:onsmaterial 9% 6% www.1177.se (vårdguiden) 8% 6% Appar 6% Tidningar 6% 3% 6% 3% Släkt och/eller vänner med diabetes Läkemedelsföretagens tryckta informa:onsmaterial 2% 2% Apoteket 2% 1% TV 2% 1% Annat Bas:
Fråga 13a:
19% Total (n=2086) Var hämtar du den informa:on kring din diabetes idag? (rangordna dina alterna:v från 1-­‐5, där 1 är vik:gast) 6% Diagrammen visar andel för vik:gaste alterna:vet *Låga baser 17 Ti"ar man på ålder så är de under 60 betydligt mera akQva i de flesta infokanalerna 2014 60 år eller äldre Under 60 år Min diabetessjuk-­‐ sköterska/läkare 63% Andra sidor på internet 12% Diskussionforum på internet 11% www.diabetes.se 15% Diabetesförbundets tryckta informa:onsmaterial www.1177.se (vårdguiden) 12% 6% Appar Tidningar Släkt och/eller vänner med diabetes Läkemedelsföretagens tryckta informa:onsmaterial 13% 7% 7% 4% 7% 9% 4% 1% 1% TV 2% 2% De som är under 60 år (n=273), samt 60 år eller äldre (n=1728) Var hämtar du den informa:on kring din diabetes idag? (rangordna dina alterna:v från 1-­‐5, där 1 är vik:gast) Diabetesportalen.se Alltomdiabetes.se Google.com Diverse sidor/bloggar Diskussionsforum: Facebookgrupper (t.ex. "Bolla diabetestankar", Olydiga diabeFker") Kostdoktorn forum Appar: 2 in 1 Dagens Diabetes 3% 1% 10% Diabeteshandboken.se Kostdoktorn.se 6% 5% Andra sidor på nätet: Netdoktor.se 6% Apoteket Annat Bas:
Fråga 13a:
49% 15% Diagrammen visar andel för vik:gaste alterna:vet 18 Personlig info är hur man helst önskar få informaQon. Men de som själva ser sig ha ansvaret för behandlingen önskar få den via andra info källor i större utsträckning VikQgast följa råd och behandlingsplaner Jag själv har huvudansvaret 2014 Personlig informa:on från min diabetessjuksköterska/läkare 62% 62% Appar 9% Sidor på nätet 8% 5% 2% Tryckt informa:onsmaterial 6% 4% Nyhetsbrev 6% 3% Tidningar Personlig informa:on från släkt eller vänner med diabetes Annat Bas:
Fråga 13b:
1% 2% 2% 1% 7% Total (n=2086) I vilken form vill du helst få mer informa:on om diabetes? (rangordna dina alterna:v från 1-­‐5, där 1 är vik:gast) 8% Diagrammen visar andel för vik:gaste alterna:vet *Låga baser 19 De som är under 60 år betonar i ännu större grad a" man önskar få sin info personligen 2014 60 år eller äldre Under 60 år Personlig informa:on från min diabetessjuksköterska/läkare Appar 75% 10% 58% 6% Sidor på nätet 8% 4% Tryckt informa:onsmaterial 8% 4% Nyhetsbrev 4% Tidningar 2% Personlig informa:on från släkt eller vänner med diabetes 6% Annat Bas:
Fråga 13b:
Under 60 år (n=273), 60 år eller äldre (n=1728) I vilken form vill du helst få mer informa:on om diabetes? (rangordna dina alterna:v från 1-­‐5, där 1 är vik:gast) 4% 1% 1% 10% Diagrammen visar andel för vik:gaste alterna:vet 20 Andelen som mäter si" blodsocker har minskat i förhållande från 95 Qll 88% 2014 Vad man gör med sina värden Mäter själv blodsocker Sign. fler i Stockholm (91%), V.Götaland (90%) och män (92%) mäter själva Ja Nej Ej svar 88 2014 2010 8 4 95 0% 20% 40% Noterar i en dagbok, blodsockermätare eller dylikt och visar upp vid varje vårdbesök Åtgärdar om det behövs genom aC ändra på min kost/
mo:on/medicinering eller något annat i min behandling Sparar mina värden i min smartphone eller i eC datorprogram/websida för personer med diabetes De som mäter Ingen:ng, mina värden brukar ligga på en bra nivå 5 60% 80% 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Mäter du själv diC blodsocker ? Om ja, vad gör du med dina blodsockervärden?
Ej svar 6 19 15 Sign. fler i Uppsala noterar i dagbok (64%) 2014 2 0% Bas:
Fråga 20:
Fråga 21:
49 50 6 5 Ingen:ng, jag känner mig osäker på vad jag kan/ska göra 100% 55 50 2010 20% 40% 60% 80% 21 Även de som får testsQckor har minskat från 96 Qll 85% 2014 Får Qllräckligt antal Får testsQckor utskrivna Sign. färre i Västerbo6en (80%) och Östergötland (66%) får testsFckor utskrivna Ja 2014 Nej Ja Nej Ej svar Ej svar 85 2014 8 7 90 8 2 Får test-­‐
s:ckor 96 2010 4 2010 0% 20% 40% 60% 80% 6 100% Om ej får tests3ckor, vet du orsaken? Kostnadsfråga/anses för dyra
Ges inte Fll de som har table6/kostbehandling (inte insulin)
Bör inte mäta så o@a enligt vårdpersonal
Inget behov (bra värden, testar sällan själv, t.ex.)
Har det jag behöver/får fler utskrivna vid behov
Betalar själv för extra sFckor
LandsFngets/regionens beslut
Bas:
Fråga 22a:
Fråga 22b:
94 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Får du tests:ckor/testremsor utskrivna för aC kunna mäta diC blodsocker? Får du :llräckligt antal tests:ckor/testremsor? 0% 20% 40% 60% 80% 100% 83% känner a6 de har möjlighet a6 testa si6 blodsocker så oEa de önskar Östergötland i sign. lägre utsträckning (70%) Män i sign. högre utsträckning (88%) 22 Det är framförallt de som får table"er som i mindre uträckning får testsQckor utskrivna Får Qllräckligt antal Får testsQckor utskrivna Ja Ej svar 78 TableCer Insulin och tableCer Ja 1 3 95 0% 20% 40% 80% Ej svar 11 3 Insulin och tableCer 91 8 2 Insulin enbart 95 4 1 Får test-­‐
s:ckor 1 4 60% Nej 86 TableCer 16 6 96 Insulin enbart Bas:
Fråga 22a:
Fråga 22b:
Nej 0% 20% 40% 60% 80% 100% 100% TableCer (n=761), Insulin och tableCer (n=722), Insulin enbart (n=492)) Får du tests:ckor/testremsor utskrivna för aC kunna mäta diC blodsocker? Får du :llräckligt antal tests:ckor/testremsor? 23 En minskning av kontrollerna i förhållande Qll 2010 och 26 % vet inte si" blodsockervärde. Andel som inte diskuterat med någon inom vården har ökat från 11 Qll 18% 2014 Kontroll Värde 3 gånger om året eller ojare 2 gånger om året 1 gång om året Vartannat år eller mer sällan Vet inte Ej svar Under 52 mmol/mol (<6.0%) 52-­‐62 mmol/mol (6.1-­‐7.0%) 63-­‐72 mmol/mol (7.1-­‐8.0%) Över 73 mmol/mol (>8.1%) Vet inte Ej svar Sign. fler i Skåne (31%), samt män (25%) får blodsockret undersökt 3 ggr/år eller oEare. Sign. fler i Stockholm (34%) och Västerbo6en (33%) vet inte värdet på senaste mätningen. Sign. fler män svarar ”ja” på frågan om någon diskuterat värdet (81%) Någon inom vården diskuterat Ej svar/Vet ej Nej Ja 100% 90% 24 21 80% 33 70% 28 60% 50% 48 47 37 40% 30% 20% 10% 0% Bas:
Fråga 24:
Fråga 25:
Fråga 26:
22 85 12 4 24 16 26 2 2 2 2 4 7 6 7 11 3 2010 2014 2010 2014 2010 25 77 Total (n=2086), 2010 (n=2725) Hur oja kontrolleras diC lång:dsblodsocker(HbA1c)? Vad var värdet på diC lång:dsblodsocker vid det senaste mävllfället? Har någon inom vården diskuterat med dig vilket värde på lång:dsblodsocker du bör ha?
18 6 2014 24 Sorterar vi bort de med ordinaQon kost och moQon kvartstår i stort se" samma andelen som inte diskuterat med någon inom vården Kontroll Värde 3 gånger om året eller ojare 2 gånger om året 1 gång om året Vartannat år eller mer sällan Vet inte Ej svar Under 52 mmol/mol 52-­‐62 mmol/mol 63-­‐72 mmol/mol Över 73 mmol/mol Vet inte Ej svar 100% 90% 13 80% 27 25 47 49 40% 30% 10% 0% 33 32 1 2 3 28 17 8 1 7 14 4 28 21 19 26 28 1 2 2 2 3 2 5 5 TableCer Insulin och Insulin tableCer enbart Bas:
Fråga 24:
Fråga 25:
Fråga 26:
29 47 50% 20% 15 Ej svar/Vet ej Nej Ja 32 70% 60% 14 Någon inom vården diskuterat TableCer Insulin och tableCer 7 Insulin enbart TableCer (n=761), Insulin och tableCer (n=722), Insulin enbart (n=492) Hur oja kontrolleras diC lång:dsblodsocker(HbA1c)? Vad var värdet på diC lång:dsblodsocker vid det senaste mävllfället? Har någon inom vården diskuterat med dig vilket värde på lång:dsblodsocker du bör ha?
76 83 78 21 14 4 18 3 TableCer Insulin och tableCer 4 Insulin enbart 25 Även andelen som få" ögonbo"enundersökning har minskat från 96 Qll 90% 2014 och 21% har inte få" någon fotundersökning 2014 75 Fotundersökning ÖgonboCen-­‐ undersökning 21 4 90 0% 20% Ja 40% Nej 2010 Ja Har du möjlighet aC få medicinsk fotvård från vården? 58 Får du ögonboCenundersökning genomförd av vården? 96 7 4 60% 80% 100% Ej svar Sign. fler i Uppsala har få6 fö6erna undersökta (85%) Sign. färre i Västerbo6en (65%) Bas:
Fråga 27:
Fråga 28:
2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Har dina föCer blivit undersökta någon gång under det senaste året? Får du ögonboCenundersökning genomförd regelbundet? 26 Andelen med table"er eller annan injekQonsbehandling har ökat starkt 2014. Vidare har Biaguanider ökat från 54 Qll 88%. Regionala skillnader där 30% i Uppsala får Sulfonider, 14% DPP4-­‐hämmare och i V Götaland 15% Glinider Typ av table"er Typ av behandling Sign. fler i Uppsala får table6er eller annan injekFonsbehandling (77%) Sign. färre i Östergötland (62%) Biguanider 14 15 Sulfonureider Kost/mo:on Insulin TableCer (eller annan Ej svar injek:onsbehandling) 54 2014 8 5 Glinider DPP4-­‐hämmare 43 2 69 De som använder tableCer 45 59 2010 59 Glitazoner 2 2 SGLT2-­‐hämmare 1 Alfaglukosidashämmare 1 komb. Mezormin/ DPP4-­‐hämmare 1 Bas:
Fråga 31:
20% 40% 60% 80% 100% 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Vilken behandling har du för aC sänka dit blodsocker? Vilken typ av tableCer? 2014 2010 Annan 0% Sign. fler i Uppsala får Sulfonureider (30%) och DPP4-­‐hämmare (14%) Sign. fler i V.Götaland får Glinider (15%) 7 5 GLP-­‐1 analog 3 88 54 11 0% 20% 40% 60% 80% 100% 27 Förskrivning av nyare ”innovaQva läkemedel”* jämfört med övrig behandling varierar mellan regionerna §  Högst förskrivning av de ”innova:va*” är det i Skåne (30%) och Västra Götaland (30%), men där är det jämnt mellan dessa och övrig behandling. Även i Uppsala är det signifikant högre (13%) §  I Östergötland är det sign lägre förskrivning av de nya (5%) jämfört med övrig behandling (8%) §  De som får ”innova:va*” mäter i sign högre utsträckning själva siC blodsocker (93%) jämfört med (89%) för övrig behandling. §  De får också i högre grad tests:ckor utskrivna (93%) jmf med de som får övrig behandling (87%). §  Blodsockret för de som har ”innova:va*” testas sign ojare ”3 ggr om året eller ojare” (32%) jmf med för övriga (20%). §  De som får ”innova:va*” oroar sig i sign högre utsträckning för viktuppgång (39%) jmf med (26%), de oroar sig i sign lägre utsträckning för insulinbehandling (7%) jmf med (12%) §  De som får ”innova:va*” instämmer helt (25%) i sign högre utsträckning i påståendet "Behandling med blodsockersänkande läkemedel ökar risken för aC gå upp i vikt." Jmf med övr (17%) §  De som får ”innova:va” anser i sign högre utsträckning ”mycket värdefullt” (62%) jmf (46%) om diabetesbehandlingen kan medföra viktnedgång. *:ll de nyare innova:va läkemedlen räknas SGLT-­‐2, DDP-­‐4 och GLP-­‐1-­‐analoger (Forxiga, Actos, Pioglitazon, Onglyza, Januvia, Galvus, Janumet, Eucreas, Komboglyze, ByeCa, Bydureon eller Victoza) 28 Andelen som tar sin ordinerade behandling har minskat från 83 Qll 77% 2014. De som arbetar tar i högre utsträckning ordinerad behandling (86%) Varför inte? Tar ordinerad behandling Ja Ja delvis Nej Jag har inte några blodsockersänkande läkemedel 77 2014 Glömmer/slarvar
Har bra värden ändå/reglerar med kost osv.
Tar insulin
Magen tål dem inte (illamående, diarréer)
Andra biverkningar
Påverkar njurarna
Ej svar 2 3 10 8 Ja Ja delvis Nej 86 Arbetar 2010 83 20% 40% 1 2 8 3 60% 80% 77 2 4 11 6 100% 0% Bas:
Fråga 32:
Ej svar 15 1 2 Övriga 0% Jag har inte några blodsockersänkande läkemedel 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Tar du det blodsockersänkande läkemedel som din läkare ordinerat? 20% 40% 60% 80% 100% 29 Nära 60% oroar sig för sin diabetes och det är främst följdsjukdomar som oroar Oroar sig Mest oro för… Följdsjukdomar/ sena komplika:oner Sign. fler kvinnor oroar sig oEa (12%)/ibland (52%) 73 30 25 Försämrad livskvalitet Oja 2014 Ibland 10 2010 Aldrig 49 10 0% Sällan 27 50 20% 40% Ej svar 9 4 30 60% 80% 10 100% Känningar av lågt blodsocker 21 20 För :dig död 21 15 Högt blodsocker 16 ** Kan påverka det sociala livet nega:vt 10 7 Insulinbehandling 10 10 Jag behöver förändra hela min livss:l Jag blir i högre grad beroende av andra 9 6 9 5 Rädsla för sprutor 3 3 Kan påverka arbetslivet nega:vt 2 * Annat 3 0% Bas:
Fråga 34:
Fråga 35:
2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Oroar du dig för din diabetes?
Om du oroar dig för din diabetes, ange vad det är som oroar dig mest *Ej med 2014 **Ej med 2010 27 24 Viktuppgång 84 Sign. fler kvinnor oroar sig för viktuppgång (32%) och insulinbeh.(12%) Sign. fler män oroar sig för försämrad livskval. (37%), samt ”påverka sociala livet negaFvt” (13%) 2014 2010 20% 40% 60% 80% 100% 30 Knappt hälAen har inte haA något problem med blodsockerhalten och få har behövt hjälp Antal gånger behövde hjälp Antal gånger haA problem 2014 47 17 2010 49 16 24 60% 80% 0% 20% 40% 18 4 8 6 4 6 100% 0 ggr Sign. fler kvinnor ”vet inte hur 1 ggr jag skall känna…” (10%) Sign. fler män ”0 ggr” (51%) 2-­‐5 ggr Mer än 5 ggr Jag vet inte (hur jag ska känna aC jag har lågt blodsocker) Ej svar Bas:
Fråga 36:
Fråga 37:
2014 92 5 2 2010 89 5 3 3 0% 0 ggr 20% 1 ggr 40% 2-­‐5 ggr 60% 80% Mer än 5 ggr 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Under den senaste månaden, hur många gånger har du haj problem med känningar av lågt blodsocker på grund av din diabetes eller diabetesbehandling ?
Hur många gånger behövde du hjälp av annan person för aC klara av situa:onen med lågt blodsocker? 100% Vet ej 31 De som har enbart insulin har betydligt högre grad haA problem med blodsockerhalten (60%) 59 TableCer Insulin och tableCer 43 0% Bas:
Fråga 36:
1 ggr 2-­‐5 ggr 23 21 20% 8 2 24 36 Insulin enbart 0 ggr 11 40% Mer än 5 ggr 32 60% 16 4 3 3 3 7 2 2 80% 100% Jag vet inte (hur jag ska känna aC jag har lågt blodsocker) Ej svar TableCer (n=761), Insulin och tableCer (n=722), Insulin enbart (n=492) Under den senaste månaden, hur många gånger har du haj problem med känningar av lågt blodsocker på grund av din diabetes eller diabetesbehandling ?
32 Genomgående görs betydligt mindre 2014 för a" undvika lågt blodsocker 31 Jag kontrollerar miC blodsocker kon:nuerligt 43 Jag äter något direkt de gånger jag börjar få lågt/ riskerar få lågt blodsocker 33 49 Jag planerar framåt för aC undvika situa:oner där jag riskerar lågt blodsocker 35 43 Jag anpassar min medicinering :ll ak:viteter/situa:oner där jag riskerar få lågt blodsocker Jag undviker de ak:viteter/ situa:oner där jag riskerar få lågt blodsocker 11 4 7 28 Jag gör inget speciellt 25 2014 10 Ej svar 0% Bas:
Fråga 41:
Sign. fler i Stockholm ”kontrollerar konFnuerligt” (39%), sign. färre i Västerbo6en (23%), Östergötland (23%), samt kvinnor (29%) Sign. färre i Skåne ”äter något direkt” (30%) Sign. fler män ”anpassar min medicinering…” (15%) 17 10% 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Vad gör du för aC undvika lågt blodsocker? 2010 20% 30% 40% 50% 60% 33 De som har haA diabetes 3 år eller kortare anser a" vikten , moQon och a" sluta röka är vikQgare än de som haA diabetes 10 år eller längre HaA diabetes 10 år eller längre Qd HaA diabetes 3 år eller kortare Qd Kosten Blodsocker 25 14 Blodtryck Kosten 72 Blodsocker 79 20 27 68 Vikten Mo:onen 29 63 Mo:onen 24 AC sluta röka 5 0% Bas:
Fråga 42:
40% 72 41 60% 80% 100% Haj diabetes 3 år eller kortare :d (n=187), haj 10 år eller längre (n=1392) Hur vik:gt är det aC ha följande under kontroll ?
49 35 53 27 AC sluta röka 3 65 20% 81 21 BlodfeCer 65 61 14 Blodtryck 72 Vikten BlodfeCer 34 0% 57 59 20% 40% 60% 80% 100% 34 Osäkerheten vad behandlingen med blodsockersänkande läkemedel ger för negaQva effekter har ökat 2014 Behandling med blodsockersänkande läkemedel… Sign. färre i Stockholm instämmer helt (13%) Sign. fler kvinnor instämmer helt (20%) …ökar risken a" drabbas av lågt blodsocker 2014 16 2010 13 0% 15 16 20% 13 8 18 40% Instämmer helt Instämmer :ll liten del Vet inte Bas:
Fråga 43:
Fråga 45:
42 16 …ökar risken a" gå upp i vikt 6 37 60% 80% 100% Instämmer :ll stor del Instämmer inte alls Ej svar 2014 18 18 11 10 2010 18 21 15 0% 20% 40% Instämmer helt Instämmer :ll liten del Vet inte 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) I vilken utsträckning håller du med om följande påstående: ”Behandling med blodsockersänkande läkemedel ökar risken aC drabbas av lågt blodsocker”?
I vilken utsträckning håller du med om följande påstående: ”Behandling med blodsockersänkande läkemedel ökar risken aC gå upp i vikt”? 39 16 60% 4 30 80% 100% Instämmer :ll stor del Instämmer inte alls Ej svar 35 Andelen som föredrar a" skjuta upp insä"ande av insulin har ökat från 56 Qll 64% 2014. Kvinnor tycker a" viktnedgång är mycket värdefullt 48% Sign. fler kvinnor anser a6 det är mycket vikFgt (72%) …inte medför risk a" drabbas av lågt blodsocker 2014 68 17 2 1 8 4 Mycket vik:gt Mycket värdefullt Ganska vik:gt Värdefullt Inte så vik:gt 67 2010 20 2 1 10 …kan medföra viktnedgång Helt ovik:gt 2014 20% 40% 60% 80% 42 64 56 2010 23 28 9 6 8 4 Vet inte 0% 100% 20% 40% 60% 80% 100% Bas:
Fråga 44:
Fråga 46:
Fråga 47:
20% 40% 60% 80% Ej svar …inte medför viktuppgång 7 6 17 Ja Det har ingen betydelse/vet ej * Nej Mycket vik:gt Ganska vik:gt 2010 61 27 5 2 5 100% *2014: Det har ingen betydelse 2010: Vet ej Inte så vik:gt Helt ovik:gt Vet inte Ej svar 0% Inte så värdefullt Vet inte Skulle föredra skjuta upp insä"ande av insulin 2014 31 Inte så värdefullt alls Ej svar 0% Sign. fler kvinnor anser a6 det är mycket värdefullt (48%) 0% 20% 40% 60% 80% 100% 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Hur vik:gt är det för dig aC din diabetesbehandling inte medför aC du drabbas av lågt blodsocker ?
Hur värdefullt skulle det vara för dig om din diabetesbehandling kan medföra viktnedgång? Skulle du föredra aC skjuta upp insäCande av insulin om det fanns andra alt. behandlingar ?
36 Sömn och fysiska akQviteter är det som främst påverkas av lågt blodsocker. Nivåerna är genomgående något lägre 2014 Påverkan på välbefinnandet/generella livskval: 2014 2010 23% 29% Påverkar välbefinnandet/ generella livskvaliteten oja/ibland Påverkan på akQviteter 2014 Sexlivet 5 8 11 77 Sömn 3 7 24 66 Vara fysiskt ak:v 3 6 25 66 Sport (simma, 3 6 17 springa, gym etc) 75 Sociala ak:viteter 2 5 20 74 Hushållsarbete 1 3 16 Bas:
Fråga 39:
Mycket 40% Lite 60% 70 18 61 Gå ärenden/promenera 5 16 19 60 Sport (simma, springa, gym etc) 6 14 18 62 21 62 Sociala ak:viteter 3 14 Hushållsarbete 3 11 18 68 Arbete 2 8 16 97 20% 11 9 10 Sömn 5 16 90 Ta hand om mina barn 1 2 Hela :den Sexlivet 86 2 7 Bilkörning 1 0% 2010 81 Arbete 1 2 11 V.Götaland sign. färre ”aldrig” (33%) Stockholm sign. fler ”aldrig” (43%) Män sign. fler ”aldrig” (41%) Påverkan på sexlivet: Sign. fler män svarar ”hela Fden (8%)/ mycket (11%)/lite (14%) V.Götaland sign. fler ”hela Fden” (8%) Västerbo6en sign. fler ”mycket” (12%) 80% 100% Inte alls/ej aktuellt 73 Bilkörning 2 5 11 82 Ta hand om mina barn 2 4 12 82 0% Oja 20% 40% Ibland 60% Sällan 80% 100% Aldrig 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Påverkar lågt blodsocker din förmåga aC uzöra följande ak:viteter ? 37 Andelen som ägnar sig åt moQon regelbundet är störst i Västerbo"en och minst i Västra Götaland Skåne sign. högre ”varje dag” (36%) V.Götaland sign. lägre ”varje dag” (29%) Västerbo6en sign. högre ”5-­‐fler ggr” (23%) V.Götaland sign. lägre ”5-­‐fler ggr” (14%) MoQon under en vanlig vecka Rör sig Qll vardags Samtliga 33 Skåne 36 Stockholm 31 Uppsala 33 VästerboCen 35 20 11 4 Samtliga 18 23 25 28 6 32 18 12 3 Skåne 19 24 24 28 5 38 19 9 3 Stockholm 17 24 31 5 12 3 Uppsala 16 30 28 7 19 11 5 VästerboCen 33 29 23 31 29 35 21 12 4 Västra Götaland 14 Östergötland 32 30 22 10 6 Östergötland 18 Varje dag 1-­‐2 ggr/vecka Ej svar Bas:
Fråga 29:
Fråga 30:
20% 40% 60% 0% 80% 100% 3-­‐5 ggr/vecka Aldrig eller mycket sällan 19 23 Västra Götaland 0% 23 23 24 25 23 20% 25 40% 26 60% 5-­‐fler ggr/vecka 2-­‐4 ggr/vecka Aldrig Ej svar 2014 (n=2086), 2010 (n=2725) Hur mycket rör du dig :ll vardags (motsvarande 30 min promenad så aC du blir lite läC varm)? Hur oja ägnar du dig åt någon/några av dessa mo:onsformer under en vanlig vecka? Går med stavar/
rask promenad, springer/joggar, simmar, cyklar, skidåkning/långfärdsskridsko, styrketräning på gym eller annan krävande mo:onsform? 23 7 31 6 22 10 80% 100% 1-­‐2 ggr/vecka 38 RelaQvt liten skillnad mellan äldre och yngre när det gäller moQon MoQon under en vanlig vecka Rör sig Qll vardags 27 Under 60 år 60 år eller äldre 34 0% Varje dag 1-­‐2 ggr/vecka Ej svar Bas:
Fråga 29:
Fråga 30:
37 20% 33 40% 60% 24 10 1 Under 60 år 20 12 1 60 år eller äldre 25 19 0% 80% 100% 3-­‐5 ggr/vecka Aldrig eller mycket sällan 13 24 20% 40% 31 30 1 25 28 4 60% 5-­‐fler ggr/vecka 2-­‐4 ggr/vecka Aldrig Ej svar Under 60 år (n=273), 60 år eller äldre (n=1728) Hur mycket rör du dig :ll vardags (motsvarande 30 min promenad så aC du blir lite läC varm)? Hur oja ägnar du dig åt någon/några av dessa mo:onsformer under en vanlig vecka? Går med stavar/
rask promenad, springer/joggar, simmar, cyklar, skidåkning/långfärdsskridsko, styrketräning på gym eller annan krävande mo:onsform? 80% 100% 1-­‐2 ggr/vecka 39 Sammanfa"ning och slutsatser §  Demografin är i sort se" idenQsk med den 2010 §  33% har haA sin diabetes i mindre än 10 år mot 40% 2010 och 66% i över 10 år jämfört med 60% 2010. Upplevelse av behandling och informaQon samt inställning Qll vem som har ansvaret: §  Ungefär hälAen 47% anser a" de själva bär huvudansvaret. §  Hela 90% anser sig ha någon form av ansvar för sin behandling. §  Man får sin behandling via vårdcentral /husläkare (85%). §  En klar majoritet 80% har svarat a" de är nöjda 15% är mindre nöjda eller missnöjda. §  Utrymme för förbä"ringar och det är främst ökad Qllgänglighet som ejerlyses §  En ökande majoritet (71 -­‐81%) är nöjda med informaQon om diabetes och behandling. §  Speciellt stor är nöjdheten med diabetessjuksköterskan Nöjdheten har dessutom ökat 2014. §  Diabetessjuksköterska och läkare är de främsta informaQonskällorna 40 Sammanfa"ning och slutsatser Kännedom och delakQghet i olika behandlingsalternaQv : §  Kännedom om olika behandlingsalternaQv har en majoritet 40% svarat a" de är osäkra §  En klar majoritet och en ökad andel från 66 Qll 73% känner sig delakQga §  DelakQgheten har ökat sedan 2010 men forIarande är osäkerheten och okunskapen stor (56%) §  UtbildningsakQviteterna har klart minskat i förhållande Qll 2010 och hela 40% har aldrig få" någon utbildning och av de som haA sin diabetes 3 år eller kortare är det hela 52% som inte få" någon utbildning. §  Utbildning på sjukhus har drasQsk minskat. §  Utbildning är det område där förändringen varit mest negaQv i förhållande Qll 2010 41 Sammanfa"ning och slutsatser Behandling och upplevelsen av behandlingen och dess påverkan på livskvalité: §  Andelen som mäter si" blodsocker har minskat från 95 :ll 88% 2014. §  De som får tests:ckor har minskat från 96 :ll 85% 2014. §  En klar minskning av blodsockerkontrollerna i förhållande :ll 2010 och andelen som inte känner Qll si" blodsockervärde har ökat starkt från 6 Qll 26%. §  Dessutom har andel som inte diskuterat si" blodsockervärde med någon inom vården ökat från 11 Qll 18% 2014 -­‐ en oroande utveckling §  Andelen som fåC ögonbo"enundersökning har minskat från 96 Qll 90% 2014 §  21% har inte få" någon fotundersökning. Även här ser vi en klar nega:v förändring §  Andelen med table"er eller annan injekQonsbehandling har ökat starkt 2014. Vidare har Biaguanider ökat från 54 :ll 88%. Regionala skillnader där 30% i Uppsala får Sulfonider, 14% DPP4-­‐hämmare och i V Götaland 15% Glinider §  Förskrivning av nyare ”innovaQva läkemedel”* jämfört med övrig behandling varierar strakt mellan regionerna Uppsala och Skåne är i topp (30%) och Östergötland lägst med 5% §  Andelen som tar sin ordinerade behandling har klart minskat från 83 Qll 77% 2014. §  Nära 60% och en ökande andel oroar sig för sin diabetes och det är främst följdsjukdomar som oroar 42 Sammanfa"ning och slutsatser §  Knappt hälAen har inte haA något problem med blodsockerhalten/hypoglykemi §  Genomgående görs betydligt mindre 2014 för a" undvika lågt blodsocker. E" resultat som förbryllar. §  Kosten, blodsocker, blodtryck och vikten är det man anser vara vikQg a" ha kontroll över. §  De som har haj diabetes 3 år eller kortare anser aC vikten , mo:on och aC sluta röka är vik:gare än de som haj diabetes 10 år eller längre §  Osäkerheten vad behandlingen med blodsockersänkande läkemedel ger för negaQva effekter har ökat 2014. §  Andelen som föredrar aC skjuta upp insäCande av insulin har ökat från 56 :ll 64% 2014. §  Sömn och fysiska akQviteter är det som främst påverkas av lågt blodsocker. §  Andelen som ägnar sig åt mo:on regelbundet är störst i VästerboCen och minst i Västra Götaland. Rela:vt liten skillnad mellan äldre och yngre när det gäller mo:on. 43