Här

IT-Universitetet Göteborg
Designmetodik, 3p
Projektrapport, Projekt 1
2003-11-06
Bildalmanackan
- ett kommunikationsverktyg för familjer
Grupp 5:
Hanna Friberg, [email protected]
Annica Löfving, [email protected]
Mia Malmberg, [email protected]
Yvonne Stenberg, [email protected]
Sofia Torberntsson, [email protected]
Innehållsförteckning
1. UPPGIFT .................................................................................................................................................. 3
2. MÅLGRUPP ............................................................................................................................................. 3
3. ARBETSPROCESS .................................................................................................................................. 3
3.1 VÅR IDÉ ................................................................................................................................................ 3
3.2. INFORMATIONSSÖKNING OCH METODBEARBETNING ............................................................................ 4
4. DESIGNMETODER ................................................................................................................................ 4
4.1 LOOK – GUIDED TOURS ........................................................................................................................ 4
4.2 LEARN - COGNITIVE TASK ANALYSIS ................................................................................................... 5
4.3 ASK - COLLAGE .................................................................................................................................... 5
4.4 TRY – BEHAVIOUR SAMPLING .............................................................................................................. 5
5. PROTOTYPEN ........................................................................................................................................ 5
6. RESULTAT AV METODTESTNING ................................................................................................... 6
6.1 GUIDED TOURS ..................................................................................................................................... 6
6.2 COGNITIVE TASK ANALYSIS ................................................................................................................. 7
6.3 COLLAGE .............................................................................................................................................. 8
6.4 BEHAVIOUR SAMPLING........................................................................................................................10
7. DISKUSSION & SLUTSATSER ...........................................................................................................11
7.1. GUIDED TOURS ...................................................................................................................................11
7.2. COGNITIVE TASK ANALYSIS ...............................................................................................................11
7.3. COLLAGE ............................................................................................................................................12
7.4. BEHAVIOR SAMPLING .........................................................................................................................12
7.5 VÅR PROTOTYP ....................................................................................................................................12
8. ARBETSFÖRDELNING ........................................................................................................................13
REFERENSER ............................................................................................................................................14
BILAGA 1 – UPPGIFTSKORTEN ...........................................................................................................15
BILAGA 2 – BILDER PÅ DEN KLARA PROTOTYPEN .....................................................................17
BILAGA 3 – AKTIVITETSBILDER TILL VÅR PROTOTYP .............................................................19
BILAGA 4 – URSPRUNGLIG PROTOTYP ............................................................................................21
2
1. Uppgift
Vi fick i uppgift att skapa en konceptuell skiss på ett nytt kommunikationsverktyg. Med
uppgiften fanns två begränsningar; artefakten fick inte ha någon pixelbaserad skärm och
det skulle inte gå att kommunicera med tal i systemet.
Den konceptuella skissen skulle skapas genom olika designmetoder som gruppen var
tilldelad i kategorierna; Learn, Look, Ask och Try. I learn-kategorin, som handlar om att
skaffa och analysera information för att upptäcka mönster, fick vi metoden Cognitive
Task Analysis. Look har att göra med att studera människor för att ta reda på hur de gör
istället för vad de säger att de gör. I denna kategori fick vi metoden Guided Tours.
Kategorin ask handlar om att involvera människor för att få fram information, där vi blev
tilldelade metoden Collage. Avsikten med Try är att testa och skapa simuleringar för att
bättre förstå människor i användningssituationen och kunna utvärdera designen. I denna
kategori fick vi metoden Behaviour Sampling.
2. Målgrupp
Vi riktar vår idé till familjer som behöver hjälp med planering och kommunikation. Vi
tänker oss en familj bestående av en mamma och pappa med ett eller flera barn. Barnens
ålder är inte specifik utan vår prototyp ska vara anpassad så att den kan användas av alla
åldrar. Vi har valt att arbeta med bilder för att även barn som inte kan läsa har möjlighet
att använda prototypen.
3. Arbetsprocess
Till första mötet med gruppen hade vi alla tänkt igenom uppgiften och försökte komma
med idéer för hur uppgiften skulle kunna lösas. Vi började diskutera idéer som
”känselhandskar”,
”relationssensorer”,
och
”kommunikationsalmanackan”.
Kommunikationsalmanackan kom till genom associationsmetoden, då en gruppmedlem
gjorde en fri association kring bilderna på två av metodkorten, Collage och ”Behavior
Sampling” (se Bilaga 1). För att strukturera våra idéer använde vi metoder som
mindmaps och skisser. När vi hade våra idéer nedtecknade på papper tittade vi även på de
olika designmetoder som vår grupp hade blivit tilldelade att undersöka. Vi tittade på hur
idén skulle kunna genomföras med hjälp av de olika metoderna. Vi kom fram till att vår
kommunikationsalmanacka var den som var mest genomförbar och såg möjliga lösningar
till utveckling av prototypen genom de givna metoderna.
3.1 Vår idé
Vi tänker oss en bildalmanacka som en familj kan använda för att kommunicera
och planera aktiviteter veckovis. Eventuellt skall också almanackan kunna förmedla
familjemedlemmarnas nuvarande sinnesstämning. Exempelvis kan olika smilisar eller
andra symboler visa hur man mår för stunden. Det är viktigt att almanackan placeras
synligt centralt i hemmet så att alla lätt kommer åt informationen. Vi tror att kylskåpet är
en utmärkt yta för almanackan där bilderna kan fästas med magneter. Köket är också den
naturliga mötesplatsen i hemmet. Med en bildalmanacka tror vi att planeringen blir
roligare och hela familjen blir mer involverad, i till exempel framtagning av lämpliga
bilder.
3
Det bildmaterial som krävs varierar givetvis beroende på alla familjemedlemmarnas
aktiviteter. Här kan till exempel vykort, fotografier eller teckningar användas. Vi tror att
igenkännliga bilder går snabbare och lättare att utläsa på långt håll, som till exempel från
middagsbordet, än texten ur en vanlig traditionell almanacka. Barn som ännu inte kan
läsa kan utifrån bilderna än då förstå vad som skall hända under veckan. I
bildalmanackan är det också enklare att boka om aktiviteter än i en vanlig almanacka,
genom att enbart flytta runt bilderna slipper vi göra kladdiga anteckningar och
överstrykningar.
Vi har också diskuterat att använda ett tittskåp där småprylar symboliserar olika
aktiviteter istället för en plan bildalmanacka. Det kan däremot vara svårt att få alla saker
att ligga still eftersom en kylskåpsdörr öppnas flera gånger varje dag.
3.2. Informationssökning och metodbearbetning
Efter handledning delade vi sedan upp arbetet så att gruppmedlemmarna fick en
designmetod var att undersöka närmare och skriva om. Då metoderna inte räckte till fick
en gruppmedlem i uppgift att beskriva vår idé och göra en grafisk skiss över det tänkta
systemet.
Nästa steg var att genomföra metoderna en efter en. Vi valde att ändra om ordningen på
de två första metoderna Guided tours och Kognitiv uppgiftsanalys. Vi ville börja med att
se vad användare gör idag, för att sedan gå över till att lära oss om hur de underliggande
processerna går till. Den ordningen föll sig lämpligare för det vi ville genomföra. Vi
intervjuade en rad olika personer och sammanställde resultaten. Efter detta gick vi över
till Cognitive Task Analysis.
När vi hade kommit så här långt och var väl insatta i de olika designmetoderna började
arbetet med prototypen. Vi utvecklade den parallellt med att vi genomförde de två sista
metoderna: Collage och Behavior Sampling. De två sista metoderna går i princip ut på att
verifiera och testa den initiala prototyp som gruppen kommit fram till efter att ha
utvärderat resultaten från de två tidigare metoderna.
4. Designmetoder
I detta stycke tar vi upp de designmetoder som vår grupp tilldelats. Hur vi modifierat och
tillämpat designmetoderna finns under rubrikerna ”Guided Tours” (6.1), ”Cognitive Task
Analysis” (6.2), ”Collage” (6.3) och ”Behaviour Sampling” (6.4). De kort vi blev
tilldelade finns att beskåda och läsa i bilaga 1.
4.1 Look – Guided Tours
Det första metoden som vi utgick ifrån var Guided Tours. Metoden går ut på att följa de
medverkande i undersökningsgruppen i en guidad genomgång och se hur de hanterar
problemområdet samt vilka aktiviteter som uppkommer. Man vill även analysera och
identifiera de objekt och handlingar som är viktiga för hur användarna hanterar och
värderar det relevanta problemområdet. Metodens syfte är att få en uppfattning i hur vår
målgrupp hanterar liknande uppgifter eller situationer idag. (Bilaga 1)
4
4.2 Learn - Cognitive Task Analysis
Metoden är utvecklad ur traditionell Task Analysis, en metod som hjälper designern att
undersöka underliggande kognitiva processer vid problemlösning. Cognitive Task
Analysis uppkom i början av 1980-talet för att göra det möjligt att analysera komplexa
uppgifter enklare. Varje gång vi genomför en handling för att nå ett mål, använder vi oss
av flera delegerande. Det finns ofta flera olika sätt att lösa samma uppgift på och dessa
olika sätt innebär olika beslut av personen som genomför dem. Med en Cognitive Task
analysis kan dessa beslut, tankeprocesser och människors tolkning av sensorisk input
hjälpa designern att förutspå användarens förmågor inför uppgiften (Schraagen, J.M.C et
al, 2000). Den gör det enklare att rama in problemområden samt användarens förväntade
krav och handlingar vid användning av systemet. Efter genomförd analys sker en
insamlig av information runt problemen och de organiseras för att lättare få en bild av
helheten och därigenom klargöra orsaken och lösa eller motverka problemet (Monk, A.F
& Gilbert, G.N., 1995). Kognitiv uppgifts analys har används i industriell design samt
skapandet av policy för företag och även bland annat för att ta fram användarkrav vid
skapandet av nya system (Schraagen, J.M.C et al, 2000).
4.3 Ask - Collage
När Collage används som designmetod blir användarna ombedda att skapa ett collage
utifrån en samling bilder och förklara innebörden av de bilder de väljer samt varför de
arrangerar bilderna på ett visst sätt. Ett collage används för att illustrera användarnas
förståelse och uppfattning om bilder och problem, och för att hjälpa dem att sätta ord på
tema som är komplicerade eller som inte tidigare är tänkta på. (Bilaga 1)
4.4 Try – Behaviour Sampling
Den sista metoden som vi använde är Behaviour Sampling. Enligt Martin & Bateson
(1993) innebär metoden att "the observer watches the whole group of subjects and records each occurrence of a particular type of behaviour, together with details of which individuals are involved" (ibid., s. 87). Detta innebär i vårt fall att man studerar vad
människor gör med den artefakt som de tilldelas. Metoden kan tänkas ha vissa likheter
med etnografiska metoder så som observationer (se till exempel Hammersley och
Atkinson, 1995). Vi ser dock skillnader. Vår tolkning är därför att tyngdpunkten i
metoden ligger på själva beteendet, snarare än på kontexten och förståelse av den som det
är i etnografin.
5. Prototypen
Vi ville tillverka en prototyp av vår almanacka som var enkel för både oss och
användaren att hantera. Utifrån detta valde vi att jobba med papper. När vi startade
arbetet utgick vi ifrån den plats där vi hade tänkt oss att ha almanackan, nämligen på
kylskåpet där den tillsammans med bilderna är tänkt att fästas med magneter. För att
utnyttja kylskåpsytan är prototypen relativt stor, det finns på så sätt plats för flera bilder
på en och samma dag. Bildalmanackan skulle också fungera i en mindre skala. Vi gjorde
två varianter av prototypen. I den första som synes i bilaga 2, bild 3 så ligger
veckodagarna till vänster och nedåt med ett foto av varje familjemedlem överst. Varje
person har alltså en kolumn till sitt förfogande. Den sista kolumnen är till för hela
5
familjen. I den andra varianten (som egentligen var vår ursprungliga) valde vi att vända
på prototypen och låta veckodagarna utgöra kolumnrubriker och familjemedlemmarna
inleda varje rad (se bilaga 2). Våra tester (se avsnitt 6) visade att den första varianten var
att föredra. För att framför allt särskilja dagarna valde vi att ha färg på veckodagsflikarna.
Här utgick vi från de färgpapper som fanns tillgängliga. Vi hade egentligen velat ha
mildare färger och fler färgvarianter för att slippa dubblera färgerna. Vi diskuterade att
ytterligare tydliggöra dagarna genom att även låta veckodagens färg löpa vidare utmed de
horisontella linjerna på bildalmanackan. Till prototypen gjorde vi också ett antal bilder
som föreställer exempel på vad man kan tänkas göra, se bilaga 3. Korten på personerna är
tänkta att ligga överst. Bilderna på aktiviteterna är tänkta att fästas på den dag då man
skall göra något. Om flera aktiviteter finns på samma dag så läggs de i den ordning eller
på det sätt man vill. Senare valde vi även att komplettera almanackan med siffror uppe i
vänstra hörnet för att visa aktuell vecka. Av testerna framgick också att för vissa
händelser behöver tid anges. Vi kom då på idén att möjliggöra att en klocka kunde fästas
ovanpå aktivitetsbilden om man ska göra något en speciell tid. Efter interaktion med
prototypen kan det se ut som på bilden nedan.
Bild 1: Så här kan det se ut när man använder almanackan.
6. Resultat av metodtestning
I detta stycke tar vi upp hur vi tolkat och modifierat designmetoderna samt resultaten av
våra tester och analyser av de olika metoderna. Som vi ser det så främjar metoderna en
iterativ designprocess. På grund av de angivna tidsramarna har vi inte kunnat använda
metoderna riktigt på det sättet. Vi har däremot fått med oss användbara idéer från varje
metod som har lett till kontinuerlig modifiering av prototypen och idén.
6.1 Guided Tours
Vi kunde inte använda oss av denna metod fullt så som fanns beskrivet på korten - med
bara verkliga observationer. Istället modifierade vi metoden på så sätt att vi utgick ifrån
6
ett antal frågeställningar och använde oss därefter av intervjuer istället för observationer
för att hinna få ett så brett undersökningsmaterial som möjligt. Vi utgick från följande
frågeställningar vid undersökningen:
 Hur planerar familjen idag? Är det organiserat (t ex sätter er ner 1 ggr/vecka),
eller sker planeringen allt eftersom?
 Har ni någon speciell metod när ni skriver, t ex förkortningar eller något annat?
 Inkluderar ni barnen i planeringsarbetet? Har de möjlighet att planera själva eller
är det föräldrarna som sköter planeringen?
 Använder ni något slags planeringsverktyg?
För att genomföra metoden Guided Tours satte vi samman en undersökningsgrupp som vi
tyckte tillsammans täckte in den målgrupp som vi tänkt oss för vårt
kommunikationsverktyg. Undersökningsgruppen omfattades av 6 familjer, som omfattar
både familjer med och utan barn.
När vi går igenom de resultat som framkom av intervjuerna ifrån Guided Tours så kan vi
konstatera att de objekt som alla framhöll vara viktigast för planeringen var papper,
penna och en almanacka av något slag. Även PostIt-lappar var flitigt utnyttjat som ”komi-håg” verktyg. En familj hade ett helt litet system med PostIt-lappar. Om det var något
akut som de måste minnas till dagen efter så satte de en PostIt-lapp på dörren, och på
kylskåpet satte de lappar med saker som skulle ske långt fram i tiden.
I nästan alla familjer som undersöktes var planeringen ingen organiserad process, utan de
planerade upp intressanta händelser allt eftersom de uppkom. De familjer i
undersökningsgruppen som hade små barn (under 10 år) skötte oftast planeringen för
barnens räkning. Detta för att de flesta av de händelser som noterades för barnen var av
den karaktär att det även krävdes en vuxens medverkan. I de familjer som hade barn över
10 år inkluderades ofta barnen i planeringsarbetet dels genom t ex diskussioner vid
middagsbordet, och dels genom att de själva fick skriva in saker i en gemensam
almanacka.
De familjer som vi tillfrågat använde mest sina almanackor för att planera in händelser
som t ex tandläkarbesök, ledigheter, semester, fotbollsmatcher, fotografering i skolan och
dyl. Det var ingen i undersökningsgruppen som använde familjeplaneringen för
detaljplanering, t ex när de skulle handla, städa eller så.
6.2 Cognitive Task Analysis
Vid användning av Cognitive Task Analysis i detta projekt behövdes inga större
modifieringar göras av metoden. Valet av kommunikationsmedel gjordes mycket utifrån
de metoder som fanns tillgängliga mer än tvärt om.
Efter genomgången studie av hur målgruppen löser planering och kommunikation idag
gjordes en analys av uppgiften utifrån ett kognitivt perspektiv. Vi generaliserade
uppgiften och plockade ut sensoriska input, tankeprocesser och beslut användaren måste
genomgå vid planering och användning av almanackor eller Post-it lappar. Detta
sammanställde vi i tabell 1.
7
Position:
Uppgift:
Uppgift
1.1.
Strukturera
veckans
aktiviteter
mha Post-it
lappar.
1.2
Strukturera
veckans
aktiviteter
mha
almanacka.
Hemmet
1. Strukturera upp veckans planer. Kommunicera med övriga i familjen.
Kompo Aktivitet Tankeprocess
Beslut
input
nenter
Post-it
Greppa
Minnas dag och Besluta på
Känsel: känna
lappar
Fästa
tid.
vilken sida av
att lappen fäster
lappen man ska t.ex.
skriva samt var Syn: ser att
den ska fästas.
lappen fäster.
Penna
Greppa
Skriva
Formulera
aktiviteten,
planen. Veta
hur man skriver.
Almana
cka
Bläddra
Minnas
aktivitet,
månad, dag och
vecka. Kunna
läsa och känna
igen siffror.
Penna
Greppa
Skriva
Formulera
aktiviteten.
Bestämma vad
som ska skrivas,
samt vilken sida
av pennan ska
användas.
Hur ska
aktiviteten
formuleras.
Besluta var man
ska skriva.
Vilken sida av
pennan ska
användas. Hur
ska aktiviteten
formuleras.
Feedback mha
syn då man
skrivit, mha
känsel då
pennan greppas
t.ex.
Syn: då man
bläddrar och
letar efter rätt
datum.
Känsel: ta
endast ett blad i
taget.
Känsel: pennan
greppas och
trycker mot
pappret. Syn:
feedback då
man skrivit
något.
Tabell 1. Resultatet från den Kognitiva Uppgiftsanalysen.
6.3 Collage
När vi hade gjort den kognitiva uppgiftsanalysen gick vi vidare till att använda metoden
Collage. Vi ville se hur användarna reagerade på prototypen och bilderna vi hade valt att
ta fram. Vi undersökte dessutom om de hade samma referenser och associationer till
bilderna som vi som designers hade, samt hur de kategoriserade och organiserade dem.
På så sätt kunde vi se om bilderna var otydliga och svåra att tolka, och ha möjlighet att
8
modifiera dessa så att de bättre passade användarens mentala bild. Vi kontaktade en
person som ingick i vår målgrupp. För att vi skulle få en övergripande bild av
informantens situation idag började vi med att ställa samma frågor som användes i
Guided Tours. I följande text kallar vi vår testperson för Lisa.
Idag planerar familjen på lite olika sätt. Matinköpen är spontana, medan fest, jobb och
skola planeras. Alla sluttider och starttider måste samordnas med barnens dagistider. För
Lisa är tiderna viktigare än för hennes man, då hon åker buss och han bil. Lisa skriver i
egen almanacka. De använder förkortningar när de skriver och ringar in det som är extra
viktigt. De barn som är för små inkluderas inte i planeringen, medan det större barnet
inkluderas via telefon och sms. De använder anslagstavla, griffeltavla i köket där båda
föräldrarna passerar ofta. Viktiga meddelanden både skrivs här samt kommuniceras.
Det första vi gjorde var att visa prototypen utan bilder och fråga Lisa vad den föreställde.
Hon såg att det var en typ av almanacka. Det första hon kommenterade var färgvalet på
veckodagarna. Hon hade velat ha haft röd färg på söndag och mer balans på färgerna
inbördes. Lisa tillade att det var roligare med färg än ingen alls. På vår fråga om vad de
översta flikarna var till för gissade hon på olika tider på dygnet. Vi berättade att tanken
var att varje person skulle ha en kolumn. Vi vände på prototypen och visade henne andra
sidan. På den ursprungliga sidan låg veckodagarna vertikalt och på den nya sidan
horisontellt. Vi frågade henne vilken sida hon tyckte bäst om. Lisa tyckte att den vertikala
var bättre. Den passade henne bättre, eftersom vi läser från vänster till höger. Vi kan se
att det viktiga för henne alltså var att se vad om händer under en dag och inte vad som
händer en person under hela veckan.
Vi frågade Lisa var hon skulle vilja placera almanackan i sitt hem. Hon kunde tänka sig
att ha den på en plats där man passerar ofta, till exempel i köket. Efter detta tog vi fram
bilderna och frågade Lisa vad de betydde. Hon tog då bilderna och lade ut dem på
prototypen och grupperade dem som: idrott, fest (dans, kalas och party, gå på krogen),
doktor, shoppa, resa, musiklektion och teater. Hon laborerade vidare med bilderna och
grupperade sedan om dem så att fest, idrott, teater och musik gemensamt grupperades
som fritid (något man vill göra). Shoppa mat är ett nödvändigt ont och något man måste
göra. I detta skede berättade vi om tanken med veckonummer överst i hörnet. Lisa hade
gärna sett att datum var utsatt på veckodagarna.
Vi frågade om bilderna och om de skulle passa in i hennes familj eller om det var några
hon saknade. Lisa ansåg att alla var möjliga för hennes familj. Hon saknade
bilder/fotografier på släktingar för att hålla koll på när de fyller år. Alternativt skulle Lisa
kunna tänka sig att skriva namnet på släktingarna i almanackan. Vi bad henne visa hur
hon skulle kunna använda denna almanacka i sin familj. Hon låtsades planera veckan och
placerade ut tänkbara aktiviteter och talade samtidigt högt om hur hon tänkte. Lisa
placerade ut bilderna i läsriktningen från vänster till höger om det skedde flera aktiviteter
på en dag. Om det bara skedde en lade hon bara ut bilden slumpmässigt i rutan. Vi
frågade Lisa om hon saknade en tidsaxel och om det är viktigt vilken tid saker ska ske.
Hon ansåg att det är viktigt för vissa saker. Förutom att lägga bilderna i ordning hade hon
9
inget förslag på hur det skulle realiseras, men hon gillade vår idé att fästa små klockor
ovanpå bilderna.
6.4 Behaviour Sampling
I sista designmetoden, Behaviour Sampling, var det intressant att se hur vår målgrupp
interagerar med vår bildalmanacka, som efter de tidigare metodtesterna nu modifierats
något. Fokus var här på hur användaren beter sig, vad som sägs, görs och inte görs.
Intressant att observera var också i vilken ordning saker gjordes, om användaren visade
sig osäker, ändrade sig eller verkade sakna något.
Vi har utfört detta test på en person, nedan kallad Lotta. Lotta är yrkesarbetande, gift och
har tre söner. Innan testet påbörjades placerades prototypen på ett bord med alla bilderna
inklusive blanka bildpapper och en penna ovanför. Eftersom inga foton fanns på
testpersonens familjemedlemmar placerades andra foton i rutorna komplimenterat med
deras namn. Den enda uppgift som gavs till testpersonen var att med hjälp av det material
som fanns tillgängligt planera familjens nästa vecka. Hon uppmuntrades till att
improvisera/använda fantasin och lösa de problem som uppkommer efter bästa förmåga.
Lotta fick också veta att prototypen egentligen var avsedd för kylskåpet med möjlighet att
fästa bilderna med magneter.
Eftersom Lotta pratade högt under hela metodtesten var det enkelt att följa hennes
tankegångar.
1. Lotta började med att titta på prototypen och konstaterade genast att almanackan
innehöll rader för alla veckans dagar och kolumner för alla familjemedlemmar
samt hela familjen.
2. Nästa fokus blev att studera de tillgängliga bilderna. Kommentarerna blev nu att
hon aldrig planerar konstanta tider/aktiviteter såsom handbolls- och
fotbollsträningar. Det är ändå aktiviteter som var och en har/får hålla reda på
själva. Eftersom det är aktiviteter som ständigt återkommer är det för jobbigt att
föra sådana anteckningar. Själv för Lotta enbart anteckningar över udda
aktiviteter. När det är dags att handla planeras inte heller i förväg.
3. Hon resonerade sedan högt om redan planerade aktiviteter för familjen. Hon kom
på att hennes minsta son ska till tandläkaren 15 november och blev då frustrerad
över att almanackan inte sträckte sig så långt. Hon placerade istället
tandläkarbilden nedanför almanackan rakt under sin sons namn och gick sedan
vidare. Problemet blev det samma för att visa att hennes man skulle resa bort med
jobbet tre dagar veckan därpå.
4. Utan några problem placerades sedan ytterligare bilder ut, resebilden då Lotta ska
resa bort med jobbet, handbollsbilderna då sönerna har handbollsmatch både
lördag och söndag, läkarbilden för ett läkarbesök, o s v.
5. Efter att ha placerat ut instrumentbilden på ett av barnen ångrade hon sig och
påpekade att det får han hålla reda på själv eftersom även detta är en
återkommande aktivitet.
6. När hon skulle placera ut att familjen var bjudna på fest satte hon bilden på sig
själv samtidigt som hon konstaterade att kolumnen för familjen inte var
10
nödvändig, eftersom det ändå är hon som håller koll och påminner resten av
familjen.
7. Lotta tvekade över hur hon skulle ha markerat sin mans arbetsresa som sträcker
sig över flera dar. Efter en stunds fundering ville hon gärna ha haft någon slags
start- och målmarkering.
8. Vid mer än en aktivitet på en och samma dag placerade Lotta den viktigaste
överst och resterande i den ordning de skall ske (från vänster till höger, uppifrån
och ner). Det primära för henne var inte exakt klockslag utan snarare påminnelsen
om vilken dag det är.
9. Lotta använde aldrig vare sig pennan eller de blanka pappren för att hitta
alternativa lösningar. Däremot uttryckte hon önskemål om att kunna använda lösa
bokstäver till förkortningar.
10. Mot slutet av testen konstaterade Lotta att det trots allt inte var så dumt att ha
stående tider i bildalmanackan eftersom de kan sitta kvar från vecka till vecka.
Det blir således inte det extrajobb som Lotta vill undvika genom att anteckna
aktiviteterna i en traditionell almanacka.
7. Diskussion & Slutsatser
Utifrån vårt resultat kan vi se att almanackan mycket väl skulle fungera i en familj. Vi
kan också konstatera att varje familj redan har något typ av arbetssätt. På så sätt kan varje
familj anpassa almanackan på ett sätt som passar just dem.
Även om designmetoderna i sig inte genererade idén om bildalmanackan har vi genom att
använda dem fått en djupare förståelse för vår idé och inte minst fått stöd i att
vidareutveckla den. Vi har upplevt att metoderna passade vår idé väldigt bra vilket gjorde
dem praktiskt genomförbara. Givetvis hade en iterativ process där designmetoderna
upprepas varit gynnsam för en vidareutveckling av vår bildalmanacka.
7.1. Guided tours
Genom att använda metoden Guided tours fick vi ett bra underlag för hur vi skulle
utforma prototypen. Vi fick en bra förståelse för vilka fysiska objekt som målgruppen
använde sig av vid planeringen, samt hur de såg på planeringsprocessen och vad för slags
aktiviteter som faktiskt planerades.
7.2. Cognitive Task Analysis
Det var från början svårt att avgöra om vi skulle göra analysen på vår prototyp eller på
den metod som användaren använder sig av idag. Eftersom upplägget på vår
designprocess bygger på att resultatet från Guided tours skulle vara utgångspunkten vid
uppgiftsanalysen valde vi att analysera detta resultat. Uppgifterna blev alltså de som står
i Tabell 1, det vill säga Strukturera veckans aktiviteter mha Post-it lappar och
Strukturera veckans aktiviteter mha almanacka.
Resultatet av analysen som visas i tabell 1 resulterade i många basic-konstaterande som
till exempel att man måste ha finmotorik för att greppa pennan och att man måste
bestämma var man ska skriva och med vilken sida av pennan, men det gav också några
11
användbara konstateranden. För att använda almanacka eller Post-it lappar krävs
förutsättningen att användaren kan läsa och skriva. När vi genomförde Guided tours
märkte vi att det oftast var mamman i familjen som planerade veckan. Troligtvis beror
detta på att vuxna planerar tid bättre, men i våra testfamiljer berodde det kanske också på
att planeringen förutsatte skriv- och läskunnighet.
Såhär i efterhand insåg vi att det hade varit bra att iterera denna metod på vår prototyp.
Metoden användes i vårt fall väldigt tidigt i designprocessen, men den är bra att använda
även i ett senare skede. Om mer tid funnits hade vi efter genomförd utvärdering av
prototypen även gjort en Cognitive Task Analysis på den.
7.3. Collage
Att använda collage som designmetod visade sig passa väldigt bra på vår prototyp, då vi
använde oss av bilder som kunde tolkas och arrangeras utifrån användaren. Metoden
visade att bilderna kan tolkas på olika sätt, och i just vår prototyp hade innebörden av
bilderna mindre betydelse. Huvudsaken är att familjemedlemmen kan kommunicera och
bli påmind om en viss aktivitet, att en aktivitet sker just den dagen.
Vi använde oss av så enkla bilder som möjligt, vilket gjorde det svårt för användaren att
misstolka dem. T ex spela fotboll illustrerades med en bild på en människa som spelar
fotboll. Det kan tänkas att collage är intressant att använda när t ex känslor ska förmedlas
genom bild. Då blir det än viktigare vad användaren får för känsla för bilden och hur den
tolkas.
Metoden collage hade även varit bra att iterera, så att bilderna om de hade varit otydliga
och svåra att förstå hade kunnat modifieras för att senare testas igen.
7.4. Behavior sampling
Metoden gav oss mycket stöd för hur vi hade tänkt själva prototypen skulle användas.
Via behaviour sampling kunde vi se hur användaren interagerade med almanackan på ett
mycket tydligt sätt. Eftersom Lotta pratade högt så fick extra insyn i hur hon tänkte.
7.5 Vår prototyp
Resultaten av våra designmetoder har successivt bidragit till att vi modifierat prototypen.
För att bidra till att även barnen ska kunna medverka i planeringsarbetet valde vi att göra
en prototyp där vi använt bilder istället för text. Prototypen utformades till ett bra
mellanting mellan Post-it lappar och en almanacka eftersom man både fäster upp bilder
och ser en almanacka framför sig.
Vi har ju tänkt oss att almanackan och bilderna skall sitta på ett kylskåp med magneter.
Almanackan kan göras i ett laminerat, lite mer räffligt material så att bilderna inte glider
av. Eftersom almanackan skall hålla länge tycker vi att laminat verkar passande. Det är
12
också viktigt att själva almanackan sitter fast ordentligt på underlaget, eftersom man
öppnar och stänger kylskåpet ett flertal gånger per dag.
Bilderna till almanackan är tänkta att anpassas till familjen som använder den. Det finns
ett antal grundbilder att utgå ifrån. Om man har aktiviteter som inte representeras kan
man göra egna bilder. Detta aktiverar familjen och framförallt barnen.
Vi har medvetet valt att låta almanackan vara generell och därmed anpassningsbar och
flexibel. Detta tar sig uttryck till exempel i att bilderna har olika betydelser för olika
personer, vilket inte är något hinder. Man väljer att använda den aktivitet som man tycker
passar. Annars skapar man nya. Vår testperson Lotta kom med en fundering om hur man
skulle göra om man vill ha start och sluttid på till exempel en resa, vilket är något man
skulle kunna bygga vidare på. Ett annat exempel på flexibilitet är att varje enskild person
kan placera ut veckans aktiviteter på det sätt man vill. Sker det flera saker på en dag kan
man själv välja hur man vill visualisera detta. Man kan sätta dem i läsordning,
slumpmässigt eller uppifrån och ned. Skall man handla till festen så kan man t ex
kombinera bilderna genom att fästa dem ovanpå varandra. Det är helt upp till användaren
att använda almanackan och dess bilder som hon vill.
8. Arbetsfördelning
Under designprocessen har samtliga medlemmar i gruppen varit aktiva i idé generering.
När vi väl bestämt oss för vilken idé vi skulle vidareutveckla delade vi upp uppgifter
mellan individerna i gruppen. Teorin delades upp runt metoderna så att en person
fördjupade sig i en metod, och en person fick i uppgift att skriva om vår idé och hur vi
utvecklade den. Alla i gruppen medverkade i arbetet att utföra undersökningarna genom
att genomföra intervjuer och testa idéer i undersökningsgruppen. Yvonne genomförde
och sammanställde resultaten av Behavior Sampling och Collage, det senare tillsammans
med Hanna. Annika sammanställde resultatet från Guided Tours, och Mia och Sofia
utförde och sammanställde Cognitive Task Analysis. Den fysiska prototypen framställdes
genom ett teamwork mellan Mia, Sofia och Hanna. Sammanställningen av rapporten har
varit ett gemensamt arbete där samtliga gruppmedlemmar deltagit aktivt.
13
Referenser
Hammersley, M. & Atkinson, P. Ethnography: Principles in Practice. London: Routledge.
1995.
Martin, P. & Bateson, P. Measuring Behaviour: an Introductory Guide. Cambridge:
Cambridge University Press. 1993.
Monk, A.F. & Gilbert, G.N., Perspektives on HCI – Diverse Approaches, Academic
Press Inc., London, 1995.
Schraagen, J.M.C., Ruisseau, J.I., Graff, N., Annett, J., Strub, M.H., Sheppard, C., Chipman, S.E., Shalin, V.L. & Shute, V.L. (2000). Cognitive Task Analysis. The Human Factors and Medicine Panel (HFM). November.
14
Bilaga 1 – Uppgiftskorten
Korten med uppgiftsbeskrivningarna.
15
Baksidan av uppgiftsbeskrivningarna. De två sista bilderna användes i fri association.
16
Bilaga 2 – Bilder på den klara prototypen
Prototypen utan bilder med veckodagarna vertikalt.
Prototypen utan bilder med veckodagarna horisontellt.
17
Almanackan i ett kök på ett kylskåp.
Almanackan i ett kök på kylskåpet.
18
Bilaga 3 – Aktivitetsbilder till vår prototyp
Danslektion
Vuxenfest
Handla
Tandläkarbesök
Läkarbesök
Barnkalas
Fotbollsträning
Maskerad
Trumpetlektion
Handbollsträning
Pianolektion
Volleybollträning
19
Resa
Klocka som visar när
man ska göra aktiviteten.
Familjekolumnens bild.
Bilder på samtliga familjemedlemmar.
20
Bilaga 4 – Ursprunglig prototyp
v.45
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Annica
Bild 8: Den första och därmed den ursprungliga prototypen.
21