Version anpassad för distriktsläkare
Tinnitus
Vårdprogram
Sammanställt av
Överläkare Esma Idrizbegovic och
Hörselpedagog Ulla Poucette vid
Hörsel- och Balanskliniken
Karolinska Universitetssjukhuset
Stockholm
2009
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Vårdprogrammet är sammanställt under ledning av
Överläkare Esma Idrizbegovic och hörselpedagog Ulla Poucette
i samråd med
Överläkare Elisabeth Ternevall Kjerulf
Leg. Audionom Gunilla Hall
Leg. Audionom Jalil Shahabi
Layout och redigering
Leg. Audionom Charlotte Ahnborg
Hörsel- och Balanskliniken
Enheten för Diagnostik
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Stockholm
Reception: 08 - 585 815 65 Fax: 08 - 711 62 88
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm
Reception: 08 - 517 769 76 Fax: 08 - 517 740 41
Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom
Rosenlund, Tideliusgatan 12, plan 8, 118 69 Stockholm
Reception: 08 - 616 57 00 Fax: 08 - 616 57 50
e-post: [email protected]
Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna
Rosenlund, Tideliusgatan 12, plan 9, 118 69 Stockholm
Reception: 08 - 616 64 50 Fax: 08 - 616 64 51
e-post: [email protected]
--
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Innehållsförteckning
INLEDNING ...................................................................................................................... 5
BAKGRUNd ...................................................................................................................... 5
Organisation ................................................................................................................... 5
MEDICINSK BESKRIVNING ...................................................................................
Definition .........................................................................................................................
Förekomst och lokalisation .......................................................................................
Orsaker till hörselrelaterad tinnitus ...................................................................
Andra orsaker och bidragande faktorer till tinnitus ......................................
6
6
6
7
9
UTREDNING av personer med tinnitus................................................. 9
Kriterier för läkarmottagning för tinnitus - enheten diagnostik .............. 9
Kriterier för audionommottagning för tinnitus - enheten diagnostik .......... 10
Tinnitus läkarmottagning .............................................................................................. 10
Tinnitus audionommottagning ....................................................................................... 11
Frågeformulär .................................................................................................................... 11
Samarbetet mellan enheterna: tinnitusteam / tinnituskonferens .................. 13 BEHANDLING och VÅRD ....................................................................................... 13
omhändertagande av barn och ungdomar .............................................................. 13
Frågeformulär ........................................................................................................................ 13
Telefonrådgivning .................................................................................................................. 14
omhändertagande av vuxna ........................................................................................ 14
Tinnitusinformation för vuxna personer.............................................................. 14
Tinnitusinformation för personer med hörselnedsättning och tinnitus ................... 14
Tinnitusinformation för personer med normal hörsel och tinnitus ......................... 14
Audionomens roll vid tinnitusrehabilitering .................................................... 15
Läkarens roll vid tinnitusrehabilitering ........................................................... 16
Psykologens roll vid tinnitusrehabilitering ..................................................... 17
Kuratorns/socionomens roll vid tinnitusrehabilitering ............................... 17
skriftlig information om tinnitus .............................................................................. 18
Att sprida kunskap till vårdpersonal utom kliniken .......................................... 18
--
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
ORDLISTA ........................................................................................................................ 19
REFERENSER .................................................................................................................20
BILAGOR
Riktlinjer vid remisskrivning gällande personer med tinnitus som är i
behov av utredning ...................................................................................................... 21
Frågeformulär bas ......................................................................................................22
Frågeformulär tinnitus handicap inventory, thi ...............................................23
Frågeformulär hospital anxiety and depression scale, hadsa ...................... 24
Frågeformulär hospital anxiety and depression scale, hadsb ...................... 25
Patientinformation om tinnitus - Barn och ungdom .........................................26
Patientinformation om tinnitus - vuxna ................................................................27
--
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Inledning
Målsättning med vårdprogram om tinnitus är att skapa gemensamma
riktlinjer för utredning och behandling utifrån vetenskap och beprövad
erfarenhet. Det är riktat i första hand till personal på Hörsel- och Balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammet riktar
sig också till inremitterande som t. ex. primärvård samt läkare inom
öron-näsa-hals-specialiteten (ÖNH-läkare). Även personer med tinnitus
kommer att ha nytta av det.
Tydliga riktlinjer till remittenter är av stor betydelse för att få rätt
patienter till Enheten för Diagnostik respektive Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom och Enheten för Hörselrehabilitering
Vuxna (se bilagor).
Bakgrund
Organisation
Hörsel- och Balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset
(Hörselkliniken i fortsatta texten) är sedan år 2004 en klinik, som består
av tre enheter: Enheten för Diagnostik i Huddinge och Solna, Enheten
för Hörselhabilitering Barn och Ungdom på Rosenlund och Enheten för
Hörselrehabilitering Vuxna på Rosenlund.
Verksamheten kräver gemensamma riktlinjer och synsätt för utredning
och behandling/omhändertagande av personer i alla åldrar med olika diagnoser eller symptom relaterade till hörsel-, yrsel- och tinnitusproblematik.
Klinikens arbetssätt baseras på samarbete mellan enheterna och sker i
tvärprofessionella team/grupper. Därför finns behov av gemensamma
tvärprofessionella dokument i form av vårdprogram för en enhetlig och
högkvalitativ handläggning.
--
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Medicinsk beskrivning
Definition
Ordet tinnitus kommer från latin ’tinnire’ som betyder klingande ringning,
klirr eller skrammel. Det är en upplevelse av ljud i frånvaro av yttre ljudstimulering. Begreppet tinnitus används idag för det som tidigare kallades
öronsus. Tinnitus är ingen sjukdom utan ett symptom, som för det mesta
förekommer i form av subjektiv tinnitus (tinnitus i den fortsatta texten)
eller sällsynt som objektiv tinnitus (se under orsaker).
Hyperakusis är extrem känslighet för starka vardagsljud. Det är ett fenomen
som är ett problem för många personer med tinnitusbesvär. Man anser att
det finns samband mellan hyperakusis och tinnitus samt att de två problemen
ofta förekommer samtidigt (1). I detta vårdprogram fokuseras dock främst
på tinnitus.
Förekomst och lokalisation
Tinnitus är ett vanligt fenomen och förekommer hos cirka 10 - 15% av
befolkningen (2 - 5). Ungefär 2% av befolkningen är mycket besvärade
av tinnitus. Tinnitus är vanligast i samband med hörselnedsättning och
tilltar med stigande ålder. Tinnitus är något vanligare hos män än hos
kvinnor (6). Detta anses bero på en högre grad av bullerexponering hos
män. Även barn kan ha tinnitus (7 - 8).
Oftast upplevs tinnitus i båda öronen, men den kan också vara ensidig.
Vissa personer kan inte lokalisera tinnitus till öronen, utan ljudet upplevs i
huvudet. Andra har svårt att ange bestämd lokalisation, upplever att ljudet
har flera lokalisationer.
--
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Orsaker till tinnitus
Det finns många olika orsaker till tinnitus, både kända och okända.
Objektiv tinnitus berör cirka 1% av personer med tinnitus. Den kan ha
vaskulär, muskulär eller respiratorisk orsak. Vanligast är dock ett pulserande
strömningsljud (pulserande tinnitus) från kärlmissbildning eller överaktivitet
i blodkärl nära örat. Orsaken kan också finnas i mellanörat, bland annat
p.g.a. kontraktioner i mellanörats små muskler (tensor tympani och stapediusmuskeln).
Subjektiv tinnitus kan bero på många olika faktorer, exempelvis p.g.a.
förändringar i olika delar av hörselsystemet; i mellanöron, snäckan
(cochlean), hörselnerven och i olika delar av hjärnan. Däremot är det
mekanismer i hjärnan som anses ha avgörande roll för besvärsupplevelse
av tinnitus (9 - 10).
Inneröreskador som orsak till tinnitus dominerar, som t. ex. bullerexponering, åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyacusis), ärftliga faktorer,
plötslig sensorineural hörselnedsättning (sudden deafness) mediciner och
Ménières sjukdom (11).
Också vid dövhet kan tinnitus förekomma. Barndomsdöva beskriver
uppkomst av tinnitus i samband med en besvärlig psykosocial situation.
Personer som blir döva i vuxen ålder får ofta besvärlig tinnitus (12).
Vestibularisschwanom, tidigare benämnt acusticusneurinom, en godartad
tumör på hörselnerven, orsakar oftast ensidig tinnitus som första symptom
utöver en lindrig ensidig hörselnedsättning.
Skador inom centrala hörselnervbanor kan ge tinnitus. Teorier om mekanismer finns kring störd nervaktivitet (13). Experimentell evidens finns för
att dysfunktion i cochlean kan orsaka en ökad eller minskad nervaktivitet
(14). Det är inte ovanligt att personer med normal perifer hörsel, grundat
på normalt tonaudiogram, har tinnitus (15).
--
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Beskrivning av olika mekanismer kring tinnitus har hittills inte löst det
kliniska problemet om tinnitus. Varför har vissa personer med hörselskada
och tinnitus stora besvär med sin tinnitus, medan andra personer inte alls
upplever sin tinnitus som besvärande? Det är frågor som man försökt
besvara i den s.k. psykologiska modellen (16) och den neurofysiologiska
modellen om tinnitus (9 - 10).
Enligt de psykologiska principerna är tolerans – ett naturligt, medfött
särdrag inom det centrala nervsystemet (CNS) som leder till habituering
eller tillvänjning (16). Varje stimulus som fortsätter utan uppehåll resulterar vanligtvis i en process som kallas habituering, varvid individen blir
mindre och mindre uppmärksam på stimuli, så länge det inte har negativ
innebörd. Ungefär 75% av alla människor som har tinnitus är inte besvärade
av den och betraktar tinnitus som vilket annat ljud som helst, d.v.s. ett
ljud de kan lätt vänja sig vid (habituera till). Besvär av tinnitus uppstår
när habitueringsförmågan saknas.
En viktig aspekt är, att det inte finns någon skillnad på den psykoakustiska
beskrivningen av tinnitus mellan dem som lider av den och de som är
obesvärade. Den kunskapen har bidragit till utvecklingen av den neurofysiologiska modellen (9 - 10).
Enligt denna modell har system som ligger utanför hörselsystemet avgörande
roll vid klinisk relevant tinnitus, framför allt det limbiska nervsystemet
(som har med känslor att göra) och det autonoma nervsystemet (som
kontrollerar kroppsfunktioner och triggar ’kamp/flykt reflexen’).
Hörselbanorna har en sekundär roll. Stor betydelse har också hjärnans
plasticitet som ger möjlighet att träna om hjärnan så att tinnitusrelaterad
nervaktivitet upplevs som en neutral och icke signifikant signal. Den
neurofysiologiska modellen är grund för en behandlingsmetod som heter
Tinnitus Retraining Therapy (TRT), vilken nämns senare i texten (17).
--
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Andra orsaker och bidragande faktorer till tinnitus
Patientens psykiska hälsa är av betydelse för hur han/hon uppfattar sin
tinnitus. Personer med tinnitus upplever ofta att tinnitusbesvär ökar i samband med tilltagande stress (18). Patienter med svår tinnitus kan ha sömn-,
koncentrationssvårigheter och nedsatt stämningsläge.
Samband mellan tinnitus och ångest-/depressionssjukdom är påvisad
(19). Somatiska besvär såsom bett- och/eller käkproblem, spänningar
i nacke och axlar samt trauma såsom whiplash kan vara bidragande
orsaker till besvär med tinnitus (20 - 21). Riskfaktorer kan också vara
blod- och kärlsjukdomar, höga blodfetter, högt blodtryck eller hormonella rubbningar.
Tinnitus och normal hörsel enligt tonaudiogram kan ha samband med
ovanstående orsaker. Om så inte är fallet kan det finnas en hörselnedsättning
över 8000 Hz, alltså vid högre frekvens än vad som vanligen mäts.
Utredning av personer med tinnitus
Personer med tinnitus som behöver utredas ska remitteras till Enheten för
Diagnostik, i Huddinge eller Solna. Efter remissbedömning kallas patienten
antingen till läkarmottagning eller audionommottagning för tinnitus vid
Enheten för Diagnostik.
Kriterier för läkarmottagning för tinnitus vid Enheten för Diagnostik
Remisser gällande personer med:
• ensidig tinnitus
• asymmetrisk hörselnedsättning med tinnitus, där det finns behov av utredning med hjärnstamsaudiometri (ABR)
• akut bullertrauma med tinnitus
• sudden deafness med tinnitus
• alla ungdomar upp till 18 år
• där det på remissen anges att personen har mycket svår tinnitus
--
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Kriterier för audionommottagning för tinnitus vid Enheten för
Diagnostik
Remisser gällande personer med:
• känd hörselnedsättning och/eller tinnitus, där audiogrammet är äldre än ett år
• tinnitus, där det i remiss saknas uppgifter om fullständigt audiogram
• behov av individuell information om tinnitus t. ex. behov av språktolk
Tinnitus läkarmottagning
Vid besöket tas sedvanlig anamnes med fokus på tinnitus debut, lokalisation,
karaktär och besvärsupplevelse. Frågeformulär som används och fylls i av
patienten vid besök är BAS frågeformulär (BAS, eget formulär), Tinnitus
Handicap Inventory, THI (22) och vid behov Hospital Anxiety Depression
Scale, HADS (23).
För personer som inte behärskar svenska språket utgår frågeformulären.
I den medicinska utredningen ingår följande:
• grundlig anamnes med betoning på tinnitusdebut, lokalisation, tinnituskaraktär, bullerexponering, ev. hörselproblem, hereditet
för hörselnedsättning, ev. ljudkänslighet, besvärsupplevelse p.g.a. tinnitus däribland ev. sömn- och koncentrationsproblem, ev.
psykiska besvär i form av ångest, oro eller depression, ev. käkleds- och/eller bettproblem, ev. besvär med halsrygg, övriga sjukdomar; mediciner o.s.v.
• öron- och halsstatus
• undersökning av bett- och/eller käkledsproblematik
• undersökning av om rörelser i ansiktsmuskulatur, halsrygg eller palpation kring örat kan påverka/ändra tinnitus styrka
• ev. auskultation av halskärl och öronregion
• blodkemiska utredningar (vid behov) t. ex. avseende blodlipider, hemoglobin, thyreoidea etc.
Vid behov av kompletterande utredning skickas konsultremiss till andra
medicinska specialiteter.
- 10 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Efter avslutad utredning ger läkaren en noggrann information om troliga
bakomliggande orsaker till tinnitus samt allmän information och kunskaper
om tinnitus. Patienten avslutas om denna har goda copingstrategier, eller
så vårdplanerar läkaren för fortsatta lämpliga åtgärder:
•
•
remiss till basal hörselrehabilitering d.v.s. privata aktörer med vilka SLL har avtal.
remiss till Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom eller till Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna.
Tinnitus audionommottagning
Vid denna mottagning tas sedvanlig anamnes med fokus på tinnitus och
eventuell hörselnedsättning. Frågeformulär som används och fylls i av
patienten vid besök är BAS och THI. I samband med besöket görs
tonaudiometri, vid behov obehagsmätning för toner, talaudiometri,
tal-i-brus och/eller impedansaudiometri.
För personer som inte behärskar svenska språket utgår frågeformulären.
Patienten avslutas eller audionomen vårdplanerar lämpliga fortsatta åtgärder:
• remiss till basal hörselrehabilitering
• remiss till Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna inom kliniken.
Frågeformulär – Att initialt ta reda på individuella besvär
av tinnitus
Syftet med frågeformulären är dels att få uppgifter om individens tinnitus
samt upplevelser och besvär förknippade med tinnitus. Frågeformulären
är även instrument för behov av tinnitusrehabilitering, behandling och förmåga
till habituering samt för utvärdering. De ska delas ut initialt i utredningsskedet och även delas ut i slutet av behandlingen.
- 11 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Nedanstående tre olika frågeformulär används:
a)
b)
Frågeformulär BAS (8 frågor) syftar till att få en bild av tinnitus debut, varaktighet, lokalisation o.s.v. (se bilaga). Det fylls i av
patienter helst innan första besöket (sänds i samband med kallelse),
men kan också lämnas ut i samband med besöket. Detta första
besök sker vanligen vid Enheten för Diagnostik (hos audionom
eller läkare), men ibland vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna.
c)
Hospital Anxiety and Depression Scale, HADS, (14 frågor) är ett mycket använt frågeformulär som belyser förekomst av ångest (7 frågor) och/eller depression (7 frågor). Patienten fyller i HADSa och HADSb. Detta frågeformulär används av läkare eller psykolog som stöd vid tolkning.
BAS delas inte ut i samband med tinnitusinformation.
Frågeformuläret BAS används också som uppföljningsformulär för utvärdering av behandling och rehabilitering. Det delas ut vid avslut/sista planerade besök hos audionom eller annan vårdgivare vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna.
Tinnitus Handicap Inventory, THI, (25 frågor) är ett internationellt väletablerat frågeformulär som belyser besvärsupplevelser som tinnitus orsakar, antal poäng från 0-100 (se bilaga). Beräkning av antal svarspoäng: Ja = 4 poäng, Ibland = 2 poäng, Nej = 0 poäng
Även detta frågeformulär delas ut initialt i samband med besök hos audionom, kurator, läkare eller psykolog. Det lämnas också ut och vid avslut på kliniken, alltså av den vårdgivare som har den sista kontakten i rehabiliteringskedjan.
- 12 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Samarbetet mellan enheterna
Tinnitusteam
Tinnitusteam är en tvärvetenskaplig grupp som består av flera olika
yrkeskategorier, vilka är experter inom tinnitus. Teamen ansvarar för att
det inom kliniken bedrivs högkvalitativ utredning och behandling av
patienter med tinnitus. På kliniken finns två team:
1) Tinnitusteamet för barn och ungdomar består av både personal från
Enheten för Diagnostik och Enheten för Hörselhabilitering Barn och
Ungdom.
2) Tinnitusteamet för vuxna består av personal både från Enheten för
Diagnostik samt Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna.
Medlemmarna i tinnitusteamen deltar aktivt vid tinnituskonferenser.
Tinnituskonferens
Tinnituskonferensen är ett gemensamt forum för hörselklinikens tre enheter.
Personer med svåra besvär av tinnitus anmäls av ansvarig vårdgivare.
Syftet med konferensen är att ge patienter möjlighet till bästa möjliga
vård och omhändertagande.
Behandling och vård
Omhändertagande av barn och ungdomar med tinnitus
inom Enheten för Hörselhabilitering Barn och Ungdom
Remissen kommer från Enheten för Diagnostik till kurator och psykolog
vilka har ett eller flera samtal med barnet/ungdomen och föräldrarna.
Avsikten är att konkretisera besvären för patienten själv, för föräldrarna
och för vårdgivare och för att kunna se förändringar mellan besökstillfällen.
Vid behov av kontakt med skolan remitteras till habiliteringens pedagog.
- 13 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Telefonrådgivning
Då en ungdom med tinnitus eller dess företrädare söker kontakt med
hörselkliniken ska det finnas en person inom Enheten för Hörselhabilitering
Barn och Ungdom med kunskaper om tinnitus, som är tillgänglig för telefonsamtal. Det är en effektiv väg att minska besvären.
Omhändertagande av vuxna med tinnitus vid Enheten
för Hörselrehabilitering Vuxna
Till Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna remitteras vuxna personer
med tinnitus som redan är utredda. Remittenter är: Enheten för Diagnostik, privata hörselläkare, ÖNH-läkare, basal hörselrehabilitering.
Tinnitusinformation för vuxna personer
Majoriteten av patienter har hörselnedsättning i kombination med tinnitus,
medan andra har normal hörsel enligt tonaudiogram. Utifrån detta är tinnitusinformationen indelad i två varianter:
a) Tinnitusinformation för personer med hörselnedsättning och tinnitus.
Vid denna information kommer tyngdpunkten att ligga på tinnitus i
förhållande till hörselnedsättning. För dessa patienter
kommer tinnitusrehabilitering att innebära bl. a. hörapparatutprovning.
Denna typ av information hålls vid Enheten för Hörselrehabilitering
Vuxna med tio deltagare vid varje tillfälle. Audionom och kurator håller
i informationen som är 2 timmar lång. I anslutning till informationen ges
möjlighet till kort individuell konsultation med audionom eller kurator
för planering av eventuell fortsatt rehabilitering.
b) Tinnitusinformation för personer med normal hörsel och tinnitus.
Denna variant av information ges till patienter med tinnitus och normal
hörsel eller med en ringa hörselnedsättning.
Fokus ligger på en neurofysiologisk förklaringsmodell för hur tinnitus
uppkommer och olika behandlingsmetoder som leder till habituering,
som t. ex. TRT-metoden där det betonas både betydelsen av kunskaper
- 14 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
om tinnitus och ljudstimulering. Denna typ av information hålls vid
Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna med tio deltagare vid varje tillfälle.
Audionom och psykolog håller i informationen, som är 2 timmar lång.
I anslutning till informationen ges möjlighet till kort individuell konsultation
med audionom eller psykolog för planering av eventuell fortsatt rehabilitering.
Audionomens roll vid tinnitusrehabilitering
Vid rehabilitering hos audionom delas patienterna in i två grupper:
1. Patient med hörselnedsättning och tinnitus
För dessa patienter rekommenderas sedvanlig hörselrehabilitering med
hörapparatutprovning. Hörapparat ger en ökad hörförmåga som leder till
att man uppmärksammar tinnitus betydligt mindre. Hörapparatutprovningen
följs upp med pedagogisk verksamhet.
2. Patient med normal hörsel och tinnitus
En modifierad form av Tinnitus Retraining Therapy (TRT) används på
hörselkliniken. Huvudsyftet med TRT är att minska reaktionerna i det limbiska och autonoma nervsystemet som är av betydelse vad gäller besvärsgrad
av tinnitus. TRT består av rådgivning och ljudstimulering.
Rådgivning syftar till att med hjälp av information och kunskaper om tinnitus
avmystifiera tinnitus. Detta leder till att den negativa känsloetiketten på
tinnitussignalen neutraliseras. Rådgivningen är viktig och sker både vid
nybesök och vid återbesök.
Ljudstimulering på låg nivå (bibehålla möjligheten att höra tinnitus) syftar
till att kunna påverka och omträna de neuronala nätverken som är involverade
i processandet av tinnitussignalen. Ljudet som används i TRT kan vara av
olika slag från behagligt naturljud till svagt, bredbandigt brus (vitt brus)
som genereras av apparater (ljudstimulatorer), vilka bärs bakom eller i örat.
Ljudstimulatorerna bör helst användas i båda öronen 6 - 8 timmar per dygn.
Ljudnivån ska vara tydligt hörbar, dock klart svagare än tinnitus.
Man ska aldrig överrösta tinnitus.
- 15 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Det är viktigt att informera patienter att de bör vistas i normal ljud- och
vardagsmiljö och att tystnad ska undvikas. Denna omträningsprocess kan
ta mellan 6 till 18 månader.
Efteråt uppnår de flesta patienter s.k. ’habituering till reaktion’ av sin
tinnitus, d.v.s. att tinnitus inte längre är irriterande. I bästa fall kan det
uppnås s.k. ’habituering till perception’, d.v.s. att tinnitus inte längre är
hörbar. Nattetid rekommenderas för alla patienter ljudstimulering med
svagt behagligt ljud (t. ex. naturljud) genom användning av t. ex. högtalarkudde eller annan ljudgenerator.
Läkarens roll vid tinnitusrehabilitering
Läkare fokuserar på den troliga orsaken till uppkomst av tinnitus, om denna
är möjlig att identifiera samt de faktorer som gjort tinnitus besvärande för
patienten. Här bör skiljas på tinnitus debut och de orsaker som gjort att
tinnitus utvecklats till ett lidande. Det är viktigt att ta reda på patientens
föreställning om tinnitus och vad som påverkar den för att kunna resonera
och motivera till rehabiliteringen.
Den psykiska hälsan har betydelse för hur patienten uppfattar tinnitus.
Stress och koncentrationssvårigheter beaktas. Vid förekomst av ångest
och/eller depression är det viktigt att förklara samband mellan dessa tillstånd och tinnitus. Remiss till psykolog och/eller psykiater kan vara aktuell.
Vid behov ordineras antidepressiva och/eller sömnmediciner. Även om
patienten har psykiatriska vårdbehov ger hörselkliniken den audiologiska
delen av tinnitusrehabiliteringen.
Vid förekomst av spänningar och smärttillstånd i käkleder, nacke, axlar
och/eller rygg remitteras patienten till bettfysiolog och/eller sjukgymnast.
Sjukskrivning kan förkomma. Vid samtidig hörselnedsättning kan orsaken
till sjukskrivning vara trötthet både på grund av nedsatt kommunikationsförmåga och tinnitus.
Det är viktigt att inge hopp genom att lära patienter hantera sin tinnitus
samt att framhålla att prognosen är god.
- 16 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Psykologens roll vid tinnitusrehabilitering
Vid enskild kontakt inleder psykologen med bedömningssamtal. Personer
som inte har så stora problem med tinnitus kan erbjudas enstaka uppföljande
samtal för att få hjälp med att få insikt i sin livssituation och hur den kan
påverkas.
Personer som har större problem med tinnitus, kan behöva en serie terapeutiska samtal (3 -12 samtal) alternativt en längre tids kontakt.
I samtalen diskuteras besvären, synen på tinnitus och förmågan till minskad
fokusering på tinnitus. Dessutom kan eventuellt bakomliggande psykologiska problem bearbetas, vilka gör tinnitus till ett lidande.
Hörselklinikens psykologer är psykodynamiskt utbildade, vilket genomsyrar
både det psykoterapeutiska arbetet och det psykologiska tänkandet i stort.
Vid psykodynamiskt omhändertagande av patienter med tinnitus finns
dock alltid inslag av kognitivt tänkande.
Förhoppningen är att inom en snar framtid införa kognitiv beteendeterapi
vid tinnitus av vuxna via internet (24).
Kuratorns/socionomens roll vid tinnitusrehabilitering
Kuratorerna arbetar med psykosocialt behandlingsarbete. Begreppet innebär
dels ett synsätt - att se individen i sitt sociala sammanhang - och dels ett
arbetssätt som går ut på att stärka människornas motståndskraft mot sociala
påfrestningar och att åstadkomma förändringar i miljön, som bidrar till en
bra utveckling för individen. Psykosocialt behandlingsarbete är inriktat
både mot personlighet och miljö. Omfattningen av detta arbete anpassas
till individen och situationen. Information och rådgivning i frågor om sociallagstiftning, socialförsäkring och samhällets övriga resurser är mycket
efterfrågat. Kuratorerna bistår ofta i myndighetskontakter.
- 17 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Skriftlig information om tinnitus
Nya informationsbroschyrer för såväl vuxna som barn och ungdomar har
utarbetats (se bilagor). På klinikens hemsida kommer information om
tinnitus att finnas tillgänglig för allmänheten.
Att sprida kunskap om tinnitus till personal utanför kliniken
ST-läkare i ÖNH- och allmänmedicin ska under sin auskultation vid
Enheten för Diagnostik ha handledning och få muntlig och skriftlig
information om tinnitus. De har t. ex. möjlighet att auskultera vid tinnitusinformation vid Enheten för Hörselrehabilitering Vuxna.
Utbildning bl. a. i form av föreläsningar ges till distriktsläkare,
sjukgymnaster m. fl.
- 18 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Ordlista
BAS
Frågeformulär (se bilaga).
Basal rehabilitering
Rehabilitering som innefattar hörapparatutprovning och andra tekniska hjälpmedel för hörsel samt viss information och visst annat stöd.
HADS
Frågeformulär Hospital Anxiety and Depression Scale
(se bilaga).
HRF
Hörselskadades Riksförbund
Hörselkliniken
Hörsel- och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, se vidare under Organisation.
SLL
Stockholms Läns Landsting
THI
Frågeformulär Tinnitus Handicap Inventory (se bilaga).
TRT
Tinnitus Retraining Therapy
Utvidgad hörselrehabilitering
Rehabilitering för personer med svåra hörselrelaterade besvär
samt hörselnedsättning i kombination med andra funktionshinder. Behovet av insatser är mer omfattande än vid basal
rehabilitering och fler yrkesgruppers kompetens krävs liksom
samverkan.
ÖNH
öron-näsa-hals
- 19 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Referenser
1.Nelson J.J., Chen K. The relationship of tinnitus, hyperacusis, and hearingloss. Ear Nose Throat J. 83(7):472-476 (2004).
2.Axelsson A. and Ringdahl A. Tinnitus – a study of it´s prevalence and characteristics. British Journal of Audiology 23: 53-62 (1989).
3.Davis A.C. The prevalence of Hearing impairment and reported hearing disability among adults in Great Britain. Int J Epidemiology 18:911-917 (1989).
4.Davis A. and El Rafaie A. Epidemiology of Tinnitus. In: Tyler RS ( ed.). Tinnitus Hand
book. San Diego, Calif: Singgular, Thomson Learning 1.23 (2000).
5.
Quaranta A., Assennato G., Sallustio V. Epidemiology of hearing problems among adults in Italy. Scandinavian Audiology 25, Suppl. 42: 7-11 (1996).
6.Palmer K.T., Griffin M.J., Syddall H.E., Davis A., Pannett B., Coggon D. Occupational exposure to noise and the attributable burden of hearing difficulties in Great Britain.
Occupational and Environmental Medicine 59:634-639 (2002). 7.Mills R.P., Albert D.M., Brain C.E. Tinnitus in childhood. Clinical Otolaryngol Allied
Sci 11:431-434 (1986).
8.Holgers K-M. Tinnitus in 7-year-old children. European Journal of Pediatrics 162:276-278 (2003).
9.
Jastreboff P.J. Phantom auditory perception (tinnitus): mechanisms of generation and perception. Neurosci Res 8:221-254 (1990).
10. Jastreboff P.J. and Hazell J.W.P. A neurophysiological approach to tinnitus: clinical impli
cations. Brit J Audiol 27:1-11 (1993).
11. Nicolas-Puel C., Faulconbridge R.L., Guitton M., Puel J.L., Mondain M., Uziel A.
Characteristics of tinnitus and etiology of associated hearingloss: a study of 123 patients Int
Tinnitus Journal. 8 (1): 37-44 (2002).
12. Andersson B. En erfarenhet rikare. Forum, Sverige (1978).
13.Salvi R.J., Lockwood A.H., Burkard R. Neural plasticity and tinnitus. In: Tyler RS (ed.). Tinnitus Handbook. San Diego, Calif: Singular, Thomson Learning: 123-148. (2000).
14. Kaltenbach J.A. Neurophysiologic mechanisms of tinnitus. J Am Acad Audiol. 11(3):125-
137 (2000).
15.Riga M., Papadas T., Werner J.A., Dalchow C.V. A clinical study of the efferent auditory system in patients with normal hearing who have acute tinnitus. Otol Neurotol. 28(2):185-
90 (2007).
16. Hallam R.S., Rachman S. & Hinchcliffe R. Psychological aspects of tinnitus. In: Rachman S. (ed.) Contributions to medical psychology. Oxford: Pergamon Press, Vol 3: 31-53 (1984).
17. Jastreboff P.J. and Jastreboff M.M. Tinnitus Retraining Therapy (TRT) as a method for treatment of tinnitus and hyperacusis patients. J Am Acad Audiol Mar 11:162-177(2000).
18. Erlandsson S. Psychological profile of tinnitus patients. In: Tyler RS (ed.). Tinnitus Hand
book. San Diego, Calif: Singular, Thomson Learning: 25-57 (2000).
19. Zöger S., Svedlund J., Holgers K.M. Relationship between tinnitus severity and psychiatric disorders. Psychosomatics. 47(4):282-288 (2006).
20. Levine R.A., Nam E.C.,Oron Y., Melcher J.R. Evidence for a tinnitus subgroup responsive to somatosensory based treatment modalities. Prog Brain Res 166:195-207 (2007).
21. Shore S., Zhou J., Koehler S. Neural mechanisms underlying somatic tinnitus. Prog Brain Res 166:107-123 (2007). 22.Newman C.W., Jacobson G.P., Spitzer J.B. Development of the tinnitus handicap inven
tory. Archives of Otolaryngology, Head and Neck Surgery 122: 143 -148 (1996).
23. Zigmond A.S. and Snaith R.P. The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychia
trica Scandinavia 67:361-370 (1983).
24. Kaldo V. & Andersson G. Kognitiv bettendeterapi vid tinnitus. Printed in Sweden. Studentlit
teratur, Lund (2004). - 20 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
BILAGA
Riktlinjer vid remisskrivning gällande personer med
tinnitus som är i behov av utredning
Remissen skickas till Enheten för Diagnostik i Huddinge eller Solna:
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Enheten för Diagnostik
141 86 Stockholm
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Enheten för Diagnostik
171 76 Stockholm
För att kunna göra en bra medicinsk bedömning ska remissen
innehålla följande:
• trumhinnestatus
• debut av tinnitus: akut eller successivt insättande
• lokalisation: ensidig (höger eller vänster öra), dubbelsidig, i hela huvudet osv.
• duration
• kontinuerlig, intermittent eller pulssynkron tinnitus
• besvärsgrad avseende
- svårigheter med sömn och/eller koncentration
- eventuell påverkan på dagliga livet/livssituation
• tidigare sjukdomar: öronsjukdomar och andra sjukdomar
• bullerexponering
• tidigare kontakt med sjukvård/annan vårdgivare för tinnitus och eventuell behandling
• aktuella mediciner
• eventuella aktuella behandlingskontakter (exempelvis psykiater, psykolog, psykoterapeut, sjukgymnast)
• eventuella audiogram bifogas
OBS! För patienter med svår tinnitus och psykiska besvär (t. ex. ångest och depression) tar Hörsel- och Balanskliniken hand om de hörsel relaterade tinnitusbesvären, men inte de psykiska besvären.
Ofullständiga remisser skickas i retur till remittenter.
- 21 -
Hörsel- och Balanskliniken
Personnummer …………………………
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Karolinska Universitetssjukhuset
Namn ....……………………………….…
………….…………………………………
BILAGA: BAS
Frågeformuläret BAS (Basic)
Detta frågeformulär används både initialt vid första kontakt som underlag samt vid avslutande
kontakt med kliniken som uppföljning.
1. Hur lång tid har du haft tinnitus: ………år
2. Var upplever du att tinnitus sitter, på vilken sida?
Vänster
Mitt i huvudet/båda sidor
Höger
3. Ändras ibland tinnitus i styrka/tonhöjd/karaktär/placering?
Ja
Nej
………………………………………………………………………………………………...………
……………………………………………………………………………………………………...…
4. Skriv vad du tror har orsakat tinnitus!......................................................................................
…………………………………………………………………………………………………...……
5. Hur väl kan yttre ljud täcka över tinnitus eller distrahera dig från det?
Inte alls
Lite grann
Rätt mycket
Väldigt mycket
Helt
6. Är du ljudkänslig (för starka ljud som t.ex. barnskrik, porslinsskrammel och trafikbuller)?
Inte mer än andra
Lite
Ganska
Mycket
Extremt
7. Har du fått någon behandling för din tinnitus? Du kan kryssa i flera rutor!
(0= ingen effekt, 1= viss effekt, 2= stor effekt)
Nej
Psykologiskt
(…)
Medicinskt
(…)
Brusapparater
(…)
Hörapparat/er
(…)
Kurativt stöd
(…)
Sjukgymnastik
(…)
Avslappning
(…)
Bettfysiologi
(…)
Annan behandling (…), nämligen…………………………………………..….........……….
……………………………………………………………………………………….......……
8. Hur stora besvär upplever du att du har av tinnitus? Marker med X på skalan!
Inga besvär alls ___________________________________________ Mycket stora besvär
- 22 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Hörsel- och Balanskliniken
Personnummer
Namn
Karolinska Universitetssjukhuset
BILAGA: THI
Tinnitus Handicap Inventory – THI (Newman et al., 1996).
Syftet med de här frågorna är att få en bild av de problem som tinnitus orsakar just dig.
Besvara var och en av frågorna genom att kryssa i ”Ja”, ”Ibland” eller ”Nej”.
Hoppa inte över någon fråga.
1. Har Du svårt att koncentrera Dig pga tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
2.
Har Du svårt att höra folk pga tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
3.
Gör tinnitus Dig arg?
Ja
Ibland
Nej
4.
Gör tinnitus att Du känner Dig förvirrad?
Ja
Ibland
Nej
5.
Känner Du dig desperat pga tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
6.
Klagar Du mycket över tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
7.
Har Du svårt att somna på kvällen pga tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
8.
Känns det som att Du inte kan fly undan tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
9.
Gör tinnitus att det är svårt för Dig att uppskatta sociala aktiviteter? Ja
Ibland
Nej
Ja
Ibland
Nej
11. Gör tinnitus att det känns som om Du har en fruktansvärd sjukdom? Ja
Ibland
Nej
12. Gör tinnitus att Du har svårt att uppskatta livet?
Ja
Ibland
Nej
13. Försvåras jobb och hushållssysslor av tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
14. Märker Du ofta att Du är lättirriterad pga tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
15. Har Du svårt att läsa pga tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
16. Gör tinnitus Dig upprörd?
Ja
Ibland
Nej
17. Känner Du att Din tinnitus har orsakat problem i relation till Din
familj och Dina vänner?
Ja
Ibland
Nej
18. Tycker Du det är svårt att fokusera bort från tinnitus och istället
uppmärksamma andra saker?
Ja
Ibland
Nej
19. Känns det som att Du inte har någon kontroll över tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
20. Känner Du Dig ofta trött pga tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
21. Känner Du Dig deprimerad pga tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
22. Får tinnitus Dig att känna Dig orolig?
Ja
Ibland
Nej
23. Känner Du att Du inte längre kan hantera tinnitus?
Ja
Ibland
Nej
24. Blir tinnitus värre när Du är stressad?
Ja
Ibland
Nej
25. Får tinnitus Dig att känna Dig osäker och otrygg?
Ja
Ibland
Nej
10. Känner Du Dig frustrerad pga tinnitus?
- 23 -
Hörsel- och Balanskliniken
Personnummer
Namn
Karolinska
Universitetssjukhuset
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Frågeformuläret HADSa (Hospital Anxiety and Depression Scale)
Läs varje påstående och markera i rutan efter det svar som kommit
närmast hur du känt dig den senaste veckan. Fundera inte alltför länge.
Det första svar som dyker upp är ofta mer riktigt än ett svar som du
funderat länge på. Svara på alla 14 frågorna.
1. Jag har känt mig spänd eller ”uppskruvad”:
För det mesta
Ofta
Då och då
Inte alls
2. Jag har uppskattat samma saker som förut:
Precis lika mycket
Inte riktigt lika mycket
Bara lite
Knappast alls
3. Jag har haft en känsla av rädsla, som att något förfärligt håller på att hända:
För det mesta
Ofta
Då och då
Inte alls
4. Jag har kunnat skratta och se saker från den humoristiska sidan:
Lika mycket som jag alltid kunnat
Inte riktigt lika mycket som förut
Absolut inte lika mycket som förut
Inte alls
5. Oroande tankar har kommit för mig:
Mycket ofta
Ofta
Då och då, men inte så ofta
6. Jag har känt mig glad:
Inte alls
Inte ofta
Ibland
Bara någon enstaka gång
För det mesta
7. Jag har kunnat sitta i lugn och ro och känna mig avspänd:
Absolut
Oftast
Inte ofta
Inte alls
8. Jag har känt mig som om jag gått på lågt varv:
Nästan jämt
Ofta
Ibland
Inte alls
9. Jag har känt en slags rädsla, som om jag hade ”fjärilar i magen”
Inte alls
Någon gång
Rätt ofta
Mycket ofta
10. Jag har tappat intresset för mitt utseende:
Helt och hållet
Ganska mycket
Litet grand
Inte alls
11. Jag har känt mig rastlös, som om jag måste vara på språng:
Verkligen mycket
En hel del
Inte så mycket
Inte alls
12. Jag har sett fram emot saker och ting med glädje:
Lika mycket som förut
Något mindre än jag brukade
Klart mindre än jag brukade
Nästan inte alls
13. Jag har fått plötsliga panikkänslor:
Mycket ofta
Ganska ofta
Inte så ofta
Inte alls
14. Jag har kunnat njuta av en bra bok, eller av ett bra radio- eller TV-program:
Ofta
Ibland
Inte ofta
Mycket sällan
- 24 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
Hörsel- och Balanskliniken
Karolinska Universitetssjukhuset
Personnummer ……………………………………………….
Namn ………………………………………………………………
BILAGA: HADS
Hospital Anxiety and Depression Scale (HADSb)
Frågor som relaterar till ångest är markerade med Å och depression med D. Poängen för varje svar finns i
högerkolumnen. Markera svaren på respektive fråga och summera på slutet av sidan.
Ringa in de svar som du tycker passar bäst.
1. Å Jag känner mig spänd och nervös:
Mestadels
3
Ofta
2
Av och till
1
Inte alls
0
8. D Allting känns trögt:
Nästan alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
2. D Jag uppskattar fortfarande saker jag
9. Å Jag känner mig orolig, som om jag
hade fjärilar i magen:
Aldrig
0
Ibland
1
Ganska ofta
2
Väldigt ofta
3
tidigare uppskattat:
Definitivt lika mycket
Inte lika mycket
Endast delvis
Nästa inte alls
0
1
2
3
3
2
1
0
3. Å Jag har en känsla av att något hemskt
kommer att hända:
Mycket klart och obehagligt
3
Inte så starkt nu
2
Betydligt svagare nu
1
Inte alls
0
10. D Jag har tappat intresset för hur jag
ser ut:
Fullständigt
3
Till stor del
2
Delvis
1
Inte alls
0
4. D Jag kan skratta och se det roliga i
saker och ting:
Lika ofta som tidigare
0
Inte lika ofta nu
1
Betydligt mer sällan nu
2
Aldrig
3
11. Å Jag känner mig rastlös:
Väldigt ofta
Ganska ofta
Sällan
Inte alls
5. Å Jag bekymrar mig över saker:
Mestadels
Ganska ofta
Av och till
Någon enstaka gång
6. D Jag känner mig på gott humör:
Aldrig
Sällan
Ibland
Mestadels
3
2
1
0
12. D Jag ser med glädje fram emot saker
och ting:
Lika mycket som tidigare
0
Mindre än tidigare
1
Mycket mindre än tidigare
2
Knappast alls
3
3
2
1
0
13. Å Jag får plötsliga panikkänslor:
Väldigt ofta
3
Ganska ofta
2
Sällan
1
Aldrig
0
7. Å Jag kan sitta stilla och känna mig
avslappnad:
Absolut
Vanligtvis
Sällan
Aldrig
3
2
1
0
0
1
2
3
Ångest
14. D Jag kan uppskatta en god bok, ett
TV- eller radioprogram:
Ofta
0
Ibland
1
Sällan
2
Mycket sällan
3
Depression
0-6 Ingen besvärande ångest
7-10 Mild till måttlig ångest
>10 Förekomst av eventuell ångeststörning
Totalt Å =_______
0-6 Ej deprimerad
Totalt D =_______
7-10 Nedstämdhet
>10 Risk för depressionstillstånd som kan kräva
läkarbehandling
- 25 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
BILAGA: Patientinformation om tinnitus - barn och ungdomar
Vad är tinnitus?
Nästan alla människor har någon gång hört ljud i öronen. Det är oftast ett
subjektivt symptom, d.v.s. ingen annan kan höra ljudet. Tinnitus kan höras
i ena eller båda öronen och/eller i huvudet. Det är i de flesta fall tillfälligt
och inget stort problem. För en del personer kan dock tinnitus bli besvärande.
Orsaker till tinnitus
Tinnitus kan ha olika orsaker och är vanligast i samband med hörselnedsättning (ca 70 %), men verkar ibland inte ha något samband med hörsel.
Orsaken kan då vara spänning i närliggande muskler och leder eller psykisk
stress. Forskningsrön har visat att hjärnans signalbehandling och den
känslomässiga reaktionen har stor betydelse för upplevelse av tinnitusbesvär.
Undvik tystnad!
En rik ljudmiljö gör att tinnitus inte upplevs lika obehaglig som vid tystnad.
Prova gärna att lyssna till musik eller naturljud för att dämpa tinnitusljudet.
Omhändertagande av barn och ungdomar vid Hörsel- och Balanskliniken
Vid Enheten för Diagnostik görs först en utredning av tinnitus. För många
ger detta inklusive information om tinnitus, väsentlig lindring av besvären.
Vid behov fortsätter kontakten vid Enheten för Hörselhabilitering Barn och
Ungdom. Habiliteringen sker genom individuella kontakter med personal
inom tinnitusteamets olika yrkeskategorier. Målet är ökad förmåga att
hantera tinnitus, minskad upplevelse av besvären samt bättre livskvalitet.
Det är viktigt att bli fri från negativa känslor som ofta är förknippade med
tinnitus. Människans hjärna kan lära/lära om att inte reagera på ljud – på
tinnitus likväl som trafikbrus. Denna medfödda förmåga kallas tillvänjning
eller habituering.
Vad du kan göra som förälder
Barn kan ha tinnitus även om den stora gruppen är vuxna. Prata gärna
med ditt barn, men bara om barnet själv tar upp det. Se över barnets
psykosociala miljö. Är barnet stressat eller har det hänt något speciellt?
Ibland kan det vara anledningen till tinnitus och är i så fall tillfällig.
Får barnet vila kan tinnitus ofta gå över.
- 26 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
BILAGA: Patientinformation om tinnitus - vuxna personer
Vad är tinnitus?
Nästan alla människor har någon gång hört ljud i öronen. Det är oftast ett
subjektivt symptom, d.v.s. ingen annan kan höra ljudet. Tinnitus kan höras
i ena eller båda öronen och/eller i huvudet. Det är i de flesta fall tillfälligt
och inget stort problem. För en del personer kan dock tinnitus bli besvärande.
Orsaker till tinnitus
Tinnitus kan ha olika orsaker och är vanligast i samband med hörselnedsättning (ca 70 %), men verkar ibland inte ha något samband med hörsel.
Orsaken kan då vara spänning eller inflammation i närliggande muskler
och leder eller psykisk stress. Forskningsrön har visat att hjärnans signalbehandling och den känslomässiga reaktionen har stor betydelse för upplevelse av tinnitusbesvär.
Undvik tystnad!
En rik ljudmiljö gör att tinnitus inte upplevs lika obehaglig som vid tystnad
och bidrar till att minska den känslomässiga negativa reaktionen. Att
stimulera med ljud gäller även nattetid om man vaknar och besväras av
tinnitus. Ljuden bör vara behagliga t. ex. musik eller naturljud på låg volym.
Ljudstimuleringen bör vara något lägre än tinnitus för att ge hjärnan
möjlighet till tillvänjning av tinnitus.
Omhändertagande av vuxna vid Hörsel- och Balanskliniken
Vid Enheten för Diagnostik görs först en utredning av tinnitus. För många
ger detta inklusive information om tinnitus, väsentlig lindring av besvären.
Finns behov av endast hörhjälpmedel (hörapparater) sänds remiss till
basal hörselrehabilitering. Ofta överförs dock individen till Enheten för
Hörselrehabilitering Vuxna för tinnitusinformation i grupp - och/eller vid
behov individuella kontakter med olika yrkeskategorier. För personer med
hörselnedsättning och tinnitus är det viktigt att använda hörapparater för
att kunna förstärka omgivningens ljud och minska upplevelsen av tinnitus.
För personer som hör bra kan användning av s.k. ljudstimulatorer vara ett
hjälpmedel för att få en rik ljudmiljö.
Människans hjärna kan lära/lära om att inte reagera på ljud – på tinnitus
likaväl som trafikbrus. Denna medfödda förmåga kallas tillvänjning eller
habituering. Viktigt är att bli fri från de negativa tankarna.
- 27 -
Hörsel- och Balanskliniken - Tinnitus vårdprogram för distriktsläkare
- 28 -
Hörsel- och Balanskliniken
© [email protected]
Stockholm 2009
