Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom verksamhetsförlagd

Riktlinjer för och ansvarsfördelning
inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Fastställda av LUN 2005-08-30; reviderade 2007-11-30, 2010-09-07 och 2011-02-22
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
INLEDNING
3 VFU OCH LÄRARPROGRAMMET SOM YRKESUTBILDNING
4 AUO – INRIKTNINGAR – SPECIALISERINGAR ..................................................................................4 VFU SOM DEL AV KURS .....................................................................................................................5 SAMVERKAN MELLAN VFU OCH HFU .............................................................................................6 VFU-PROGRESSION ............................................................................................................................6 PRECISERING AV EXAMENSMÅLEN ...................................................................................................7 VFU-OMRÅDE,
VFU-SAMORDNARE,
LÄRARUTBILDARE
VFU-LEDARE
OCH
LOKAL
9 SAMMANHÅLLNA LÄRARPROGRAMMET: GRUNDMODELLEN.........................................................9 SAMMANHÅLLNA LÄRARPROGRAMMET: MAG-MODELLEN .........................................................9 KORTA LÄRARPROGRAMMET .........................................................................................................10 VFU-LEDARE OCH LLU ..................................................................................................................10 VFU UTOMLANDS .............................................................................................................................10 VFU-UPPGIFTER
11 VFU-BEDÖMNING
12 VFU-BEDÖMNING I SAMMANHÅLLNA LÄRARPROGRAMMET .......................................................12 VFU-BEDÖMNING I KORTA PROGRAMMET ....................................................................................14 BEDÖMNINGSFORMULÄREN: UTFORMNING OCH ANVÄNDNING ..................................................14 EXAMINATION AV VFU
16 HANDLÄGGNINGSPLAN VID PROBLEM UNDER VFU:N
17 ANSVARSFÖRDELNING
19 STUDENTEN.......................................................................................................................................19 KOMMUNEN ......................................................................................................................................19 UNIVERSITETET................................................................................................................................20 REGLER FÖR BYTE AV VFU-OMRÅDE
23 REGLER FÖR BORTTAGANDE AV VFU-PLACERING
24 STUDIEUPPEHÅLL.............................................................................................................................24 ÖVRIGA VILLKOR .............................................................................................................................24 25 BILAGOR
BILAGA 1. EXAMENSMÅL FÖR LÄRAREXAMEN (FÖR STUDENTER ANTAGNA T.O.M. VT 2007) ...25 BILAGA 2. EXAMENSMÅL FÖR LÄRAREXAMEN (FÖR STUDENTER ANTAGNA FR.O.M. HT 2007) .26 BILAGA 3. VFU-BEDÖMNINGSMALLEN ..........................................................................................28 BILAGA 4. RIKTLINJER FÖR VFU UTOMLANDS .............................................................................32 BILAGA 5. RESEBIDRAG I SAMBAND MED VFU..............................................................................33 BILAGA 6. BROTTSREGISTERUTDRAG ............................................................................................35 BILAGA 7. SEKRETESS .....................................................................................................................35 BILAGA 8. FÖRSÄKRING ..................................................................................................................35 LUN VT 11
2
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Inledning
Den förnyade lärarutbildningen har en studieform, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), som
skall utvecklas i samarbete med skolverksamheten (Prop. 1999/2000: 135, s. 18 ff). Propositionen betonar att yrkesinriktningen i utbildningen skall vara tydlig (Prop. 1999/2000: 135, s. 17).
Examensmålen är formulerade med denna utgångspunkt.
VFU är ett av de viktigaste nya inslagen i den förnyade lärarutbildningen och varje lärarutbildning måste nu etablera ett nära samarbete mellan den högskoleförlagda utbildningen (HFU) och
VFU och mellan skolan och högskolan.
Detta har visat sig vara problematiskt i de flesta lärarutbildningar enligt Högskoleverkets utvärdering, Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor 1–3,
(Högskoleverkets rapportserie 2005:17R). Så är fallet även för lärarutbildningen vid Göteborgs
universitet. LUN:s egen utvärdering av VFU, Hur kan kommunikation öka acceptansen av den
verksamhetsförlagda utbildningen, VFU? (UFL Rapport 2004:06), visar på en rad problem. En
viktig dellösning på dessa är att det finns riktlinjer, inklusive ansvarsfördelningar, som tydliggör
VFU:ns ställning i utbildningen och de olika aktörernas ansvar för att upprätthålla denna ställning.
Det finns sedan tidigare olika dokument som reglerar VFU och beskriver ansvarsfördelningen.
Föreliggande dokument har samordnat dessa och utgör därmed en sammanfattning av rådande
riktlinjer tillsammans med vissa förtydliganden. För att kunna utveckla de här sammanställda
riktlinjerna till ett effektivt instrument för den verksamhetsförlagda utbildningen välkomnar
LUN synpunkter från alla som arbetar inom och med organisationen av studenternas VFU.
Kontaktuppgifter till VFU-ansvariga vid LUN finns på www.lun.gu.se/vfu.
LUN VT 11
3
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
VFU och Lärarprogrammet som yrkesutbildning
Examensordningen föreskriver de mål som skall nås inom lärarutbildningen som integrerad
helhet. Målen för VFU återfinns i propositionstexten i olika sammanhang, där regeringen framhåller vikten av att lärarutbildningen har en tydlig yrkesinriktning:
´Konsten att undervisa´ inrymmer allt det som lärare gör för att skapa så goda betingelser
som möjligt för att främja barns och elevers möjligheter att tillägna sig kunskaper. Lärare
förväntas ha både teoretiska och praktiska kunskaper och därför behövs en växelverkan i lärarutbildningen mellan dessa inslag. Denna växelverkan kan nås genom att utbildningens
teoristudier tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten samtidigt som den verksamhetsförlagda utbildningen förankras i teori och forskning. Därför anser regeringen att det är
av stor vikt att delar av utbildningen är verksamhetsförlagd. Enbart goda ämneskunskaper
är ingen garanti för att en lärare skall kunna skapa goda betingelser för lärande. Studenterna
måste i sin utbildning ges utrymme att aktivt reflektera över kunskapssyn, kunskapsinnehåll
och kunskapsurval satt i relation till hur barn och elever lär sig. Delar av dessa studier bör
genomföras i den praktiska undervisningsmiljön För att de skall bli så effektiva och givande som möjligt bör de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen utvecklas i samarbete
mellan lärosätena och skolväsendet. (Prop. 1999/2000:135, s. 18)
AUO – Inriktningar – Specialiseringar
Examensordningen för lärarexamen anger att utbildningen ska utgöras av kurser inom tre områden: det allmänna utbildningsområdet (AUO), inriktningar och specialiseringar. AUO omfattar
90 högskolepoäng (hp)/60 poäng (p) och innehåller grundläggande och generella kunskaper för
alla typer av lärare. Ett viktigt mål med AUO-kurserna är att studenterna ska utveckla kunskap
om lärandets villkor ur olika perspektiv. En andra del av AUO berör likheter och skillnader i
kunskapsuppbyggnad inom olika vetenskapsområden/discipliner. Dessutom lyfts i AUOkurserna fram etiska dimensioner såväl i vetenskapligt grundade kunskaper om världen som i
arbetet i skolan.
Inriktningskurserna omfattar 60 hp/40 p vardera och innehåller kurser inom ett ämne eller ämnesområde som är relevant för undervisning eller annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Det finns för närvarande 38 inriktningar inom Lärarprogrammet vid GU.
Specialiseringskurserna ska totalt omfatta minst 30 hp/20 p av utbildningen. Specialiseringen
innebär en ämnesmässig breddning eller en ämnesmässig fördjupning (se vidare Utbildningsplan för Lärarprogrammet).1
Enligt examensordningen ska minst 15 hp/10 p per inriktning och minst 15 hp/10 p av AUO
vara verksamhetsförlagda. Det totala antalet VFU-poäng en student har under utbildningen avgörs av vilken typ av lärartjänst hon/han siktar på. Man kan ta ut examen mot gymnasieskolans
1
Examensordningen anger inte att det ska ingå VFU i specialiseringar. I de fall studenter vid GU läser en termin i en
inriktning som specialisering så ingår dock VFU, vilket innebär att det utgår ersättning för VFU i kursens anslag och
studenten tar sin VFU-placering i anspråk. I övriga fall utgår inte ersättning för VFU i specialiseringskurs och studenter på specialiseringskurser får inte ta VFU-placeringar i anspråk (nämndbeslut 2009-08-11, dnr G219 3320/09).
I specialiseringskurs kan det ingå fältstudier. Fältstudier innebär att en student eller en grupp av studenter har en
kursuppgift där de för att lösa den behöver komma ut i verksamheten under en begränsad tid, kanske en dag eller en
del av dag. Fältstudier ställer inte krav på egen VFU-placering eller tillgång till LLU:are utan kan genomföras i
verksamhet som bedöms som lämplig utifrån uppgiftens karaktär. Från kursens sida kan inte krav på närvaroblankett
eller intyg av något slag ställas (nämndbeslut 2010-02-12, dnr G 219 3320/09).
LUN VT 11
4
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
yrkesämnen (180 hp/120 p), mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare
år (210 hp/140 p), eller mot grundskolans senare år och gymnasieskolan (270–330 hp/180–220
p). Den sistnämnda gruppen läser två inriktningar och får då minst 45 hp VFU. Övriga läser en
inriktning och VFU omfattar då minst 30 hp/20 p.
Den som läser det korta programmet har totalt 30 hp/20 p VFU av totalt 90 hp/60 p, jämnt fördelade över de första 60 hp/40 p.
VFU som del av kurs
I GU:s Utbildningsplan för lärarprogrammet (dnr G 217 2648/07) anges att VFU ska vara
”del av kurs”. Detta har en formell och en innehållsmässig betydelse. Med ”del av kurs”
menas formellt sett del av hel kurs. Definitionen av hel kurs utgår från Högskoleförordningen (SFS 1993:100) 6 kap., 14 och 15 §§, som innebär att varje hel kurs ska ha en kursplan. I denna ska bland annat anges det antal poäng som hela kursen omfattar och om kursen är uppdelad i delar. Regeln att VFU ska vara ”del av kurs” anger inte på vilket sätt
VFU görs till del av (hel) kurs.
Vidare ska HFU och VFU enligt Utbildningsplan för lärarprogrammet komplettera varandra och bilda en innehållsmässigt integrerad helhet. Detta ska komma till uttryck både i
kursplaner och i genomförandet av utbildningen.
Den innehållsmässiga integrationen vilar på examensordningens krav att studenten för lärarexamen ska utveckla förmågan att ”förverkliga” de olika skolformernas ”mål samt […]
att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer”. I kombination med de enskilda målen framträder läraryrkets komplexitet och de
krav som härigenom ställs på den enskilda läraren:
Läraryrket ställer krav på
1. lärarens förmåga att, inom ramen för skolans styrdokument, aktualisera för situationen relevanta kunskaper och erfarenheter i varierande situationer och under varierande, situationellt bestämda villkor.
2. handlingskompetens i en skolkontext, dvs. i en arbetsgemenskap med kollegor,
barn/elever och vårdnadshavare i skolans institutionella arbetssätt.
3. lärarens förmåga att förhålla sig till oförutsedda situationer och att i mesta möjliga
mån också förutse händelseutvecklingar i sociala sammanhang och i situationer
orienterade mot individuell(t) lärande/utveckling.
Läraryrkets komplexitet ställer också krav på Lärarprogrammets innehåll och organisation.
Innehållet i den högskoleförlagda delen av utbildningen utgör ett centralt villkor för att den
enskilda lärarstudenten ska ges möjlighet att utveckla en rad olika kunskaper och förmågor.
Dessa ska omsättas i handling i pedagogisk verksamhet. VFU fyller en grundläggande
funktion i Lärarprogrammet, eftersom det är under VFU som studenten
1. genom handling i skolverksamhet utvecklar handlingsförmågor av relevans för läraryrket.
2. integrerar de skiftande kunskaper och kunskapskulturer som HFU innehåller och
omsätter dessa till lärarkompetens.
3. påbörjar arbetet med att integrera olika kunskaper, handlingsförmågor och förhållningssätt till en sammanhängande lärarkompetens, förenlig med de villkor som läraryrket ställer upp.
LUN VT 11
5
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Det är under VFU:n, i skolverksamheten, som studenten lägger grunden till sin förmåga att
verka som lärare.
En given förutsättning för att detta mål ska kunna uppfyllas är att VFU är på heltid.
Samverkan mellan VFU och HFU
De allmänna föreskrifterna betonar samverkan mellan VFU och den högskoleförlagda utbildningen (HFU). Införandet av VFU har som syfte att den teoretiska utbildningen skall kunna
förankras i erfarenheter för att förbättra HFU. Samtidigt skall VFU ge utrymme för en kvalificerad och aktiv reflektion över lärandet och dess villkor, i anslutning till forskningen inom området. Praxis skall knytas till vetenskaplig kunskap.
Detta innebär att HFU och VFU skall samverka inom utbildningen. Inriktnings- och/eller
kursansvariga, VFU-ledare, lokala lärarutbildare och studenter skall i olika samarbetsformer
arbeta fram ett VFU-innehåll, som leder fram till uppfyllande av examensmålens krav.
Innehållet i VFU skall alltså vara skolrelevant och klart framgå av kursplanen.
VFU skall samverka med HFU för att skapa utrymme för att belysa kursens innehåll utifrån
olika perspektiv. Studenten skall ges möjligheter att reflektera, analysera, redovisa och gestalta
sitt vetande genom olika uttrycksformer. Studenten synliggör sitt eget lärande genom att agera i
verksamheten och kan då lägga en erfarenhetsgrund för sina undervisningsval i förhållande till
teorier om hur kunskap bildas. VFU genomförs i huvudsak inom förskola/fritidshem/skola, men
kan också omfatta andra miljöer av betydelse för pedagogisk verksamhet om särskilda skäl talar
för ett sådant val.
VFU-progression
Vid GU innehåller VFU tre typer av arbetsmoment och de utgör tillsammans olika steg i studenternas läroprocess: undersökande, deltagande och genomförande VFU.
Vidare är VFU alltid del av kurs och dess progression är knuten till kursens. VFU skall, i normalfallet, läggas upp så att dess tre former, undersökande, deltagande och utförande, ger grund
för en sammanhängande och progressiv utveckling av studentens förmåga att bedriva pedagogisk verksamhet och att undervisa.
Fördelningen mellan HFU och VFU skall tydliggöras i kursplanen och progressionen skrivas
fram i förhållande till kursen. Typen av VFU skall framgå av kursplanen.
För att kunna uppfylla vissa kursplanemål kan studenterna behöva ha möjlighet att, under enstaka tillfällen eller kortare perioder, besöka skolan eller annan verksamhet för att göra olika typer
av under–sökande VFU. Syftet med besöket kan vara att observera verksamhet eller samla in
material för analys och bearbetningar av skilda slag.
Inriktningarnas VFU skall vara knutna till HFU, särskilt till inriktningens ämnesdidaktiska undervisning, vilken också skall inkludera bedömning och betygssättning inom ämnet. Allmän
lärarkompetens skall ges i VFU inom AUO. Studenten skall få erfarenhet från en lång rad av
skilda, centrala, delar av skolverksamheten och därmed få en praktisk förtrogenhet med bl.a.
föräldrasamtal, konfliktlösning, arbete mot kränkande behandling, värdegrundsfrågor, lärarlagsarbete, specialpedagogiska frågeställningar och läs- och skrivutveckling.
LUN VT 11
6
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Progressionen inom VFU:n skall ha samma uppbyggnad som inom lärarutbildningen i dess helhet. Den fördjupande progressionen, knuten till ämnesdidaktiken inom inriktningarna måste
kompletteras med en breddande progression inom AUO.
Mot bakgrund av de krav som examensordningen ställer är det nödvändigt att använda hela
utbildningstiden för att få till stånd en variation av erfarenhet och fördjupad vana vid pedagogisk verksamhet och undervisning, en variation som kan lägga grund för studentens förtrogenhetskunskap och bygga upp studentens omdömesförmåga.
Precisering av examensmålen
LUN:s riktlinjer för VFU klassificerar och preciserar examensmålen. Fyra huvudrubriker pekar
på centrala verksamhetsområden och kompetenser, alla svarande mot en eller flera formuleringar i examensordningen: (1) Pedagogisk verksamhet, (2) Ledar- och medarbetarskap, (3) Bildningsarbete och (4) Vetenskapligt förhållningssätt.
Pedagogisk verksamhet
Vid handledning och bedömning uppmärksammas förmågan att:
-
kommunicera
skapa goda förutsättningar för barns, ungas och vuxnas lärande
inse betydelsen av läs- skriv- och matematikinlärning och -utveckling för elevens kunskapsutveckling
växla mellan olika arbetssätt och metoder
omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och
utvecklas
göra didaktiska och metodiska reflektioner och ställningstaganden
analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling
genomföra en målrelaterad planering samt följa upp, utvärdera och utveckla arbetet
använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten
Ledar- och medarbetarskap
Vid handledning och bedömning uppmärksammas förmågan att:
-
ta ansvar för en grupp och vara en naturlig auktoritet
utveckla individers förmåga att ta ansvar
kunna förvalta barns, ungas och vuxnas informella lärande samt bygga på befintliga kunskaper/erfarenheter och motiv för lärande
ta fram underlag för utvecklingssamtal och bedömning
informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare
orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa det regelverk som syftar till att förebygga
och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, elever och kollegor
arbeta i arbetslag
arbeta gränsöverskridande vad gäller såväl åldrar och ämnen som yrkeskompetenser
Bildningsarbete
Vid handledning och bedömning uppmärksammas förmågan att:
-
med utgångspunkt i barns, ungdomars och vuxnas olika kulturarv stimulera till en reflekterande bildningsprocess
LUN VT 11
7
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
-
stimulera till omgestaltningar av det redan kända genom att utmana olika föreställningar och
visa på andra erfarenheter och kulturella uttryck
problematisera, förankra och exemplifiera samhällets värdegrund i skolan
reflektera över elevers inflytande i demokratiska processer samt deras förståelse för och
förtrogenhet med dessa
Vetenskapligt förhållningssätt
Vid handledning och bedömning uppmärksammas förmågan att:
-
systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt
egna och andras värderingar
tillvarata etablerad vetenskaplig kunskap och nya forskningsresultat som grund för utveckling av yrkesverksamheten
förstå vad som utmärker kunskap som vilar på vetenskaplig grund
LUN VT 11
8
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
VFU-område, VFU-samordnare, VFU-ledare och lokal lärarutbildare
Inom Lärarprogrammet vid GU finns tre delvis olika VFU-modeller: grundmodellen i det sammanhållna programmet, sammanhållna programmets ”MAG-modell”, samt VFU-modellen i
korta programmet. Samtliga studenter är placerade i VFU-områden och har en VFU-ledare,
samt en eller flera lokala lärarutbildare (LLU).
Sammanhållna Lärarprogrammet: grundmodellen
Varje student inom Lärarprogrammet vid GU är placerad i ett VFU-område. Ett VFU-område är
ett geografiskt avgränsat område inom vilket det finns möjlighet att placera studenter i olika
skolverksamheter. Placeringarna görs i samarbete mellan LUN:s VFU-ansvariga, medverkande
kommuners administrationer och skolor/friskolor. LUN:s VFU-ansvariga placerar studenten på
ett VFU-område. Kommunalanställda VFU-samordnare placerar den enskilda studenten inom
områden, i den enskilda verksamheten. VFU-samordnaren är länken mellan LUN:s VFUansvariga och de enskilda verksamheterna i VFU-området.
LUN har det övergripande ansvaret för VFU inklusive kontakter och avtal med skolhuvudmän.
Studenter skall inte själva kontakta skolor för att ordna VFU-placeringar.
Antalet studenter på ett VFU-område varierar från en handfull till ett hundratal. Inom VFUområdet är studenten placerad i den typ av skolverksamhet hon/han efter examen kommer att
arbeta inom. Man kan ges möjlighet att genomföra sin VFU i andra miljöer där lärsituationer
förekommer, exempelvis på ett museum eller ett vetenskapscentrum. VFU ligger normalt sett
under universitetets terminstider och alltid under skolornas terminstider.
Studenten får sin VFU-plats i början av programmets första termin. De flesta lärarstudenter
förblir inom samma VFU-område under hela sin utbildning och i samma typ av skolverksamhet,
med vissa variationer: den som följer en inriktning mot tidigare åldrar ska, i möjligaste mån,
genomföra delar av VFU i en förskola och andra delar i en förskoleklass eller i grundskolans
tidiga år. Den som läser en inriktning mot senare åldrar ska, i möjligaste mån, genomföra VFU i
grundskolans senare år och i gymnasieskolan.
Under VFU har studenten kontakt med LLU och VFU-ledare. LLU möter studenten i den verksamhet där studenten är placerad. VFU-ledaren är länken mellan skolan och universitetet. VFUledarens tjänstgöring varierar i omfattning (5–50 % av heltid). Ett vanligt uppdrag är 20 %, vilket motsvarar arbete med 30–35 studenter. Studenterna i VFU-ledarens grupp läser olika inriktningar, befinner sig i olika faser i sin utbildning och är placerade i olika skolverksamheter.
VFU-ledaren följer studenten under utbildningen och stämmer regelbundet av hur det går för
studenten, genom samtal med studenten och LLU. VFU-ledaren har som uppgift att bedöma
studentens prestationer under utbildningens VFU-delar, inom ramen för ett särskilt bedömningssystem (se avsnittet VFU-bedömning).
Under VFU möter studenten således flera olika lärarutbildare, som på olika sätt utgör resurser
för hans/hennes utveckling till lärare.
Sammanhållna Lärarprogrammet: MAG-modellen
En variant av VFU-modellen inom det sammanhållna Lärarprogrammet är den s.k. MAGmodellen. MAG står för Mölndals kommun, Alingsås kommun och Göteborgs Stad. Idag medverkar även Ale kommun, Härryda kommun, Stenungsunds kommun och Lerums kommun.
LUN VT 11
9
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Inom dessa kommuner finns det särskilda MAG-grupper, och där ingår de av Lärarprogrammets
studenter som läser inriktningarna Engelska, Historia, Matematik, Religion, Samhällskunskap
och Svenska.
Inom MAG-modellen är VFU-samordnaren också VFU-ledare, dvs. den som placerar en enskild
student i en verksamhet är också den person som följer studenten genom programmet.
MAG-modellen underlättar kontakterna mellan de olika grupperna av lärarutbildare, liksom
möjligheten att följa varje enskild lärarstudents utveckling mot examensmålen.
Korta Lärarprogrammet2
Korta programmet utgörs av 90 hp inom AUO. Korta programmet ges både på hel- och halvfart
och omfattar således tre respektive sex terminer. Antalet VFU-områden i korta programmet är
få. Studenter som följer korta programmet på helfart blir placerade i endera av de fyra VFUområden som korta programmet för närvarande har att tillgå, två områden inom Göteborgs stad
och två i närliggande kommuner. Placeringen av halvfartsstudenter görs i ettdera av två geografiskt sett stora VFU-områden: Västra Götalandsregionen eller Hallands län.
En viktig skillnad i förhållande till det sammanhållna Lärarprogrammet är att VFU-ledarna och
HFU-lärarna inom korta programmet har ett nära samarbete, med arbetssätt utvecklade för att
följa varje enskild lärarstudents utveckling mot examensmålen. Ett exempel är praxisseminariet
som undervisnings- och redovisningsform (se vidare avsnittet Praxisseminarier).
VFU-ledare och LLU
VFU-ledaren och den lokala lärarutbildaren är de lärarutbildare studenten möter återkommande
under utbildningen. Dessa utgör på olika sätt resurser för studentens utveckling mot examensmålen.
Som framgår av Ansvars- och arbetsfördelning har VFU-ledaren en serie konkreta arbetsuppgifter och ansvarsområden. Dessa vilar på att VFU-ledaren har en helhetssyn dels på Lärarprogrammet – examensmålen, studiegångarnas uppbyggnad, kursplaner etc. – dels på den enskilda
studentens kunskapsutveckling.
De lokala lärarutbildarna är verksamma lärare inom de kommuner/de skolverksamheter som
medverkar i Lärarprogrammet. LLU ges möjlighet att gå en utbildning i två steg. Steg 1 innehåller bland annat moment som lärarutbildningens struktur, bedömning och det professionella samtalet. Steg 2 utgörs av två 15 hp-kurser, en med fokus på samtalsmetodik och en med fokus på
förmågan att sätta ord på sin yrkesvardag som lärare.
VFU utomlands
Det finns möjlighet att förlägga en del av VFU i en skola utomlands. Ansökan lämnas till International Office vid Pedagogen. Villkoren för att få göra VFU utomlands återfinns i bilaga 4.
2
’Korta Lärarprogrammet’ är en del av Lärarprogrammet och avser studier inom allmänt utbildningsområde för
studenter med tidigare ämnesteoretiska studier vilka önskar komplettera dessa för att uppnå en lärarexamen.
LUN VT 11
10
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
VFU-uppgifter
I de kurser inom Lärarprogrammet där det finns VFU utformar HFU-lärarna VFUuppgifter. Det övergripande målet med dessa uppgifter är att fördjupa integrationen mellan
VFU och HFU. VFU-uppgifterna utformas därför efter vissa grundläggande principer. Den
första principen gäller om VFU-uppgiften examineras inom kurs.
1. VFU-uppgifterna ska ta sin utgångspunkt i målen för den enskilda kursen. VFUuppgifterna ska ha ett bedömningsbart fokus. Betygskriterierna för VFU-uppgiften ska
vara en del av betygskriterierna för kursen.
2. VFU-uppgifterna ska samtidigt vara relevanta för den verksamhet som studenten går ut
i under VFU:n, vid just den tidpunkt som VFU infaller. Eftersom detaljplaneringen ser
olika ut i olika verksamheter, så ska VFU-uppgifterna vara relativt öppet formulerade.
3. VFU-uppgifter kan formuleras så öppet att de kan betecknas som generella, dvs. att de
inte är knutna till någon enskild typ av verksamhet, utan istället tar fasta på arbetsmoment som är gemensamma för olika typer av lärare.
4. VFU-uppgiften ska vara en resurs för studenten när hon/han utvecklar praktiska handlingskompetenser.
5. VFU-uppgiften och redovisningen av denna ska utgöra en resurs för studenten när
hon/han utvecklar sin förmåga att reflektera över utförda handlingar.
Vidare ändrar VFU-uppgifterna karaktär under loppet av utbildningen och de blir gradvis
mer komplexa. Progressionen är av flera slag:
6. VFU-uppgifterna ska följa innehållet och progressionen för VFU.
7. VFU-uppgifterna ska spegla progressionen mellan inriktningens första och andra termin.
8. VFU-uppgifterna inom inriktningarna bör vara så utformade att de ökade kompetenserna hos de studenter som läser inriktningen som en andrainriktning framträder.
9. VFU-uppgifterna ska vara så utformade att de utgör ett stöd för studentens utveckling
av de kunskaper och färdigheter som bedöms inom ramen för VFUbedömningssystemet (se vidare nedan).
Arbetet med VFU-uppgifterna bör vara organiserat så att såväl de studenter som genomför
uppgifterna, som de verksamheter där uppgifterna genomförs får feedback på hur väl genomförandet av VFU-uppgifterna fungerat.
LUN VT 11
11
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
VFU-bedömning
Sedan hösten 2007 har det utvecklats ett särskilt VFU-bedömningssystem, med bedömning i
fyra steg. VFU-bedömningssystemets rubriker (se nedan) och kategorier (se bilaga 3) tar sin
utgångspunkt i de examensmål som gäller för studenter som antagits till Lärarprogrammet från
och med höstterminen 2007 (se bilaga 2). Kvaliteterna med detta system motiverar att även de
studenter som antagits före höstterminen 2007 bedöms inom ramen för detta, om än inte fullt ut.
Dessa studenter bedöms aldrig utifrån Steg 1. Huruvida de bedöms i Steg 2 beror på när de blivit antagna. Studenter bedöms alltid inom ramen för Steg 3 och Steg 4.
Följande beskrivning av VFU-bedömningen gäller den som följer det sammanhållna Lärarprogrammet. De motsvarigheter som finns i korta Lärarprogrammet beskrivs separat i slutet av
avsnittet.
En av VFU-ledarens centrala uppgifter är att hålla regelbunden kontakt med studenten under
utbildningen och att stämma av hennes/hans gradvisa utveckling mot examensmålen. Utgångspunkten för VFU-bedömningssystemet är att VFU-ledaren, i dialog med LLU och student, gör
en bedömning av studentens handlingskompetenser, den gradvisa utvecklingen av dessa, samt
av studentens förmåga att reflektera över sina handlingar och den gradvisa utvecklingen av denna förmåga. Ibland ingår också HFU-lärare i samtalen.
VFU-bedömning i sammanhållna Lärarprogrammet
Vid fyra tillfällen under programmet har VFU-ledaren som uppgift att bedöma studentens prestationer under VFU:n, och hennes/hans reflektioner över dessa prestationer. Bedömningarna
äger rum inom AUO1, inom första inriktningens andra termin, inom AUO2 och inom AUO3.
De två första bedömningarna, Steg 1 och Steg 2, äger rum under första och tredje terminen i
utbildningen.
De två sista bedömningarna görs i slutet av utbildningen. Steg 3-bedömningen görs i AUO2 och
infaller under termin fem, sex eller sju beroende på längden på den enskilda studentens utbildning. Det är dock normalt sett utbildningens tredje sista termin. Bedömning Steg 4 görs i
AUO3, en termin som för de allra flesta studenter är utbildningens sista termin.
VFU-bedömning i sammanhållna Lärarprogrammet
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
AUO1
Första inriktningens
andra termin
AUO2
AUO3
Första terminen
Tredje terminen
Tredje sista terminen
Sista terminen
Det är VFU-ledarens uppgift att göra en samlad bedömning och lämna in VFUbedömningsformulären för Steg 2, Steg 3 och Steg 4 som underlag för examination i kurser
under dessa terminer. Inlämningen görs enligt anvisningar från de enskilda kursledarna.
LUN VT 11
12
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Examensmålen är bedömningssystemets utgångspunkt. Examensmålen har omsatts i bedömningskategorier, vilka formulerats utifrån en progression om (upp till) fyra steg. De är samlade i
bilaga 2 (VFU-bedömningsmallen).
VFU-bedömningsmallen åskådliggör olika typer av progression. Läraryrket bygger på en mängd
kunskaps- och kompetensområden. Dessa bildar tillsammans en efter hand alltmer komplex väv.
En central aspekt av progressionen utgörs av den ökande komplexiteten och en del av bedömningen fokuserar på studentens förmåga att hantera denna. Viktiga aspekter härvidlag är studentens förväntade ökande förmåga att problematisera, reflektera och integrera. Detta avspeglas i
bedömningsmallen på två sätt: dels i hur enskilda bedömningskategorier är utformade, dels genom att vissa bedömningskategorier inte finns med i Steg 1 och Steg 2. Progressionen utgörs
även av studentens (uppvisade) ökade självständighet och förmåga att samarbeta.
Bedömningskategorierna är samlade under sex rubriker. Dessa följer inte rubrikerna i examensmålen. Mallen är istället strukturerad efter vissa aspekter av innehållet i examensmålen och
lyfter fram dessa som centrala delar i lärarkompetensen.
1. Ämne/Ämnesområden
2. Styrdokument/Legala ramar
3. Pedagogisk verksamhet
4. Sociala relationer
5. Värdegrund
6. Självreflektion
VFU-bedömningsmallen är i sin tur utgångspunkten för konstruktionen av åtta formulär. Varje
steg har två formulär: ett självvärderingsformulär (som studenten fyller i) och ett bedömningsformulär (som VFU-ledaren fyller i). Formulären är ifyllbara Excelfiler och är publicerade på
www.lun.gu.se/vfu/.
Samtliga bedömningar i VFU-bedömningssystemet är formativa, dvs. syftar till att tydliggöra
hur progressionen i utbildningen ser ut, vilka kompetenser studenten behöver utveckla och att
hjälpa henne/honom att utveckla en förmåga att själv identifiera sina utvecklingsbehov. Därför
har varje bedömningssteg två formulär: VFU-ledarens bedömningsformulär och studentens
självvärderingsformulär. En grundbult i VFU-bedömningen är samtalet mellan student och
VFU-ledaren om studentens prestationer under VFU och om hennes/hans reflektioner kring
dessa, utifrån kategorierna i respektive steg.
Det finns en tyngdpunktsförskjutning från det formativa till ”det summativa”. Då bedömningen
i Steg 1 inte ligger till grund för examination inom AUO1 är denna bedömning uteslutande är
formativ. Då Steg 2–4 ligger till grund för examination är dessa bedömningar också summativa.
I Bedömning Steg 4 ligger en tyngdpunkt på det summativa.
Bedömning Steg 4 görs inom ramen för en VFU-period om fem sammanhängande veckor, vilken är programmets avslutande VFU-period och det samlande tillfället för studenten att pröva
och utveckla sina lärarkompetenser.
Ett övergripande mål med VFU-bedömningen i Steg 2 är att bedöma studentens nivå i relation
till examensmålen för Lärarprogrammet, och att identifiera hennes/hans utvecklingsbehov. I de
fall VFU-ledaren bedömer att studentens prestationer under VFU inte är tillräckliga för den
LUN VT 11
13
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
aktuella nivån så erbjuds studenten extra stöd i enlighet med ”Handläggningsplan vid problem
under VFU:n” (se nedan).
Om studentens prestationer efter detta stöd ändå inte kan anses som tillräckliga för nivån, får
hon/han inte ut alla poäng på kursen (första inriktningens andra termin) och blir därmed inte
antagen på AUO2, eftersom det krävs 60 hp från första inriktningen för att bli antagen där.
VFU-bedömningen fungerar på detta sätt som en spärr för de studenter vilkas förutsättningar att
uppnå examensmålen fortfarande anses otillfredsställande.
VFU-bedömning i korta programmet
VFU-bedömningar görs även i korta programmet. Den student vars prestationer under VFU inte
bedöms som tillräckliga för den aktuella nivån har i likhet med studenterna i det sammanhållna
Lärarprogrammet rätt till stöd i enlighet med ”Handläggningsplan vid problem under VFU:n”.
(Se vidare Studentens bok. Handbok för studenter och lärarutbildare i Korta programmet.)
Bedömningsformulären: Utformning och användning
Det övergripande målet med VFU-bedömningen är att skapa ett system som sätter fokus på
studentens utveckling mot examensmålen, utifrån en systematisk syn på progressionen inom
programmet, och att skapa rättssäkerhet och likvärdighet i bedömningen av VFU. Ett delmål är
att lokalisera och stödja studenter med problem med VFU. Utformningen av formulären speglar
alla dessa mål:
•
Bedömningskategorierna är desamma i båda formulären i respektive steg.
•
På VFU-ledarens formulär finns utrymme för att både göra en bedömning av studenternas
prestation för varje bedömningskategori och att göra en sammanfattande bedömning.
•
Formulären för Steg 2–4 ger VFU-ledaren möjlighet att avge sin bedömning på fyra sätt: (1)
genom att i anvisade rutor ange en samlad bedömning av nivån på studentens sammantagna
prestation och (2) formulera en skriftlig kommentar i anslutning till denna samlade bedömning, (3) genom att för varje kategori avge ett omdöme utifrån en glidande skala och (4) genom att formulera en skriftlig kommentar under respektive rubrik (6 st., se ovan).
•
Formuläret för Steg 4 ger VFU-ledaren dessutom möjlighet att i anvisade rutor avge en
samlad bedömning under var och en av de sex rubrikerna.
•
Det formativa och det summativa är åtskilt i utformningen av VFU-ledarens formulär. Den
sammanfattande bedömningen anges på respektive formulärs första sida. Därefter följer bedömningen av prestationerna för respektive kategori. Formuläret som helhet ligger till grund
för dialogen med studenten.
•
VFU-ledaren sänder hela formuläret till kursledaren/seminarieledaren. Examinator använder
i första hand den samlade bedömningen som underlag för betygsättningen, men kan, om det
är motiverat utifrån kursens lärandemål, också beakta andra delar i bedömningen (se även
avsnittet Examination av VFU nedan).
•
I VFU-ledarens formulär för Steg 1–3 finns det utrymme att ange vad studenten ska arbeta
med att utveckla under nästföljande VFU-period.
Att VFU-bedömningen har flera mål påverkar inte bara utformningen av formulären. Detta får
också konsekvenser för användningen av formulären. VFU-ledaren bör se relationen mellan
bedömningskategorier och sammanfattande bedömning som dynamisk. För varje kategori ska
LUN VT 11
14
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
VFU-ledaren bedöma om studentens prestation är tillräcklig för den aktuella nivån (det aktuella
steget). Det sammanfattande omdömet är emellertid inte en fråga om att ”räkna kryss”. Bedömningskategorierna anger fokus för bedömningen utifrån examensmålen. Det åligger VFUledaren att identifiera studentens utvecklingsbehov gentemot examensmålen och att bedöma om
dessa är så stora på den aktuella nivån att studenten behöver ytterligare VFU.
Denna punkt är viktig eftersom Steg 2–4 utgör också utgör ett underlag för examination i olika
kurser inom Lärarprogrammet.
Bedömningskategorierna har konstruerats utifrån två utgångspunkter: innehållet i examensmålen och innehållet i de verksamheter programmet utbildar för. Ibland är formuleringarna så öppna att de kan ligga till grund för bedömning av prestationer i olika skolverksamheter. I något fall
är det angivet att kategorin enbart är relevant för tidigare åldrar eller senare åldrar. I vissa fall
har kategorin delvis lägre relevans för vissa verksamheter. Föräldrakontakt, exempelvis, är inte
lika ofta förekommande inom gymnasieskolan som inom förskolan. Det är därmed en kategori
av högre relevans i bedömningen av blivande förskollärare än av blivande gymnasielärare. Bedömningen måste fokusera på vad som är relevant för den aktuella verksamheten, både för respektive kategori och som helhet betraktad.
LUN VT 11
15
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Examination av VFU
Examinationsinnehållet i VFU skall vara skolrelevant och styras av examensmålen för lärarutbildningen såsom de omsatts i kursplanemålen och av LUN:s riktlinjer för VFU.
En första förutsättning för godkänt är att studentens närvaro är tillräckligt hög. Eftersom VFU är
så central för utvecklandet av lärarkompetens, så är grundkravet på närvaro 100 %. Det betyder
att studenten vid frånvaro kan behöva göra kompletteringar.
Om frånvaron understiger 10 % så ska studenten komma överens med sin(a) LLU om hur frånvaron ska kompenseras. De kan antingen besluta att studentens närvaro är nödvändig för att
hon/han ska nå kursens mål, eller att studenten kan ta igen frånvaron på annat sätt.
Om studenten varit frånvarande 10–25 % så ska hon/han komma överens med VFU-områdets
VFU-samordnare (i korta programmet VFU-ledaren) om hur frånvaron ska kompenseras. De
kan antingen besluta att studentens närvaro är nödvändig för att hon/han ska nå kursens mål,
eller att studenten kan ta igen frånvaron på annat sätt.
Om frånvaron överstigit 25 % så ska student samråda med VFU-ledare, VFU-samordnare och
kursansvarig om hur VFU-tiden kan inhämtas.
VFU-samordnaren har ansvar för att möjliggöra en kompletterande VFU-period enbart om studenten är registrerad på den kurs till vilken den kompletterande VFU hör. Om den kompletterande VFU infaller efter ordinarie kurs avslutats, ska VFU-samordnaren kräva att studenten
visar upp ett registreringsintyg.
VFU-bedömningens Steg 2–4 är ett av flera underlag för betygsättningen på kurs inom Lärarprogrammet. En andra förutsättning för att studenten ska få ut sina poäng är att VFU-ledaren
bedömer prestationerna som tillräckliga för den aktuella nivån.
Steg 4 i VFU-bedömningen betygsätts i en tregradig skala (U/G/VG). Huruvida Steg 2 i VFUbedömningen betygsätts i två- (U/G) eller tregradig (U/G/VG) skala avgörs av inriktningsansvarig institution.3 Huruvida Steg 3 i VFU-bedömningen betygsätts i två- (U/G) eller tregradig
(U/G/VG) skala avgörs av kursansvarig institution.
En tredje förutsättning för godkänd VFU är att eventuella andra underlag som examinator använder som grund för betygsättningen – VFU-uppgifter och andra VFU-orienterade redovisningar – bedöms som godkända.
3
I enlighet med dekanbeslutet Betygsskala för VFU-prov i LADOK (2009-11-20; dnr G 219 499/09).
LUN VT 11
16
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Handläggningsplan vid problem under VFU:n
Studentens övergripande utveckling under utbildningstiden följs regelbundet upp. Detta görs
inom respektive kurs, av kursledare, samt av VFU-ledare, i dialog med student och lokala lärarutbildare.
Den som får problem med VFU har rätt till stöd. Detta stöd beskrivs i nedanstående handläggningsplan. Det initieras om VFU-ledaren bedömer att studentens prestationer inte är tillräckliga
för nivån. För student inom sammanhållna programmet är detta stöd särskilt viktigt om prestationerna bedöms som otillräckliga i VFU-bedömning Steg 2, eftersom denna infaller tidigt i
utbildningen. Handläggningsplanen kan också träda i kraft i samband med bedömningen i Steg
3 eller Steg 4. Målet med handläggningsplanen är att göra examinationen så rättssäker som möjligt för de studenter som riskerar att inte nå målen för VFU.4
1. VFU-ledaren diskuterar problemet med den lokala lärarutbildaren och kontaktar därefter
kursansvarig lärare samt meddelar sin bedömning. Studenten informeras om att VFU är underkänd. Detta är en del av examinationstillfälle ett.
2. VFU-ledaren kontaktar ansvarig tjänsteman på LUN:s kansli för samtal. Denne/a ska i dialog med VFU-ledaren och kursansvarig lärare göra en kartläggning av studentens VFU,
samt arbeta fram ett preliminärt förslag till åtgärder. Studenten ska inte delta i denna process.
3. Därefter ska ansvarig tjänsteman på LUN:s kansli kalla studenten och VFU-ledaren till ett
studievägledande samtal. Om studenten önskar kan även en representant från Göta Studentkår (eller motsvarande) delta vid mötet. Studenten har även rätt att till mötet bjuda in en av
de studievägledare vid Göteborgs universitet som arbetar med Lärarprogrammets studenter.
Vid samtalet ska kartläggningen av studentens VFU och de preliminära förslagen till åtgärder presenteras för studenten. En slutlig åtgärdsplan ska utarbetas under mötet, i dialog med
studenten. Åtgärdsplanen ska utgå från studentens rätt att genomföra en andra VFU-period
inom kurs. Om studenten genomför en andra VFU-period, så utgör denna en del av examinationstillfälle två.
Det studievägledande samtalet ska sammanfattas skriftligen av ansvarig tjänsteman på LUN:s
kansli. Student och VFU-ledare ska intyga att de tagit del av sammanfattningen. De har rätt att
ha synpunkter på sammanfattningen.5
Ansvarig tjänsteman på LUN:s kansli har ansvar för att kursledaren informeras om vilka åtgärder som vidtagits.
Studentens eventuella behov av ytterligare stöd ska följas upp av VFU-ledaren senare i utbildningen.
4. Om studentens prestationer under VFU vid andra examinationstillfället inte godkänts, ska
ansvarig tjänsteman på LUN:s kansli kalla studenten och VFU-ledaren till ett nytt studievägledande samtal. En representant för LUN:s ledning ska delta vid mötet. Om studenten
önskar kan även en representant från Göta Studentkår (eller motsvarande) delta vid mötet.
4
Handläggningsplanen utgår från studentens rätt till minst två provtillfällen för praktik eller
motsvarande, vilken är en minimiregel. Enligt beslut i LUN (2007-11-28) är antalet examinationstillfällen för VFU begränsat till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid
dessa två tillfällen kan ansöka om att erhålla ytterligare examinationstillfälle hos LUN.
5
Studentens rätt att ta del av och yttra sig över sammanfattningen följer av Förvaltningslagen
(1986:223), §16–17.
LUN VT 11
17
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Vid detta möte ska studenten informeras om att hon/han har rätt att ansöka om ytterligare
examinationstillfälle för VFU, samt att sådan ansökan ska ställas till Göteborgs universitet,
Lärarutbildningsnämnden, Box 100, 405 30 Göteborg.6
I samband med samtalet ska studenten erbjudas studievägledning för att utröna vilken handlingsväg som är den bästa i det enskilda fallet.
Det studievägledande samtalet ska sammanfattas skriftligen av ansvarig tjänsteman på
LUN:s kansli. Student och VFU-ledare ska intyga att de tagit del av sammanfattningen. De
har rätt att ha synpunkter på sammanfattningen.
6
Ett lärosäte har möjlighet att begränsa antalet examinationstillfällen ”i de fall en obegränsad rätt skulle leda till
orimligt resursslöseri”. Denna möjlighet följer av regeln om effektivt resursutnyttjande i 1 kap. 4 § högskolelagen.
Grunden för möjligheten att begränsa antalet tillfällen är alltså de resurser som krävs i det enskilda fallet. Se vidare
Rättssäker examination, Rapport 2008:36 R (Högskoleverket), s. 33; jfr. Regelsamling för studier vid Göteborgs
universitet, 7.1.
LUN VT 11
18
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Ansvarsfördelning
Vid GU:s lärarutbildning prövas olika former för samarbete mellan skolverksamheten och universitet inom VFU. För de särskilda projekten gäller speciella ansvarsfördelningar. För den ordinarie VFU:n gäller följande ansvarsfördelning:
Studenten
Studenten har ansvar för
•
att ansöka om brottsregisterutdrag hos polismyndigheten i god tid innan VFU ska
genomföras, samt att visa brottsregisterutdraget för den inom VFU-området utsedda
personen.
•
att informera VFU-ledare, VFU-samordnare och LLU om sina pågående kurser, kursmål och kursuppgifter samt om när VFU är placerad i tid.
•
att på begäran informera kursledare/seminarieledare om aktuell VFU-placering, samt att
ge namn på och kontaktuppgifter gällande lokal lärarutbildare.
•
att vid frånvaro meddela den lokala lärarutbildaren och skolan.
•
att sluta överenskommelse med den lokala lärarutbildaren om ny VFU-tid då frånvaron
ligger under 10 % av VFU inom kursen och närvaro bedöms som nödvändig för att studenten ska uppnå kursens mål.
•
att vid frånvaro mellan 10-25 % kontakta sin VFU-samordnare/VFU-ledaren för att få
ny VFU-tid om detta bedöms som nödvändigt för att nå kursens mål.
•
att vid högre frånvaro än 25 % samråda med VFU-ledare, VFU-samordnare och
kursansvarig om hur VFU-tiden kan inhämtas.
•
att delta i de utvecklingssamtal VFU-ledaren anordnar.
•
att fortlöpande dokumentera sin VFU.
•
att planera, genomföra och utvärdera sina insatser i VFU.
•
att omregistrera sig på kursen, om en kompletterande VFU-period genomförs efter kursens avslutande.
•
att visa upp registreringsintyg för VFU-samordnaren.
•
att informera kursledning och VFU-ledare i de fall Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet inte följs.
Kommunen
Den kommunala organisationen är uppdelad i VFU-områden. I varje VFU-område finns en
VFU-samordnare, som i samverkan med skolledning, lokala lärarutbildare och GU ansvarar för
VFU.
VFU-områdets aktörer ansvarar för att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.
Kommunen ska avgöra vem i VFU-området som studenten ska visa brottsregisterutdrag för.
Kommunen ansvarar för att VFU är handledd. Den handledda VFU kan ej bytas ut mot vikariat.
LUN VT 11
19
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
VFU-samordnaren har ansvar för
•
att vara insatt i Lärarprogrammets utformning och innehåll.
•
att placera studenten inom området efter samråd med skolledning/arbetslag.
•
att vid behov, i samband med placeringsarbetet, informera VFU-områdets aktörer
om Lärarprogrammets uppbyggnad och innehåll.
•
att vid behov planera VFU utifrån kursmålen efter samråd med studenterna, arbetslag, VFU-ledare och lärarutbildare.
•
att vidarebefordra information från LUN till VFU-området.
•
att vidarebefordra information och önskemål från VFU-området till VFU-ledaren
och LUN.
•
att i händelse av studentens frånvaro från VFU diskutera med studenten och VFUledaren om ny VFU-tid.
•
att möjliggöra en kompletterande VFU-period enbart om studenten är registrerad
på den kurs till vilken kompletterande VFU hör. Om kompletterande VFU infaller
efter ordinarie kurs avslutats, ska VFU-samordnaren kräva att studenten visar upp
ett registreringsintyg.
Skolledare har ansvar för
•
att förankra målen med lärarutbildningen i personalgruppen.
•
att arbeta för att motivera lärarna att medverka i lärarutbildningen.
•
att i personalgruppen fördela ansvar vid genomförande av VFU.
Den lokala lärarutbildaren har ansvar för
•
att skapa möjligheter för studenten att fullgöra sin VFU, vilket också innefattar
kompletterande tid för studentens VFU, i de fall omfattningen på studentens frånvaro överstiger 10 %.
•
att ge den feedback och annan handledning som kan krävas i olika situationer, för
att på så sätt utgöra en förebild för och ett stöd i studentens yrkesmässiga utveckling.
•
att ge underlag för VFU-bedömningen till studentens VFU-ledare.
Universitetet
LUN och dess kansli har ansvar för
•
att teckna avtal, informera och samverka med berörda kommuner om VFU och inriktningskombinationer för VFU.
•
att placera studenten i ett VFU-område.
•
att följa upp studentens VFU-placering.
•
att, på grundval av underlag från kursansvarig, fastställa förläggningen av studentens VFU-tid och i avsaknad av sådant underlag självständigt bestämma VFUtidens förläggning samt att meddela kursansvarig sitt beslut.
LUN VT 11
20
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
•
att en uppdaterad sammanställning över VFU-perioderna finns tillgänglig på
LUN:s hemsida i god tid inför terminsstart.
•
att rekrytera VFU-ledare och erbjuda kompetensutveckling för dessa.
•
att utvärdera VFU-organisationen.
•
att ge medverkande institutioner, kommuner och friskolor, inom befintliga juridiska och ekonomiska ramar, bästa möjliga förutsättningar att genomföra VFU i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet
vid Göteborgs universitet.
VFU-ledaren har ansvar för
•
att i det egna VFU-området vara den samverkande länken mellan universitetet och
kommunen.
•
att följa och stödja studenten i kurser med VFU under hela utbildningen.
•
att anordna utvecklingssamtal med studenten och dokumentera dessa.
•
att samråda med VFU-samordnaren om ny tid för VFU vid studenters frånvaro, då
denna är över 10 %.
•
att genom besök, i samråd med lokal lärarutbildare, utifrån formulär för VFUbedömning och i dialog med studenten skapa skriftligt underlag för examination i
andra terminen på studentens första inriktning (VFU-bedömning, Steg 2). Det
skriftliga underlaget ska överlämnas till kursansvarig.
•
att vid de fall VFU-ledaren bedömt studentens prestationer i VFU i Steg 2 (i förekommande fall även Steg 3 eller 4) som otillräckliga för nivån följa Handläggningsplan vid problem under VFU.
•
att i samråd med lokal lärarutbildare, utifrån formulär för VFU-bedömning och i
dialog med studenten skapa skriftligt underlag för examination inom AUO 2, i
kursen Lärandets villkor och process (VFU-bedömning, Steg 3). Det skriftliga
underlaget ska inlämnas enligt anvisningar från kursansvarig.
•
att genom besök, i samråd med lokal lärarutbildare, utifrån blankett för VFUbedömning och i dialog med studenten skapa ett skriftligt underlag för slutbedömning av studentens kunskaper och färdigheter. Detta ska ske inom AUO 3, i
kursen Lärandets villkor och process (VFU-bedömning, Steg 4). Det skriftliga
underlaget ska inlämnas enligt anvisningar från kursansvarig.
•
att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.
Inriktnings-/kursansvarig har ansvar för
•
att schemalägga VFU i den omfattning som anges i examensordningen.
•
att innehåll och omfattning av VFU överensstämmer med kursens mål och innehåll.
•
att vid kursstart ge studenterna de(t) kursdokument som beskriver VFU:ns innehåll, arbetsformer, förläggning i tid och examination för distribution till LLU och
VFU-ledare.
LUN VT 11
21
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
•
att förlägga VFU-perioderna så att studenterna får möjlighet att undervisa och leda
pedagogisk verksamhet.
•
att examinera VFU inom kurs respektive inom inriktning.
•
att till LUN:s kansli lämna underlag för förläggningen av kommande termins
VFU.
•
att hålla första onsdagseftermiddagen i varje månad fri för schemaläggning inom
VFU-området.
•
att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.
•
att, i dialog med relevant Lärarutbildningsråd (LUR), utveckla kursens VFU med
utgångspunkt från Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.
Lärarutbildningsråd 1–6 har ansvar för
•
att i dialog med kursansvarig institution inom respektive LUR:s ansvarsområde
säkra och utveckla förutsättningar för att studentens VFU kan genomföras i enlighet med Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid
Göteborgs universitet.
LUN VT 11
22
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Regler för byte av VFU-område
Som nämnts i avsnittet VFU-område, VFU-samordnare, VFU-ledare och lokal lärarutbildare
placeras studenterna i ett VFU-område i början av utbildningen. I normalfallet tillhör studenten
samma VFU-område under hela utbildningstiden.
Om en student av någon anledning anser sig behöva byta VFU-plats ska det i första hand lösas
inom det egna VFU-området och handläggas av aktuell VFU-samordnare. Om samarbetet mellan student och lokal lärarutbildare av någon anledning inte fungerar ska byte ske inom ramen
för VFU-området.
Det kan i undantagsfall finnas skäl som motiverar ett byte av VFU-område. En student har således möjlighet att ansöka om byte av VFU-område om det finns synnerliga skäl. Alla ansökningar behandlas individuellt och utifrån varje enskild individs specifika situation och anförda skäl
för byte. Den lista som återfinns nedan anger de skäl som LUN ser som synnerliga skäl. Den
student som kan anföra något eller några av dessa skäl ökar sina möjligheter att få ansökan om
byte av VFU-område beviljad. Ansökan ska ställas till LUN.
Att ett byte skulle underlätta arbete under eller efter studietiden är inget synnerligt skäl.
Ansökan inför kurser där VFU inte ingår (däribland PDG- och IDG-kurser) behandlas ej.
Den student som tidigare under utbildningen har bytt VFU-område kommer sannolikt att få
ansökan avslagen, eftersom VFU och VFU-bedömningen bygger på återkommande kontakter
mellan studenten och LLU/VFU-ledare. Av samma skäl kommer sannolikt ansökan om byte av
VFU-område inför AUO 3 att avslås.
Synnerliga skäl för byte av VFU-områden är om
1. studentens sociala situation förändras på ett sådant sätt att den försvårar möjligheten att
genomföra VFU i aktuellt VFU-område.
2. restiden mellan VFU-placeringen och studentens bostadsadress överstiger 90 minuter enkel
resa.
3. studenten av medicinska skäl har svårigheter att genomföra VFU inom sitt VFU-område.
Läkarintyg krävs.
4. studentens val/byte av inriktning försvårar möjligheten att genomföra VFU inom sitt VFUområde.
Ansökan om byte av VFU-område ska göras på särskild blankett. Denna lämnas till LUN:s
VFU-ansvariga för beslut. Adressen framgår av blanketten.
Inför höstterminen inlämnas blanketten senast den 15 maj och inför vårterminen senast den 15
november. Inga önskemål om byte behandlas efter angivna datum.
Besked lämnas via studentmail ca. fyra veckor efter sista ansökningsdag.
LUN VT 11
23
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Regler för borttagande av VFU-placering
Studieuppehåll
Student som har längre studieuppehåll än en termin fråntas sin placering. När studenten återkommer efter studieuppehållet placeras studenten om. Det finns ingen garanti för att studenten
blir placerad i samma VFU-område eller i samma verksamhet som innan studieuppehållet.
Studenten ska i god tid innan återkomsten till studierna – senast 1 maj inför följande hösttermin
och senast 1 november inför följande vårtermin – per e-post kontakta VFU-ansvariga vid Lärarutbildningsnämndens kansli så att en ny placering kan göras.
Övriga villkor
Student som i sin studieplan har lagt in specialiseringskurser utan VFU eller kurser utanför Lärarprogrammet i en sammanhängande omfattning om mer än en termin fråntas sin VFUplacering.
Studenten ska i god tid innan återkomsten till inriktnings- eller AUO-studierna – senast 1 maj
inför följande hösttermin och senast 1 november inför följande vårtermin – per e-post kontakta
VFU-ansvariga vid Lärarutbildningsnämndens kansli så att en ny placering kan göras.
Student som läser för examen mot grundskolans tidigare år (240 hp) har två på varandra följande specialiseringskurser under studiegångens termin fyra och fem. Sådan student kan som en av
dessa specialiseringsterminer välja att läsa kurs(er) som utgör en termin i en inriktning. I så fall
ingår VFU och hon/han behåller sin VFU-placering.
LUN VT 11
24
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Bilagor
Bilaga 1. Examensmål för lärarexamen (för studenter antagna t.o.m. vt 2007)
För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att
förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer.
Studenten skall vidare kunna
-
omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och
utvecklas
-
bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med
föräldrar och vårdnadshavare
-
förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund
-
orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa det regelverk som syftar till att förebygga
och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
-
-orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden
-
inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet
-
självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna
-
tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat
som grund för utveckling av yrkesverksamheten
-
använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna
Studenten skall därutöver ha kunskap om betydelsen av läs, skriv- och matematikinlärning för
elevens kunskapsutveckling.
För att få lärarexamen mot undervisning i
-
förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad kunskap
om läs, skriv- och matematikinlärning
-
grundskolans senare år och i gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad kunskap i att
mäta elevers lärande och utveckling och i betygsättning
LUN VT 11
25
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Bilaga 2. Examensmål för lärarexamen (för studenter antagna fr.o.m. ht 2007)
För lärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål
samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter
och riktlinjer.
Kunskap och förståelse
För lärarexamen ska studenten
- visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som
utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga
grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor,
- visa kunskap om lärande och undervisning,
- visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och
elevers kunskapsutveckling, och
- visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.
För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år ska studenten dessutom
- visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.
För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan ska studenten dessutom
- visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt
god kunskap i betygssättning.
Färdighet och förmåga
För lärarexamen ska studenten
- visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande
och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och
elever lär och utvecklas,
- visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att
förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera
och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna,
- visa förmåga att analysera, bedöma och dokumentera och värdera elevers lärande och
utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
LUN VT 11
26
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
- visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse
betydelsen av olika mediers roll för denna, och
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över
både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra
till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.
För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng ska
studenten dessutom
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera
över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För lärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och estiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i
det pedagogiska arbetet.
LUN VT 11
27
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Bilaga 3. VFU-bedömningsmallen
Steg 1
ÄMNE/ÄMNESOMRÅDE
Steg 2
ÄMNE/ÄMNESOMRÅDE
Steg 3
ÄMNE/ÄMNESOMRÅDE
Steg 4
ÄMNE/ÄMNESOMRÅDE
1. visar yrkesrelevant 1. visar bredd och djup
kunskap i det aktuella inom
inriktningens
ämnet/ ämnesområdet
ämne/ämnesområde, både
ämnesteoretiskt och (ämnes)didaktiskt
1. visar förmåga att använda olika kritiska perspektiv (bland annat jämställdhetsperspektiv) i sin
pedagogiska verksamhet
Tidigare åldrar
Tidigare åldrar
Tidigare åldrar
2. visar förståelse för
vikten
av
läsoch
skrivinlärningens och utvecklingens
och
matematikens
betydelse
för barns och elevers
kommunikationsförmåga
2. visar förståelse för läsoch skrivinlärningens och
-utvecklingens och matematikens betydelse för
barns och elevers kunskapsutveckling
2. visar fördjupad förståelse för läs- och skrivinlärningens
och
utvecklingens och matematikens betydelse för
barns och elevers kunskapsutveckling
4. visar förmåga att skapa 4. visar förmåga att diskusammanhang
i
sina tera det redan kända utkunskaper från AUO 1 ifrån olika perspektiv
och
sina
ämnes-/
ämnesområdeskunskaper
4. visar förmåga att stimulera och fånga upp
barns/elevers initiativ att
diskutera det redan kända
ur olika perspektiv
3. visar förmåga att
analysera
sina
(ämnes)didaktiska VFUerfarenheter
5. visar förmåga att
relatera
den
egna
pedagogiska verksamheten
till någon teori om lärande
och undervisning
6.
visar
sådana
grundläggande kunskaper
i det aktuella ämnet/
ämnesområdet som ger
möjlighet för barn/elever
att lära och utvecklas
5. visar förmåga att relatera den egna pedagogiska
verksamheten till olika 5-6. visar förmåga att
teorier kring lärande och förankra den egna pedaundervisning
gogiska verksamheten i
olika teorier kring lärande
och undervisning och
6. visar sådan bredd/djup i
därvid att beakta elevers
sina
kunskaper
att
medvetenhet kring sitt
barn/elever ges möjlighet
eget lärande
att lära och utvecklas
STYRDOKUMENT/ LEGALA STYRDOKUMENT/ LEGALA STYRDOKUMENT/ LEGALA STYRDOKUMENT/ LEGALA
RAMAR
RAMAR
7. visar kännedom om 7. visar förmåga att
övergripande mål som styr använda de dokument som
verksamheten
styr verksamheten inom
det egna området
LUN VT 11
RAMAR
RAMAR
7. visar kunskap om,
förtrogenhet med, och
förmåga att systematiskt
arbeta utifrån de regelverk
och andra dokument som
styr verksamheten inom
det egna området
7. visar förmåga att problematisera de normer och
värden som kommer till
uttryck i styrdokumenten
och i den egna verksamheten, samt att utifrån detta
värdera, ta ställning och
göra didaktiska val
28
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Steg 1
9.
reflekterar
lärandesituationer
Steg 2
Steg 3
Steg 4
8. visar kunskap om vad
som ligger till grund för
bedömning
av
barns/elevers utveckling
inom
den
aktuella
inriktningen
8. visar kunskap om bedömning och dokumentation
av
barns/elevers
utveckling
kring 9. visar förmåga att
bedöma och dokumentera
barns/elevers lärande och
utveckling
9. visar förmåga att bedöma och dokumentera
barns/elevers utveckling,
samt att kommunicera mål
och resultat på ett tydligt
sätt
8-9 visar fördjupad kunskap i samt förmåga att
bedöma,
dokumentera,
värdera och kommunicera
elevers lärande (genom
t.ex. IUP) och utveckling i
förhållande till verksamhetens mål
För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan
tillkommer:
visar
utvecklad förmåga att
analysera och bedöma
elevers kunskapsutveckling samt till betygsättning
PEDAGOGISK
PEDAGOGISK
PEDAGOGISK
PEDAGOGISK
VERKSAMHET
VERKSAMHET
VERKSAMHET
VERKSAMHET
10. genomför på ett tillfredsställande sätt pedagogiska aktiviteter med en
grupp barn/elever
10. visar förmåga att
planera, genomföra och
utvärdera
pedagogisk
verksamhet med viss
självständighet
10. visar
planera sin
verksamhet
och relatera
kortare som
der
10. visar förmåga att
omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden så att
alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas
förmåga att
pedagogiska
självständigt
den till såväl
längre perio-
11. visar förmåga att 11. deltar aktivt i kollegi- 11. visar förmåga att
samarbeta med lokala alt samarbete för planering självständigt och tillsamlärarutbildare
mans med andra planera,
genomföra, utvärdera och
utveckla undervisning och
annan pedagogisk verksamhet
LUN VT 11
12. visar förmåga att
situationsanpassa
den
pedagogiska verksamheten
genom att välja mellan
olika
arbetssätt
och
metoder
12. visar förmåga att
situationsanpassa
den
pedagogiska verksamheten
genom att välja mellan
olika arbetssätt och metoder
utifrån
olika
barns/elevers/gruppers
behov
13.
visar
en
grundläggande
IKTkompetens och använder
själv informationsteknik i
den
pedagogiska
verksamheten
13.
12. visar förmåga att
kritiskt analysera genomförandet av pedagogisk
verksamhet, arbetssätt och
metoder, att ge förslag till
vad som krävs i aktuella
situationer, samt att ge
förslag till möjlig skolutveckling
att 13. visar förmåga att
förhålla sig kritiskt värdereflektera över, använda rande till användningen av
och
stimulera IKT som ett redskap för
barns/elevers användning lärande och ge alla
barn/elever möjlighet att
av informationsteknik som utveckla en förmåga att
kritiskt
värdera
IKTett redskap för lärande
genererad information
29
visar
förmåga
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
14. visar en insikt i IKT:s 14. reflekterar över sociala
växande betydelse för och etiska konsekvenser
barns/elevers vardag
som användandet av IKT i
den pedagogiska verksamheten
samt
i
barns/elevers
vardag
medför
SOCIALA RELATIONER
SOCIALA RELATIONER
SOCIALA RELATIONER
SOCIALA RELATIONER
15. visar förmåga att
kommunicera
med
barn/elever och kollegor
på en vårdad, enkel och
begriplig svenska (se
Språklagen,
SFS
2009:600, § 11)
15.
visar
fördjupad
förmåga att kommunicera
med barn/elever, kollegor
och vårdnadshavare
15. visar förmåga att aktivt
kommunicera och samarbeta med barn/elever,
kollegor och vårdnadshavare
15. visar förmåga att på ett
självständigt sätt kommunicera och på eget initiativ
samarbeta
med
barn/elever, kollegor och
vårdnadshavare
16. visar förmåga att utgå 16. visar förståelse för 16. visa förståelse för och
från andra människors andra människors perspek- förhåller sig till andra
perspektiv
tiv och behov
människors perspektiv och
behov samt visar förmåga
att relatera dessa till de
egna
17. visar förmåga att föra
dialog
med
barnen/
eleverna samt är lyhörd
och öppen i samarbetet
med dessa
17. visar förmåga att
arbeta i dialog med barnen/eleverna och uppmärksammar därvid såväl
individer som hela gruppen
17. visar förmåga att
arbeta i dialog med barnen/eleverna och att därvid ta hänsyn till såväl
individuella som kollektiva behov
18. visar förmåga att
reflektera över sin position
som lärare i förhållande
till barn/elever, kollegor
och vårdnadshavare
18. visar förmåga till ett
professionellt
förhållningssätt
gentemot
barn/elever, kollegor och
vårdnadshavare
19. visar förmåga att 19. visar förmåga till 19. visar förmåga att ta
samla och leda större och tydlighet och struktur i sitt ansvar, visa tydlighet,
mindre
grupper
av ledarskap
struktur och demokratisk
barn/elever och är därvid
öppenhet i sitt ledarskap
tydlig i sitt ledarskap
VÄRDEGRUND
LUN VT 11
VÄRDEGRUND
VÄRDEGRUND
VÄRDEGRUND
20. visar medvetenhet om
det regelverk som syftar
till att förebygga och
motverka diskriminering
och annan kränkande
behandling av barn/elever
20.
uppmärksammar
konfliktsituationer
och
försöker att hantera dem
utifrån en demokratisk
värdegrund
20. visar förmåga att
reagera konstruktivt i
konfliktsituationer
samt
förmåga att följa upp
konflikter
30
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Steg 1
Steg 3
Steg 4
21. visar förmåga att
arbeta i enlighet med de
etiska värden som ligger
till grund för verksamheten
21. visar förmåga att
förmedla, förankra och
tillämpa regelverk som
syftar till att förebygga
och motverka diskriminering och annan kränkande
behandling av barn/elever
22. visar förmåga att i det
pedagogiska arbetet utgå
från vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna
22. visar förmåga att
förmedla, förankra och
själv agera utifrån ett
demokratiskt förhållningssätt
SJÄLVREFLEKTION
SJÄLVREFLEKTION
23. reflekterar över sitt 23. visar förmåga att
yrkesval
reflektera över såväl sin
egen
lärarroll
som
betydelsen av egna och
andras lärarerfarenheter
23. visar förmåga att
reflektera över hur egna
och andras lärarerfarenheter har påverkat den egna
professionella utvecklingen
23. visar förmåga att
reflektera över sin egen
lärarroll i relation till egna
och andras lärarerfarenheter samt forskningsresultat
24. orienterar sig och 24. visar förmåga att
deltar i verksamhetens identifiera vilka områden
olika aktiviteter
som
han/hon
särskilt
behöver utveckla
24. visar förmåga att
identifiera sitt behov av att
utveckla sina kunskaper,
förmågor och förhållningssätt i det pedagogiska
arbetet
24. visar självkännedom
om sitt behov av professionell utveckling och
förhåller sig till läraryrket
i dess helhet (både till
skolan som institutionellt
organiserad
verksamhet
och till skolan som arena
för mänskliga möten)
SJÄLVREFLEKTION
LUN VT 11
Steg 2
SJÄLVREFLEKTION
31
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Bilaga 4. Riktlinjer för VFU utomlands
Det finns möjlighet att förlägga en del av VFU i en skola utomlands. Ansökan lämnas till International Office vid Pedagogen (IOP). IOP är för närvarande lokaliserat till Pedagogen, hus A,
rum AE 418. För att få möjlighet att göra VFU utomlands ska följande villkor vara uppfyllda:
•
Ansökan
görs
på
en
särskild
blankett
som
http://www.lun.gu.se/internationalisering/student/vfu-utomlands/.
•
Ansökan görs senast 2 – 3 månader för den tänkta VFU-perioden.
•
Studenten ska vid tiden för ansökan vara registrerad på Lärarprogrammet vid GU.
•
Studenten ska vid VFU-periodens genomförande ha påbörjat sin tredje termin och ha godkända studieresultat på tidigare kurser inom Lärarprogrammet.
•
Studenten ska ha goda språkkunskaper i engelska eller annat aktuellt språk. Detta ska styrkas genom gymnasiebetyg eller motsvarande.
•
VFU utomlands måste följa VFU-perioden i den kurs studenten går vid tiden för utomlandsVFU. Terminsvisa sammanställningar över VFU-perioderna inom Lärarprogrammet vid GU
publiceras på http://www.lun.gu.se/vfu/.
•
Den student som har egna kontakter med en skola utomlands ska ha en skriftlig inbjudan
från skolan och till ansökan bifoga information om skolan. Ingen ekonomisk ersättning utgår till skolan om det är första gången som en student från Lärarprogrammet vid GU gör
VFU där. Skolan måste skriva intyg om att studenten genomfört sin VFU-period där, samt
lämna ett skriftligt omdöme.
•
Den student som inte har egna kontakter, men vill göra VFU utomlands, kan kontakta
IOP. IOP har etablerade kontakter med skolor i andra länder. En ekonomisk ersättning utgår
till skolan om ett etablerat samarbete finns mellan skolan och IOP.
•
Kursansvarig för aktuell kurs, samt studentens VFU-ledare, måste tillstyrka ansökan. Till
ansökan ska studenten också bifoga en inbjudan från den aktuella skolan, samt en motivering till varför hon/han vill göra VFU-utomlands.
•
På http://www.lun.gu.se/internationalisering/student/vfu-utomlands/ finns ett dokument med
information om skolor i Norge som tar emot lärarstudenter från Sverige. IOP ska alltid kontaktas innan någon kontakt tas med dessa skolor.
•
När VFU utomlands är avslutad ska studenten inom två veckor lämna intyg till IOP, samt
redovisa erfarenheterna i Study Abroad Report System (STARS).
LUN VT 11
32
är
publicerad
på
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Bilaga 5. Resebidrag i samband med VFU
Som student vid Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet kan du bli VFU-placerad i Göteborg eller i kommunerna runt Göteborg. Reseavstånden mellan studieort/bostadsort och VFUområde och kostnader för dessa blir därför olika för alla studenter.
För de studenter som placerats inom den blå markeringen utgår ej resebidrag (ex. Ale och
Kungsbacka).
Bild nedan anger Västtrafiks kommunzoner.
Är du VFU-placerad i en kommun där resan sträcker sig över två kommunzoner räknat från
studieorten Göteborg, till exempel Alingsås på kartan ovan, finns möjlighet att söka resebidrag
för dina resekostnader vid VFU. Om du är VFU-placerad i den kommun där du bor utgår inget
resebidrag. Studenter som på egen begäran placeras på VFU-område som medför en högre kostnad har inte rätt till resebidrag.
Observera att bidrag utgår enbart för den del av kostnaden som överstiger 1085 kr/termin (detta
motsvarar kostnaden för en ”Regionen runt på 30 dagar” laddning).
För att ansöka om bidrag: Skriv ut och fyll i blanketten ”Resebidragsräkning” i kolumnen till
höger, bifoga kvitto på inköpt områdesladdning eller kontoladdning/enkelresa.
Resebidraget förutsätter att resan görs på billigaste sätt, det vill säga i första hand med områdesladdning och i andra hand med kontoladdning. Observera att det i vissa fall blir billigare att resa
med områdesladdning även om man inte reser alla dagar som kortet är giltigt.
Vid resa med kontoladdning ska ansökan även kompletteras med specifikation över hur du har
rest och till vilken kostnad. Specifikation går att skriva ut via vasttrafik.se och ”Mina sidor” när
du registrerat ditt västtrafikkort. Det går i vissa fall också att begära en kortinspektion hos föraren när du reser med kontoladdning.
LUN VT 11
33
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
För resor med områdesladdning/kontoladdning/enkelbiljett ersätts den del av terminens totala
VFU-resekostnader som överstiger 1085 kr/termin. Alla kostnader/resor skall redovisas och
verifieras med kvitton.
Om kollektivtrafik inte kan användas till VFU-området kan resebidrag för bil utgå. För att få
bidrag för bilresor krävs att studenten före resan har ett skriftligt godkännande från
LUN.
För godkända resor med bil utgår ersättning med ett belopp motsvarande den skattefria delen av
bilersättningen enligt inkomstskattelagen (för närvarande 1,85 kr/km) för kostnader som överstiger 1085 kr per termin. Resan beräknas med studieorten Göteborg som utgångspunkt om detta är en kortare sträcka än från bostaden.
Blankett för ansökan om resebidrag finns på: http://www.lun.gu.se/vfu/
LUN VT 11
34
Riktlinjer för och ansvarsfördelning inom VFU vid Göteborgs universitet
Gäller för studenter antagna till och med vårterminen 2007
Bilaga 6. Brottsregisterutdrag
Riksdagen har beslutat att from 1 april 2008 ska lärarstudenter som inom utbildningen genomför
VFU genomgå en registerkontroll. Denna regel gäller för den student som påbörjar sin lärarutbildning från och med höstterminen 2008.
Beslutet innebär att studenterna ska ansöka om brottsregisterutdrag hos polismyndigheten i god
tid innan VFU ska genomföras. Det tar ca 2 veckor att få ett brottsregisterutdrag och det har en
giltighet på 1 år.
Hanteringen av brottsregisterutdragen sker i kommunerna, dvs. det är kommunerna som avgör
för vem studenterna ska visa brottsregisterutdragen. Studenterna ansvarar själva för att brottsregisterutdraget visas för den inom VFU-området utsedda personen.
Bilaga 7. Sekretess
Under VFU omfattas studenten av Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), och har
rätt att ta del av den information som behövs för att VFU ska kunna genomföras så att den stödjer studentens utveckling mot examensmålen. Det åligger studenten att upprätthålla sekretessen.
Bilaga 8. Försäkring
Student är genom universitetet försäkrad under studietiden, samt vid färd mellan bostaden och
den plats där undervisningen bedrivs. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt i
vissa fall sjukdom genom smitta. Med studier avses även praktik (VFU). (Regelsamling för
studier vid Göteborgs universitet, §11, samt s. 7)
Mer information finns på
http://www.utbildning.gu.se/ny_student/Bo_och_leva/Studentf_rs_kring/
LUN VT 11
35