Svar till Testa dig Ekologi

Svar till Testa dig i faktaboken
Sid. 191
10.1 Forklara ordet
a) ekologi
b) ekosystem
c) population
d) djursamhalle
a) Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och samband mellan
levande varelser och miljön.
b) Begränsade områden inom vilka biologer oft a studerar samspelet mellan levande
varelser och hur de påverkas av miljön.
c) Alla inom en art som fi nns i ett ekosystem, t.ex. utgör alla vildsvin i en skog en
vildsvinspopulation.
d) Alla djurpopulationer inom ett ekosystem är tillsammans ett djursamhälle.
10.2 Varfor kan inte en naringskedja borja med djur?
En näringskedja måste börja med producenter, dvs. med organismer som kan
tillverka
energirik näring. Växter är producenter. De använder solen som energikälla när de
tillverkar
druvsocker genom sin fotosyntes. Djur kan inte tillverka energirik näring. Därför
måste de komma eft er växterna i näringskedjorna.
10.3 Utga fran naringsvaven pa denna sida och skriv fem olika naringskedjor fran
tradgarden.
fj ärilsbuske - fl uga - geting - fl ugsnappare - sparvhök
fj ärilsbuske - fl uga - korsspindel - fl ugsnappare - sparvhök
fj ärilsbuske – geting – fl ugsnappare – sparvhök
plommon – plommonbladlus – nyckelpiga – fl ugsnappare – sparvhök
plommon – plommonbladlus – korsspindel – fl ugsnappar – sparvhök
etc.
10.4 Varfor brukar det fi nnas fl er vaxtatare an rovdjur i ett ekosystem?
Växtätarna lever av den energirika näring som skapas av växterna och rovdjuren
får sin
näring från växtätarna. Eft ersom växtätarna förbrukar den mesta näringen som fi
nns i
växterna de äter, blir det mindre näring över till rovdjuren. I ett ekosystem fi nns
det med
andra ord mindre mat till rovdjuren än till växtätarna.
Sid. 194
10.6 Vaxter tar upp narsalter fran marken. Hur kan detta paga ar eft er ar utan att
narsalterna tar slut?
Närsalter frigörs igen ur döda växter och djur av nedbrytare.
10.7 Vaxter tar upp koldioxid fran luft en i samband med fotosyntesen. Pa vilka satt far
luft en tillbaka
koldioxid?
Vid förbränning av t.ex. trä och olja bildas koldioxid. Även i samband med
växternas och
djurens cellandning bildas det koldioxid. Cellandningen är en typ av förbränning.
10.8 Hur bildas fossila branslen?
I t.ex. syrefattiga våtmarker och på kalla havsbottnar kan döda växter och djur
lagras utan
att brytas ner fullständigt av nedbrytare. Med tiden kan resterna från växterna
och djuren
pressas ihop och omvandlas till fossila bränslen. Detta kan ta mycket lång tid,
ibland
miljontals år.
30
Ekologi och miljö Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
Ekologi och miljö arbetshäfte TitaNO biologi
10.9 Hur bildas moln?
När luft kyls ner kondenserar vattenångan i luft en och bildar små droppar. Det är
dessa
vattendroppar som bildar moln.
10.10 Var fi nns det mesta av jordens sotvatten?
Det är bundet i isarna på och runt Nord- och Sydpolen.
Sid. 197
10.13 Vilka tva bergarter ar vanligast i Sverige?
Granit och gnejs.
10.14 Hur bildas kalksten?
Det bildas av kalkrika skal och skelett från snäckor, musslor, kräft djur och andra
djur. När
dessa dör samlas skalen och skeletten på havsbottnar. Eft er mycket lång tid kan
det ha samlats
så mycket kalkmaterial att det som ligger underst pressas ihop till kalksten.
10.15 Vad ar moran?
Det är en jordart som är en blandning av både stora och små delar av söndersmulat
berg.
Morän bildades under istiden då inlandsisen gled över landskapet och skrapade
berggrunden.
10.16 Hur kan lerjord bildas?
Lerjord består av de minsta kornen som kan fi nnas i en jordart. Rinnande vatten
tar lätt
med sig sådana små korn från t.ex. morän. Där vattnet rinner ut i en sjö eller i
havet kan
lerkornen sjunka till bottnen och bilda lerjord.
10.17 Namn nagon skillnad mellan norra och sodra barrskogsomradet.
Ek förekommer naturligt i södra barrskogsområdet men inte i norra. Andra ädla
lövträd
(alm, ask, lind och lönn) är också vanligast i södra barrskogsområdet.
10.18 Ge exempel pa adla lovtrad.
Ek, alm, ask, lind och lönn
Sid. 203
10.21 Ge exempel pa vaxter som tillhor skogens
a) faltskikt
b) bottenskikt
a) Stensöta, gräs, vitsippa och blåbär.
b) Mossor. I bottenskiktet fi nns även lavar och svampar, men de är inga växter.
10.22 Vad ar forna?
Det är lagret av höstlöv och andra delar av växter och döda djur som ligger på
marken.
10.23 Hur bildas en jordman?
Genom att nedbrutna delar av döda växter och djur i marken blandas med partiklar
från
den underliggande jordarten.
10.24 Varfor ar marken oft a mer naringsrik i en lovskog an i en barrskog?
Eft ersom barren skapar en sur miljö som varken maskar eller bakterier trivs i,
sker nedbrytningen
långsamt av främst svampar. Det gör att närsalter som fi nns i döda växter och
djur ligger bundna under lång tid i barrskogens mark. I en lövskog frigörs de
snabbare och
kan tas upp av växter.
Ekologi och miljö 31
Ekologi och miljö arbetshäfte TitaNO biologi
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
10.25 Beskriv hur faltskiktet i en lovskog andras fran var till sommar.
På våren innan löven på lövskogens träd slagit ut, kommer det ner solljus till
marken. Då
kan ljuskrävande vårväxter som vitsippa, blåsippa och vårlök växa upp och bilda
frön. När
trädens löv har slagit ut blir det mörkare på marken. Då ersätts vårväxterna av
ormbunkar
och andra sommarväxter som är specialister på att använda svagt ljus. Dessa har
breda,
mörka blad.
10.26 Vad ar en urskog?
Det är en skog som människan inte har påverkat med skogsbruk.
Sid. 207
10.29 Ge exempel pa en vaxt som tillhor sjostranden som har
a) bladen over vattenytan
b) fl ytande blad
c) bladen under vattenytan
a) Kaveldun, svärdslilja och vass.
b) Näckros.
c) Ålnate och braxengräs.
10.30 Varfor lever vaxtplankton nara vattenytan?
De behöver solljus till sin fotosyntes.
10.31 Vad innebar det att pH ar mindre an 7?
En lösning med pH mindre än 7 är sur.
10.32 Ge exempel pa ett basiskt amne.
Kalk.
10.33 Varfor brukar naringsfattiga sjoar ha
a) lagt pH
b) stort siktdjup
a) Eft ersom de oft a omges av barrskog och fi nns i urbergsområden. Barrskog
medverkar till
att vattnet som rinner till sjöarna får lågt pH. Dessutom saknar marken kalk som
kan höja
pH-värdet.
b) Näringsfattiga sjöar har lite plankton och därför är inte vattnet grumligt.
10.34 Vilken typ av landskap brukar fi nnas runt en naringsrik sjo?
Lövskog eller åkermark.
Sid. 210
10.36 Varifran kommer amnen som forsurar miljon?
De bildas när vi förbränner olja och kol som innehåller svavel. De bildas också i
samband
med förbränningen i t.ex. bensindrivna bilar.
10.37 Ge exempel pa djur som ar kansliga mot forsurning.
Dagsländans larver, mört, laxfi skar, snäckor och kräft or.
10.38 Varfor ar oft ast vattnet klart i en forsurad sjo?
Sjöns plankton har dött ut.
32
Ekologi och miljö Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
Ekologi och miljö arbetshäfte TitaNO biologi
10.39 Ge exempel pa kannetecken som visar att en sjo ar utsatt for overgodning.
Vissa sjöar håller på att växa igen med vass och andra strandväxter. Sjövattnet
kan
dessutom bli alldeles grönt av onormalt mycket växtplankton och blågröna
bakterier.
10.40 Forklara hur overgodning kan orsaka syrebrist pa botten av en sjo.
Övergödning ökar växtligheten i sjön. Därför smalas det med tiden alltmer döda
alger och
strandväxter på bottnen. Det gynnar bakterier och andra bottenlevande
nedbrytare.
Dessa förökar sig och förbrukar alltmer syre.
Sid. 214
10.43 Varifran kommer havets salt?
Vatten löser salt från marken på land och transporterar det till havet via bäckar
och fl oder.
Saltet kommer också från vulkaner på havets botten.
10.44 Varfor fi nns det inte ”storalger” pa djupa havsbottnar?
Storalger är växter och behöver ljus till sin fotosyntes. Därför kan de inte leva på
djupa
havsbottnar där det är mörkt.
10.45 Vad menas med att vatten ar brackt?
Det är när vatten har en salthalt mellan 0,05 % och 3 %.
10.46 Varfor ar vattnet i Ostersjon brackt?
Det är många vattendrag som rinner ut i Östersjön och fyller på med stora
mängder sötvatten.
Samtidigt är Östersjöns förbindelse med Atlantens salta vatten begränsad till de
trånga sunden mellan Danmark och Sverige. Det är alltså svårt för saltvatten att
komma in
i Östersjön.
10.47 Varfor har Ostersjon farre arter av djur och vaxter an t.ex. den svenska
vastkusten?
De fl esta av Östersjöns arter har invandrat från Atlanten. Av arterna som fi nns
i Atlanten
är det endast få som klarar att leva i bräckt vatten.
10.48 Vilka hot fi nns mot torsken i Ostersjon?
Intensivt fi ske samt övergödning som leder till syrebrist och till slut förgift ning.
10.49 Varfor slapper oljetankers ibland ut olja fast de inte gatt sonder?
Ibland töms olja ut i samband med att båtarnas oljetankar rengörs till havs.
10.50 Varfor ar det farligt for faglar att fa olja pa sig?
Fjädrarna klibbar ihop av oljan och därmed förlorar fåglarna sitt skydd mot kyla.
Sid. 217
10.53 Vad ar DDT?
Det är ett bekämpningsmedel mot malariamyggor och andra insekter. Idag är DDT
förbjudet
i bl.a. Sverige eft ersom det även påverkar andra djur och människor.
10.54 Var i ditt hem kan det fi nnas kvicksilver?
Kvicksilver fi nns i vissa mindre batterier. Dessutom fi nns det kvicksilver i lysrör
och lågenergilampor.
Amalgamfyllningar i tänder innehåller också kvicksilver. Det brukar även
gamla febertermometrar göra.
10.55 Vad kravs for att t.ex. ett apple ska fa bli KRAV-markt?
Äpplet ska först och främst vara odlat utan gift iga bekämpningsmedel.
Ekologi och miljö 33
Ekologi och miljö arbetshäfte TitaNO biologi
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
10.56 Vad menas med att koldioxid ar en vaxthusgas?
Det är en gas som släpper genom solljus men håller kvar värme precis som glaset i
ett växthus.
10.57 Vad kan du bidra med for att minska utslappen av koldioxid?
Genom att spara energi minskas också utsläppen av koldioxid. Du kan t.ex. vara
noggrann
med att släcka lampor eft er dig, cykla istället för att bli skjutsad och använda
lågenergilampor
istället för vanliga glödlampor. Du kan också sträva eft er att köpa mat och andra
varor
som inte har transporterats onödigt långt.
Läs mer
Sid. 221
10.61 Forklara begreppet ekologisk nisch.
Det är den del av ett ekosystem som en art har specialiserat sig på och nyttjar
för att
undvika konkurrens.
10.62 Hur kan olika arter av bladloss undvika att konkurrera med varandra om maten?
De har olika nischer genom att de lever på och av olika arter av växter. Därför
konkurrerar
de inte med varandra om maten.
10.63 Varfor behover inte antalet grodor i ett ekosystem oka trots att grodor lagger
tusentals agg?
De fl esta av grodornas ägg kommer aldrig att bli färdiga grodor. Det beror på att
äggen
ligger oskyddade och blir lätt uppätna av andra djur eller torkar ut. Även grodyngel
äts av
många andra djur.
10.64 Varfor fi nns det inte lika mycket mat till rovdjur som till vaxtatare i ett
ekosystem?
Rovdjuren får sin näring från växtätarna som i sin tur får sin näring från växterna.
Eft ersom växtätarna förbrukar den mesta näringen som fi nns i växterna de äter,
blir det
mindre näring över till rovdjuren. I ett ekosystem fi nns det med andra ord mindre
mat till
rovdjuren än till växtätarna.
Sid. 223
10.67 Varfor kan vaxterna fa brist pa narsalter om marken blir forsurad?
Att marken blir försurad innebär att vattnet i marken får lågt pH. När detta
vatten sipprar
genom marken tvättar det bort närsalter från jorden.
10.68 Varfor ar oft ast inte lovtrad lika kansliga for forsurning som barrtrad?
Lövträden fäller sina blad på hösten och tar inte emot så mycket luft föroreningar
under
vinterhalvåret. Barrträden är däremot vintergröna och utsatta för luft
föroreningar under
hela året.
10.69 Hur kan forsurning leda till okade angrepp av svampar pa trad?
Försurning gör att träden får brist på närsalter. Det gör träden försvagade och
mer mottagliga
för angrepp.
10.70 Varfor fi nns det oft a mycket vaxtplankton i en sjo pa varen?
På våren har ytvattnet och bottenvattnet ungefär samma temperatur. Då kan
vindar lätt
röra om i vattnet. Det innebär att det transporteras upp mycket närsalter från
bottnen till
ytan där planktonalgerna lever. Dessutom får algerna mer ljus och värme på våren
än på
vintern.
34