Dubbel bokföring – klassificering i två dimensioner

advertisement
Dubbel bokföring –
klassificering i två dimensioner
©
2011
Bengt Bengtsson
Klassificering i två dimensioner
Bokföring av ekonomiska händelser för affärsmän och företagare har förekommit allt sedan
skrivkonstens uppkomst. I urminnes tider hade
man troligen s.k. enkel bokföring, men i slutet av
1400–talet konstruerade den italienske munken
och matematikern Pacioli ett system för dubbel
bokföring. Denna bokföringsmetod har nu tilllämpats i över 500 år.
Det är ofta inte bara företaget självt som har intresse av dess bokföring, utan också ett stort antal
andra intressenter. Exempel på sådana intressenter är långivare, anställda, kunder, leverantörer,
aktieägare och skattemyndigheter. Kraven på att
bokföringen görs på ett fullgott och upplysande
sätt är därför omfattande och det finns ett flertal
lagar och rekommendationer på detta område.
Begreppet bokföring kan härledas ur det faktum
att man för noteringar i bok över företagets affärshändelser. För inte så länge sedan skrev man
för hand i bokföringsböcker, adderade siffror på
en räknemaskin, flyttade summor från en bok till
en annan (från en rapport till en annan) och gjorde grupperingar av olika slag. Det var då relativt
lätt att följa de olika momenten som bokföringen
utgjorde. I dag använder man oftast dator. Denna
dator gör samma saker som man utför vid bokföring för hand. Det är bara det att vi inte ser det.
Dubbel bokföring leder fram till att man får information om två saker samtidigt, nämligen vad
företaget har och varför.
Begreppet "vad" innefattar två möjliga företeelser. Den ena företeelsen är tillgångar och den
andra är skulder. Tillgångarna skall ses som företagets resurser och skulderna utvisar på vilket
sätt företaget har skaffat sig dessa resurser. Skulderna är ett uttryck för företagets finansiering.
Begreppet "varför" innefattar också två möjliga
företeelser. Den ena företeelsen är intäkter och
den andra är kostnader. Intäkterna skall ses som
periodens inflöde av ekonomiska fördelar som är
en konsekvens av företagets leverans av prestationer till sin omvärld. Kostnaderna kan beskrivas som företagets förbrukning av egna eller
andras resurser. Kostnader uppkommer t.ex.
genom att företagets maskiner förbrukas genom
förslitning eller av andra orsaker eller genom att
man t.ex. hyr lokaler av någon. Ytterligare ett
exempel på kostnad är ett företags försäljning av
varor. Samtidigt som detta leder till en intäkt
uppkommer också en kostnad genom att varorna
säljs och därmed också är förbrukade som en
resurs för det levererande företaget.
Vad vi kan lära oss av det hittills sagda är att det
finns fyra olika slag av företeelser i företagets
dubbla bokföring, nämligen tillgångar, skulder,
intäkter och kostnader. Tillgångarna och skulderna utvisar tillsammans vad företaget har vid
en viss tidpunkt. Skillnaden mellan tillgångar
och skulder brukar kallas eget kapital eller förmögenhet. Tillgångarna är en pluspost och skulderna en minuspost vid beräkning av förmögenheten eller det egna kapitalet. Även det egna
kapitalet kan ses som en skuldpost, nämligen
företagets skuld till ägaren. Denna skuld är inte
bestämd till sitt värde utan förändras med skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader.
Det företaget har vid en viss tidpunkt sammanställs i en s.k. balansräkning. Denna balansräkning är den ena dimensionen av den dubbla bokföringen.
Intäkterna och kostnaderna utvisar varför det
egna kapitalet förändrats under en viss period.
Skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna
utgör företagets vinst eller förlust. Om intäkterna
är större än kostnaderna föreligger vinst. Om
kostnaderna däremot är större än intäkterna föreligger förlust. Vid vinst ökar det egna kapitalet i
balansräkningen och vid förlust sker en minskning. Intäkterna är en pluspost i beräkningen
medan kostnaderna är en minuspost. Tillsammans utgör intäkterna och kostnaderna den s.k.
resultaträkningen. Denna resultaträkning är den
andra dimensionen av den dubbla bokföringen.
Ännu en gång, dubbel bokföring är att förklara
vad och varför i ett enda sammanhängande moment, där värdet av vad och varför är lika mycket. Detta innebär också att förändringen i balansräkningen och förändringen i resultaträkningen
är densamma. Det är detta som är den dubbla
bokföringens kärna.
Nedan görs ett försök till beskrivning av dubbel
bokföring. Exemplet utvisar två affärshändelser.
Händelse Beskrivning
1
Pengar i kassan
för utfört uppdrag
2
Pengar från kassan
för betald lokalhyra
Förmögenhet / Vinst
Av exemplet framgår att företaget haft intäkter
på 10.000 kr och kostnader på 3.000 kr och således skapat en vinst på 7.000 kr. Denna vinst har
ökat företagets förmögenhet med just 7.000 kr.
Vad var det vi gjorde i affärshändelse nr 1? För
det första har vi konstaterat att vi fått en ökning
av tillgångar i balansräkningen och för det andra
att vi fått en ökning av intäkter i resultaträkningen. Vi har således samtidigt klassificerat händelsen på två sätt, som en ökning av en tillgång och
som en ökning av en intäkt.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Affärshändelse nr 1 avser att företaget utfört ett
uppdrag för utomståendes räkning och för detta
erhållit 10.000 kr. Affärshändelse nr 2 avser företagets hyra av t.ex. verkstadslokal.
Konto
Balans
+10.000
Resultat
+10.000
–3.000
+7.000
–3.000
+7.000
Vad var det vi gjorde i affärshändelse nr 2? För
det första har vi konstaterat att vi minskat våra
tillgångar i balansräkningen och för det andra att
vi ökat våra kostnader i resultaträkningen. Klassificeringen av denna händelse har därför också
gjorts på två sätt.
Dubbel bokföring är just det vi visat ovan, dvs.
att man klassificerar affärshändelser på två sätt
samtidigt. Nedan visas de klassificeringsmöjligheter som finns vid dubbel bokföring.
Händelsen är en ökning av tillgångar - debitering
Händelsen är en minskning av tillgångar - kreditering
Händelsen är en ökning av skulder - kreditering
Händelsen är en minskning av skulder - debitering
Händelsen är en ökning av intäkter - kreditering
Händelsen är en minskning av intäkter -debitering
Händelsen är en ökning av kostnader - debitering
Händelsen är en minskning av kostnader - kreditering
I praktiken bokför man inte på bara två konton,
balansräkningen och resultaträkningen. En utveckling av dessa två är kontona "tillgångar",
"skulder", "intäkter" och "kostnader". Vi skulle
med dessa fyra konton få klart för oss både brutto– och nettoflöden. Inte heller detta anses dock
tillräckligt. De fyra klasserna skall därför utvecklas till en mer eller mindre omfattande kontoplan, där tillgångarna delas upp på bl.a. maskiner, inventarier, kassa, bank, varulager m.m.
Skulderna kan bestå av bl.a. skulder till banker
och leverantörer. Intäkterna kan t.ex. vara utförda uppdrag och varuförsäljning, medan kostna-
derna kan gälla varukostnader, lokalkostnader,
bilkostnader, räntekostnader m.m.
Det ovan beskrivna skall visa den dubbla bokföringens logik. Hur ser då den dubbla bokföringens teknik ut? Svaret på denna fråga är: Det spelar ingen roll vilken teknik man använder bara
målet med bokföringen uppnås, nämligen att
visa förändringarna i resultat och förmögenhet.
Dock har ett antal tekniker kommit att utvecklats
under de 500 år som gått sedan dubbel bokföring
blev ett känt begrepp. Några av dessa skall beskrivas i det följande.
Exempel 1: Bokföring på T–konton.
Affärshändelse 1:
Företaget har utfört ett uppdrag för vilket man erhåller 10.000 kr kontant.
Affärshändelse 2:
Företaget betalar kontant hyra med 3.000 kr för en lokal.
1910 Kassa
10.000 2
Utgående saldo
10.000
1
3.000
7.000
10.000
3020 Utförda uppdrag
10.000 1
Resultat
10.000
10.000
10.000
5010 Lokalhyra
3.000 Resultat
2
3.000
3.000
Varje T–konto har en vänstersida och en högersida. Vänstersidan har sedan "urminnes tider"
kallats debet medan högersidan kallats kredit.
Debet skall beloppsmässigt alltid vara lika mycket som kredit. När en bokföring datoriseras vill
man ofta att summan av debet och kredit skall
vara lika med noll. Denna effekt uppnås om man
bestämmer sig för att poster som bokförs på debetsidan skall anges med plustecken och poster
som bokförs på kreditsidan anges med minustecken. Debet är således liktydigt med plus och
3.000
kredit med minus. Vi kommer att upptäcka att
detta faktum kommer att gälla vilken teknik vi än
använder så länge vi arbetar med både ökningar
och minskningar i alla fyra klasserna under förutsättning att vi vill att summan av allt vi gör
skall vara lika med noll. Vill vi däremot att vänster skall vara lika med höger, dvs. att debet skall
vara lika med kredit behöver vi inga tecken alls
om vi använder oss av T–konto.
Exempel 2: Bokföring i grundbok (två kolumner).
Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel.
Händelse Beskrivning
1
Utfört uppdrag för kund
2
Betalt lokalhyra
Konto
Kassa
Utf. uppdrag
Kassa
Lokalhyra
Summa debet/kredit
I detta exempel ser vi att debet blir lika mycket
som kredit. Så skall det alltid vara. Vid manuell
bokföring behöver man inte ange något tecken
för debet och kredit. Vid datorbokföring kommer
programmets konstruktion att bestämma hur
Debet
10.000
Kredit
10.000
3.000
3.000
13.000
13.000
man skall gå till väga. En del program är så konstruerade att man inte kan skilja mellan debet
och kredit på annat sätt än genom att ange ett
plustecken för debet och ett minustecken för
kredit. Andra program är så konstruerade att
man har en debet– och en kreditkolumn för registrering. Då är det naturligtvis onödigt att ange
något tecken.
Exempel 3: Bokföring i grundbok (en kolumn).
Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel.
Händelse Beskrivning
1
Utfört uppdrag för kund
2
Konto
Kassa
Utf. uppdrag
Kassa
Lokalhyra
Betalt lokalhyra
Belopp
10.000
–10.000
–3.000
3.000
0
Summa debet/kredit
I detta exempel har endast en enda beloppskolumn använts för bokföringen av händelsen. Då
är det nödvändigt att sätta ut minustecken för
kreditposter (högerposter).
Exempel 4: Bokföring med konteringsstämpel.
Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel.
Ver nr
1
Datum
020202
Ver nr
Konto
Belopp Konto
Belopp
Konto
1910
10.000 3020
10.000
5010
10.000
10.000
I detta exempel visas en i verkligheten ofta förekommande metod för bokföring, den s.k. konteringen. I praktiken tillgår den så att man direkt
på affärshändelsen (verifikatet) noterar på vilket
sätt bokföringen skall göras. Vanligen har man
då en konteringsstämpel med vilken man stämplar dokumentet och sedan bokför händelsen direkt på dokumentet. Varje affärshändelse får en
egen stämpel. Denna bokföring kan likställas
med grundbokföring, men man måste också föra
in alla siffrorna i sitt datorbokföringsprogram.
Om man inte bokför dessa konteringar i dator får
man ingen information om vilket saldo de olika
2
Datum
Belopp Konto
3.000 1910
3.000
020203
Belopp
3.000
3.000
kontona har. På så sätt är metoden med T–
konton bättre eftersom man när som helst kan gå
in på ett T–konto och avläsa dess saldo. Vid T–
kontometoden har man ju faktiskt utfört en stor
del av datorarbetet. Man har både sorterat upp
transaktionerna och summerat dem kontovis.
Vi kan nu också konstatera att grundboken eller
konteringen är det samma som den verifikationslista som lagstiftningen kräver medan T–
kontometoden är den huvudbok som lagstiftningen också kräver. Mer om detta längre fram.
Exempel 5: Bokföring i dagbok (kombinerat T–konto och grundbok).
Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel.
Ver
1
2
Dat
020202
020203
Summa
Saldo
Kassa
Utförda uppdrag
10.000
Konto
Belopp
10.000
3.000
10.000
Lokalhyra
3.000
7.000
3.000
10.000
3.000
10.000
3.000
Dagboken är en ganska sinnrik konstruktion.
Samtidigt som den är verifikationslista (grundbok) är den också en samling T–konton (huvudbok). Man har affärshändelserna noterade i datumordning och kontonummerordning på en och
samma gång. Nackdelen är dock att man oftast
måste ha många fler konton än vad bredden på
dagboken tillåter. Därför måste man använda sig
av en kolumn som man kan kalla "övrigt" i vilken
man bokför det för vilket det inte finns några T–
konton upplagda.
Dubbel bokföring skall leda fram till en balansräkning och resultaträkning, som sagts många
gånger tidigare. Hade man endast använt sig av
dessa två konton vid bokföringen hade allt varit
klart direkt. Eftersom man i verkligheten kanske
måste använda sig av flera hundra konton får
man ett antal problem att lösa. Allt det som bokförts dag för dag (datumordning) har också placerats ut på olika konton (systematisk ordning)
och skall nu summeras upp till sina konton i
balansräkningen och resultaträkningen. Dubbel
bokföring är därför inte enbart en fråga om att
klassificera en affärshändelse på två sätt. Bokföring är också att sortera och summera. Dessutom
skall balansräkningens och resultaträkningens
poster grupperas efter ett visst bestämt system,
vilket vi återkommer till senare.
Bokföringens arbetsmoment är därför:
1. Klassificering
2. Sortering
3. Summering
4. Gruppering
Det är först på grund av arbetet med sortering,
summering och gruppering som datorn kommer
väl till pass. Detta är nämligen det enda arbete
datorn kan klara av. Datorn får alltså ta hand om
grovarbetet medan vi själva tar hand om den
intellektuella uppgiften, som är att klassificera.
na medan de två första, verifikationslistan och
huvudboken, är rapporter som skall finnas i kontrollsyfte. Man måste kunna härleda det som
finns i balansräkningen och resultaträkningen till
de enskilda affärshändelserna och detta gör man
via huvudboken och verifikationslistan.
De rapporter som produceras vid bokföring är
verifikationslistan, huvudboken samt balansräkningen och resultaträkningen. Slutmålet med
bokföringen är just de två sistnämnda rapporter-
På följande sida visas ett exempel på en balans–
och resultaträkning så som den kan se ut i verkligheten.
R e s u l t a t r ä k n i n g f ö r år 0201 – 0212
+ Omsättning
– Rörelsens kostnader
1.800
1.416
Rörelseresultat före avskrivningar
384
– Avskrivningar på inventarier
60
Resultat efter avskrivningar
324
+ Ränteintäkter
– Räntekostnader
28
16
Resultat före skatt
336
Skatt
94
Redovisat resultat
Balansräkning
242
år 020101
år 021231
Anläggningstillgångar
Maskiner
Inventarier
320
160
400
200
Sa anläggningstillgångar
480
600
Omsättningstillgångar
Kassa
Kundfordringar
Varulager
126
94
180
148
40
220
Sa omsättningstillgångar
400
408
Summa tillgångar
880
1.008
Eget kapital
407
635
Långfristiga skulder
Banklån
383
288
Sa långfristiga skulder
383
288
Kortfristiga skulder
Leverantörer
Övriga kortfristiga skulder
80
10
64
21
Sa kortfristiga skulder
90
85
880
1008
Eget kapital och skulder
Sa eget kapital och skulder
Resultaträkningen utvisar hur verksamheten gått
för en viss period, i detta fall räkenskapsåret år
02. Rapporten börjar med företagets intäkter
(omsättning). Från intäkterna dras sedan företagets kostnader. Kostnaderna delas upp i driftskostnader och finansiella kostnader. Mot de finansiella kostnaderna ställer man de finansiella
intäkterna. Detta får den konsekvensen att de
finansiella intäkterna, som t.ex. ränteintäkter,
kommer att flyttas ned bland resultaträkningens
kostnader. Som sista post före man tar fram det
redovisade resultatet skall skattekostnaden också
redovisas. Detta gäller dock endast för aktiebolag, där skattekostnaden är företagets egen. Den
som driver enskild firma bör inte ta upp skattekostnaden i bokföringen.
Balansräkningen utvisar vilka tillgångar och
skulder företaget har vid en viss tidpunkt, i detta
fall den 31 december år 02. Balansräkningen utvisar utöver detta också vilka tillgångar och skulder företaget hade den 1 januari år 02. Vi kan
därför också utläsa hur tillgångar och skulder
förändrats under året och vi vet också vilka tillgångar och skulder företaget hade den 31 december föregående år. Detta vet vi beroende på
att ingående värden ett visst år skall vara de
samma som utgående värden året före.
På följande sida visas ett exempel på dubbel bokföring på T–konton med den löpande bokföring
och årsavslut, som leder fram till en balans– och
resultaträkning.
Exempel
Detta exempel är tänkt att visa att logiken för dubbel bokföring bara kan vara en enda medan tekniken,
dvs. sättet att beskriva det man gjort, kan vara mycket olika. Slutprodukten, balansräkningen och resultaträkningen kommer dock alltid att ge samma besked. Balansräkningen talar om vad vi har i form av
tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt medan resultaträkningen talar om hur verksamheten gått för
en viss period. Det är just detta som är dubbel bokföring, att i ett och samma arbetsmoment få svar på
båda dessa frågor.
Först kommer exemplet att göras på T–konton, därefter som konteringar och till sist i dagbok.
Det bör här också nämnas att T–konton i litteraturen oftast beskrivs som något som man endast använder av pedagogiska skäl i skolan och att det inte har någon relevans i verkligheten. Hur det än är med
detta, så vill jag ändå framhålla att T–konton är det samma som den lagstadgade huvudboken där alla
transaktioner finns omsorterade i systematisk ordningsföljd, dvs. de är omsorterade per konto. Detta
innebär också att en bokföring som är gjord på T–konton inte lämpar sig för databearbetning eftersom
denna databearbetning har utförts manuellt. Det moment i bokföringen som kanske är det största, nämligen sorteringen, görs ju direkt på T–kontona. Nu till exemplet.
Bokför följande affärshändelser på T–konton.
Avsluta alla T–kontona mot resultat och utgående balans.
Ställ samman siffrorna i en resultaträkning och balansräkning.
01.
Ägaren sätter in 51.000 kr kontant av egna medel.
02.
På bank sätts in 31.000 kr av de kontanta medlen.
03.
Inventarier köps kontant för 6.000 kr.
04.
Företaget lånar 28.000 kr i bank. Pengarna sätts in på företagets bankkonto.
05.
Hyror betalas kontant med 3.000 kr.
06.
På banklånet amorteras 8.400 kr genom uttag från bankkontot.
07.
Ränta på banklånet betalas med 1.500 kr genom uttag från bankkontot.
08.
Diverse kontorsutgifter om 4.600 kr betalas genom uttag från bank.
09.
Ränteinkomster från bankmedel med 600 kr sätts in på bankkontot.
10.
Ägaren sätter in 19.500 kr av sina privata pengar. Pengarna läggs i kassan.
11.
Hyra betalas med 4.000 kr genom uttag från bank.
12.
Teleräkning betalas kontant med 4.200 kr.
13.
På bankkontot sätts in 61.000 kr avseende ersättning för utförda uppdrag.
14.
Ägaren gör ett privatuttag på 9.000 kr från bankkontot.
15.
Elräkning betalas med 3.000 kr genom uttag från bank.
16.
Från bank tas ut 4.000 kr. Pengarna läggs i kassan.
1
10
16
2
4
9
13
3
Kassa
51.000 2
19.500 3
4.000 5
12
Utgående balans
74.500
31.000
6.000
3.000
4.200
30.300
74.500
Bank
31.000 6
28.000 7
600 8
61.000 11
14
15
16
Utgående balans
120.600
8.400
1.500
4.600
4.000
9.000
3.000
4.000
86.100
120.600
Inventarier
6.000 Utgående balans
6.000
6.000
6.000
14
Utgående balans
Eget kapital
9.000 1
102.800 10
Resultat (Vinst)
111.800
6
Utgående balans
Banklån
8.400 4
19.600
28.000
51.000
19.500
41.300
111.800
28.000
28.000
Resultat
Utförda uppdrag
61.000 13
61.000
61.000
61.000
Resultat
Ränteinkomster
600 9
600
600
600
5
11
8
12
15
7
Hyresutgifter
Div. utgifter
Ränteutgifter
Eget kapital (Vinst)
Kassa
Bank
Inventarier
Hyresutgifter
3.000 Resultat
4.000
7.000
Diverse utgifter
4.600 Resultat
4.200
3.000
11.800
Ränteutgifter
1.500 Resultat
1.500
Resultaträkning
7.000 Utförda uppdrag
11.800 Ränteinkomster
1.500
41.300
61.600
Balansräkning
30.300 Banklån
86.100 Eget kapital
6.000
122.400
7.000
7.000
11.800
11.800
1.500
1.500
61.000
600
61.600
19.600
102.800
122.400
Resultat– och balansräkningen ovan är uppställd
efter en s.k. kontoform. Man kan också ställa upp
den i rapportform som nedan och på nästa sida.
Resultaträkning
Intäkter
Utförda uppdrag
Ränteintäkter
61.000
600
Summa intäkter
61.600
Kostnader
Hyresutgifter
Diverse utgifter
Ränteutgifter
7.000
11.800
1.500
Summa kostnader
Årets vinst
20.300
41.300
Summa kostnader och vinst
61.600
Balansräkning
Tillgångar
Kassa
Bank
Inventarier
Summa tillgångar
30.300
86.100
6.000
122.400
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Banklån
102.800
19.600
Summa eget kapital och skulder
122.400
Efter detta T–kontoexempel skall samma bokföring visas med s.k. konteringar. Dessa kommer
att förbli osorterade till dess de databehandlas.
Konteringarna kan därför jämställas med den
lagstadgade verifikationslistan, där alla transak-
tioner finns i datumordning (verifikationsnummerordning). Detta sätt att bokföra passar för
den som har en dator och ett databokföringsprogram.
Ver nr
1
Datum
020202
Ver nr
2
Datum
020203
Konto
Belopp Konto
Belopp
Konto
Belopp Konto
Belopp
Kassa
51.000 Eg. kap.
51.000
Bank
31.000 Kassa
31.000
Ver nr
3
Datum
020204
Konto
Belopp Konto
Belopp
Invent.
6.000 Kassa
6.000
Ver nr
5
Konto
Hyresut.
Ver nr
Konto
Ränteut.
7
Datum
020208
Belopp Konto
Belopp
3.000 Kassa
3.000
Datum
Belopp Konto
1.500 Bank
020210
Belopp
1.500
Ver nr
4
Datum
020205
Konto
Belopp Konto
Belopp
Bank
28.000 Banklån
28.000
Ver nr
6
Datum
Konto
Belopp Konto
Banklån
8.400 Bank
Ver nr
Konto
Div. utg.
8
Datum
Belopp Konto
4.600 Bank
020209
Belopp
8.400
020211
Belopp
4.600
Ver nr
9
Konto
Belopp Konto
Bank
Ver nr
600 Räntein.
11
Konto
Datum
Belopp Konto
Hyresut.
Ver nr
Datum
4.000 Bank
13
Datum
020212
Ver nr
Belopp Konto
Belopp
600
Kassa
19.500 Eg. kap.
19.500
020214
Belopp
4.000
020218
Ver nr
Div. utg.
Ver nr
Konto
Bank
61.000 Utf. upp.
61.000
Eg. kap.
Konto
Div. utg.
Belopp Konto
3.000 Bank
020220
12
Konto
Belopp
Datum
020213
Konto
Belopp Konto
15
Datum
Belopp
Konto
Ver nr
10
Ver nr
14
Datum
Belopp Konto
Belopp
4.200 Kassa
4.200
Datum
Belopp Konto
9.000 Bank
16
Datum
Belopp
Konto
Belopp Konto
3.000
Kassa
4.000 Bank
Konteringarna ovan visar vad som hänt dag för
dag. Den dubbla klassificeringen av affärshändelsen finns sammanhållen. Vi ser vad som hänt
"i båda ändarna". Däremot ser vi inte hur det ser
ut på varje enskilt konto. Skall vi sammanställa
detta material till en resultaträkning och balans-
020215
020219
Belopp
9.000
020221
Belopp
4.000
räkning får vi en hel del att göra. Vi måste på
något sätt sortera upp varje enskild transaktion
till det konto där den hör hemma. Ju fler konteringar vi har ju större arbete blir det. Det är just
därför vi har en huvudbok. Denna kan ses som
ett mellanled mellan konteringen och resultat–
och balansräkningen, ett ställe där bokföringsmaterialet omsorteras för att kunna sammanställas
till slutrapporter.
Före datorns tid var detta ett mycket betungande
arbete. Ett sätt att lösa problemen var den s.k.
dagboken. Denna löste till och med problemet på
ett mycket bra sätt under förutsättning att man
inte hade många konton att bokföra på. Dagbo-
ken fungerar nämligen i dessa situationer som en
kombinerad verifikationslista och huvudbok.
Raderna i dagboken utgör verifikationslistan och
kolumnerna kan ses som en samling T–konton
som placerats intill varandra.
Vi skall nu till sist bokföra vårt exempel i dagbok.
Dagbok
Ver
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Summa
Saldo
Dat
200202
020203
020204
020205
020208
020209
020210
020211
020212
020213
020214
020215
020218
020219
020220
020221
Kassa
Bank
Eget kapital
51.000
Hyra
51.000
31.000
6.000
31.000
6.000
–28.000
28.000
3.000
3.000
8.400
1.500
4.600
8.400
1.500
4.600
–600
600
19.500
19.500
4.000
4.000
4.200
4.200
–61.000
61.000
4.000
74.500
Övr.
44.200
30.300
120.600
Av dagboken framgår att vi förutom den dagliga
registreringen i verifikationsnummerordning
(datumordning) också har kontroll på värdet av
ett antal konton. I detta exempel ser vi att vi med
lätthet kan summera ned värdena för kontona
kassa, bank, eget kapital och hyra. Ju bredare en
dagbok är ju fler konton kan man ha denna kontroll över. Kontot hyra har i denna uppgift av
utrymmesskäl endast en kolumn, nämligen debetkolumnen, då det är mycket sällsynt att detta
konto behöver krediteras. Längst till höger i dagboken har vi tvingats samla upp alla transaktioner som inte har något konto i dagboken. Debetposter är positiva och kreditposter är negativa. Vi
ser således att problemet med dagboken är en
utrymmesfråga, en praktisk fråga. Med en till-
9.000
3.000
4.000
9.000
34.500
86.100
9.000
61.500
3.000
70.500
7.000
–61.900
räckligt bred dagbok hade hela problemet kunnat
lösas. Som det nu är i denna uppgift får vi endast
en "halvfärdig" bokföring. Vi måste reda ut kolumnen "övrigt" vid ett senare tillfälle, kanske i
slutet av månaden eller senast vid bokslutet.
Logiken i den dubbla klassificeringen var, som vi
sagt flera gånger, att visa vad företaget har vid en
viss tidpunkt och varför det har detta. Metoderna
för att beskriva detta är inte förutbestämda. I det
föregående har jag visat innebörden i den dubbla
klassificeringen med hjälp av bl.a. T–konton,
konteringsrutor och dagbok. Vi har i dessa fall
alltid beskrivit den dubbla klassificeringen med
hjälp av en vänstersida och en högersida per
konto. Vänster är detsamma som plus och höger
detsamma som minus. Summan av allt vi gör
skall vara lika med noll. För att uppnå detta har
vi tvingats vända tecken på resultatsidan. Intäkter har minustecken och kostnader plustecken.
Jag vill också här visa en teknik där vi avstår från
att vända tecken för intäkter och kostnader. Eftersom syftet med dubbel bokföring eller klassificering är att hålla reda på vad man har och varför, behöver vi endast två kolumner, en för vad
och en för varför. Vad företaget har visas i balansräkningen och varför det har detta visas i
resultaträkningen. Balansräkningen innehåller
poster som antingen ökar förmögenheten eller
minskar den. Om de två klassificeringarna båda
hamnar i balansräkningen kommer de att förmögenhetsmässigt ta ut varandra. Om man t.ex. tar
pengar i kassan och sätter in dem på bank, så
kommer kassan att minska och bankkontot att
öka. Kassahändelsen är en minuspost medan
bankhändelsen är en pluspost. Om man lånar
pengar i bank för att köpa en maskin, så kommer
maskinkontot att innehålla en pluspost och kontot banklån en minuspost.
Först när något inträffar i företaget som innebär
att en prestation utförts eller att någon resurs
förbrukats uppstår en resultatpåverkande post.
Om företaget t.ex. utfört ett uppdrag för någon
annans räkning kommer detta t.ex. att innebära
en pluspost i kassan och en pluspost i resultaträkningen och en förmögenhetsökning har då
skett. Om företaget t.ex. förbrukar bensin till
företagets bil kan detta bidra till att kassan minskar, vilket är en minuspost i kassan samtidigt
som det är en minuspost i resultaträkningen.
Om man ser bokföringen utifrån detta perspektiv
kommer alltså en utförd prestation att bidra till
plusposter i både balansräkningen och resultaträkningen medan en förbrukad resurs bidrar till
minusposter i båda fallen.
Ett exempel på sådan bokföring visas på nästa
sida. Lägg märke till att genom summering av
vänsterkolumnen får man fram företagets förmögenhetsförändring och genom summering av
högerkolumnen får man fram resultatet, dvs.
vinsten eller förlusten. Dessa två tal kommer
alltid av vara lika stora och det är det som är
själva innebörden i dubbel bokföring. Förmögenhetsförändringen under perioden motsvarar
resultatet för samma period. Med detta vill jag
visa, att den teckenvändning som förekommer i
resultaträkningen inte är nödvändig. Dess enda
syfte är att kontrollera att summan av alla debetposter minus summan av alla kreditposter är
noll. Man kan dock lika gärna kontrollera att
summan av alla debetposter är lika med summan
av alla kreditposter. Hur man gör har blivit en
datateknisk fråga. När datorprogrammen för
bokföring kom på mindre datorer mot slutet av
1970–talet var det populärt med teckenvändning
i resultaträkningen. Intäkterna blev då en minuspost och kostnaderna en pluspost. Revisorer och
redovisningsfolk ställde upp på detta, medan
många mindre företagare undrade vad som hade
hänt när de fick ta del av redovisningsrapporterna. Idag kan man se allt fler bokföringsprogram
där man bara har en debet– och en kreditkolumn
för transaktionsregistreringen, där man avstår
från att slå in minustecken för kreditposter.
Som sagt, en kolumn för förmögenheten och en
för resultatet. Exemplet kan ses som en verifikationslista i två kolumner. Denna skall också kunna omsorteras till en huvudbok. Fördelen med en
verifikationslista som delats upp på förmögenhetsposter och resultatposter var för sig, är att
man lätt kan följa förmögenhets– och resultatförändringen.
Verifikationslista med en kolumn för balansräkning och en kolumn för resultaträkning
Ver
Datum
01
020202
Händelse
Till kassan
Egen insättning
02
020203 Från kassan
Till bank
03
020204 Inköp inventarier
Från kassan
04
020205 Till bankkonto
Banklån
05
020208 Från kassan
Betald hyra
06
020209 Amortering lån
Från bankkonto
07
020210 Från bankkonto
Betald ränta
08
020211 Från bank
Kontorskostnader
09
020212 Till bankkonto
Ränteintäkter
10
020213 Till kassan
Egen insättning
11
020214 Uttag från bank
Betald hyra
12
020215 Uttag från kassan
Betald teleräkning
13
020218 In på bank
Utförda uppdrag
14
020219 Uttag från bank
Eget uttag
15
020220 Uttag från bank
Betald elräkning
16
020221 Till kassan
Från bankkonto
Förmögenhetsförändring/Resultat
Konto
1910
2010
1910
1930
1220
1910
1930
2350
1910
5010
2350
1930
1930
8410
1930
6100
1930
8300
1910
2010
1930
5010
1910
6200
1930
3010
1930
2010
1930
5310
1910
1930
Balansräkning
Resultaträkning
51.000
–51.000
–31.000
31.000
6.000
–6.000
28.000
–28.000
–3.000
–3.000
8.400
–8.400
–1.500
–1.500
–4.600
–4.600
600
600
19.500
–19.500
–4.000
–4.000
–4.200
–4.200
61.000
61.000
–9.000
9.000
–3.000
–3.000
4.000
–4.000
41.300
41.300
Företaget redovisningsrapporter
Företagens redovisningsskyldighet och de räkenskapshandlingar som dessa skall avlämna, regleras i första hand genom bokföringslagen och
årsredovisningslagen. Båda dessa lagar är s.k.
ramlagar. Detta innebär att mycket av det som
företagen har att ta ställning till när man upprättar sina räkenskaper inte finns reglerat i dessa
lagar. Man är då hänvisad till t.ex. god redovisningssed, rättvisande bild och bokföringsnämndens allmänna råd.
Aktiebolag och numera i vissa fall även andra
företagsformer skall enligt lag upprätta årsredovisning. Årsredovisningen är en offentlig handling i vilken företaget skall lämna upplysningar
om det ekonomiska resultatet under räkenskapsåret, den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut samt uppgifter om alla övriga
förhållanden som kan behövas för att en utomstående bedömare skall kunna analysera företagets situation. Bokföringslagens bestämmelser
omfattar alla juridiska personer, med undantag
för staten, kommuner och landsting samt dessas
förbund, konkursbon samt juridiska personer
utan näringsverksamhet under vissa specificerade förutsättningar.
Bokföringslagens bestämmelser gäller numera
således även för enskilda jordbrukare, ideella
föreningar och registrerade trossamfund.
Som huvudregel gäller att bokföringen skall avslutas mot ett årsbokslut och att en årsredovisning skall upprättas. Dock får enskilda näringsidkare och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare avstå från att upprätta årsbokslut om omsättningen understiger 20 prisbasbelopp.
Vidare behöver enskilda företag, som inte har
mer än 10 anställda eller vars tillgångars nettovärde inte överstiger 24 miljoner kronor, enbart
avsluta den löpande bokföringen med årsbokslut
(dvs. upprätta balans– och resultaträkning), utan
krav på att upprätta årsredovisning.
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med juridiska personer som delägare, finansiella företag och stiftelser skall alltid avsluta den
löpande bokföringen med årsredovisning.
Förutsättningarna för att det skall föreligga krav
på att avlämna finansieringsanalys (kassaflödesanalys) som en del av årsredovisningen är att
företaget har tillgångar överstigande 1.000 prisbasbelopp eller fler än 200 anställda.
Det är företagets styrelse och verkställande direktör som har skyldigheten att offentliggöra alla
relevanta uppgifter om företagets årsredovisning. Denna skall bestå av:
Balansräkning
Resultaträkning
Noter
Förvaltningsberättelse
Finansieringsanalys (kassaflödesanalys)
Årsredovisningen skall utöver årets uppgifter
även innehålla föregående års resultat och balansräkning. Enligt ÅRL skall årsredovisningen
upprättas enligt ett antal grundläggande princi-
per. Redovisningen skall vara
följa god redovisningssed och
rättvisande bild. Om inte god
leder fram till en rättvisande
överskådlig och
samtidigt ge en
redovisningssed
bild skall man
komplettera
redovisningen
med
sådana
tilläggsupplysningar att denna bidrar till en rättvisande bild. I svensk rätt får man inte göra avsteg från lagföreskrifter i syfte att ta fram en rättvisande bild. Detta är tillåtet i ett antal andra
länder.
Årsredovisningen skall undertecknas av samtliga
ledamöter och verkställande direktören. Årsredovisningshandlingarna skall därefter lämnas till
bolagets revisor för granskning. Detta skall ske
senast en månad före ordinarie bolagsstämma.
Inom sex månader efter räkenskapsårets slut
skall årsredovisningen framläggas på en ordinarie bolagsstämma. Denna bolagsstämma skall
fatta beslut om fastställelse av resultaträkning
och balansräkning och avgöra hur bolagets vinst
skall disponeras samt ta ställning till om styrelse
och verkställande direktör skall få ansvarsfrihet
för verksamheten.
Därefter skall bestyrkt avskrift eller kopia av
årsredovisning och revisionsberättelse sändas till
Patent– och registreringsverket senast en månad
efter det att handlingarna fastställts av bolagsstämman. Avskriften eller kopian skall också
innehålla ett fastställelsebevis som undertecknats
av styrelseledamot eller verkställande direktör.
Numera skall också insändas en förteckning med
personnummer över dem som finns med i styrelsen, är suppleanter, verkställande direktör, vice
verkställande direktör eller firmatecknare. Dessutom skall uppgift lämnas om vilka som är revisorer och revisorssuppleanter med angivande av
personnummer på var och en av dessa.
Årsredovisningshandlingarna, som alltså är en
offentlig handling som vem som helst har rätt att
ta del av, är ofta utgångspunkten för räkenskapsanalys. Hur en sådan analys görs beror till stor
del på vem eller vilka intressen som ligger bakom analysen. En analys som görs av en presumtiv aktieköpare ser troligen inte ut på samma sätt
som om t.ex. anställda, kunder, leverantörer eller
statsmakten gör den.
Om ett företag drivs i företagsformen enskild
firma behöver det, som sagts, inte följa årsredovisningslagens regler. Det räcker om man upprättar årsbokslut med balansräkning och resultaträkning och egentligen är det bara skattemyndigheten som kan kräva att få tillgång till dessa
handlingar.
Kort redogörelse av innehållet i lagar och rekommendationer
Bokföringslagen
Bokföringslagen skiljer mellan bokföringsskyldiga företag i ett viktigt avseende. Det gäller det
man benämner som bokslutsföretag och icke
bokslutsföretag. Innebörden i detta är i korthet
att enskilda firmor vars omsättning normalt inte
uppgår till tjugo prisbasbelopp skall betraktas
som icke bokslutsföretag. Alla andra företag oberoende av företagsform är bokslutsföretag. Detta
innebär att de mindre företagen, dvs. de som är
enskilda firmor och som dessutom omsätter
mindre än 20 prisbasbelopp under ett år inte
behöver avsluta sin bokföring mot en balans- och
resultaträkning. Man behöver således inte göra
bokslut. Ändå måste man ha i minnet att kravet
på bokföringsmässiga grunder finns kvar vid
företagets beskattning. Därför måst man ändå
göra något slags bokslut. Bästa sättet är då att
använd näringsbilaga N1 vid deklarationen. På
denna upprättar man i princip ett bokslut i sådan
omfattning att beskattning kan göras som om
man också gjort ett bokslut.
Bokföringslagen behandlar också räkenskapsårets längd. Enskilda firmor skall ha kalenderår
som räkenskapsår. De flesta andra företag får
tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår. Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj –
den 30 april, den 1 juli – den 30 juni eller den 1
september – den 31 augusti. När bokföringsskyldigheten inträder eller när räkenskapsåret läggs
om, får detta omfatta kortare eller längre tid än
12 månader. Räkenskapsåret får i dessa fall inte
överstiga 18 månader.
Företagets affärshändelser skall dokumenteras
genom verifikationer. Dessa skall innefatta uppgifter om datum då händelsen inträffat. Verifikationsnummer skall finnas på verifikationerna.
Denna identifiering görs av det redovisnings-
skyldiga företaget och kommer att utgöra en
verifikationslänk mellan affärsdokumentet och
de färdiga rapporterna. Verifikationsnumret är
därför av största vikt och är en av förutsättningarna för att bokföringen skall kunna anses utgöra
underlag för bl.a. beskattning.
Årsredovisningslagen
Årsredovisningslagen innehåller bestämmelser
om upprättande och offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport. Årsredovisningen skall bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse. Företag, som bedriver näringsverksamhet och där nettovärdet av tillgångarna i
företaget enligt balansräkningarna för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger prisbasbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av respektive räken-
skapsår, skall även upprätta en s.k. finansieringsanalys (egentligen kassaflödesanalys enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 7). Denna
analys skall även upprättas av företaget om antalet anställda under de två senaste räkenskapsåren
i medeltal överstigit 200 eller om företaget aktier
är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats.
Följande principer skall gälla för företagets årsredovisningshandlingar:
a) Företaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet (fortlevnadsprincipen).
Innebörden i denna princip är att företaget skall tillämpa s.k. periodiserad redovisning. Detta
innebär bl.a. att man skall upprätta avskrivningsplaner för företagets anläggningstillgångar
och minska värdet av dessa i balansen varje år i förhållande till anläggningstillgångarnas
värde. Värdeminskningen skall överföras till resultaträkningen som avskrivningar och således påverka företagets kostnader i proportion till det minskade värdet.
Principen innebär vidare att företaget skall ta upp fordringar och skulder i balansräkningen
utifrån den tidpunkt då affärshändelsen först inträffade.
Principen innebär generellt att man skall ta med allt sådant i redovisningen som med stor
visshet kommer att innebära inflöden eller utflöden av pengar i företaget i framtiden.
b) Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna skall
konsekvent tillämpas från år till år (kontinuitetsprincipen).
Med syftet att redovisningen skall vara jämförbar från år till år skall företaget också följa
samma principer från år till år. Ibland kan det dock vara en nödvändighet eller en föreskrift
att byta redovisningsprincip. I dessa fall skall företaget i tilläggsupplysningar redogöra för
hur man ändrat sina principer från ett år till ett annat och man skall dessutom visa hur resultatet påverkats av den ändrade redovisningsprincipen.
c) Värdering skall göras med rimlig försiktighet (försiktighetsprincipen).
Principen innebär att man skall värdera sina tillgångar lågt i valet mellan högt och lågt och
skulderna skall värderas högt i valet mellan lågt och högt. Försiktighetsprincipen leder inte
bara fram till en försiktigt eller lågt beräknad förmögenhet utan också ett lågt resultat.
d) Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med i redovisningen oavsett tidpunkten för betalning (realisationsprincipen).
Principen innebär att vinstmätning skall göras med utgångspunkt i begreppen utförda prestationer och förbrukade resurser. Intäkterna består av de prestationer företaget utfört under
året och kostnaderna utgörs av de resurser som företaget förbrukat som en konsekvens av de
utförda prestationerna. Begreppen är också uttryck för den periodiserade redovisningen eller
bokföringsmässiga grunder. Alla dessa begrepp innebär att resultaträkningen skall bygga på
inträffade händelser oberoende av hur betalningsströmmarna kommer i tiden.
e)
Balansräkningens olika poster skall värderad var för sig (enskild värdering).
Principen är enkel. Värdering får inte ske i klump. Varje slag av tillgång skall utsättas för en
separat bedömning av sitt värde. Detta gäller även för skulder.
f) Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.
Redovisningen innehåller i princip bara fyra olika klasser, nämligen tillgångar och skulder
samt intäkter och kostnader. Tillgångarna och skulderna utgör företagets balansräkning medan intäkterna och kostnaderna utgör dess resultaträkning. Skulle en kvittning av poster
vara möjlig skulle man som en yttersta konsekvens endast ha kvar förmögenheten och resultatet i redovisningen. Förmögenheten utvisar skillnaden mellan tillgångar och skulder och
resultatet utvisar skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna. En sådan redovisning anses
inte varken ge en rättvisande bild eller vara ett kännetecknen på god redovisningssed.
g) Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med den utgående
balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.
Denna princip verkar näst intill självklar. Det man har i slutet av ett år har man också i början av nästa år.
Årsredovisningslagen reglerar också formerna för redovisningen. Balans- och resultaträkningen skall ha en bestämd uppställningsform. Två alternativ finns dock att välja
mellan. Hur en balans- och resultaträkning
kan se ut visas på åtskilliga ställen i denna
bok och det kan därför få anstå här.
Årsredovisningslagens 4 kap. tar upp reglerna för värdering av företagets tillgångar
och skulder. Tillgångarna delas upp i an-
läggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgång avses tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas, förbrukas eller innehas i verksamheten.
Allt annat är omsättningstillgångar. Skul-
derna grupperas i långfristig och kortfristiga
samt i eget kapital. Ibland finns också grupperna avsättningar och obeskattade reserver.
Övning 1 – Löpande bokföring och bokslut på T–konton.
Bokför följande affärshändelser på T–konton. Avsluta mot resultat och utgående balans.
01.
Ägaren sätter in 60.000 kr kontant av egna medel.
02.
På bank sätts in 34.000 kr av de kontanta medlen.
03.
Inventarier köps kontant för 8.000 kr.
04.
Företaget lånar 30.000 kr i bank. Pengarna sätts in på företagets bankkonto.
05.
Hyror betalas kontant med 4.000 kr.
06.
På banklånet amorteras 10.000 kr genom uttag från bankkontot.
07.
Ränta på banklånet betalas med 2.000 kr genom uttag från bankkontot.
08.
Diverse kontorsutgifter om 3.800 kr betalas genom uttag från bank.
09.
Ränteinkomster från bankmedel med 800 kr sätts in på bankkontot.
10.
Ägaren sätter in 20.400 kr av sina privata pengar. Pengarna läggs i kassan.
11.
Hyra betalas med 5.000 kr genom uttag från bank.
12.
Teleräkning betalas kontant med 5.100 kr.
13.
På bankkontot sätts in 64.000 kr avseende ersättning för utförda uppdrag.
14.
Ägaren gör ett privatuttag på 10.000 kr från bankkontot.
15.
Elräkning betalas med 4.500 kr genom uttag från bank.
16.
Från bank tas ut 3.000 kr. Pengarna läggs i kassan.
Övning 2 – Löpande bokföring och bokslut på T–konton.
Bokför följande affärshändelser på T–konton. Avsluta mot resultat och utgående balans.
01.
Ägaren sätter in 72.000 kr kontant av egna medel.
02.
På bank sätts in 32.000 kr av de kontanta medlen.
03.
Inventarier köps kontant för 10.000 kr.
04.
Företaget lånar 36.000 kr i bank. Pengarna sätts in på företagets bankkonto.
05.
Hyror betalas kontant med 4.400 kr.
06.
På banklånet amorteras 11.000 kr genom uttag från bankkontot.
07.
Ränta på banklånet betalas med 1.200 kr genom uttag från bankkontot.
08.
Diverse kontorsutgifter om 5.300 kr betalas genom uttag från bank.
09.
Ränteinkomster från bankmedel med 1.000 kr sätts in på bankkontot.
10.
Ägaren sätter in 24.000 kr av sina privata pengar. Pengarna läggs i kassan.
11.
Hyra betalas med 5.500 kr genom uttag från bank.
12.
Teleräkning betalas kontant med 4.100 kr.
13.
På bankkontot sätts in 69.000 kr avseende ersättning för utförda uppdrag.
14.
Ägaren gör ett privatuttag på 14.000 kr från bankkontot.
15.
Elräkning betalas med 4.500 kr genom uttag från bank.
16.
Från bank tas ut 5.000 kr. Pengarna läggs i kassan.
Debet och kredit flera gånger
Vad vi hittills sett av dubbel bokföring har vi
bara bokfört en händelse en gång i debet och
en gång i kredit. I själva verket kan man bokföra flera gånger i både debet och kredit på
samma affärshändelse. Vad man måste tänka på är att summan av allt man bokför i
debet skall vara lika med summan av allt
man bokför i kredit.
I det följande skall vi se närmare på ett antal
sådana händelser både på T–konton och som
konteringar.
Några vanligen förekommande sådana affärshändelser är löner och preliminärskatter
samt bokföring av mervärdeskatt.
Löner och sociala kostnader
Vi tar här ett exempel, där den anställde har
en bruttolön på 25.000 kr per månad. Han får
dock bara ut 10.000 kr i kontanta pengar.
Resten drar arbetsgivaren av från lönen för
att i nästa månad leverera beloppet till staten.
arbetsgivaren. Dessa kostnader avser en
mängd olika poster som skall in till statskassan. En del av dessa pengar kommer sedan
den anställde till godo i form av bl.a. pensioner, sjukpenning, arbetslöshetsersättning
m.m. Kostnaderna för detta skall bokföras
redan i samband med löneutbetalningen.
När den anställde får sin lön uppkommer
också automatiskt en ytterligare kostnad för
Den 25 juli har ett företag följande löneutbetalning:
Bruttolön
Avdrag för preliminärskatt
Postgiroutbetalning
25.000
–9.000
16.000
Vid löneutbetalningstillfället bokför man också de sociala kostnaderna som beräknas uppgå till 32 % på
bruttolönesumman.
Den 10 augusti betalar man in preliminärskatten och de sociala avgifterna till staten.
1920 Postgiro
25 juli
10 augusti
16.000
17.000
10 augusti
2710 Preliminär skatt anställda
9.000 25 juli
9.000
10 augusti
2730 Skuld sociala avgifter
8.000 25 juli
8.000
25 juli
7010 Löner
25.000
25 juli
7510 Sociala kostnader
8.000
Så här ser bokföringen ut om man inte gör den på T–konton utan istället som en kontering,
ett underlag för databehandling.
25 juli
Konto
7010
7510
Belopp Konto
25.000 2710
1920
8.000 2730
Belopp
9.000
16.000
8.000
33.000
33.000
Vid databehandling av bokföringen behöver
man en kontoplan. Denna kan man göra
själv då det inte finns några alldeles bestämda föreskrifter om att kontoplanen skall se ut
på ett visst sätt. Det kan dock vara praktiskt
att använda de rekommenderade kontoplaner som finns för olika branscher eller den
generella kontoplan som finns framtagen.
Kontoplanen har beteckningen EU–BAS och
10 augusti
Konto
Belopp Konto
2710
9.000 1920
2730
8.000
17.000
Belopp
17.000
17.000
är anpassad till de mallar för resultat– och
balansräkningar som finns inskrivna i vår
nuvarande årsredovisningslag som en konsekvens av det sjunde EU–direktivet.
I slutet av kapitlet visas ett mycket litet utdrag från denna kontoplan. Denna är dock
tillräcklig för att bokföra de övningsuppgifter som finns i detta kapitel.
Mervärdeskatt
Mervärdeskatt eller moms, som det också
kallas, finns som utgående moms och ingående moms. Den utgående momsen redovisas som skuld och den ingående momsen
som tillgång. Momsskulden, som är skillnaden mellan utgående moms och ingående
moms skall betalas in till staten. Momsen är
ingen skatt för företaget i egentlig mening.
Företaget uppträder endast som "inkasserare" av den skatt som konsumenten får betala
när denne köper varor eller tjänster av företaget.
När ett företag t.ex. säljer varor skall man till
försäljningssumman lägga mervärdeskatt.
Denna skatt kallas utgående mervärdeskatt
för det säljande företaget. Om man säljer
varorna till ett annat företag kommer detta
företag att få betala ingående mervärdeskatt.
För köparen är denna skatt en tillgång av
den anledningen att den ingående skatten
får dras av från detta företags utgående skatt
innan man betalar in sin mervärdeskatteskuld till staten.
Mervärdeskatten löper genom alla led från
producent till konsument. Om priset på varan stiger från led till led ökar också mervärdeskatten. När konsumenten slutligen
köper varan finns mervärdeskatten inbakad i
försäljningspriset. Konsumenten som kommer sist i denna kedja har ingen möjlighet att
dra av mervärdeskatten och kommer således
att belastas med hela skattebeloppet. Mervärdeskatten blir en kostnad för konsumenten men inte för företagen.
Jag skall här visa ett enkelt exempel på bokföring av mervärdeskatt.
Ett företag köper varor för 12.500 kr. I detta belopp ingår moms med 2.500 kr. Själva varuinköpsvärdet är
därför inte 12.500 kr utan endast 10.000 kr. Beloppet 2.500 kr kallas för ingående moms och är inte en
kostnad för företaget utan i stället en tillgång.
Företaget säljer varorna vidare för 15.000 kr. I detta pris ingår mervärdeskatt med 3.000 kr. Försäljningsintäkten är därför inte 15.000 kr utan endast 12.000 kr. Beloppet 3.000 kr kallas för utgående moms och är
inte en intäkt för företaget utan i stället en skuld.
Ingående balans
Varuförsäljning
Utgående balans
1910 Kassa
20.000 Varuinköp
15.000 Utgående balans
35.000
2610 Utgående moms
3.000 Kassa
3.000
Kassa
2640 Ingående moms
2.500 Utgående balans
2.500
12.500
22.500
35.000
3.000
3.000
2.500
2.500
Resultat
Kassa
3010 Varuförsäljning
12.000
12.000
12.000
12.000
4010 Varuinköp
10.000 Resultat
10.000
10.000
10.000
Exemplet visar att företaget sålt varor för
12.000 kr och köpt varor för 10.000 kr. Den
vinst man gjort uppgår således till 2.000 kr.
Den utgående skatten uppgår till 3.000 kr
och den ingående skatten till 2.500 kr. Den
utgående skatten överstiger den ingående
skatten med 500 kr. Detta belopp är den
skuld företaget får till staten på grund av
denna affär. Kassan har ökat från 20.000 kr
till 22.500 kr, dvs. med 2.500 kr. Av dessa är
2.000 kr vinst och 500 kr är skuld till staten.
När företaget betalat in momsskulden på 500
kr till staten återstår en kassaökning med
2.000 kr, vilket precis motsvarar den vinst
som gjorts på affären.
Utdrag ur EU–BAS
Balansräkning
Tillgångar
1460
1220
1240
1510
1910
1920
1930
1940
Resultaträkning
Varulager
Inventarier
Bilar
Kundfordringar
Kassa
Postgiro
Checkkonto
Bank
Eget kapital och skulder
2010
2330
2350
2440
2610
2640
2710
2730
Eget kapital
Checkräkningskredit
Banklån
Leverantörsskulder
Utgående moms
Ingående moms
Personalens skatter
Skuld sociala avgifter
Intäkter
3010
3020
Varuförsäljning
Utförda uppdrag
Kostnader
4010
5010
5611
6090
6110
7010
7510
7832
7834
8300
8400
Varuinköp
Lokalhyra
Bilkostnader
Diverse kostnader
Kontorsmaterial
Lönekostnader
Sociala kostnader
Avskrivning inventarier
Avskrivning bilar
Ränteintäkter
Räntekostnader
Ökning lika med + Minskning lika med –
Hur skall det vara ?
För att summan av alla transaktioner skall
var lika med noll måste man genomföra en
teckenvändning. Denna görs normalt enligt
följande:
Tillgångar
Skulder
Intäkter
Kostnader
+
-
+
-
-
+
Intäkterna byter tecken från plus till minus
och kostnaderna från minus till plus. Detta
leder fram till att man får möjlighet till att
kontrollera att man skrivit och/eller räknat
rätt.
Denna metod leder fram till att värdena på
ett T-kontos vänstersida alltid har plustecken
och högersidan alltid minustecken.
Plus
Minus
Kassa
12.500
1
Utgående moms
1
2.500
Utförda uppdrag
1
10.000
Denna affärshändelse kan också beskrivas utan T-konto. Följande två metoder är möjliga:
Händelse Beskrivning
1
Utfört uppdrag för kund
Summa debet/kredit
Konto
Kassa
Utf. uppdrag
Utg. moms
Debet
12.500
Kredit
10.000
2.500
12.500
12.500
I exemplet ovan ser vi att man kan behålla Tkontometoden även när man upprättar en
verifikationslista. Man använder sig då av
Händelse Beskrivning
1
Utfört uppdrag för kund
två kolumner, en för debettransaktioner och
en för kredittransaktioner.
Konto
Kassa
Utf. uppdrag
Utg. moms
Belopp
12.500
–10.000
-2.500
Summa debet/kredit
I detta exempel ser vi att man avstår från att
använda sig av två kolumner. För att visa
vad som är debet och vad som är kredit använder man sig i stället av plus och minustecken. Summan av allt som bokförs skall
vid denna metod vara lika med noll.
Att vända tecken på det sätt som vi gjort
ovan, kan ses som en anpassning till de datorbokföringssystem som kom under 1970talet. Dessa förutsatte med nödvändighet en
s.k. nollkontroll. Så är det oftast även idag.
Numera brukar man dock upphäva teckenvändningen vid rapportutskrift. Intäkter
Ver
1
2
Beskrivning
Kontant betalning för utfört uppdrag
Utgående moms
Intäkt för utfört uppdrag
Förmögenhet / Vinst
Om bokföringen utförs enligt denna metod
måste man hålla balansräkningstransaktioner och resultaträkningstransaktioner åtskilda. Då är vi åter vid utgångsläget. Vid bokföring på T-konto skall alla transaktioner
debet / vänster uppgå till samma belopp som
alla transaktioner höger / kredit. Med den
här beskrivna metoden skall alla transaktioner i balansräkningen vara lika med alla
0
redovisas då med plustecken och kostnader
med minustecken, vilket är logiskt.
Att vända tecken för intäkter och kostnader
är dock ingen själklarhet. Ett annat sätt att
bokföra och ett annat sätt att bygga ett datorbokföringssystem skulle kunna bidra till
att man behåller den urgamla idén att förmögenhetsökningar alltid är plusposter i
bokföringen och förmögenhetsminskningar
alltid minusposter.
En sådan metod beskrivs i det följande:
Konto
1910
2610
3010
Balans
+12.500
–2.500
+10.000
Resultat
+10.000
+10.000
transaktioner i resultaträkningen, dvs. alla
förändringar i balansräkningen (förmögenhetsförändringen) skall vara lika med förändringen i resultaträkningen.
Vi skall nu belysa detta med ett större exempel.
Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad:
Datum
Ver nr
Affärshändelse
Slag
Belopp
08 feb
221
Inköp av varor på kredit
Varuvärde
Moms
25.000
6.250
09 feb
222
Kontantförsäljning av varor
Varuvärde
Moms
40.000
10.000
12 feb
223
Försäljning av varor på kredit
Varuvärde
Moms
10.000
2.500
14 feb
224
Kreditfaktura till kund av–
seende del av faktura
enl. ver 223
Varuvärde
Moms
1.000
250
15 feb
225
Betalning av kundfaktura från
den 12 feb via postgiro
19 feb
226
Kreditfaktura från leverantör
avseende del av faktura
20 feb
227
Personalskatt betalas via
postgiro
Sociala avgifter betalas via
postgiro
24 feb
228
Privatuttag kontant
26 feb
229
Löneutbetalning för februari
över postgiro
Sociala avgifter bokföres
28 feb
230
Amortering av banklån via
kassan
11.250
Varuvärde
Moms
800
200
20.000
23.000
6.000
Brutto
Skatt
Utbetalt
30.000
– 14.000
16.000
9.300
5.000
"Teckenvändningsmetoden".
Ver
221
Beskrivning
Inköp av varor på kredit
222
Försäljning av varor kontant
223
Försäljning av varor på kredit
224
Kreditfaktura till kund
225
Betalning av kundfaktura via postgiro
226
Kreditfaktura från leverantör
227
Personalskatt och sociala avgifter betalas
228
Privatuttag från kassan
229
Löneutbetalning över postgiro
230
Amortering av banklån via kassan
Summa debet/kredit
Konto
2440
2640
4010
1910
2610
3010
1510
2610
3010
1510
2610
3010
1920
1510
2440
2640
4010
1920
2710
2730
1910
2010
1920
7010
2710
7510
2730
1920
2350
Belopp
-31.250
6.250
25.000
50.000
-10.000
-40.000
12.500
-2.500
-10.000
-1.250
250
1000
11.250
-11.250
1.000
-200
-800
-43.000
20.000
23.000
-6.000
6.000
-16.000
30.000
-14.000
9.300
-9.300
-5.000
5.000
0
"Normalteckenmetoden".
Ver
221
Beskrivning
Inköp av varor på kredit
222
Försäljning av varor kontant
223
Försäljning av varor på kredit
224
Kreditfaktura till kund
225
Betalning av kundfaktura via postgiro
226
Kreditfaktura från leverantör
227
Personalskatt och sociala avgifter betalas
228
Privatuttag från kassan
229
Löneutbetalning över postgiro
230
Amortering av banklån via kassan
Förmögenhetsförändring / resultat
Konto
2440
2640
4010
1910
2610
3010
1510
2610
3010
1510
2610
3010
1920
1510
2440
2640
4010
1920
2710
2730
1910
2010
1920
7010
2710
7510
2730
1920
2350
Balans
-31.250
6.250
Resultat
-25.000
50.000
-10.000
40.000
12.500
-2.500
10.000
-1.250
250
-1.000
11.250
-11.250
1.000
-200
-800
-43.000
20.000
23.000
-6.000
6.000
-16.000
-30.000
-14.000
-9.300
-9.300
-5.000
5.000
-14.500
-14.500
Övning 3 a – Bokföring av löner, preliminärskatter och sociala avgifter
31/8
Vi betalar löner över postgiro för augusti månad.
Bruttolön
Preliminärskatt
Nettolön
300.000
105.000
195.000
I samband med lönen bokförs också arbetsgivaravgifter med 34 %.
10/9
Vi betalar över postgiro till skattemyndigheten preliminärskatt och sociala avgifter avseende augusti.
Bokför dessa affärshändelser på T–konton, dvs. i huvudbok.
Övning 3 b – Bokföring av löner, preliminärskatter och sociala avgifter
31/8
Vi betalar löner över postgiro för augusti månad.
Bruttolön
Preliminärskatt
Nettolön
480.000
120.000
360.000
I samband med lönen bokförs också arbetsgivaravgifter med 34 %.
10/9
Vi betalar över postgiro till skattemyndigheten preliminärskatt och sociala avgifter avseende augusti.
Bokför dessa affärshändelser på T–konton, dvs. i huvudbok.
Övning 4 a – Kontering av löner, preliminärskatt och sociala avgifter
Den 25 juli har ett företag följande löneutbetalning:
Bruttolön
Avdrag för preliminärskatt
Postgiroutbetalning
25.000
–15.000
10.000
Vid löneutbetalningstillfället bokför man också de sociala kostnaderna som beräknas uppgå till 32 % på
bruttolönesumman.
Den 10 augusti betalar man in preliminärskatt en och de sociala avgifterna.
Bokför dessa händelser med hjälp av kontoplanen EU–BAS som grundboksnoteringar utan sortering på
T–konton.
Övning 4 b – Kontering av löner, preliminärskatt och sociala avgifter
Den 25 juli har ett företag följande löneutbetalning:
Bruttolön
Avdrag för preliminärskatt
Postgiroutbetalning
16.000
–4.500
11.500
Vid löneutbetalningstillfället bokför man också de sociala kostnaderna som beräknas uppgå till 32 % på
bruttolönesumman.
Den 10 augusti betalar man in preliminärskatten och de sociala avgifterna.
Bokför dessa händelser med hjälp av kontoplanen EU–BAS som grundboksnoteringar, dvs. utan sortering
på T–konton.
Övning 5 a – Beräkning av mervärdeskatt
Räkna ut hur mycket utgående moms och ingående moms samt momsfordran eller momsskuld som detta
företag har med hjälp av nedanstående affärshändelser för april månad. Vad blir företagets omsättning?
Momsredovisning
sker
i
detta
företag
en
gång
per
månad.
Kontorsmaterial
1.000
2/4
Moms
250
Ägarna sätter in 200.000 kr i företagets kassa.
Totalt
1.250
4/4
Inköp av varor på kredit.
Varor
20.000
Moms
5.000
Totalt
25.000
26/4
Kreditnota till kund.
Varuvärde
Moms
Totalt
5/4
Betalning av momsskuld mars månad 16.250 kr.
28/4
Kreditnota från leverantör.
Varuvärde
Moms
Totalt
6/4
Inköp av varor kontant.
Varor
Moms
Totalt
10.000
2.500
12.500
16/4
Försäljning av varor kontant.
Varor
30.000
Moms
7.500
Totalt
37.500
20/4
Försäljning av varor på kredit.
Varor
14.000
Moms
3.500
Totalt
17.500
21/4
Inköp av kontorsmaterial kontant.
800
200
1.000
480
120
600
29/4
Betalning sker av leverantörsfaktura.
Varuvärde
1.920
Moms
480
Totalt
2.400
30/4
Betalning erhålles för en kundfaktura.
Varuvärde
2.880
Moms
720
Totalt
3.600
Övning 5 b – Beräkning av mervärdeskatt
Räkna ut hur mycket utgående moms och ingående
moms samt momsfordran eller momsskuld som
detta företag har med hjälp av nedanstående af2/4
Ägarna sätter in 300.000 kr i företagets kassa.
4/4
Inköp av varor på kredit.
Varor
9.600
Moms
2.400
Totalt
12.000
5/4
Betalning av momsskuld mars månad 12.200 kr.
6/4
Inköp av varor kontant.
Varor
Moms
Totalt
6.000
1.500
7.500
16/4
Försäljning av varor kontant.
Varor
40.000
Moms
10.000
Totalt
50.000
20/4
Försäljning av varor på kredit.
Varor
16.000
Moms
4.000
Totalt
20.000
21/4
Inköp av kontorsmaterial kontant.
Kontorsmaterial
2.000
Moms
500
Totalt
2.500
26/4
Kreditnota till kund.
Varuvärde
Moms
Totalt
28/4
Kreditnota från leverantör.
Varuvärde
Moms
1.000
250
1.250
300
75
färshändelser för april månad. Vad blir företagets
omsättning? Momsredovisning sker i detta företag
en gång per månad.
Totalt
375
29/4
Betalning sker av leverantörsfaktura.
Varuvärde
1.920
Moms
480
Totalt
2.400
30/4
Betalning erhålles för en kundfaktura
Varuvärde
4.000
Moms
1.000
Totalt
5.000
Övning 6 a – Kontering
Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad:
Datum
03 feb
Ver nr
120
Affärshändelse
Inköp av varor på kredit
05 feb
121
Kontantförsäljning av varor
08 feb
122
Försäljning av varor på kredit
12 feb
123
15 feb
124
20 feb
125
20 feb
126
Kreditfaktura till kund av–
seende del av faktura
enl. ver 122
Betalning av kundfaktura från
den 8 feb via postgiro
Kreditfaktura från leverantör
avseende del av faktura
Personalskatt betalas via
postgiro
Sociala avgifter betalas via
postgiro
Privatuttag kontant
22 feb
127
25 feb
128
27 feb
129
Slag
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Belopp
1.600
400
10.000
2.500
3.000
750
400
100
3.250
Varuvärde
Moms
300
75
5.200
4.200
900
Löneutbetalning för februari
över postgiro
Brutto
Skatt
Utbetalt
Sociala avgifter bokföres
Amortering av banklån via
kassan
7.000
– 2.500
4.500
2.220
1.000
Lös uppgiften med hjälp av nedanstående bokföringsmetod.
Händelse Beskrivning
Konto
Belopp
Summa
Lös också uppgiften med hjälp av denna metod.
Ver
Beskrivning
Konto
Balans
Resultat
Övning 6 b – Kontering
Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad:
Datum
03 feb
Ver nr
120
Affärshändelse
Inköp av varor på kredit
05 feb
121
Kontantförsäljning av varor
08 feb
122
Försäljning av varor på kredit
12 feb
123
15 feb
124
20 feb
125
Kreditfaktura till kund av–
seende del av faktura
enl. ver 122
Betalning av kundfaktura från
den 8 feb via postgiro
Kreditfaktura från leverantör
avseende del av faktura
20 feb
126
22 feb
25 feb
127
128
27 feb
129
Slag
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Belopp
2.000
500
12.000
3.000
4.000
1.000
800
200
4.000
Varuvärde
Moms
Personalskatt betalas via
postgiro
Sociala avgifter betalas via
postgiro
Privatuttag kontant
Löneutbetalning för februari
över postgiro
400
100
5.000
4.000
2.000
8.000
– 3.000
5.000
2.600
2.000
Brutto
Skatt
Utbetalt
Sociala avgifter bokföres
Amortering av banklån via
kassan
Använd nedanstående teknik för att lösa uppgiften.
Händelse Beskrivning
Konto
Debet
Kredit
Summa debet/kredit
Använd också denna teknik.
Ver
Beskrivning
Konto
Balans
Resultat
Övning 6 c – Kontering
Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad:
Datum
Ver nr
Affärshändelse
Slag
Belopp
03 feb
120
Inköp av varor på kredit
05 feb
121
Kontantförsäljning av varor
08 feb
122
Försäljning av varor på kredit
12 feb
123
4.000
1.000
14.000
3.500
6.000
1.500
1.000
250
15 feb
124
20 feb
125
20 feb
126
Kreditfaktura till kund av–
seende del av faktura
enl. ver 122
Betalning av kundfaktura från
den 8 feb via postgiro
Kreditfaktura från leverantör
avseende del av faktura
Personalskatt betalas via
postgiro
Sociala avgifter betalas via
postgiro
Privatuttag kontant
Löneutbetalning för februari
över postgiro
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
22 feb
25 feb
127
128
27 feb
129
6.250
Varuvärde
Moms
800
200
10.000
8.000
3.000
12.000
– 5.000
7.000
3.900
3.000
Brutto
Skatt
Utbetalt
Sociala avgifter bokföres
Amortering av banklån via
kassan
Använd nedanstående teknik för att lösa uppgiften.
Händelse Beskrivning
Konto
Debet
Kredit
Summa debet/kredit
Använd också denna teknik.
Ver
Beskrivning
Konto
Balans
Resultat
Övning 6 d – Kontering
Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad:
Datum
03 feb
Ver nr
120
Affärshändelse
Inköp av varor på kredit
05 feb
121
Kontantförsäljning av varor
08 feb
122
Försäljning av varor på kredit
12 feb
123
15 feb
124
20 feb
125
20 feb
126
Kreditfaktura till kund av–
seende del av faktura
enl. ver 122
Betalning av kundfaktura från
den 8 feb via postgiro
Kreditfaktura från leverantör
avseende del av faktura
Personalskatt betalas via
postgiro
Sociala avgifter betalas via
postgiro
Privatuttag kontant
Löneutbetalning för februari
över postgiro
22 feb
25 feb
127
128
27 feb
129
Slag
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Varuvärde
Moms
Belopp
10.000
2.500
24.000
6.000
8.000
2.000
2.000
500
7.500
Varuvärde
Moms
600
150
12.000
9.000
4.000
20.000
– 8.000
12.000
6.600
4.000
Brutto
Skatt
Utbetalt
Sociala avgifter bokföres
Amortering av banklån via
kassan
Använd nedanstående teknik för att lösa uppgiften.
Händelse Beskrivning
Konto
Belopp
Summa
Använd också denna teknik.
Ver
Beskrivning
Konto
Balans
Resultat
Lösning övning 1
Kassa
1
60.000 2
34.000
10
20.400 3
8.000
16
3.000 5
4.000
12
5.100
Utgående balans
32300
83.400
83.400
Bank
2
34.000 6
10.000
4
30.000 7
2.000
9
800 8
3.800
13
64.000 11
5.000
14
10.000
15
4.500
16
3.000
Utgående balans
128.800
90.500
128.800
Inventarier
3
8.000 Utgående balans
8.000
8.000
8.000
Banklån
6
10.000 4
Utgående balans
20.000
30.000
30.000
30.000
Eget kapital
14
Utgående balans
10.000 1
60.000
110.800 10
20.400
Resultat (vinst)
120.800
40.400
120.800
Utförda uppdrag
Resultat
64.000 13
64.000
64.000
64.000
Ränteinkomster
Resultat
800 9
800
800
800
Hyresutgifter
5
4.000 Resultat
11
5000
9.000
9.000
9.000
Diverse utgifter
8
3.800 Resultat
12
5.100
15
4.500
13.400
13.400
13.400
Ränteutgifter
7
2.000 Resultat
2.000
2.000
2.000
Resultaträkning
Hyresutgifter
Diverse utgifter
Ränteutgifter
Eget kapital (Vinst)
9.000 Utförda uppdrag
13.400 Ränteinkomster
64.000
800
2.000
40.400
64.800
64.800
Balansräkning
Kassa
32.300 Banklån
Bank
90.500 Eget kapital
Inventarier
20.000
110.800
8.000
130.800
130.800
Lösning övning 2
Kassa
1
72.000 2
32.000
10
24.000 3
10.000
16
5.000 5
4.400
12
Utgående balans
101.000
4.100
50.500
101.000
Bank
2
32.000 6
11.000
4
36.000 7
1.200
9
1.000 8
5.300
13
69.000 11
5.500
14
14.000
15
4.500
16
5.000
Utgående balans
138.000
91.500
138.000
Inventarier
3
10.000 Utgående balans
10.000
10.000
10.000
Banklån
6
11.000 4
Utgående balans
25.000
36.000
36.000
36.000
Eget kapital
14
Utgående balans
14.000 1
72.000
127.000 10
24.000
Resultat (vinst)
141.000
45.000
141.000
Utförda uppdrag
Resultat
69.000 13
69.000
69.000
69.000
Ränteinkomster
Resultat
1.000 9
1.000
1.000
1.000
Hyresutgifter
5
4.400 Resultat
11
5.500
9.900
9.900
9.900
Diverse utgifter
8
5.300 Resultat
12
4.100
15
4.500
13.900
13.900
13.900
Ränteutgifter
7
1.200 Resultat
1.200
1.200
1.200
Resultaträkning
Hyresutgifter
Div utgifter
Ränteutgifter
Eget kapital (Vinst)
9.900 Utförda uppdrag
13.900 Ränteinkomster
69.000
1.000
1.200
45.000
70.000
70.000
Balansräkning
Kassa
50.500 Banklån
Bank
91.500 Eget kapital
Inventarier
10.000
152.000
25.000
127.000
152.000
Lösning övning 3 a - Bokföring av löner, preliminärskatter och sociala avgifter
1920 Postgiro
Ingående saldo
450.000 31.08 Löner
195.000
10.09 Prel. skatt
105.000
10.09 Arb. avg.
102.000
450.000
450.000
2710 Personalens preliminärskatt
10.09 Postgiro
105.000 31.08 Löner
105.000
105.000
105.000
2730 Arbetsgivaravgifter
10.09 Postgiro
102.000 31.08 (7510)
102.000
102.000
102.000
7010 Löner
31.08 Pg / Prel.Sk.
300.000
300.000
7510 Arbetsgivaravgifter
31.08 Skuld arb.avg
102.000
Lösning övning 3 b - Bokföring av löner, preliminärskatter och sociala avgifter
1920 Postgiro
Ingående saldo
643.200 31.08 Löner
360.000
10.09 Prel. skatt
120.000
10.09 Arb. avg.
163.200
643.200
643.200
2710 Personalens preliminärskatt
10.09 Postgiro
120.000 31.08 Löner
120.000
120.000
120.000
2730 Arbetsgivaravgifter
10.09 Postgiro
163.200 31.08 (7510)
163.200
163.200
163.200
7010 LÖNER
31.08 Pg / Prel. Sk.
480.000 Resultat
480.000
480.000
480.000
7510 Arbetsgivaravgifter
31.08 Skuld arb avg
163.200 Resultat
163.200
163.200
163.200
Lösning övning 4 a - Kontering av löner, preliminärskatter och sociala avgifter
25 juli
Konto
7010
7510
Belopp Konto
25000 2710
1920
8000 2730
33000
10 augusti
Konto
2710
2730
Belopp
15000
10000
8000
33000
Belopp Konto
15000 1920
8000
23000
Belopp
23000
23000
Lösning övning 4 b - Kontering av löner, preliminärskatter och sociala avgifter
25 juli
Konto
7010
7510
Belopp Konto
16000 2710
1920
5120 2730
21120
10 augusti
Konto
2710
2730
Belopp
4500
11500
5120
21120
Belopp Konto
4500 1920
5120
9620
Lösning övning 5 a - Beräkning av mervärdeskatt
Ing moms
Utg moms
Omsättning
5.000
7.500
30.000
2.500
3.500
14.000
-200
-800
10.800
43.200
250
-120
7.630
Moms att betala = 10.800 - 7.630 = 3170
Belopp
9620
9620
Lösning övning 5 b - Beräkning av mervärdeskatt
Ing moms
Utg moms
Omsättning
2.400
10.000
40.000
1.500
4.000
16.000
-250
-1.000
13.750
55.000
500
-75
4.325
Moms att betala = 13.750 - 4.325 = 9.425
Lösning övning 6 a - Kontering
Datum
Ver nr
Text
070203
120
070205
070208
070212
070215
070220
070220
070222
070225
070227
121
122
123
124
125
126
127
128
129
Konto
2440
Belopp
-2.000
4010
+1.600
2640
+400
1910
+12.500
3010
-10.000
2610
-2.500
1510
+3.750
2610
-750
3010
-3.000
1510
-500
3010
+400
2610
+100
1920
+3.250
1510
-3.250
2440
+375
2640
-75
4010
-300
2710
+5.200
2730
+4.200
1920
-9.400
1910
-900
2013
+900
7010
+7.000
2710
-2.500
1920
-4.500
7510
+2220
2730
-2.220
2350
+1.000
1910
-1.000
Ver
120
121
Datum
070203
070205
122
070208
123
070212
124
070215
125
070220
126
070220
127
070222
128
070225
129
Händelse
070227
Förmögenhetsförändring / Resultat
Konto
2440
4010
2640
1910
3010
2610
1510
2610
3010
1510
3010
2610
1920
1510
2440
2640
4010
2710
2730
1920
1910
2013
7010
2710
1920
7510
2730
2350
1910
Balansräkning
Resultaträkning
-2.000
-1.600
400
12.500
10.000
-2.500
3.750
-750
3.000
-500
-400
100
3.250
-3.250
375
-75
300
5.200
4.200
-9.400
-900
900
-7.000
-2.500
-4.500
-2.220
-2.220
1.000
-1.000
2.080
2.080
Lösning övning 6 b - Kontering
Datum
Ver nr
Text
070203
120
070205
070208
070212
070215
070220
070220
070222
070225
070227
121
122
123
124
125
126
127
128
129
Konto
2440
Belopp
-2.500
4010
2.000
2640
500
1910
15.000
3010
-12.000
2610
-3.000
1510
5.000
2610
-1.000
3010
-4.000
1510
-1.000
3010
800
2610
200
1920
4.000
1510
-4.000
2440
500
2640
-100
4010
-400
2710
5.000
2730
4.000
1920
-9.000
1910
-2.000
2013
2.000
7010
8.000
2710
-3.000
1920
-5.000
7510
2.600
2730
-2.600
2350
2.000
1910
-2.000
Ver
120
121
Datum
070203
070205
122
070208
123
070212
124
070215
125
070220
126
070220
127
070222
128
070225
129
Händelse
070227
Förmögenhetsförändring / Resultat
Konto
2440
4010
2640
1910
3010
2610
1510
2610
3010
1510
3010
2610
1920
1510
2440
2640
4010
2710
2730
1920
1910
2013
7010
2710
1920
7510
2730
2350
1910
Balansräkning
Resultaträkning
-2.500
-2.000
500
15.000
12.000
-1.000
5.000
-0
4.000
-1.000
-800
200
4.000
-4.000
500
-100
400
5.000
4.000
-9.000
-2.000
2.000
-8.000
-3.000
-5.000
-2.600
-2.600
2.000
-2.000
3.000
3.000
Lösning övning 6 c - Kontering
Datum
Ver nr
Text
070203
120
070205
070208
070212
070215
070220
070220
070222
070225
070227
121
122
123
124
125
126
127
128
129
Konto
2440
Belopp
-5.000
4010
4.000
2640
1.000
1910
17.500
3010
-14.000
2610
-3.500
1510
7.500
2610
-1.500
3010
-6.000
1510
-1.250
3010
1.000
2610
250
1920
6.250
1510
-6.250
2440
1.000
2640
-200
4010
-800
2710
10.000
2730
8.000
1920
-18.000
1910
-3.000
2013
3.000
7010
12.000
2710
-5.000
1920
-7.000
7510
3.900
2730
-3.900
2350
3.000
1910
-3.000
Ver
120
121
Datum
070203
070205
122
070208
123
070212
124
070215
125
070220
126
070220
127
070222
128
070225
129
Händelse
070227
Förmögenhetsförändring / Resultat
Konto
2440
4010
2640
1910
3010
2610
1510
2610
3010
1510
3010
2610
1920
1510
2440
2640
4010
2710
2730
1920
1910
2013
7010
2710
1920
7510
2730
2350
1910
Balansräkning
Resultaträkning
-5.000
-4.000
1.000
17.500
14.000
-3.500
7.500
-1.500
6.000
-1.250
-1.000
250
6.250
-6.250
1.000
-200
800
10.000
8.000
-18.000
-3.000
3.000
-12.000
-5.000
-7.000
-3.900
-3.900
3.000
-3.000
-100
-100
Download
Random flashcards
Create flashcards