Dubbel bokföring – klassificering i två dimensioner © 2011 Bengt Bengtsson Klassificering i två dimensioner Bokföring av ekonomiska händelser för affärsmän och företagare har förekommit allt sedan skrivkonstens uppkomst. I urminnes tider hade man troligen s.k. enkel bokföring, men i slutet av 1400–talet konstruerade den italienske munken och matematikern Pacioli ett system för dubbel bokföring. Denna bokföringsmetod har nu tilllämpats i över 500 år. Det är ofta inte bara företaget självt som har intresse av dess bokföring, utan också ett stort antal andra intressenter. Exempel på sådana intressenter är långivare, anställda, kunder, leverantörer, aktieägare och skattemyndigheter. Kraven på att bokföringen görs på ett fullgott och upplysande sätt är därför omfattande och det finns ett flertal lagar och rekommendationer på detta område. Begreppet bokföring kan härledas ur det faktum att man för noteringar i bok över företagets affärshändelser. För inte så länge sedan skrev man för hand i bokföringsböcker, adderade siffror på en räknemaskin, flyttade summor från en bok till en annan (från en rapport till en annan) och gjorde grupperingar av olika slag. Det var då relativt lätt att följa de olika momenten som bokföringen utgjorde. I dag använder man oftast dator. Denna dator gör samma saker som man utför vid bokföring för hand. Det är bara det att vi inte ser det. Dubbel bokföring leder fram till att man får information om två saker samtidigt, nämligen vad företaget har och varför. Begreppet "vad" innefattar två möjliga företeelser. Den ena företeelsen är tillgångar och den andra är skulder. Tillgångarna skall ses som företagets resurser och skulderna utvisar på vilket sätt företaget har skaffat sig dessa resurser. Skulderna är ett uttryck för företagets finansiering. Begreppet "varför" innefattar också två möjliga företeelser. Den ena företeelsen är intäkter och den andra är kostnader. Intäkterna skall ses som periodens inflöde av ekonomiska fördelar som är en konsekvens av företagets leverans av prestationer till sin omvärld. Kostnaderna kan beskrivas som företagets förbrukning av egna eller andras resurser. Kostnader uppkommer t.ex. genom att företagets maskiner förbrukas genom förslitning eller av andra orsaker eller genom att man t.ex. hyr lokaler av någon. Ytterligare ett exempel på kostnad är ett företags försäljning av varor. Samtidigt som detta leder till en intäkt uppkommer också en kostnad genom att varorna säljs och därmed också är förbrukade som en resurs för det levererande företaget. Vad vi kan lära oss av det hittills sagda är att det finns fyra olika slag av företeelser i företagets dubbla bokföring, nämligen tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Tillgångarna och skulderna utvisar tillsammans vad företaget har vid en viss tidpunkt. Skillnaden mellan tillgångar och skulder brukar kallas eget kapital eller förmögenhet. Tillgångarna är en pluspost och skulderna en minuspost vid beräkning av förmögenheten eller det egna kapitalet. Även det egna kapitalet kan ses som en skuldpost, nämligen företagets skuld till ägaren. Denna skuld är inte bestämd till sitt värde utan förändras med skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader. Det företaget har vid en viss tidpunkt sammanställs i en s.k. balansräkning. Denna balansräkning är den ena dimensionen av den dubbla bokföringen. Intäkterna och kostnaderna utvisar varför det egna kapitalet förändrats under en viss period. Skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna utgör företagets vinst eller förlust. Om intäkterna är större än kostnaderna föreligger vinst. Om kostnaderna däremot är större än intäkterna föreligger förlust. Vid vinst ökar det egna kapitalet i balansräkningen och vid förlust sker en minskning. Intäkterna är en pluspost i beräkningen medan kostnaderna är en minuspost. Tillsammans utgör intäkterna och kostnaderna den s.k. resultaträkningen. Denna resultaträkning är den andra dimensionen av den dubbla bokföringen. Ännu en gång, dubbel bokföring är att förklara vad och varför i ett enda sammanhängande moment, där värdet av vad och varför är lika mycket. Detta innebär också att förändringen i balansräkningen och förändringen i resultaträkningen är densamma. Det är detta som är den dubbla bokföringens kärna. Nedan görs ett försök till beskrivning av dubbel bokföring. Exemplet utvisar två affärshändelser. Händelse Beskrivning 1 Pengar i kassan för utfört uppdrag 2 Pengar från kassan för betald lokalhyra Förmögenhet / Vinst Av exemplet framgår att företaget haft intäkter på 10.000 kr och kostnader på 3.000 kr och således skapat en vinst på 7.000 kr. Denna vinst har ökat företagets förmögenhet med just 7.000 kr. Vad var det vi gjorde i affärshändelse nr 1? För det första har vi konstaterat att vi fått en ökning av tillgångar i balansräkningen och för det andra att vi fått en ökning av intäkter i resultaträkningen. Vi har således samtidigt klassificerat händelsen på två sätt, som en ökning av en tillgång och som en ökning av en intäkt. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Affärshändelse nr 1 avser att företaget utfört ett uppdrag för utomståendes räkning och för detta erhållit 10.000 kr. Affärshändelse nr 2 avser företagets hyra av t.ex. verkstadslokal. Konto Balans +10.000 Resultat +10.000 –3.000 +7.000 –3.000 +7.000 Vad var det vi gjorde i affärshändelse nr 2? För det första har vi konstaterat att vi minskat våra tillgångar i balansräkningen och för det andra att vi ökat våra kostnader i resultaträkningen. Klassificeringen av denna händelse har därför också gjorts på två sätt. Dubbel bokföring är just det vi visat ovan, dvs. att man klassificerar affärshändelser på två sätt samtidigt. Nedan visas de klassificeringsmöjligheter som finns vid dubbel bokföring. Händelsen är en ökning av tillgångar - debitering Händelsen är en minskning av tillgångar - kreditering Händelsen är en ökning av skulder - kreditering Händelsen är en minskning av skulder - debitering Händelsen är en ökning av intäkter - kreditering Händelsen är en minskning av intäkter -debitering Händelsen är en ökning av kostnader - debitering Händelsen är en minskning av kostnader - kreditering I praktiken bokför man inte på bara två konton, balansräkningen och resultaträkningen. En utveckling av dessa två är kontona "tillgångar", "skulder", "intäkter" och "kostnader". Vi skulle med dessa fyra konton få klart för oss både brutto– och nettoflöden. Inte heller detta anses dock tillräckligt. De fyra klasserna skall därför utvecklas till en mer eller mindre omfattande kontoplan, där tillgångarna delas upp på bl.a. maskiner, inventarier, kassa, bank, varulager m.m. Skulderna kan bestå av bl.a. skulder till banker och leverantörer. Intäkterna kan t.ex. vara utförda uppdrag och varuförsäljning, medan kostna- derna kan gälla varukostnader, lokalkostnader, bilkostnader, räntekostnader m.m. Det ovan beskrivna skall visa den dubbla bokföringens logik. Hur ser då den dubbla bokföringens teknik ut? Svaret på denna fråga är: Det spelar ingen roll vilken teknik man använder bara målet med bokföringen uppnås, nämligen att visa förändringarna i resultat och förmögenhet. Dock har ett antal tekniker kommit att utvecklats under de 500 år som gått sedan dubbel bokföring blev ett känt begrepp. Några av dessa skall beskrivas i det följande. Exempel 1: Bokföring på T–konton. Affärshändelse 1: Företaget har utfört ett uppdrag för vilket man erhåller 10.000 kr kontant. Affärshändelse 2: Företaget betalar kontant hyra med 3.000 kr för en lokal. 1910 Kassa 10.000 2 Utgående saldo 10.000 1 3.000 7.000 10.000 3020 Utförda uppdrag 10.000 1 Resultat 10.000 10.000 10.000 5010 Lokalhyra 3.000 Resultat 2 3.000 3.000 Varje T–konto har en vänstersida och en högersida. Vänstersidan har sedan "urminnes tider" kallats debet medan högersidan kallats kredit. Debet skall beloppsmässigt alltid vara lika mycket som kredit. När en bokföring datoriseras vill man ofta att summan av debet och kredit skall vara lika med noll. Denna effekt uppnås om man bestämmer sig för att poster som bokförs på debetsidan skall anges med plustecken och poster som bokförs på kreditsidan anges med minustecken. Debet är således liktydigt med plus och 3.000 kredit med minus. Vi kommer att upptäcka att detta faktum kommer att gälla vilken teknik vi än använder så länge vi arbetar med både ökningar och minskningar i alla fyra klasserna under förutsättning att vi vill att summan av allt vi gör skall vara lika med noll. Vill vi däremot att vänster skall vara lika med höger, dvs. att debet skall vara lika med kredit behöver vi inga tecken alls om vi använder oss av T–konto. Exempel 2: Bokföring i grundbok (två kolumner). Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel. Händelse Beskrivning 1 Utfört uppdrag för kund 2 Betalt lokalhyra Konto Kassa Utf. uppdrag Kassa Lokalhyra Summa debet/kredit I detta exempel ser vi att debet blir lika mycket som kredit. Så skall det alltid vara. Vid manuell bokföring behöver man inte ange något tecken för debet och kredit. Vid datorbokföring kommer programmets konstruktion att bestämma hur Debet 10.000 Kredit 10.000 3.000 3.000 13.000 13.000 man skall gå till väga. En del program är så konstruerade att man inte kan skilja mellan debet och kredit på annat sätt än genom att ange ett plustecken för debet och ett minustecken för kredit. Andra program är så konstruerade att man har en debet– och en kreditkolumn för registrering. Då är det naturligtvis onödigt att ange något tecken. Exempel 3: Bokföring i grundbok (en kolumn). Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel. Händelse Beskrivning 1 Utfört uppdrag för kund 2 Konto Kassa Utf. uppdrag Kassa Lokalhyra Betalt lokalhyra Belopp 10.000 –10.000 –3.000 3.000 0 Summa debet/kredit I detta exempel har endast en enda beloppskolumn använts för bokföringen av händelsen. Då är det nödvändigt att sätta ut minustecken för kreditposter (högerposter). Exempel 4: Bokföring med konteringsstämpel. Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel. Ver nr 1 Datum 020202 Ver nr Konto Belopp Konto Belopp Konto 1910 10.000 3020 10.000 5010 10.000 10.000 I detta exempel visas en i verkligheten ofta förekommande metod för bokföring, den s.k. konteringen. I praktiken tillgår den så att man direkt på affärshändelsen (verifikatet) noterar på vilket sätt bokföringen skall göras. Vanligen har man då en konteringsstämpel med vilken man stämplar dokumentet och sedan bokför händelsen direkt på dokumentet. Varje affärshändelse får en egen stämpel. Denna bokföring kan likställas med grundbokföring, men man måste också föra in alla siffrorna i sitt datorbokföringsprogram. Om man inte bokför dessa konteringar i dator får man ingen information om vilket saldo de olika 2 Datum Belopp Konto 3.000 1910 3.000 020203 Belopp 3.000 3.000 kontona har. På så sätt är metoden med T– konton bättre eftersom man när som helst kan gå in på ett T–konto och avläsa dess saldo. Vid T– kontometoden har man ju faktiskt utfört en stor del av datorarbetet. Man har både sorterat upp transaktionerna och summerat dem kontovis. Vi kan nu också konstatera att grundboken eller konteringen är det samma som den verifikationslista som lagstiftningen kräver medan T– kontometoden är den huvudbok som lagstiftningen också kräver. Mer om detta längre fram. Exempel 5: Bokföring i dagbok (kombinerat T–konto och grundbok). Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel. Ver 1 2 Dat 020202 020203 Summa Saldo Kassa Utförda uppdrag 10.000 Konto Belopp 10.000 3.000 10.000 Lokalhyra 3.000 7.000 3.000 10.000 3.000 10.000 3.000 Dagboken är en ganska sinnrik konstruktion. Samtidigt som den är verifikationslista (grundbok) är den också en samling T–konton (huvudbok). Man har affärshändelserna noterade i datumordning och kontonummerordning på en och samma gång. Nackdelen är dock att man oftast måste ha många fler konton än vad bredden på dagboken tillåter. Därför måste man använda sig av en kolumn som man kan kalla "övrigt" i vilken man bokför det för vilket det inte finns några T– konton upplagda. Dubbel bokföring skall leda fram till en balansräkning och resultaträkning, som sagts många gånger tidigare. Hade man endast använt sig av dessa två konton vid bokföringen hade allt varit klart direkt. Eftersom man i verkligheten kanske måste använda sig av flera hundra konton får man ett antal problem att lösa. Allt det som bokförts dag för dag (datumordning) har också placerats ut på olika konton (systematisk ordning) och skall nu summeras upp till sina konton i balansräkningen och resultaträkningen. Dubbel bokföring är därför inte enbart en fråga om att klassificera en affärshändelse på två sätt. Bokföring är också att sortera och summera. Dessutom skall balansräkningens och resultaträkningens poster grupperas efter ett visst bestämt system, vilket vi återkommer till senare. Bokföringens arbetsmoment är därför: 1. Klassificering 2. Sortering 3. Summering 4. Gruppering Det är först på grund av arbetet med sortering, summering och gruppering som datorn kommer väl till pass. Detta är nämligen det enda arbete datorn kan klara av. Datorn får alltså ta hand om grovarbetet medan vi själva tar hand om den intellektuella uppgiften, som är att klassificera. na medan de två första, verifikationslistan och huvudboken, är rapporter som skall finnas i kontrollsyfte. Man måste kunna härleda det som finns i balansräkningen och resultaträkningen till de enskilda affärshändelserna och detta gör man via huvudboken och verifikationslistan. De rapporter som produceras vid bokföring är verifikationslistan, huvudboken samt balansräkningen och resultaträkningen. Slutmålet med bokföringen är just de två sistnämnda rapporter- På följande sida visas ett exempel på en balans– och resultaträkning så som den kan se ut i verkligheten. R e s u l t a t r ä k n i n g f ö r år 0201 – 0212 + Omsättning – Rörelsens kostnader 1.800 1.416 Rörelseresultat före avskrivningar 384 – Avskrivningar på inventarier 60 Resultat efter avskrivningar 324 + Ränteintäkter – Räntekostnader 28 16 Resultat före skatt 336 Skatt 94 Redovisat resultat Balansräkning 242 år 020101 år 021231 Anläggningstillgångar Maskiner Inventarier 320 160 400 200 Sa anläggningstillgångar 480 600 Omsättningstillgångar Kassa Kundfordringar Varulager 126 94 180 148 40 220 Sa omsättningstillgångar 400 408 Summa tillgångar 880 1.008 Eget kapital 407 635 Långfristiga skulder Banklån 383 288 Sa långfristiga skulder 383 288 Kortfristiga skulder Leverantörer Övriga kortfristiga skulder 80 10 64 21 Sa kortfristiga skulder 90 85 880 1008 Eget kapital och skulder Sa eget kapital och skulder Resultaträkningen utvisar hur verksamheten gått för en viss period, i detta fall räkenskapsåret år 02. Rapporten börjar med företagets intäkter (omsättning). Från intäkterna dras sedan företagets kostnader. Kostnaderna delas upp i driftskostnader och finansiella kostnader. Mot de finansiella kostnaderna ställer man de finansiella intäkterna. Detta får den konsekvensen att de finansiella intäkterna, som t.ex. ränteintäkter, kommer att flyttas ned bland resultaträkningens kostnader. Som sista post före man tar fram det redovisade resultatet skall skattekostnaden också redovisas. Detta gäller dock endast för aktiebolag, där skattekostnaden är företagets egen. Den som driver enskild firma bör inte ta upp skattekostnaden i bokföringen. Balansräkningen utvisar vilka tillgångar och skulder företaget har vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december år 02. Balansräkningen utvisar utöver detta också vilka tillgångar och skulder företaget hade den 1 januari år 02. Vi kan därför också utläsa hur tillgångar och skulder förändrats under året och vi vet också vilka tillgångar och skulder företaget hade den 31 december föregående år. Detta vet vi beroende på att ingående värden ett visst år skall vara de samma som utgående värden året före. På följande sida visas ett exempel på dubbel bokföring på T–konton med den löpande bokföring och årsavslut, som leder fram till en balans– och resultaträkning. Exempel Detta exempel är tänkt att visa att logiken för dubbel bokföring bara kan vara en enda medan tekniken, dvs. sättet att beskriva det man gjort, kan vara mycket olika. Slutprodukten, balansräkningen och resultaträkningen kommer dock alltid att ge samma besked. Balansräkningen talar om vad vi har i form av tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt medan resultaträkningen talar om hur verksamheten gått för en viss period. Det är just detta som är dubbel bokföring, att i ett och samma arbetsmoment få svar på båda dessa frågor. Först kommer exemplet att göras på T–konton, därefter som konteringar och till sist i dagbok. Det bör här också nämnas att T–konton i litteraturen oftast beskrivs som något som man endast använder av pedagogiska skäl i skolan och att det inte har någon relevans i verkligheten. Hur det än är med detta, så vill jag ändå framhålla att T–konton är det samma som den lagstadgade huvudboken där alla transaktioner finns omsorterade i systematisk ordningsföljd, dvs. de är omsorterade per konto. Detta innebär också att en bokföring som är gjord på T–konton inte lämpar sig för databearbetning eftersom denna databearbetning har utförts manuellt. Det moment i bokföringen som kanske är det största, nämligen sorteringen, görs ju direkt på T–kontona. Nu till exemplet. Bokför följande affärshändelser på T–konton. Avsluta alla T–kontona mot resultat och utgående balans. Ställ samman siffrorna i en resultaträkning och balansräkning. 01. Ägaren sätter in 51.000 kr kontant av egna medel. 02. På bank sätts in 31.000 kr av de kontanta medlen. 03. Inventarier köps kontant för 6.000 kr. 04. Företaget lånar 28.000 kr i bank. Pengarna sätts in på företagets bankkonto. 05. Hyror betalas kontant med 3.000 kr. 06. På banklånet amorteras 8.400 kr genom uttag från bankkontot. 07. Ränta på banklånet betalas med 1.500 kr genom uttag från bankkontot. 08. Diverse kontorsutgifter om 4.600 kr betalas genom uttag från bank. 09. Ränteinkomster från bankmedel med 600 kr sätts in på bankkontot. 10. Ägaren sätter in 19.500 kr av sina privata pengar. Pengarna läggs i kassan. 11. Hyra betalas med 4.000 kr genom uttag från bank. 12. Teleräkning betalas kontant med 4.200 kr. 13. På bankkontot sätts in 61.000 kr avseende ersättning för utförda uppdrag. 14. Ägaren gör ett privatuttag på 9.000 kr från bankkontot. 15. Elräkning betalas med 3.000 kr genom uttag från bank. 16. Från bank tas ut 4.000 kr. Pengarna läggs i kassan. 1 10 16 2 4 9 13 3 Kassa 51.000 2 19.500 3 4.000 5 12 Utgående balans 74.500 31.000 6.000 3.000 4.200 30.300 74.500 Bank 31.000 6 28.000 7 600 8 61.000 11 14 15 16 Utgående balans 120.600 8.400 1.500 4.600 4.000 9.000 3.000 4.000 86.100 120.600 Inventarier 6.000 Utgående balans 6.000 6.000 6.000 14 Utgående balans Eget kapital 9.000 1 102.800 10 Resultat (Vinst) 111.800 6 Utgående balans Banklån 8.400 4 19.600 28.000 51.000 19.500 41.300 111.800 28.000 28.000 Resultat Utförda uppdrag 61.000 13 61.000 61.000 61.000 Resultat Ränteinkomster 600 9 600 600 600 5 11 8 12 15 7 Hyresutgifter Div. utgifter Ränteutgifter Eget kapital (Vinst) Kassa Bank Inventarier Hyresutgifter 3.000 Resultat 4.000 7.000 Diverse utgifter 4.600 Resultat 4.200 3.000 11.800 Ränteutgifter 1.500 Resultat 1.500 Resultaträkning 7.000 Utförda uppdrag 11.800 Ränteinkomster 1.500 41.300 61.600 Balansräkning 30.300 Banklån 86.100 Eget kapital 6.000 122.400 7.000 7.000 11.800 11.800 1.500 1.500 61.000 600 61.600 19.600 102.800 122.400 Resultat– och balansräkningen ovan är uppställd efter en s.k. kontoform. Man kan också ställa upp den i rapportform som nedan och på nästa sida. Resultaträkning Intäkter Utförda uppdrag Ränteintäkter 61.000 600 Summa intäkter 61.600 Kostnader Hyresutgifter Diverse utgifter Ränteutgifter 7.000 11.800 1.500 Summa kostnader Årets vinst 20.300 41.300 Summa kostnader och vinst 61.600 Balansräkning Tillgångar Kassa Bank Inventarier Summa tillgångar 30.300 86.100 6.000 122.400 Eget kapital och skulder Eget kapital Banklån 102.800 19.600 Summa eget kapital och skulder 122.400 Efter detta T–kontoexempel skall samma bokföring visas med s.k. konteringar. Dessa kommer att förbli osorterade till dess de databehandlas. Konteringarna kan därför jämställas med den lagstadgade verifikationslistan, där alla transak- tioner finns i datumordning (verifikationsnummerordning). Detta sätt att bokföra passar för den som har en dator och ett databokföringsprogram. Ver nr 1 Datum 020202 Ver nr 2 Datum 020203 Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Kassa 51.000 Eg. kap. 51.000 Bank 31.000 Kassa 31.000 Ver nr 3 Datum 020204 Konto Belopp Konto Belopp Invent. 6.000 Kassa 6.000 Ver nr 5 Konto Hyresut. Ver nr Konto Ränteut. 7 Datum 020208 Belopp Konto Belopp 3.000 Kassa 3.000 Datum Belopp Konto 1.500 Bank 020210 Belopp 1.500 Ver nr 4 Datum 020205 Konto Belopp Konto Belopp Bank 28.000 Banklån 28.000 Ver nr 6 Datum Konto Belopp Konto Banklån 8.400 Bank Ver nr Konto Div. utg. 8 Datum Belopp Konto 4.600 Bank 020209 Belopp 8.400 020211 Belopp 4.600 Ver nr 9 Konto Belopp Konto Bank Ver nr 600 Räntein. 11 Konto Datum Belopp Konto Hyresut. Ver nr Datum 4.000 Bank 13 Datum 020212 Ver nr Belopp Konto Belopp 600 Kassa 19.500 Eg. kap. 19.500 020214 Belopp 4.000 020218 Ver nr Div. utg. Ver nr Konto Bank 61.000 Utf. upp. 61.000 Eg. kap. Konto Div. utg. Belopp Konto 3.000 Bank 020220 12 Konto Belopp Datum 020213 Konto Belopp Konto 15 Datum Belopp Konto Ver nr 10 Ver nr 14 Datum Belopp Konto Belopp 4.200 Kassa 4.200 Datum Belopp Konto 9.000 Bank 16 Datum Belopp Konto Belopp Konto 3.000 Kassa 4.000 Bank Konteringarna ovan visar vad som hänt dag för dag. Den dubbla klassificeringen av affärshändelsen finns sammanhållen. Vi ser vad som hänt "i båda ändarna". Däremot ser vi inte hur det ser ut på varje enskilt konto. Skall vi sammanställa detta material till en resultaträkning och balans- 020215 020219 Belopp 9.000 020221 Belopp 4.000 räkning får vi en hel del att göra. Vi måste på något sätt sortera upp varje enskild transaktion till det konto där den hör hemma. Ju fler konteringar vi har ju större arbete blir det. Det är just därför vi har en huvudbok. Denna kan ses som ett mellanled mellan konteringen och resultat– och balansräkningen, ett ställe där bokföringsmaterialet omsorteras för att kunna sammanställas till slutrapporter. Före datorns tid var detta ett mycket betungande arbete. Ett sätt att lösa problemen var den s.k. dagboken. Denna löste till och med problemet på ett mycket bra sätt under förutsättning att man inte hade många konton att bokföra på. Dagbo- ken fungerar nämligen i dessa situationer som en kombinerad verifikationslista och huvudbok. Raderna i dagboken utgör verifikationslistan och kolumnerna kan ses som en samling T–konton som placerats intill varandra. Vi skall nu till sist bokföra vårt exempel i dagbok. Dagbok Ver 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Summa Saldo Dat 200202 020203 020204 020205 020208 020209 020210 020211 020212 020213 020214 020215 020218 020219 020220 020221 Kassa Bank Eget kapital 51.000 Hyra 51.000 31.000 6.000 31.000 6.000 –28.000 28.000 3.000 3.000 8.400 1.500 4.600 8.400 1.500 4.600 –600 600 19.500 19.500 4.000 4.000 4.200 4.200 –61.000 61.000 4.000 74.500 Övr. 44.200 30.300 120.600 Av dagboken framgår att vi förutom den dagliga registreringen i verifikationsnummerordning (datumordning) också har kontroll på värdet av ett antal konton. I detta exempel ser vi att vi med lätthet kan summera ned värdena för kontona kassa, bank, eget kapital och hyra. Ju bredare en dagbok är ju fler konton kan man ha denna kontroll över. Kontot hyra har i denna uppgift av utrymmesskäl endast en kolumn, nämligen debetkolumnen, då det är mycket sällsynt att detta konto behöver krediteras. Längst till höger i dagboken har vi tvingats samla upp alla transaktioner som inte har något konto i dagboken. Debetposter är positiva och kreditposter är negativa. Vi ser således att problemet med dagboken är en utrymmesfråga, en praktisk fråga. Med en till- 9.000 3.000 4.000 9.000 34.500 86.100 9.000 61.500 3.000 70.500 7.000 –61.900 räckligt bred dagbok hade hela problemet kunnat lösas. Som det nu är i denna uppgift får vi endast en "halvfärdig" bokföring. Vi måste reda ut kolumnen "övrigt" vid ett senare tillfälle, kanske i slutet av månaden eller senast vid bokslutet. Logiken i den dubbla klassificeringen var, som vi sagt flera gånger, att visa vad företaget har vid en viss tidpunkt och varför det har detta. Metoderna för att beskriva detta är inte förutbestämda. I det föregående har jag visat innebörden i den dubbla klassificeringen med hjälp av bl.a. T–konton, konteringsrutor och dagbok. Vi har i dessa fall alltid beskrivit den dubbla klassificeringen med hjälp av en vänstersida och en högersida per konto. Vänster är detsamma som plus och höger detsamma som minus. Summan av allt vi gör skall vara lika med noll. För att uppnå detta har vi tvingats vända tecken på resultatsidan. Intäkter har minustecken och kostnader plustecken. Jag vill också här visa en teknik där vi avstår från att vända tecken för intäkter och kostnader. Eftersom syftet med dubbel bokföring eller klassificering är att hålla reda på vad man har och varför, behöver vi endast två kolumner, en för vad och en för varför. Vad företaget har visas i balansräkningen och varför det har detta visas i resultaträkningen. Balansräkningen innehåller poster som antingen ökar förmögenheten eller minskar den. Om de två klassificeringarna båda hamnar i balansräkningen kommer de att förmögenhetsmässigt ta ut varandra. Om man t.ex. tar pengar i kassan och sätter in dem på bank, så kommer kassan att minska och bankkontot att öka. Kassahändelsen är en minuspost medan bankhändelsen är en pluspost. Om man lånar pengar i bank för att köpa en maskin, så kommer maskinkontot att innehålla en pluspost och kontot banklån en minuspost. Först när något inträffar i företaget som innebär att en prestation utförts eller att någon resurs förbrukats uppstår en resultatpåverkande post. Om företaget t.ex. utfört ett uppdrag för någon annans räkning kommer detta t.ex. att innebära en pluspost i kassan och en pluspost i resultaträkningen och en förmögenhetsökning har då skett. Om företaget t.ex. förbrukar bensin till företagets bil kan detta bidra till att kassan minskar, vilket är en minuspost i kassan samtidigt som det är en minuspost i resultaträkningen. Om man ser bokföringen utifrån detta perspektiv kommer alltså en utförd prestation att bidra till plusposter i både balansräkningen och resultaträkningen medan en förbrukad resurs bidrar till minusposter i båda fallen. Ett exempel på sådan bokföring visas på nästa sida. Lägg märke till att genom summering av vänsterkolumnen får man fram företagets förmögenhetsförändring och genom summering av högerkolumnen får man fram resultatet, dvs. vinsten eller förlusten. Dessa två tal kommer alltid av vara lika stora och det är det som är själva innebörden i dubbel bokföring. Förmögenhetsförändringen under perioden motsvarar resultatet för samma period. Med detta vill jag visa, att den teckenvändning som förekommer i resultaträkningen inte är nödvändig. Dess enda syfte är att kontrollera att summan av alla debetposter minus summan av alla kreditposter är noll. Man kan dock lika gärna kontrollera att summan av alla debetposter är lika med summan av alla kreditposter. Hur man gör har blivit en datateknisk fråga. När datorprogrammen för bokföring kom på mindre datorer mot slutet av 1970–talet var det populärt med teckenvändning i resultaträkningen. Intäkterna blev då en minuspost och kostnaderna en pluspost. Revisorer och redovisningsfolk ställde upp på detta, medan många mindre företagare undrade vad som hade hänt när de fick ta del av redovisningsrapporterna. Idag kan man se allt fler bokföringsprogram där man bara har en debet– och en kreditkolumn för transaktionsregistreringen, där man avstår från att slå in minustecken för kreditposter. Som sagt, en kolumn för förmögenheten och en för resultatet. Exemplet kan ses som en verifikationslista i två kolumner. Denna skall också kunna omsorteras till en huvudbok. Fördelen med en verifikationslista som delats upp på förmögenhetsposter och resultatposter var för sig, är att man lätt kan följa förmögenhets– och resultatförändringen. Verifikationslista med en kolumn för balansräkning och en kolumn för resultaträkning Ver Datum 01 020202 Händelse Till kassan Egen insättning 02 020203 Från kassan Till bank 03 020204 Inköp inventarier Från kassan 04 020205 Till bankkonto Banklån 05 020208 Från kassan Betald hyra 06 020209 Amortering lån Från bankkonto 07 020210 Från bankkonto Betald ränta 08 020211 Från bank Kontorskostnader 09 020212 Till bankkonto Ränteintäkter 10 020213 Till kassan Egen insättning 11 020214 Uttag från bank Betald hyra 12 020215 Uttag från kassan Betald teleräkning 13 020218 In på bank Utförda uppdrag 14 020219 Uttag från bank Eget uttag 15 020220 Uttag från bank Betald elräkning 16 020221 Till kassan Från bankkonto Förmögenhetsförändring/Resultat Konto 1910 2010 1910 1930 1220 1910 1930 2350 1910 5010 2350 1930 1930 8410 1930 6100 1930 8300 1910 2010 1930 5010 1910 6200 1930 3010 1930 2010 1930 5310 1910 1930 Balansräkning Resultaträkning 51.000 –51.000 –31.000 31.000 6.000 –6.000 28.000 –28.000 –3.000 –3.000 8.400 –8.400 –1.500 –1.500 –4.600 –4.600 600 600 19.500 –19.500 –4.000 –4.000 –4.200 –4.200 61.000 61.000 –9.000 9.000 –3.000 –3.000 4.000 –4.000 41.300 41.300 Företaget redovisningsrapporter Företagens redovisningsskyldighet och de räkenskapshandlingar som dessa skall avlämna, regleras i första hand genom bokföringslagen och årsredovisningslagen. Båda dessa lagar är s.k. ramlagar. Detta innebär att mycket av det som företagen har att ta ställning till när man upprättar sina räkenskaper inte finns reglerat i dessa lagar. Man är då hänvisad till t.ex. god redovisningssed, rättvisande bild och bokföringsnämndens allmänna råd. Aktiebolag och numera i vissa fall även andra företagsformer skall enligt lag upprätta årsredovisning. Årsredovisningen är en offentlig handling i vilken företaget skall lämna upplysningar om det ekonomiska resultatet under räkenskapsåret, den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut samt uppgifter om alla övriga förhållanden som kan behövas för att en utomstående bedömare skall kunna analysera företagets situation. Bokföringslagens bestämmelser omfattar alla juridiska personer, med undantag för staten, kommuner och landsting samt dessas förbund, konkursbon samt juridiska personer utan näringsverksamhet under vissa specificerade förutsättningar. Bokföringslagens bestämmelser gäller numera således även för enskilda jordbrukare, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som huvudregel gäller att bokföringen skall avslutas mot ett årsbokslut och att en årsredovisning skall upprättas. Dock får enskilda näringsidkare och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare avstå från att upprätta årsbokslut om omsättningen understiger 20 prisbasbelopp. Vidare behöver enskilda företag, som inte har mer än 10 anställda eller vars tillgångars nettovärde inte överstiger 24 miljoner kronor, enbart avsluta den löpande bokföringen med årsbokslut (dvs. upprätta balans– och resultaträkning), utan krav på att upprätta årsredovisning. Aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med juridiska personer som delägare, finansiella företag och stiftelser skall alltid avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning. Förutsättningarna för att det skall föreligga krav på att avlämna finansieringsanalys (kassaflödesanalys) som en del av årsredovisningen är att företaget har tillgångar överstigande 1.000 prisbasbelopp eller fler än 200 anställda. Det är företagets styrelse och verkställande direktör som har skyldigheten att offentliggöra alla relevanta uppgifter om företagets årsredovisning. Denna skall bestå av: Balansräkning Resultaträkning Noter Förvaltningsberättelse Finansieringsanalys (kassaflödesanalys) Årsredovisningen skall utöver årets uppgifter även innehålla föregående års resultat och balansräkning. Enligt ÅRL skall årsredovisningen upprättas enligt ett antal grundläggande princi- per. Redovisningen skall vara följa god redovisningssed och rättvisande bild. Om inte god leder fram till en rättvisande överskådlig och samtidigt ge en redovisningssed bild skall man komplettera redovisningen med sådana tilläggsupplysningar att denna bidrar till en rättvisande bild. I svensk rätt får man inte göra avsteg från lagföreskrifter i syfte att ta fram en rättvisande bild. Detta är tillåtet i ett antal andra länder. Årsredovisningen skall undertecknas av samtliga ledamöter och verkställande direktören. Årsredovisningshandlingarna skall därefter lämnas till bolagets revisor för granskning. Detta skall ske senast en månad före ordinarie bolagsstämma. Inom sex månader efter räkenskapsårets slut skall årsredovisningen framläggas på en ordinarie bolagsstämma. Denna bolagsstämma skall fatta beslut om fastställelse av resultaträkning och balansräkning och avgöra hur bolagets vinst skall disponeras samt ta ställning till om styrelse och verkställande direktör skall få ansvarsfrihet för verksamheten. Därefter skall bestyrkt avskrift eller kopia av årsredovisning och revisionsberättelse sändas till Patent– och registreringsverket senast en månad efter det att handlingarna fastställts av bolagsstämman. Avskriften eller kopian skall också innehålla ett fastställelsebevis som undertecknats av styrelseledamot eller verkställande direktör. Numera skall också insändas en förteckning med personnummer över dem som finns med i styrelsen, är suppleanter, verkställande direktör, vice verkställande direktör eller firmatecknare. Dessutom skall uppgift lämnas om vilka som är revisorer och revisorssuppleanter med angivande av personnummer på var och en av dessa. Årsredovisningshandlingarna, som alltså är en offentlig handling som vem som helst har rätt att ta del av, är ofta utgångspunkten för räkenskapsanalys. Hur en sådan analys görs beror till stor del på vem eller vilka intressen som ligger bakom analysen. En analys som görs av en presumtiv aktieköpare ser troligen inte ut på samma sätt som om t.ex. anställda, kunder, leverantörer eller statsmakten gör den. Om ett företag drivs i företagsformen enskild firma behöver det, som sagts, inte följa årsredovisningslagens regler. Det räcker om man upprättar årsbokslut med balansräkning och resultaträkning och egentligen är det bara skattemyndigheten som kan kräva att få tillgång till dessa handlingar. Kort redogörelse av innehållet i lagar och rekommendationer Bokföringslagen Bokföringslagen skiljer mellan bokföringsskyldiga företag i ett viktigt avseende. Det gäller det man benämner som bokslutsföretag och icke bokslutsföretag. Innebörden i detta är i korthet att enskilda firmor vars omsättning normalt inte uppgår till tjugo prisbasbelopp skall betraktas som icke bokslutsföretag. Alla andra företag oberoende av företagsform är bokslutsföretag. Detta innebär att de mindre företagen, dvs. de som är enskilda firmor och som dessutom omsätter mindre än 20 prisbasbelopp under ett år inte behöver avsluta sin bokföring mot en balans- och resultaträkning. Man behöver således inte göra bokslut. Ändå måste man ha i minnet att kravet på bokföringsmässiga grunder finns kvar vid företagets beskattning. Därför måst man ändå göra något slags bokslut. Bästa sättet är då att använd näringsbilaga N1 vid deklarationen. På denna upprättar man i princip ett bokslut i sådan omfattning att beskattning kan göras som om man också gjort ett bokslut. Bokföringslagen behandlar också räkenskapsårets längd. Enskilda firmor skall ha kalenderår som räkenskapsår. De flesta andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår. Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj – den 30 april, den 1 juli – den 30 juni eller den 1 september – den 31 augusti. När bokföringsskyldigheten inträder eller när räkenskapsåret läggs om, får detta omfatta kortare eller längre tid än 12 månader. Räkenskapsåret får i dessa fall inte överstiga 18 månader. Företagets affärshändelser skall dokumenteras genom verifikationer. Dessa skall innefatta uppgifter om datum då händelsen inträffat. Verifikationsnummer skall finnas på verifikationerna. Denna identifiering görs av det redovisnings- skyldiga företaget och kommer att utgöra en verifikationslänk mellan affärsdokumentet och de färdiga rapporterna. Verifikationsnumret är därför av största vikt och är en av förutsättningarna för att bokföringen skall kunna anses utgöra underlag för bl.a. beskattning. Årsredovisningslagen Årsredovisningslagen innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport. Årsredovisningen skall bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse. Företag, som bedriver näringsverksamhet och där nettovärdet av tillgångarna i företaget enligt balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räken- skapsår, skall även upprätta en s.k. finansieringsanalys (egentligen kassaflödesanalys enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 7). Denna analys skall även upprättas av företaget om antalet anställda under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200 eller om företaget aktier är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats. Följande principer skall gälla för företagets årsredovisningshandlingar: a) Företaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet (fortlevnadsprincipen). Innebörden i denna princip är att företaget skall tillämpa s.k. periodiserad redovisning. Detta innebär bl.a. att man skall upprätta avskrivningsplaner för företagets anläggningstillgångar och minska värdet av dessa i balansen varje år i förhållande till anläggningstillgångarnas värde. Värdeminskningen skall överföras till resultaträkningen som avskrivningar och således påverka företagets kostnader i proportion till det minskade värdet. Principen innebär vidare att företaget skall ta upp fordringar och skulder i balansräkningen utifrån den tidpunkt då affärshändelsen först inträffade. Principen innebär generellt att man skall ta med allt sådant i redovisningen som med stor visshet kommer att innebära inflöden eller utflöden av pengar i företaget i framtiden. b) Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna skall konsekvent tillämpas från år till år (kontinuitetsprincipen). Med syftet att redovisningen skall vara jämförbar från år till år skall företaget också följa samma principer från år till år. Ibland kan det dock vara en nödvändighet eller en föreskrift att byta redovisningsprincip. I dessa fall skall företaget i tilläggsupplysningar redogöra för hur man ändrat sina principer från ett år till ett annat och man skall dessutom visa hur resultatet påverkats av den ändrade redovisningsprincipen. c) Värdering skall göras med rimlig försiktighet (försiktighetsprincipen). Principen innebär att man skall värdera sina tillgångar lågt i valet mellan högt och lågt och skulderna skall värderas högt i valet mellan lågt och högt. Försiktighetsprincipen leder inte bara fram till en försiktigt eller lågt beräknad förmögenhet utan också ett lågt resultat. d) Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med i redovisningen oavsett tidpunkten för betalning (realisationsprincipen). Principen innebär att vinstmätning skall göras med utgångspunkt i begreppen utförda prestationer och förbrukade resurser. Intäkterna består av de prestationer företaget utfört under året och kostnaderna utgörs av de resurser som företaget förbrukat som en konsekvens av de utförda prestationerna. Begreppen är också uttryck för den periodiserade redovisningen eller bokföringsmässiga grunder. Alla dessa begrepp innebär att resultaträkningen skall bygga på inträffade händelser oberoende av hur betalningsströmmarna kommer i tiden. e) Balansräkningens olika poster skall värderad var för sig (enskild värdering). Principen är enkel. Värdering får inte ske i klump. Varje slag av tillgång skall utsättas för en separat bedömning av sitt värde. Detta gäller även för skulder. f) Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra. Redovisningen innehåller i princip bara fyra olika klasser, nämligen tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader. Tillgångarna och skulderna utgör företagets balansräkning medan intäkterna och kostnaderna utgör dess resultaträkning. Skulle en kvittning av poster vara möjlig skulle man som en yttersta konsekvens endast ha kvar förmögenheten och resultatet i redovisningen. Förmögenheten utvisar skillnaden mellan tillgångar och skulder och resultatet utvisar skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna. En sådan redovisning anses inte varken ge en rättvisande bild eller vara ett kännetecknen på god redovisningssed. g) Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret. Denna princip verkar näst intill självklar. Det man har i slutet av ett år har man också i början av nästa år. Årsredovisningslagen reglerar också formerna för redovisningen. Balans- och resultaträkningen skall ha en bestämd uppställningsform. Två alternativ finns dock att välja mellan. Hur en balans- och resultaträkning kan se ut visas på åtskilliga ställen i denna bok och det kan därför få anstå här. Årsredovisningslagens 4 kap. tar upp reglerna för värdering av företagets tillgångar och skulder. Tillgångarna delas upp i an- läggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgång avses tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas, förbrukas eller innehas i verksamheten. Allt annat är omsättningstillgångar. Skul- derna grupperas i långfristig och kortfristiga samt i eget kapital. Ibland finns också grupperna avsättningar och obeskattade reserver. Övning 1 – Löpande bokföring och bokslut på T–konton. Bokför följande affärshändelser på T–konton. Avsluta mot resultat och utgående balans. 01. Ägaren sätter in 60.000 kr kontant av egna medel. 02. På bank sätts in 34.000 kr av de kontanta medlen. 03. Inventarier köps kontant för 8.000 kr. 04. Företaget lånar 30.000 kr i bank. Pengarna sätts in på företagets bankkonto. 05. Hyror betalas kontant med 4.000 kr. 06. På banklånet amorteras 10.000 kr genom uttag från bankkontot. 07. Ränta på banklånet betalas med 2.000 kr genom uttag från bankkontot. 08. Diverse kontorsutgifter om 3.800 kr betalas genom uttag från bank. 09. Ränteinkomster från bankmedel med 800 kr sätts in på bankkontot. 10. Ägaren sätter in 20.400 kr av sina privata pengar. Pengarna läggs i kassan. 11. Hyra betalas med 5.000 kr genom uttag från bank. 12. Teleräkning betalas kontant med 5.100 kr. 13. På bankkontot sätts in 64.000 kr avseende ersättning för utförda uppdrag. 14. Ägaren gör ett privatuttag på 10.000 kr från bankkontot. 15. Elräkning betalas med 4.500 kr genom uttag från bank. 16. Från bank tas ut 3.000 kr. Pengarna läggs i kassan. Övning 2 – Löpande bokföring och bokslut på T–konton. Bokför följande affärshändelser på T–konton. Avsluta mot resultat och utgående balans. 01. Ägaren sätter in 72.000 kr kontant av egna medel. 02. På bank sätts in 32.000 kr av de kontanta medlen. 03. Inventarier köps kontant för 10.000 kr. 04. Företaget lånar 36.000 kr i bank. Pengarna sätts in på företagets bankkonto. 05. Hyror betalas kontant med 4.400 kr. 06. På banklånet amorteras 11.000 kr genom uttag från bankkontot. 07. Ränta på banklånet betalas med 1.200 kr genom uttag från bankkontot. 08. Diverse kontorsutgifter om 5.300 kr betalas genom uttag från bank. 09. Ränteinkomster från bankmedel med 1.000 kr sätts in på bankkontot. 10. Ägaren sätter in 24.000 kr av sina privata pengar. Pengarna läggs i kassan. 11. Hyra betalas med 5.500 kr genom uttag från bank. 12. Teleräkning betalas kontant med 4.100 kr. 13. På bankkontot sätts in 69.000 kr avseende ersättning för utförda uppdrag. 14. Ägaren gör ett privatuttag på 14.000 kr från bankkontot. 15. Elräkning betalas med 4.500 kr genom uttag från bank. 16. Från bank tas ut 5.000 kr. Pengarna läggs i kassan. Debet och kredit flera gånger Vad vi hittills sett av dubbel bokföring har vi bara bokfört en händelse en gång i debet och en gång i kredit. I själva verket kan man bokföra flera gånger i både debet och kredit på samma affärshändelse. Vad man måste tänka på är att summan av allt man bokför i debet skall vara lika med summan av allt man bokför i kredit. I det följande skall vi se närmare på ett antal sådana händelser både på T–konton och som konteringar. Några vanligen förekommande sådana affärshändelser är löner och preliminärskatter samt bokföring av mervärdeskatt. Löner och sociala kostnader Vi tar här ett exempel, där den anställde har en bruttolön på 25.000 kr per månad. Han får dock bara ut 10.000 kr i kontanta pengar. Resten drar arbetsgivaren av från lönen för att i nästa månad leverera beloppet till staten. arbetsgivaren. Dessa kostnader avser en mängd olika poster som skall in till statskassan. En del av dessa pengar kommer sedan den anställde till godo i form av bl.a. pensioner, sjukpenning, arbetslöshetsersättning m.m. Kostnaderna för detta skall bokföras redan i samband med löneutbetalningen. När den anställde får sin lön uppkommer också automatiskt en ytterligare kostnad för Den 25 juli har ett företag följande löneutbetalning: Bruttolön Avdrag för preliminärskatt Postgiroutbetalning 25.000 –9.000 16.000 Vid löneutbetalningstillfället bokför man också de sociala kostnaderna som beräknas uppgå till 32 % på bruttolönesumman. Den 10 augusti betalar man in preliminärskatten och de sociala avgifterna till staten. 1920 Postgiro 25 juli 10 augusti 16.000 17.000 10 augusti 2710 Preliminär skatt anställda 9.000 25 juli 9.000 10 augusti 2730 Skuld sociala avgifter 8.000 25 juli 8.000 25 juli 7010 Löner 25.000 25 juli 7510 Sociala kostnader 8.000 Så här ser bokföringen ut om man inte gör den på T–konton utan istället som en kontering, ett underlag för databehandling. 25 juli Konto 7010 7510 Belopp Konto 25.000 2710 1920 8.000 2730 Belopp 9.000 16.000 8.000 33.000 33.000 Vid databehandling av bokföringen behöver man en kontoplan. Denna kan man göra själv då det inte finns några alldeles bestämda föreskrifter om att kontoplanen skall se ut på ett visst sätt. Det kan dock vara praktiskt att använda de rekommenderade kontoplaner som finns för olika branscher eller den generella kontoplan som finns framtagen. Kontoplanen har beteckningen EU–BAS och 10 augusti Konto Belopp Konto 2710 9.000 1920 2730 8.000 17.000 Belopp 17.000 17.000 är anpassad till de mallar för resultat– och balansräkningar som finns inskrivna i vår nuvarande årsredovisningslag som en konsekvens av det sjunde EU–direktivet. I slutet av kapitlet visas ett mycket litet utdrag från denna kontoplan. Denna är dock tillräcklig för att bokföra de övningsuppgifter som finns i detta kapitel. Mervärdeskatt Mervärdeskatt eller moms, som det också kallas, finns som utgående moms och ingående moms. Den utgående momsen redovisas som skuld och den ingående momsen som tillgång. Momsskulden, som är skillnaden mellan utgående moms och ingående moms skall betalas in till staten. Momsen är ingen skatt för företaget i egentlig mening. Företaget uppträder endast som "inkasserare" av den skatt som konsumenten får betala när denne köper varor eller tjänster av företaget. När ett företag t.ex. säljer varor skall man till försäljningssumman lägga mervärdeskatt. Denna skatt kallas utgående mervärdeskatt för det säljande företaget. Om man säljer varorna till ett annat företag kommer detta företag att få betala ingående mervärdeskatt. För köparen är denna skatt en tillgång av den anledningen att den ingående skatten får dras av från detta företags utgående skatt innan man betalar in sin mervärdeskatteskuld till staten. Mervärdeskatten löper genom alla led från producent till konsument. Om priset på varan stiger från led till led ökar också mervärdeskatten. När konsumenten slutligen köper varan finns mervärdeskatten inbakad i försäljningspriset. Konsumenten som kommer sist i denna kedja har ingen möjlighet att dra av mervärdeskatten och kommer således att belastas med hela skattebeloppet. Mervärdeskatten blir en kostnad för konsumenten men inte för företagen. Jag skall här visa ett enkelt exempel på bokföring av mervärdeskatt. Ett företag köper varor för 12.500 kr. I detta belopp ingår moms med 2.500 kr. Själva varuinköpsvärdet är därför inte 12.500 kr utan endast 10.000 kr. Beloppet 2.500 kr kallas för ingående moms och är inte en kostnad för företaget utan i stället en tillgång. Företaget säljer varorna vidare för 15.000 kr. I detta pris ingår mervärdeskatt med 3.000 kr. Försäljningsintäkten är därför inte 15.000 kr utan endast 12.000 kr. Beloppet 3.000 kr kallas för utgående moms och är inte en intäkt för företaget utan i stället en skuld. Ingående balans Varuförsäljning Utgående balans 1910 Kassa 20.000 Varuinköp 15.000 Utgående balans 35.000 2610 Utgående moms 3.000 Kassa 3.000 Kassa 2640 Ingående moms 2.500 Utgående balans 2.500 12.500 22.500 35.000 3.000 3.000 2.500 2.500 Resultat Kassa 3010 Varuförsäljning 12.000 12.000 12.000 12.000 4010 Varuinköp 10.000 Resultat 10.000 10.000 10.000 Exemplet visar att företaget sålt varor för 12.000 kr och köpt varor för 10.000 kr. Den vinst man gjort uppgår således till 2.000 kr. Den utgående skatten uppgår till 3.000 kr och den ingående skatten till 2.500 kr. Den utgående skatten överstiger den ingående skatten med 500 kr. Detta belopp är den skuld företaget får till staten på grund av denna affär. Kassan har ökat från 20.000 kr till 22.500 kr, dvs. med 2.500 kr. Av dessa är 2.000 kr vinst och 500 kr är skuld till staten. När företaget betalat in momsskulden på 500 kr till staten återstår en kassaökning med 2.000 kr, vilket precis motsvarar den vinst som gjorts på affären. Utdrag ur EU–BAS Balansräkning Tillgångar 1460 1220 1240 1510 1910 1920 1930 1940 Resultaträkning Varulager Inventarier Bilar Kundfordringar Kassa Postgiro Checkkonto Bank Eget kapital och skulder 2010 2330 2350 2440 2610 2640 2710 2730 Eget kapital Checkräkningskredit Banklån Leverantörsskulder Utgående moms Ingående moms Personalens skatter Skuld sociala avgifter Intäkter 3010 3020 Varuförsäljning Utförda uppdrag Kostnader 4010 5010 5611 6090 6110 7010 7510 7832 7834 8300 8400 Varuinköp Lokalhyra Bilkostnader Diverse kostnader Kontorsmaterial Lönekostnader Sociala kostnader Avskrivning inventarier Avskrivning bilar Ränteintäkter Räntekostnader Ökning lika med + Minskning lika med – Hur skall det vara ? För att summan av alla transaktioner skall var lika med noll måste man genomföra en teckenvändning. Denna görs normalt enligt följande: Tillgångar Skulder Intäkter Kostnader + - + - - + Intäkterna byter tecken från plus till minus och kostnaderna från minus till plus. Detta leder fram till att man får möjlighet till att kontrollera att man skrivit och/eller räknat rätt. Denna metod leder fram till att värdena på ett T-kontos vänstersida alltid har plustecken och högersidan alltid minustecken. Plus Minus Kassa 12.500 1 Utgående moms 1 2.500 Utförda uppdrag 1 10.000 Denna affärshändelse kan också beskrivas utan T-konto. Följande två metoder är möjliga: Händelse Beskrivning 1 Utfört uppdrag för kund Summa debet/kredit Konto Kassa Utf. uppdrag Utg. moms Debet 12.500 Kredit 10.000 2.500 12.500 12.500 I exemplet ovan ser vi att man kan behålla Tkontometoden även när man upprättar en verifikationslista. Man använder sig då av Händelse Beskrivning 1 Utfört uppdrag för kund två kolumner, en för debettransaktioner och en för kredittransaktioner. Konto Kassa Utf. uppdrag Utg. moms Belopp 12.500 –10.000 -2.500 Summa debet/kredit I detta exempel ser vi att man avstår från att använda sig av två kolumner. För att visa vad som är debet och vad som är kredit använder man sig i stället av plus och minustecken. Summan av allt som bokförs skall vid denna metod vara lika med noll. Att vända tecken på det sätt som vi gjort ovan, kan ses som en anpassning till de datorbokföringssystem som kom under 1970talet. Dessa förutsatte med nödvändighet en s.k. nollkontroll. Så är det oftast även idag. Numera brukar man dock upphäva teckenvändningen vid rapportutskrift. Intäkter Ver 1 2 Beskrivning Kontant betalning för utfört uppdrag Utgående moms Intäkt för utfört uppdrag Förmögenhet / Vinst Om bokföringen utförs enligt denna metod måste man hålla balansräkningstransaktioner och resultaträkningstransaktioner åtskilda. Då är vi åter vid utgångsläget. Vid bokföring på T-konto skall alla transaktioner debet / vänster uppgå till samma belopp som alla transaktioner höger / kredit. Med den här beskrivna metoden skall alla transaktioner i balansräkningen vara lika med alla 0 redovisas då med plustecken och kostnader med minustecken, vilket är logiskt. Att vända tecken för intäkter och kostnader är dock ingen själklarhet. Ett annat sätt att bokföra och ett annat sätt att bygga ett datorbokföringssystem skulle kunna bidra till att man behåller den urgamla idén att förmögenhetsökningar alltid är plusposter i bokföringen och förmögenhetsminskningar alltid minusposter. En sådan metod beskrivs i det följande: Konto 1910 2610 3010 Balans +12.500 –2.500 +10.000 Resultat +10.000 +10.000 transaktioner i resultaträkningen, dvs. alla förändringar i balansräkningen (förmögenhetsförändringen) skall vara lika med förändringen i resultaträkningen. Vi skall nu belysa detta med ett större exempel. Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad: Datum Ver nr Affärshändelse Slag Belopp 08 feb 221 Inköp av varor på kredit Varuvärde Moms 25.000 6.250 09 feb 222 Kontantförsäljning av varor Varuvärde Moms 40.000 10.000 12 feb 223 Försäljning av varor på kredit Varuvärde Moms 10.000 2.500 14 feb 224 Kreditfaktura till kund av– seende del av faktura enl. ver 223 Varuvärde Moms 1.000 250 15 feb 225 Betalning av kundfaktura från den 12 feb via postgiro 19 feb 226 Kreditfaktura från leverantör avseende del av faktura 20 feb 227 Personalskatt betalas via postgiro Sociala avgifter betalas via postgiro 24 feb 228 Privatuttag kontant 26 feb 229 Löneutbetalning för februari över postgiro Sociala avgifter bokföres 28 feb 230 Amortering av banklån via kassan 11.250 Varuvärde Moms 800 200 20.000 23.000 6.000 Brutto Skatt Utbetalt 30.000 – 14.000 16.000 9.300 5.000 "Teckenvändningsmetoden". Ver 221 Beskrivning Inköp av varor på kredit 222 Försäljning av varor kontant 223 Försäljning av varor på kredit 224 Kreditfaktura till kund 225 Betalning av kundfaktura via postgiro 226 Kreditfaktura från leverantör 227 Personalskatt och sociala avgifter betalas 228 Privatuttag från kassan 229 Löneutbetalning över postgiro 230 Amortering av banklån via kassan Summa debet/kredit Konto 2440 2640 4010 1910 2610 3010 1510 2610 3010 1510 2610 3010 1920 1510 2440 2640 4010 1920 2710 2730 1910 2010 1920 7010 2710 7510 2730 1920 2350 Belopp -31.250 6.250 25.000 50.000 -10.000 -40.000 12.500 -2.500 -10.000 -1.250 250 1000 11.250 -11.250 1.000 -200 -800 -43.000 20.000 23.000 -6.000 6.000 -16.000 30.000 -14.000 9.300 -9.300 -5.000 5.000 0 "Normalteckenmetoden". Ver 221 Beskrivning Inköp av varor på kredit 222 Försäljning av varor kontant 223 Försäljning av varor på kredit 224 Kreditfaktura till kund 225 Betalning av kundfaktura via postgiro 226 Kreditfaktura från leverantör 227 Personalskatt och sociala avgifter betalas 228 Privatuttag från kassan 229 Löneutbetalning över postgiro 230 Amortering av banklån via kassan Förmögenhetsförändring / resultat Konto 2440 2640 4010 1910 2610 3010 1510 2610 3010 1510 2610 3010 1920 1510 2440 2640 4010 1920 2710 2730 1910 2010 1920 7010 2710 7510 2730 1920 2350 Balans -31.250 6.250 Resultat -25.000 50.000 -10.000 40.000 12.500 -2.500 10.000 -1.250 250 -1.000 11.250 -11.250 1.000 -200 -800 -43.000 20.000 23.000 -6.000 6.000 -16.000 -30.000 -14.000 -9.300 -9.300 -5.000 5.000 -14.500 -14.500 Övning 3 a – Bokföring av löner, preliminärskatter och sociala avgifter 31/8 Vi betalar löner över postgiro för augusti månad. Bruttolön Preliminärskatt Nettolön 300.000 105.000 195.000 I samband med lönen bokförs också arbetsgivaravgifter med 34 %. 10/9 Vi betalar över postgiro till skattemyndigheten preliminärskatt och sociala avgifter avseende augusti. Bokför dessa affärshändelser på T–konton, dvs. i huvudbok. Övning 3 b – Bokföring av löner, preliminärskatter och sociala avgifter 31/8 Vi betalar löner över postgiro för augusti månad. Bruttolön Preliminärskatt Nettolön 480.000 120.000 360.000 I samband med lönen bokförs också arbetsgivaravgifter med 34 %. 10/9 Vi betalar över postgiro till skattemyndigheten preliminärskatt och sociala avgifter avseende augusti. Bokför dessa affärshändelser på T–konton, dvs. i huvudbok. Övning 4 a – Kontering av löner, preliminärskatt och sociala avgifter Den 25 juli har ett företag följande löneutbetalning: Bruttolön Avdrag för preliminärskatt Postgiroutbetalning 25.000 –15.000 10.000 Vid löneutbetalningstillfället bokför man också de sociala kostnaderna som beräknas uppgå till 32 % på bruttolönesumman. Den 10 augusti betalar man in preliminärskatt en och de sociala avgifterna. Bokför dessa händelser med hjälp av kontoplanen EU–BAS som grundboksnoteringar utan sortering på T–konton. Övning 4 b – Kontering av löner, preliminärskatt och sociala avgifter Den 25 juli har ett företag följande löneutbetalning: Bruttolön Avdrag för preliminärskatt Postgiroutbetalning 16.000 –4.500 11.500 Vid löneutbetalningstillfället bokför man också de sociala kostnaderna som beräknas uppgå till 32 % på bruttolönesumman. Den 10 augusti betalar man in preliminärskatten och de sociala avgifterna. Bokför dessa händelser med hjälp av kontoplanen EU–BAS som grundboksnoteringar, dvs. utan sortering på T–konton. Övning 5 a – Beräkning av mervärdeskatt Räkna ut hur mycket utgående moms och ingående moms samt momsfordran eller momsskuld som detta företag har med hjälp av nedanstående affärshändelser för april månad. Vad blir företagets omsättning? Momsredovisning sker i detta företag en gång per månad. Kontorsmaterial 1.000 2/4 Moms 250 Ägarna sätter in 200.000 kr i företagets kassa. Totalt 1.250 4/4 Inköp av varor på kredit. Varor 20.000 Moms 5.000 Totalt 25.000 26/4 Kreditnota till kund. Varuvärde Moms Totalt 5/4 Betalning av momsskuld mars månad 16.250 kr. 28/4 Kreditnota från leverantör. Varuvärde Moms Totalt 6/4 Inköp av varor kontant. Varor Moms Totalt 10.000 2.500 12.500 16/4 Försäljning av varor kontant. Varor 30.000 Moms 7.500 Totalt 37.500 20/4 Försäljning av varor på kredit. Varor 14.000 Moms 3.500 Totalt 17.500 21/4 Inköp av kontorsmaterial kontant. 800 200 1.000 480 120 600 29/4 Betalning sker av leverantörsfaktura. Varuvärde 1.920 Moms 480 Totalt 2.400 30/4 Betalning erhålles för en kundfaktura. Varuvärde 2.880 Moms 720 Totalt 3.600 Övning 5 b – Beräkning av mervärdeskatt Räkna ut hur mycket utgående moms och ingående moms samt momsfordran eller momsskuld som detta företag har med hjälp av nedanstående af2/4 Ägarna sätter in 300.000 kr i företagets kassa. 4/4 Inköp av varor på kredit. Varor 9.600 Moms 2.400 Totalt 12.000 5/4 Betalning av momsskuld mars månad 12.200 kr. 6/4 Inköp av varor kontant. Varor Moms Totalt 6.000 1.500 7.500 16/4 Försäljning av varor kontant. Varor 40.000 Moms 10.000 Totalt 50.000 20/4 Försäljning av varor på kredit. Varor 16.000 Moms 4.000 Totalt 20.000 21/4 Inköp av kontorsmaterial kontant. Kontorsmaterial 2.000 Moms 500 Totalt 2.500 26/4 Kreditnota till kund. Varuvärde Moms Totalt 28/4 Kreditnota från leverantör. Varuvärde Moms 1.000 250 1.250 300 75 färshändelser för april månad. Vad blir företagets omsättning? Momsredovisning sker i detta företag en gång per månad. Totalt 375 29/4 Betalning sker av leverantörsfaktura. Varuvärde 1.920 Moms 480 Totalt 2.400 30/4 Betalning erhålles för en kundfaktura Varuvärde 4.000 Moms 1.000 Totalt 5.000 Övning 6 a – Kontering Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad: Datum 03 feb Ver nr 120 Affärshändelse Inköp av varor på kredit 05 feb 121 Kontantförsäljning av varor 08 feb 122 Försäljning av varor på kredit 12 feb 123 15 feb 124 20 feb 125 20 feb 126 Kreditfaktura till kund av– seende del av faktura enl. ver 122 Betalning av kundfaktura från den 8 feb via postgiro Kreditfaktura från leverantör avseende del av faktura Personalskatt betalas via postgiro Sociala avgifter betalas via postgiro Privatuttag kontant 22 feb 127 25 feb 128 27 feb 129 Slag Varuvärde Moms Varuvärde Moms Varuvärde Moms Varuvärde Moms Belopp 1.600 400 10.000 2.500 3.000 750 400 100 3.250 Varuvärde Moms 300 75 5.200 4.200 900 Löneutbetalning för februari över postgiro Brutto Skatt Utbetalt Sociala avgifter bokföres Amortering av banklån via kassan 7.000 – 2.500 4.500 2.220 1.000 Lös uppgiften med hjälp av nedanstående bokföringsmetod. Händelse Beskrivning Konto Belopp Summa Lös också uppgiften med hjälp av denna metod. Ver Beskrivning Konto Balans Resultat Övning 6 b – Kontering Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad: Datum 03 feb Ver nr 120 Affärshändelse Inköp av varor på kredit 05 feb 121 Kontantförsäljning av varor 08 feb 122 Försäljning av varor på kredit 12 feb 123 15 feb 124 20 feb 125 Kreditfaktura till kund av– seende del av faktura enl. ver 122 Betalning av kundfaktura från den 8 feb via postgiro Kreditfaktura från leverantör avseende del av faktura 20 feb 126 22 feb 25 feb 127 128 27 feb 129 Slag Varuvärde Moms Varuvärde Moms Varuvärde Moms Varuvärde Moms Belopp 2.000 500 12.000 3.000 4.000 1.000 800 200 4.000 Varuvärde Moms Personalskatt betalas via postgiro Sociala avgifter betalas via postgiro Privatuttag kontant Löneutbetalning för februari över postgiro 400 100 5.000 4.000 2.000 8.000 – 3.000 5.000 2.600 2.000 Brutto Skatt Utbetalt Sociala avgifter bokföres Amortering av banklån via kassan Använd nedanstående teknik för att lösa uppgiften. Händelse Beskrivning Konto Debet Kredit Summa debet/kredit Använd också denna teknik. Ver Beskrivning Konto Balans Resultat Övning 6 c – Kontering Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad: Datum Ver nr Affärshändelse Slag Belopp 03 feb 120 Inköp av varor på kredit 05 feb 121 Kontantförsäljning av varor 08 feb 122 Försäljning av varor på kredit 12 feb 123 4.000 1.000 14.000 3.500 6.000 1.500 1.000 250 15 feb 124 20 feb 125 20 feb 126 Kreditfaktura till kund av– seende del av faktura enl. ver 122 Betalning av kundfaktura från den 8 feb via postgiro Kreditfaktura från leverantör avseende del av faktura Personalskatt betalas via postgiro Sociala avgifter betalas via postgiro Privatuttag kontant Löneutbetalning för februari över postgiro Varuvärde Moms Varuvärde Moms Varuvärde Moms Varuvärde Moms 22 feb 25 feb 127 128 27 feb 129 6.250 Varuvärde Moms 800 200 10.000 8.000 3.000 12.000 – 5.000 7.000 3.900 3.000 Brutto Skatt Utbetalt Sociala avgifter bokföres Amortering av banklån via kassan Använd nedanstående teknik för att lösa uppgiften. Händelse Beskrivning Konto Debet Kredit Summa debet/kredit Använd också denna teknik. Ver Beskrivning Konto Balans Resultat Övning 6 d – Kontering Följande affärshändelser inträffar för ett företag under februari månad: Datum 03 feb Ver nr 120 Affärshändelse Inköp av varor på kredit 05 feb 121 Kontantförsäljning av varor 08 feb 122 Försäljning av varor på kredit 12 feb 123 15 feb 124 20 feb 125 20 feb 126 Kreditfaktura till kund av– seende del av faktura enl. ver 122 Betalning av kundfaktura från den 8 feb via postgiro Kreditfaktura från leverantör avseende del av faktura Personalskatt betalas via postgiro Sociala avgifter betalas via postgiro Privatuttag kontant Löneutbetalning för februari över postgiro 22 feb 25 feb 127 128 27 feb 129 Slag Varuvärde Moms Varuvärde Moms Varuvärde Moms Varuvärde Moms Belopp 10.000 2.500 24.000 6.000 8.000 2.000 2.000 500 7.500 Varuvärde Moms 600 150 12.000 9.000 4.000 20.000 – 8.000 12.000 6.600 4.000 Brutto Skatt Utbetalt Sociala avgifter bokföres Amortering av banklån via kassan Använd nedanstående teknik för att lösa uppgiften. Händelse Beskrivning Konto Belopp Summa Använd också denna teknik. Ver Beskrivning Konto Balans Resultat Lösning övning 1 Kassa 1 60.000 2 34.000 10 20.400 3 8.000 16 3.000 5 4.000 12 5.100 Utgående balans 32300 83.400 83.400 Bank 2 34.000 6 10.000 4 30.000 7 2.000 9 800 8 3.800 13 64.000 11 5.000 14 10.000 15 4.500 16 3.000 Utgående balans 128.800 90.500 128.800 Inventarier 3 8.000 Utgående balans 8.000 8.000 8.000 Banklån 6 10.000 4 Utgående balans 20.000 30.000 30.000 30.000 Eget kapital 14 Utgående balans 10.000 1 60.000 110.800 10 20.400 Resultat (vinst) 120.800 40.400 120.800 Utförda uppdrag Resultat 64.000 13 64.000 64.000 64.000 Ränteinkomster Resultat 800 9 800 800 800 Hyresutgifter 5 4.000 Resultat 11 5000 9.000 9.000 9.000 Diverse utgifter 8 3.800 Resultat 12 5.100 15 4.500 13.400 13.400 13.400 Ränteutgifter 7 2.000 Resultat 2.000 2.000 2.000 Resultaträkning Hyresutgifter Diverse utgifter Ränteutgifter Eget kapital (Vinst) 9.000 Utförda uppdrag 13.400 Ränteinkomster 64.000 800 2.000 40.400 64.800 64.800 Balansräkning Kassa 32.300 Banklån Bank 90.500 Eget kapital Inventarier 20.000 110.800 8.000 130.800 130.800 Lösning övning 2 Kassa 1 72.000 2 32.000 10 24.000 3 10.000 16 5.000 5 4.400 12 Utgående balans 101.000 4.100 50.500 101.000 Bank 2 32.000 6 11.000 4 36.000 7 1.200 9 1.000 8 5.300 13 69.000 11 5.500 14 14.000 15 4.500 16 5.000 Utgående balans 138.000 91.500 138.000 Inventarier 3 10.000 Utgående balans 10.000 10.000 10.000 Banklån 6 11.000 4 Utgående balans 25.000 36.000 36.000 36.000 Eget kapital 14 Utgående balans 14.000 1 72.000 127.000 10 24.000 Resultat (vinst) 141.000 45.000 141.000 Utförda uppdrag Resultat 69.000 13 69.000 69.000 69.000 Ränteinkomster Resultat 1.000 9 1.000 1.000 1.000 Hyresutgifter 5 4.400 Resultat 11 5.500 9.900 9.900 9.900 Diverse utgifter 8 5.300 Resultat 12 4.100 15 4.500 13.900 13.900 13.900 Ränteutgifter 7 1.200 Resultat 1.200 1.200 1.200 Resultaträkning Hyresutgifter Div utgifter Ränteutgifter Eget kapital (Vinst) 9.900 Utförda uppdrag 13.900 Ränteinkomster 69.000 1.000 1.200 45.000 70.000 70.000 Balansräkning Kassa 50.500 Banklån Bank 91.500 Eget kapital Inventarier 10.000 152.000 25.000 127.000 152.000 Lösning övning 3 a - Bokföring av löner, preliminärskatter och sociala avgifter 1920 Postgiro Ingående saldo 450.000 31.08 Löner 195.000 10.09 Prel. skatt 105.000 10.09 Arb. avg. 102.000 450.000 450.000 2710 Personalens preliminärskatt 10.09 Postgiro 105.000 31.08 Löner 105.000 105.000 105.000 2730 Arbetsgivaravgifter 10.09 Postgiro 102.000 31.08 (7510) 102.000 102.000 102.000 7010 Löner 31.08 Pg / Prel.Sk. 300.000 300.000 7510 Arbetsgivaravgifter 31.08 Skuld arb.avg 102.000 Lösning övning 3 b - Bokföring av löner, preliminärskatter och sociala avgifter 1920 Postgiro Ingående saldo 643.200 31.08 Löner 360.000 10.09 Prel. skatt 120.000 10.09 Arb. avg. 163.200 643.200 643.200 2710 Personalens preliminärskatt 10.09 Postgiro 120.000 31.08 Löner 120.000 120.000 120.000 2730 Arbetsgivaravgifter 10.09 Postgiro 163.200 31.08 (7510) 163.200 163.200 163.200 7010 LÖNER 31.08 Pg / Prel. Sk. 480.000 Resultat 480.000 480.000 480.000 7510 Arbetsgivaravgifter 31.08 Skuld arb avg 163.200 Resultat 163.200 163.200 163.200 Lösning övning 4 a - Kontering av löner, preliminärskatter och sociala avgifter 25 juli Konto 7010 7510 Belopp Konto 25000 2710 1920 8000 2730 33000 10 augusti Konto 2710 2730 Belopp 15000 10000 8000 33000 Belopp Konto 15000 1920 8000 23000 Belopp 23000 23000 Lösning övning 4 b - Kontering av löner, preliminärskatter och sociala avgifter 25 juli Konto 7010 7510 Belopp Konto 16000 2710 1920 5120 2730 21120 10 augusti Konto 2710 2730 Belopp 4500 11500 5120 21120 Belopp Konto 4500 1920 5120 9620 Lösning övning 5 a - Beräkning av mervärdeskatt Ing moms Utg moms Omsättning 5.000 7.500 30.000 2.500 3.500 14.000 -200 -800 10.800 43.200 250 -120 7.630 Moms att betala = 10.800 - 7.630 = 3170 Belopp 9620 9620 Lösning övning 5 b - Beräkning av mervärdeskatt Ing moms Utg moms Omsättning 2.400 10.000 40.000 1.500 4.000 16.000 -250 -1.000 13.750 55.000 500 -75 4.325 Moms att betala = 13.750 - 4.325 = 9.425 Lösning övning 6 a - Kontering Datum Ver nr Text 070203 120 070205 070208 070212 070215 070220 070220 070222 070225 070227 121 122 123 124 125 126 127 128 129 Konto 2440 Belopp -2.000 4010 +1.600 2640 +400 1910 +12.500 3010 -10.000 2610 -2.500 1510 +3.750 2610 -750 3010 -3.000 1510 -500 3010 +400 2610 +100 1920 +3.250 1510 -3.250 2440 +375 2640 -75 4010 -300 2710 +5.200 2730 +4.200 1920 -9.400 1910 -900 2013 +900 7010 +7.000 2710 -2.500 1920 -4.500 7510 +2220 2730 -2.220 2350 +1.000 1910 -1.000 Ver 120 121 Datum 070203 070205 122 070208 123 070212 124 070215 125 070220 126 070220 127 070222 128 070225 129 Händelse 070227 Förmögenhetsförändring / Resultat Konto 2440 4010 2640 1910 3010 2610 1510 2610 3010 1510 3010 2610 1920 1510 2440 2640 4010 2710 2730 1920 1910 2013 7010 2710 1920 7510 2730 2350 1910 Balansräkning Resultaträkning -2.000 -1.600 400 12.500 10.000 -2.500 3.750 -750 3.000 -500 -400 100 3.250 -3.250 375 -75 300 5.200 4.200 -9.400 -900 900 -7.000 -2.500 -4.500 -2.220 -2.220 1.000 -1.000 2.080 2.080 Lösning övning 6 b - Kontering Datum Ver nr Text 070203 120 070205 070208 070212 070215 070220 070220 070222 070225 070227 121 122 123 124 125 126 127 128 129 Konto 2440 Belopp -2.500 4010 2.000 2640 500 1910 15.000 3010 -12.000 2610 -3.000 1510 5.000 2610 -1.000 3010 -4.000 1510 -1.000 3010 800 2610 200 1920 4.000 1510 -4.000 2440 500 2640 -100 4010 -400 2710 5.000 2730 4.000 1920 -9.000 1910 -2.000 2013 2.000 7010 8.000 2710 -3.000 1920 -5.000 7510 2.600 2730 -2.600 2350 2.000 1910 -2.000 Ver 120 121 Datum 070203 070205 122 070208 123 070212 124 070215 125 070220 126 070220 127 070222 128 070225 129 Händelse 070227 Förmögenhetsförändring / Resultat Konto 2440 4010 2640 1910 3010 2610 1510 2610 3010 1510 3010 2610 1920 1510 2440 2640 4010 2710 2730 1920 1910 2013 7010 2710 1920 7510 2730 2350 1910 Balansräkning Resultaträkning -2.500 -2.000 500 15.000 12.000 -1.000 5.000 -0 4.000 -1.000 -800 200 4.000 -4.000 500 -100 400 5.000 4.000 -9.000 -2.000 2.000 -8.000 -3.000 -5.000 -2.600 -2.600 2.000 -2.000 3.000 3.000 Lösning övning 6 c - Kontering Datum Ver nr Text 070203 120 070205 070208 070212 070215 070220 070220 070222 070225 070227 121 122 123 124 125 126 127 128 129 Konto 2440 Belopp -5.000 4010 4.000 2640 1.000 1910 17.500 3010 -14.000 2610 -3.500 1510 7.500 2610 -1.500 3010 -6.000 1510 -1.250 3010 1.000 2610 250 1920 6.250 1510 -6.250 2440 1.000 2640 -200 4010 -800 2710 10.000 2730 8.000 1920 -18.000 1910 -3.000 2013 3.000 7010 12.000 2710 -5.000 1920 -7.000 7510 3.900 2730 -3.900 2350 3.000 1910 -3.000 Ver 120 121 Datum 070203 070205 122 070208 123 070212 124 070215 125 070220 126 070220 127 070222 128 070225 129 Händelse 070227 Förmögenhetsförändring / Resultat Konto 2440 4010 2640 1910 3010 2610 1510 2610 3010 1510 3010 2610 1920 1510 2440 2640 4010 2710 2730 1920 1910 2013 7010 2710 1920 7510 2730 2350 1910 Balansräkning Resultaträkning -5.000 -4.000 1.000 17.500 14.000 -3.500 7.500 -1.500 6.000 -1.250 -1.000 250 6.250 -6.250 1.000 -200 800 10.000 8.000 -18.000 -3.000 3.000 -12.000 -5.000 -7.000 -3.900 -3.900 3.000 -3.000 -100 -100