Document

Europaparlamentet
2014-2019
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
17.11.2015
ARBETSDOKUMENT
om ett könsperspektiv på fattigdom
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Maria Arena
DT\1078981SV.doc
SV
PE571.751v01-00
Förenade i mångfalden
SV
Alltsedan antagandet av Europa 2020- strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och dess
mål att minska fattigdomen med 20 miljoner människor, definieras den indikator som används
för att beräkna antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller socialt
utanförskap som den del av befolkningen som befinner sig i minst en av följande tre
situationer:
1. I riskzonen för fattigdom, dvs. lever under den relativa fattigdomsgränsen (60 % av
hushållens ekvivalerade medianinkomst).
2. I en situation med allvarlig materiell fattigdom, vilket betyder att de inte har råd med
minst fyra av nio saker på listan som anses nödvändiga eller önskvärda: att betala hyra
eller vatten- och elräkningar, hålla hemmet rimligt uppvärmt, klara av oväntade
utgifter, äta kött, fisk eller en likvärdig mängd protein varannan dag, åka bort på
semester i en vecka, ha bil, ha tvättmaskin, ha färg-tv och/eller ha telefon.
3. Lever i ett hushåll med mycket låg arbetsintensitet, dvs. hushållets arbetsintensitet
ligger under den tröskel som fastställts på 0,2.
Varje villkor beskriver en specifik aspekt av fattigdom (inkomst, tillgång till grundläggande
behov och sysselsättning), men många andra villkor skulle kunna tillämpas och/eller
fastställas för att mäta andra aspekter av fattigdom (utbildning, hälsa, läs- och skrivkunnighet
etc.).
Föredraganden anser i detta avseende att många aspekter av fattigdom bland kvinnor
fortfarande inte är erkända, t.ex. att kvinnor utesluts från kulturella och sociala sammanhang,
vilket skulle kunna kallas ”socialt och kulturellt berövande”. Vissa punkter på listan över
allvarlig materiell fattigdom som rör tillgång till kultur (åka bort på semester i en vecka, ha
bil, ha färg-tv och/eller ha telefon) räcker inte för att bedöma detta, och flera indikatorer bör
utvecklas för att bedöma utanförskapet, särskilt hur det påverkar den onda cirkel som
fattigdom utgör.
Sedan Europa 2020-strategin inleddes har Eurostat regelbundet offentliggjort de data som
analyseras i indikatorerna. Det tydliga resultatet för varje indikator är att kvinnor är mer
riskutsatta än män, förutom om det handlar om hushåll med mycket låg arbetsintensitet,
eftersom ett hushåll inte är könsspecifikt. Det finns således ingen analys av antalet kvinnliga
familjeförsörjare.
Med detta som underlag skulle föredraganden kunna utarbeta ett betänkande om orsakerna till
fattigdomen bland kvinnor och den politik som rekommenderas för att komma till rätta med
problemet. Betänkandet skulle inte bara få igång en diskussion om hur man officiellt ska
bekämpa fattigdom bland kvinnor, som en jämställhetsfråga, men också belysa de positiva
effekterna av att komma till rätta med detta för EU:s samhälle i stort.
1. De sammanhängande orsakerna bakom fattigdom bland kvinnor
 Lönegapet mellan könen
För närvarande är lönegapet mellan könen 16,3 % i EU och detta kan kopplas till att ledande
befattningar inom företag i EU oftast innehas av män, att hushållsuppgifter i större
utsträckning utförs av kvinnor, att kvinnor oftare gör avbrott i yrkeslivet, att kvinnor är
överrepresenterade i låglönejobb och att det förekommer lönediskriminering.
PE571.751v01-00
SV
2/6
DT\1078981SV.doc
Bortsett från det enkelt mätbara lönegapet mellan könen i ekonomiska termer, är det också
vanligare att kvinnor har atypiska och flexibla former av anställningsavtal
(nolltimmarskontrakt, tillfälliga anställningar, vikariat osv.). Detta bidrar till den allmänna
löneskillnaden under hela yrkeslivet och försätter kvinnor i en svårare situation.
Denna löneskillnad bidrar enligt föredraganden till att det finns fler kvinnor bland fattiga
förvärvsarbetande.
 Kvinnor oftast omsorgsgivare
Kvinnor tar oftast ansvaret för barn och äldre släktingar, vilket dels bidrar till att de i mindre
utsträckning deltar på arbetsmarknaden, dels minskar deras totala inkomst.
Om de bestämmer sig för att fortsätta att arbeta och väljer att använda omsorgstjänster
(oavsett om de är offentligt eller privat finansierade) leder det till att deras ekonomiska
resurser minskar.
Situationen är ännu värre för hushåll där kvinnan är familjeförsörjare och för tonårsmödrar. I
det första fallet bör frågan om ett lämpligt underhållsbidrag för frånskilda kvinnor diskuteras.
När det gäller tonårsmödrar tvingas de ofta avbryta högstadiet eller gymnasiet, vilket är det
första steget in i fattigdom, för både dem och deras barn.
 Nya familjestrukturer
Enligt Eurostat bor 11,6 % av befolkningen vid 14 års ålder i hushåll med en förälder. 2014
var ensamstående föräldrar vanligtvis kvinnor i hushåll med en förälder. Frånvaron av en
partners inkomst är en viktig bidragande orsak till fattigdomsfällan och till deras sociala
utanförskap. Detta och andra bidragande orsaker kommer att behandlas mer ingående i
betänkandet.
Den särskilda situationen för denna kategori kvinnor kommer att tas upp i det kommande
betänkandet, med tanke på parlamentets resolution av den 29 september 2011 om situationen
för ensamstående mödrar.
 Kvinnor och fattigdom i ålderdomen
Avbrott i yrkeslivet, lönegapet mellan könen, kvinnors roll som omsorgsgivare och särskilt
den gråzon som omgärdar egenföretagare utgör hinder som inte beaktas när kvinnor försöker
spara inför sin pension.
Detta gäller både för allmänna pensioner, eftersom kvinnors bidrag till sociala
trygghetssystem generellt sett är lägre, och för privat pensionssparande (ekonomiskt eller
genom förvärv av fast egendom).
Konsekvensen av detta blir, vilket tydligt framgår av Eurostats data, att den andel kvinnor
som lever i fattigdom ökar i takt med att de blir äldre. Detta kan ses som en paradox eftersom
kvinnor har en högre medellivslängd och därför behöver mer inkomster när de blir äldre än
män.
DT\1078981SV.doc
3/6
PE571.751v01-00
SV
För att sammanfatta grundorsakerna till kvinnors fattigdom och andra bidragande orsaker är
det viktigt att komma ihåg två faktorer: problemet med diskriminering och svårigheten att
förena arbete och familjeliv.
2. EU:s och medlemsstaternas försök att komma till rätta med fattigdom bland kvinnor.
Offentliga myndigheter har tre olika instrument till sitt förfogande för att minska
diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden och för att främja möjligheter att förena
arbete och familjeliv:
 Rättsliga instrument
För att bekämpa diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden kommer föredraganden att
utforma en ståndpunkt för parlamentet som är förenlig med den nyligen antagna resolutionen
om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG om genomförandet
av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet och
dess centrala tema, nämligen att införa omvänd bevisbörda när det gäller diskriminering av
kvinnor på arbetsmarknaden vid en eventuell översyn av detta direktiv.
Även om detta rättsliga instrument är till för att förhindra diskriminering av kvinnor,
förändrar det inte orsakerna till denna diskriminering.
I fråga om möjligheten att förena yrkesliv och privatliv har EU under de senaste decennierna
antagit två rättsakter om ledighet som är kopplad till familjelivet, på grundval av olika
rättsliga grunder: föräldraledighet och mammaledighet.
Vad gäller föräldraledighet vill föredraganden vara fortsatt konsekvent i förhållande till det
arbete som görs i utskottet för sysselsättning och sociala frågor avseende betänkandet om
genomförandet av direktiv 2010/18/EU om föräldraledighet, där man tar upp alla skillnader i
medlemsstaternas genomförande samt frågan om pappor som inte utnyttjar sin
föräldraledighet.
När det gäller mammaledighet kommer föredraganden att upprepa parlamentets besvikelse
efter alla de ansträngningar som gjorts för att häva blockeringen av antagandet av direktivet
om mammaledighet, som garanterar ett bättre skydd för arbetande kvinnor.
För att förstärka möjligheten att förena yrkesliv och privatliv anser föredraganden att EU:s
rättsliga instrument måste kompletteras med ett direktiv om pappaledighet. Det skulle göra
EU-lagstiftningen förenlig med medlemsstaternas lagstiftning och underlätta dess
genomförande.
Instrumentet finns i vissa medlemsstater och är ofta rättsligt och praktiskt kopplat till de andra
två typerna av familjerelaterad ledighet. Exempelvis visar studier att ju mer pappor utnyttjar
pappaledigheten desto mer benägna är de att utnyttja föräldraledigheten, och i vissa fall
påverkar utnyttjandet av en viss typ av ledighet längden på eller villkoren för andra typer av
ledighet.
Föredraganden kommer därför att inleda en diskussion om en eventuell övergripande rättslig
PE571.751v01-00
SV
4/6
DT\1078981SV.doc
åtgärd som skulle kunna vidtas av kommissionen för att på ett konsekvent sätt modernisera
fyra typer av ledigheter, nämligen mamma- pappa- och föräldraledighet samt ledighet för vård
av anhörig, som tillsammans med nya flexibla arbetstider skulle främja kvinnors deltagande
på arbetsmarknaden.
Bortsett från diskriminering och möjligheterna att förena yrkesliv och privatliv finns det en
mer övergripande fråga som är kopplad till beskrivningen av ”hushåll”, både på området
datainsamling och beskattning (medlemsstaternas behörighetsområde). Inom begreppet
”hushåll” beaktar man i utformningen av strategier inte kvinnors situation i fråga om inkomst
eller skatteplikt. Föredraganden kommer därför att i debatten fokusera på en individualisering
av rättigheter och skyldigheter.
 Budgetinstrument
Ett enormt hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden eller i samhällslivet, vilket
redan har nämnts, är tillgången till högkvalitativa offentliga tjänster till en överkomlig
kostnad, särskilt högkvalitativ rimligt prissatt barnomsorg. Dessa hinder har ökat i takt med
de åtstramningsåtgärder som vidtagits för att hantera den ekonomiska krisen. Betänkandet
kommer därför också att ta upp den ännu mer förödande effekt som reglerna för stabilitetsoch tillväxtpakten har på kvinnors utanförskap och fattigdom, liksom dess inverkan på nästa
generation, särskilt den onda cirkeln av fattigdom.
Barcelonamålen har t.ex. fortfarande inte uppfyllts: endast tio medlemsstater har uppnått eller
överskridit målet att erbjuda omsorg för 33 % av alla barn under tre år och endast nio
medlemsstater kan erbjuda omsorg för 90 % av alla barn från tre års ålder tills de börjar
skolan.
Både EU och medlemsstaterna har finansiella instrument för att kunna nå dessa mål och detta
kommer att understrykas av föredraganden, på samma sätt som paketet om sociala
investeringar, vilket offentliggjordes av kommissionen 2013:
Bättre utnyttja sociala fonder och Eruf.
Prioritera tillhandahållande av barnomsorg i offentliga och privata strukturer i
investeringspaketet och i tillämpningen av Efsi-förordningen.
Använda den flexibilitetsmekanism som nyligen infördes av kommissionen inom
ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, för projekt som finansierar infrastruktur för
barnomsorg.
Introducera idén om att skapa en ny särskild post i EU:s budget som är avsedd för
möjligheten att finansiera, i en samfinansieringsmekanism liknande Ungdomsgarantin,
ett incitament för särskilda områden som saknar barnomsorg och där kvinnors
sysselsättningsnivå är extremt låg.
 Utbyten av god praxis
Både rättsliga instrument och budgetinstrument bör stödjas ytterligare genom utbyten av god
praxis bland medlemsstaterna, under samordning av kommissionen.
För båda instrumenten kan färdplanen om möjligheten att förena yrkesliv och privatliv, och
den europeiska plattformen för att bekämpa fattigdom, utgöra lämpliga ramar för att etablera
DT\1078981SV.doc
5/6
PE571.751v01-00
SV
ett sådant utbyte.
Slutsatser: Minskad fattigdom bland kvinnor gynnar alla
Föredraganden anser att kampen mot fattigdom bland kvinnor framför allt är en fråga om
social rättvisa. Hon är dock väl medveten om att detta argument, mot bakgrund av den
pågående ekonomiska och sociala krisen, inte är övertygande för den majoritet av
medlemsstater som har tvingats skära ned i de offentliga utgifterna.
Hon skulle därför vilja understryka att dessa utgifter, oavsett om de är direkta eller indirekta
genom lagstiftning om ledighet, inte får ses som bortkastade utan som en lönande investering
som bryter den onda cirkeln av fattigdom för både kvinnor och deras barn.
Det skulle befria arbetskraften från de inskränkningar som familjeplikter innebär och
upprätthålla den inhemska efterfrågan som EU:s ekonomi behöver för att återhämta sig. Det
är exempelvis värt att notera att målet med en sysselsättningsnivå på 75 % i Europa 2020strategin nåddes för män 2014, men att nivån för kvinnor fortfarande ligger på 63,3 %.
Om man ska få bukt med kvinnors fattigdom i EU måste man åtminstone delvis lösa
problemet med barnfattigdom på lång sikt, och således den globala fattigdomen. Många
samhällsproblem, såsom våld i hemmet, skulle då bli lättare att tackla.
PE571.751v01-00
SV
6/6
DT\1078981SV.doc