Nr 65 oktober 2014
EUROPEISKA HAVSFRÅGOR OCH FISKE
Politik – Innovation inom den blå ekonomin
Politik – LIFE talar för det småskaliga fisket
Personer – Intervju med Jeremy Percy, chef för LIFE
Havsfrågor
och fiske
Webbtidningen
Europeiska havsfrågor och fiske
http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/magazine/en
Besök vår webbtidning där du hittar fler artiklar som uppdateras varje månad. Använd qr koden om du vill
prenumerera och få information om de teman som tas upp i det här numret och tidigare nummer.
WEBBARTIKLAR
Friska och produktiva hav
”Odlad i EU” – ett hälsosamt, färskt och lokalt alternativ
Så blir uthålligt fiske verklighet
Intervju: Easkey Britton
EHFF: stöd till Europas fiskare
Att informera om den gemensamma fiskeripolitiken i hela Europa
WEBBREFERENSER
Webbplatsen för kommissionsledamoten med ansvar för havsfrågor och fiske, Maria Damanaki
ec.europa.eu/commission_2010-2014/damanaki/index_en.htm
Webbplatsen Havsfrågor och fiske
ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/index_sv.htm
Europeiska havsfrågor och fiske är en tidning som publiceras av Europeiska kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske.
Den delas ut gratis på beställning (se prenumerationskupongen nedan). Europeiska havsfrågor och fiske ges ut fyra gånger per år och är även tillgänglig på webben:
http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/magazine
Ansvarig utgivare: Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske, generaldirektören.
Ansvarsfriskrivning: Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske ansvarar för framställningen av tidningen som helhet men inte för riktigheten, innehållet eller de åsikter som kommer till uttryck
i de enskilda artiklarna.
Kommissionen har inte, om inte annat anges, antagit eller på något sätt godkänt de åsikter som kommer till uttryck i publikationen,
och uttalandena bör inte heller uppfattas som uttryck vare sig för kommissionens åsikter eller för generaldirektörens för havsfrågor och fiske.
© Europeiska unionen, 2014
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Omslagsfoto: © Richard Bates, Europeiska unionen.
Tryckt i Belgien på vitt klorfritt papper.
PRENUMERATION
Skriv till följande adress om du vill få gratistidningen
Europeiska havsfrågor och fiske (fyra nummer per år):
Commission européenne
DG Affaires maritimes et pêche
Unité «Information, communication,
relations inter-institutionnelles,
évaluation et planification»
Rue de la Loi, 200
B-1049 Bruxelles
Eller skicka ett fax till:
(+32) 2 297 95 64
E-post: [email protected]
Ja, jag vill få gratistidningen
Europeiska havsfrågor och fiske (fyra nummer per år) på:
ES
DA
DE
EL
EN
FR
IT
NL
PT
FI
SV
Antal exemplar:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Efternamn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förnamn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Organisation/befattning:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Gata:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Gatunummer: . . . . . . . . .Box:. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Postnummer:. . . . . . . . . . . . . Ort:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Land:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tfn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Jag vill få fortlöpande information om Europeiska kommissionens verksamheter på området fiske och havsfrågor.
E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Jag noterar Europeiska kommissionens åtagande att inte lämna ut mina personuppgifter till tredje part eller använda dem för andra ändamål än de som uppgifterna samlades in för och inte heller
för ändamål som rör direkt eller indirekt marknadsföring. Jag har rätt att när som helst begära att bli struken från kommissionens kontaktlista.
KL-AN-14-065-SV-C
ISSN 2315-2672
2
© Europeiska unionen
I slutet av det här året avslutar jag mitt uppdrag som EU-kommissionär för havsfrågor och fiske.
Det blir slutet på en femårsperiod – en period då Europa har upplevt en kris som saknat motstycke.
Tusentals företag har fått slå igen, vilket har gjort miljontals människor arbetslösa. I alla länder har
levnadsstandarden påverkats betydligt och marknadens förtroende gjorde en störtdykning. Europa har
inte upplevt något liknande sedan andra världskriget.
Följden blev att EU:s politik på alla områden måste inriktas på att komma över krisen. Fiske- och
havspolitiken, som är en viktig hävstång för ekonomisk återhämtning, var inget undantag.
Det var bara att sätta igång. För mig var det uppenbart att vi måste utnyttja den ekonomiska
potential som finns i våra hav, men utan att släppa vår fokusering på såväl miljömässig som social
hållbarhet. Vi måste överge gamla modeller och satsa på nya och långsiktiga lösningar inom fisket och
när det gäller havsfrågor överhuvudtaget.
I dag är utvinning av energi från vind, tidvatten och vågor något som är inom räckhåll, vilket
även gäller tillvaratagandet av havets resurser för framställning av läkemedel och kosmetika. Men
för att dessa lösningar skulle kunna ta form var vi tvungna att lägga grunden till en ”blå tillväxt”. Vi
förband oss att finansiera forskning, att koppla forskningen till industrin och att ge stöd till smarta och
innovativa företag. Vi skapade den första alleuropeiska uppsättningen regler för en bra planering och
förvaltning av havsnäringar. Vi vidtog också åtgärder för att göra havsmiljön säkrare.
Samtidigt moderniserade vi vårt fiske genom att sätta vetenskapliga råd före kortsiktiga ekonomiska
intressen. Vi gick från att ha fem bestånd som fiskades på ett uthålligt sätt 2010 till 27 i dag – och
fler blir det. Vi håller på att gå från att slänga bort 1,7 miljoner ton fisk varje år till att använda hela
fångsten som livsmedel, foder eller råvaror senast 2019. Vi satte även stopp för det brutala hajfensfisket.
Internationellt har vi drivit frågan om uthålligt fiske med alla våra samarbetspartner. När vi fiskar
utanför EU ser vi till att det sker utan att skada fiskebestånd och lokala samhällen. Vi har bidragit till
den blåfenade tonfiskens återhämtning i Ostatlanten och tagit oss igenom konflikter med våra grannar
om trålning. Vår stränga inställning till olagligt fiske har lett till förbud mot import från vissa länder.
Jag tror vi ärligt kan säga att när det gäller uthållighet så har EU föregått med gott exempel.
I realiteten är det inte är lätt att åstadkomma en förändring och det tar tid innan de positiva
effekterna märks i människors vardag. Det kommer att ta tid innan de bestånd som håller på att
återhämta sig växer med ytterligare 15 miljoner ton, innan fiske återigen blir ett attraktivt yrkesval
eller tills aktörerna börjar tro på de nya möjligheter som den blå tillväxten öppnar och skapar de 1,6
miljoner nya arbetstillfällen som vi hoppas få se senast 2020. Men om vi fortsätter att bygga vidare på
den stabila grund som har lagts under dessa fem år är jag säker på att Europa kommer att komma igen
och blomstra med mer fisk, mer välstånd och mer sysselsättning.
Maria Damanaki
Kommissionsledamot med ansvar för havsfrågor och fiske
3
POLITIK — I korthet
Innovation inom den blå ekonomin
Länkar finns tillgängliga
i webbtidningen
Vindkraft: en vision för
Europa år 2030
Arbetstagare sökes: kompetensbristen inom EU:s
vindkraftssektor
4
vetenskaplig information från de mer än
5 000 havsbaserade vindturbinerna och öka
möjligheterna för blandföretag inom t.ex.
forskning, skyddade havsområden
och vattenbruk.
Denna fortsatta tillväxt resulterar i nya
oväntade produkter. Det handlar om allt
ifrån algbaserade cancerbehandlingar till
nya biobränslen som kommer att driva
morgondagens transporter. En stor del av
innovationerna på dessa områden är ett direkt
resultat av EU:s ekonomiska stöd och kommer så
småningom att kunna exploateras fullt ut av den
privata sektorn.
Genom att utforska nya vägar för forskning
och utveckling med hjälp av EU-stöd från t.ex.
Horisont 2020-fonden, kommer dessa industrier
att kunna ta sina smarta idéer från labb till
marknad. Bioteknik, förnybar energi, vattenbruk
och mineraltillgångar är fyra av de nya sektorer
som har störst potential i detta sammanhang.
Bättre forskning, innovation och samarbete
kommer att öppna upp nya ekonomiska
möjligheter. År 2020 bör sysselsättningen inom
den blå ekonomin ha ökat med 1,6 miljoner
arbetstillfällen och ha gett ett mervärde på
omkring 600 miljarder euro. Genom att arbeta
tillsammans kan Europa ta tillvara denna potential
på ett sätt som är ekonomiskt och miljömässigt
hållbart på lång sikt och skapa en ljus och havsblå
framtid för kommande generationer.
© Zacarias Pereira Da Mata
Mer information
I kristider gäller det att ta tillvara varje chans att
skapa tillväxt och sysselsättning. Europas hav
erbjuder inte bara gott om sådana möjligheter.
I ett läge där resurserna är knappa och världens
befolkning växer kommer haven även att
utnyttjas alltmer för att täcka våra behov av mat,
mediciner och energi. Från produktionen av
ren energi till utvecklingen av nya och hållbara
näringar inom så olika områden som bioteknik
och vattenbruk kommer innovationer inom
Europas havssektor därför att spela en avgörande
roll för Europas återhämtning och framtid.
Det var därför ingen överraskning att ”blå
innovation” var temat vid årets Europeiska
havsdagskonferensen i Bremen i maj. Politiker,
statliga tjänstemän och branschföreträdare från
hela Europa samlades för att diskutera hur
denna potential kan realiseras samtidigt som den
miljömässiga hållbarheten prioriteras.
Mycket av diskussionen handlade om hur
man bäst undanröjer hinder för innovation,
t.ex. brist på investeringar i kunskap, dålig
tillgång till finansiering, kompetensbrist, samt
överlappningar och brist på samordning
inom forskningen.
Ingenstans är kompetensbristen så tydlig som
inom maskintekniken och andra teknikområden.
Bara inom vindkraften saknas det 7 000 ingenjörer
och andra högutbildade arbetstagare. Utan lämplig
och effektiv yrkesutbildning på EU-nivå kan
denna siffra komma att fördubblas fram till 2030.
Det är därför kommissionens senaste
handlingsplan om blå innovation uppmuntrar
bildandet av en ”Sector Skills Alliance” inom
havssektorn mellan de myndigheter som
utformar utbildningsprogram och branschaktörer
för att uppmuntra samarbete och se till att
branschen har tillgång till den kompetens som
behövs för att man ska kunna växa.
Och tillväxtpotentialen finns verkligen. Bara
inom den havsbaserade vindkraftsektorn har man
för närvarande 58 000 anställda och genererar
10 % av vår elkraft. År 2020 kommer denna
siffra att ha stigit till nästan 200 000 arbetstagare
och mer än 30 % av vårt energibehov. Denna
ökning av energigenereringen till havs kommer
även att göra det möjligt att samla in ny
POLITIK — I korthet
Kustsamhällen som är beroende av småskaligt
fiske behöver skräddarsytt och särskilt stöd
för att blomstra, växa och skapa inkomster
och arbetstillfällen. Det var budskapet under
reformen av den gemensamma fiskeripolitiken,
och detta budskap har beaktats i den
nya politiken.
Anledningen är inte bara att det småskaliga
fisket alltid har spelat en viktig roll inom
Europas fiskesektor eller att dess mestadels
små fartyg är synonyma med stora delar av
Europas kuster. Det handlar snarare om att
det småskaliga fisket har potential att skapa
hållbar sysselsättning, långsiktigt försörja
lokalsamhällen och mildra effekterna på de
ekosystem i vilka det verkar.
Det handlar om en enorm potential. Små
fartyg svarar för mer än 40 % av den primära
sektorns totala sysselsättning, de utgör 80 % av
flottan och förser EU:s medborgare med färsk,
lokal fisk samt skaldjur som ofta är direkt
tillgängliga för konsumenterna. De bidrar även
till att skapa arbetstillfällen på andra håll i det
lokala samhället – inom lokal distribution,
nättillverkning eller reparationer.
Många använder inte trål, utan passiva
verktyg som fasta nät, fällor, krokar och
metrev. Sådana metoder har mindre inverkan
på miljön och leder till att mindre mängder
fisk slängs tillbaka, vilket är en annan viktig
punkt i den nya gemensamma fiskeripolitiken.
En sådan stor grupp är naturligtvis inte
homogen, vilket skapar utmaningar. Till
småskaligt fiske räknas alltifrån de som fiskar
20 kg per tur till de som fiskar närmare 20 ton.
Småskaliga fiskare har stött på problem när det
gäller att få tillgång till fiskekvoter, erkännas
av branschen i övrigt och få representation i de
rådgivande organ som vägleder denna sektor.
Det är därför den gemensamma
fiskeripolitiken har börjat ta sig an dessa
utmaningar. Det har införts särskilda regler
för att se till att den administrativa bördan
för småskaliga fiskare och deras små och
medelstora företag är så liten som möjligt
– de behöver t.ex. inte föra logg över sina
fiskeaktiviteter.
© Richard Bates
LIFE talar för det småskaliga fisket
EU ser även till att man gör rätt sorts
investeringar. Det har blivit lättare att få
tillgång till finansiering, och för små fartyg
tillämpas en högre medfinansieringsprocent
på 75 % (50 % mer än den normala
procentsatsen) när det gäller stöd från den nya
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).
Men det handlar inte bara om
finansiering, menar Maria Damanaki, som är
kommissionsledamot med ansvar för havs- och
fiskefrågor, utan om ”att fastställa en ram för
att värna småskaliga fiskares verksamhet”.
En sådan ram kan inte bara inrättas centralt
av EU. Eftersom åtgärder som rör bevarande
och tillgång till största delen vidtas lokalt
behöver småskaliga fiskare kunna göra sin
stämma hörd på ett bättre sätt. För att de ska
kunna göra detta har en grupp på över 1 000
fiskare från hela Europa bildat LIFE (Low
Impact Fishers of Europe), en organisation som
företräder småskaliga fiskare som bedriver
ett skonsamt fiske. LIFE försöker påverka
politikens utformning och genomförande och
se till att allt fiske i Europa är uthålligt, att
skadliga fiskemetoder avskaffas i enlighet med
den nya gemensamma fiskeripolitiken och att
de småskaliga fiskarna kan göra sin röst hörd.
Småskaligt fiske, små fartyg och små – ofta
familjeägda – företag utgör själva livsnerven i
många europeiska kustområden. Ändringarna
av den gemensamma fiskeripolitiken, det
ekonomiska stöd som erbjuds och sektorns allt
starkare kollektiva röst innebär att småskaliga
fisken kan fortsätta att spela denna roll för
många generationer framöver.
5
Mer information
Länkar finns tillgängliga i webbtidningen
Europeiska icke-industriella
fiskares kongress – 2012
LIFE (europeiska fiskare som
bedriver skonsamt fiske)
Småskaligt fiske i den
gemensamma fiskeripolitiken
(Europaparlamentets bibliotek)
Europaparlamentet –
resolution om småskaligt fiske
PERSONER — På djupet
Intervju med Jeremy Percy,
verkställande direktör för LIFE
(Low Impact Fishers of Europe)
Under sin fyrtioåriga yrkeskarriär har
Jeremy Percy arbetat inom alla delar av
fiskerisektorn. Han har varit en småskalig,
och inte så småskalig, fiskare, fiskeförvaltare
och tillsynsansvarig, kapten på ett
fiskeskyddsfartyg, samt arbetat med beredning
och försäljning av fisk. Han är en av grundarna
bakom LIFE, som företräder fiskare som
bedriver skonsamt fiske, och det var i den
rollen vi ville sitta ned med honom för att höra
hur han ser på Europas småskaliga fiskare.
Vad vill LIFE uppnå för småskaliga fiskare?
Det viktigaste målet för LIFE är att ge
småskaliga fiskare som bedriver ett skonsamt
fiske en tydlig och samstämmig röst i Europa.
En av de viktigaste orsakerna till att så många
av oss överhuvudtaget gick samman var att vi
har gemensamma problem, bl.a. att vi sällan
verkligen har kunnat påverka politiken på
EU-nivå. Den nyligen avslutade reformen av
den gemensamma fiskeripolitiken fick många
av oss att gå samman i ett sista försök att göra
skillnad, och när vi väl hade insett att vi inte
var ensamma och att det faktiskt gick att få
ett visst inflytande var det naturligt att jobba
vidare på det som vi hade lyckats uppnå och
bilda LIFE för att verka för våra mål på mer
permanent basis.
Vilka problem ser du framför dig när det
gäller att hantera de olika intressen som
finns inom LIFE?
Jag tror att den stora mångfalden av aktörer
inom den småskaliga sektorn som bedriver
ett skonsamt fiske i Europa egentligen är en
möjlighet snarare än ett problem. Det som
förenar oss är att vi kan ta fram gemensamma
lösningar på gemensamma problem och
utnyttja de enorma kunskaperna och
erfarenheterna hos tusentals fiskare för att
bidra till en hållbar utveckling av sektorn.
LIFE har redan medlemsorganisationer från
Storbritannien, Nederländerna, Tyskland,
Polen, Frankrike, Spanien och Grekland och
ännu inte behandlade ansökningar från dessa
och andra medlemsstater. LIFE vill erbjuda en
service för alla dessa organisationer och deras
medlemmar, och jag tycker redan nu att det
känns spännande att ha stöd från så många
enskilda och organisationer i Europa. De har
redan insett de mycket konkreta fördelarna
av att arbeta tillsammans inom ramen för
detta initiativ.
Är du nöjd med förbättringarna i den nya
gemensamma fiskeripolitiken när det gäller
småskaliga fiskare?
Som de flesta regleringar innebär den nya
gemensamma fiskeripolitiken en del mycket
viktiga potentiella fördelar under kommande
år, men även vissa mycket konkreta problem
som måste lösas om vår sektor ska kunna
överleva och blomstra. Det kommer t.ex. att
uppstå en del utmaningar när man ska se till
att förbudet mot att slänga tillbaka fisk inte
skadar hållbara fiskeintressen, men samtidigt
få bort det slöseri som det innebär att behöva
slänga tillbaka helt acceptabel fisk. Att behöva
uppnå ett maximal uthållig avkastning senast
2015 kommer också att resultera i potentiellt
mycket hårda kortsiktiga inskränkningar av
tillgången till bestånd. Inskränkningar av
det här slaget kan alltid få oproportionerligt
negativa konsekvenser för mer småskaliga
fiskare, som inte bara kan tuffa vidare och
fiska andra bestånd i andra områden utan är
hänvisade till den fisk som finns i närheten.
Å andra sidan är den nya artikel 17, som
gör medlemsstaterna skyldiga enligt lag
att ta hänsyn till sociala, ekonomiska och
miljörelaterade kriterier när de fördelar
resursen – som en högt uppsatt EU tjänsteman
sade nyligen – revolutionerande. Detta
kommer för första gången göra att tillgången
till kvoten i många medlemsstater inte enbart
baseras på historiska meriter, vilket tenderar
att gynna de som har fångat mest, och ibland
alldeles för mycket, under tidigare år, utan ta
hänsyn till att tillgången till en ändlig allmän
resurs är och bör baseras på betydligt rättvisare
och mer jämlika kriterier.
6
PERSONER — På djupet
© Jeremy Percy
”Det viktigaste målet för
LIFE är att ge småskaliga
fiskare som bedriver ett
skonsamt fiske en tydlig och
samstämmig röst i Europa.”
Ett annat krav, som är kopplat till
Europeiska havs- och fiskerifonden, är
att medlemsstater som har en småskalig
flotta på mer än 1 000 fartyg ska ta fram
en handlingsplan för det småskaliga
kustfiskets utveckling, konkurrenskraft
och hållbarhet.
LIFE räknar med att utvecklingen kommer
att visa att de småskaliga fiskare i Europa som
bedriver ett skonsamt fiske, förutsatt att de får
lämpligt stöd och skälig tillgång till resursen,
är en del av lösningen på de utmaningar som
fiskenäringen och havsmiljön står inför, och
inte en del av problemet.
Hur kan lokala, nationella och
internationella samhällen stödja det arbete
som bedrivs av LIFE och småskaliga fiskare?
LIFE är en organisation som består av
7
organisationer, så på lokal och nationell
nivå bör organisationer för småskaligt fiske i
Europa ansluta sig till LIFE. Då skaffar de sig
en starkare position och får en röst i Europa.
Internationellt uppmanar vi liknande grupper
att ta kontakt med oss för att dela med sig av
god praxis och därmed ge större tyngd åt våra
mål och ambitioner. LIFE kommer att göra
detsamma. Vi är samtidigt också angelägna
om att arbeta med andra organisationer
än fiskeorganisationer som stöder och
uppmuntrar ett uthålligt fiske och en
hållbar havsmiljö.
Fisket tycks alltid stå vid något slags vägskäl
och så är fallet även i dag. Skillnaden är att
en överväldigande majoritet av fiskarna i EU
för första gången har en chans att göra sig
hörda och genom LIFE verkligen påverka sin
överlevnad och sitt framtida välstånd.
FAKTA OCH SIFFROR OM VATTENBRUK
VATTENBRUKET INOM EU
VATTENBRUKSPRODUKTION
EU 8.
är
den
1,53 %
Europeiska
unionen
60,75 %
Kina
största producenten
1,25 milj.
ton
räknat i volym
11,94 %
25,78 %
Filippinerna
Indien
Bangladesh
Vietnam
Sydkorea
havsfisk
blöt- och
skaldjur
23 %
produceras
i EU
varje år
Övriga
Indonesien
27 %
50 %
5
sötvattensfisk
De
största
ES
UK
FR
vattenbruksproducenterna
i EU
Visste du…?
…att fisk- och skaldjursodlingen snart kommer att gå förbi fisket
av vilda bestånd som den viktigaste leverantören av fisk och
skaldjur. Detta motsvarar den förändring som redan har skett på
land genom övergången från jakt till odling.
IT
GR
Fisk- och skaldjursodlare i EU
levererar färska, lokala och nyttiga
fiskar och skaldjur och följer stränga
regler som ska skydda konsumenten,
fiskarna och miljön.
År 79 e.Kr. beskrev Plinius den äldre fisk- och
ostronodlingsmetoder i sin bok Naturalis Historia.
De 7 arter som odlas
mest inom EU
1
2
3
4
5
6
Musslor
Forell
Lax
Ostron
Karp
Havsruda
7 Havsabborre
ODLAD I EU
Sea Bream
FÖRDELAR MED VATTENBRUK
VATTENBRUKSKONSUMTION
23,1
kg per person
Genomsnittlig konsumtion
av fisk och skaldjur per år i EU
57 %
länder
utanför EU
2
(5,54 kg)
av konsumtionen i EU
kommer från odlingar
+14 000
LOKALA
Ursprung för odlade fiskar och skaldjur som konsumeras i EU
från EU
De
85 000
arbetar direkt på fisk- och
skaldjursodlingar i Europa
företag i
EU
varav 90 % är mikroföretag
(som har mindre än
10 anställda)
Nästan alla fiskar och skaldjur
som odlats i EU konsumeras i
Europa.
Norge är Europas
största leverantör av
odlade fiskar och skaldjur.
Fisk och skaldjur
innehåller fetter, nyttiga
proteiner och mineraler
3
omega
43 %
24 %
odlade arter som
konsumeras mest
inom EU är lax och
musslor.
Fisk och
skaldjur som
har odlats kan
spåras hela
vägen från
rom till
tallrik
Fisk- och skaldjursodlingar behövs eersom fisket
inte kommer att räcka för att möta den växande
globala eerfrågan på fisk och skaldjur.
Fisk- och skaldjursodlingar kan även minska
trycket på de vilda
fiskbestånden.
Visste du att…?
…nio av tio musslor
som äts i EU
är odlade.
http://ec.europa.eu/fisheries/cfp/aquaculture/facts/index_sv.htm
8
