Företagsekonomi, FL 5
Investeringskalkyler
2010-01-13
Elisabeth Carlberg
[email protected]
Föreläsning 5 – agenda
Läxor
Läxor och övningar
Kalkylering Introduktion
Kalkyler används som beslutsunderlag och ska svara på frågan:
? Vilka ekonomiska konsekvenser får ett beslut? Vilket pris ska vi sätta, ska
vi göra den här investeringen osv
Kalkylering är det arbete som det innebär att ställa upp en kalkyl. Ofta ingår det i
budgetarbetet.
Ekonomiska konsekvenserna som tidigare är att man tittar antingen på lönsamheten
eller finansieringen eller både och. Kalkylering ger underlag för att förstå de
ekonomiska konsekvenserna.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Kalkylering, Introduktion; olika typ av kalkyler
Val av modell
Det finns utarbetade vissa standardmodeller för kalkylering.
2 huvudgrupperna för kalkylering delas in i:
Produktkalkyl: kalkylerar för varor och tjänster, deras prissättning osv
Investeringskalkyl: kalkylerar för investeringar i anläggningstillgångar, IT,
FoU, miljö osv
Inom respektive huvudgrupp finns det olika standard modeller som beror
vilken kostnadsanalys man utgår från eller vilken beslutssituation man
befinner sig i. En modell utgör alltid en förenklad bild av verkligheten och
blir en del av hela beslutsunderlaget (bör kompletteras med tex
likviditetsbudget, konkurrens-, risk- och finansieringsanalys osv.)
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkyler
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering- inledning
INVESTERING
Vad är en investering?
Att företaget satsar ett större belopp på något som innebär ekonomiska konsekvenser för
framtiden tex inköp av maskin, bil, dator, lansering av en produkt, utbildning, ny teknik, FoU.
Företaget skaffar sig resurser som man kommer få nytta av under flera år. Med ekonomiska
konsekvenser menas betalningskonsekvenser – både inbetalningar och utbetalningar – på lång
sikt. Med lång sikt menas flera år.
Varför?
Att på något sätt öka intäkterna eller till kostnadsbesparingar.
För de flesta investeringar gäller att de måste löna sig – betala sig – jämfört med en alternativ
kapitalanvändning
För att beräkna investeringens lönsamhet används investeringskalkyler där det mest centrala i
dessa kalkyler är de förväntade kassaflöden av denna dvs in- och utbetalningarna.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering- inledning
INVESTERING
Olika typ av investeringar:
Utifrån redovisnings- och skattelagstiftningens indelningsgrunder ligger ofta till grund för
företagets investeringsbudgetering årsredovisningen visar balansräkningen företagets
ekonomiska ställning i form av tillgångar och skulder. Tillgångarna som tidigare nämnts delas in
i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Investeringar i anläggningstillgångar kan klassificeras som:
- Immateriella anläggningstillgångar som tex patent, licenser, varumärken etc
- Materiella anläggningstillgångar som tex byggnader, mark, lastbilar och maskiner
- Finansiella anläggningstillgångar som tex andelar i fordringar på andra företag
Anläggningstillgångar får normalt inte betraktas som kostnad det år investeringen görs utan
måste periodiseras över sin ekonomiska livslängd och årligen skrivas för värdeminskning.
Inventarier som däremot skattemässigt betraktas som förbrukningsinventarier behöver inte
skrivas av för värdeminskning utan får enligt SKV dras av som kostnad direkt under inköpsåret.
Till förbrukningsinventarier räknas korttidsinventarier vilket innebär inventarier som antas ha en
ekonomisk livslängd på högst 3 år och inventarierna är av mindre värde.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering- inledning
INVESTERING
Olika typ av investeringar, forts.
Vad som enligt SKV ska betraktas som mindre värde beror på om företaget enligt
Bokföringsnämnden och Bokföringslagen räknas som ett större eller mindre företag.
-För företag som räknas som större företag är inventarier som har ett anskaffningsvärde på
högst 20 000 kr ex moms är inventarier av mindre värde
- för mindre företag är motsvarande belopp 10 000 kr
- för enskilda näringsidkare som upprättat förenklat årsbokslut är motsvarande belopp 5 000 kr.
Indelning större resp mindre företag:
Ett större företag anses vara det om det uppfyller mer än 1 av följande 3 villkor under
2 år:
1. medelantalet anställda i företaget har under senaste 2 räkenskapsåren överstigit
50.
2. Värdet av företagets tillgångar enligt balansräkningarna för senaste 2
räkenskapsåren har överstigit 25 msek
3. Nettoomsättningen i företaget enligt resultaträkningarna för de senaste 2
räkenskapsåren har överstigit 50 msek.
Övriga företag räknas till kategorin mindre företag.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering- inledning
INVESTERING
Varför investera?
Investerar gör man vanligtvis för att få
1. Ökade intäkter
Man säljer tex mer av en vara/tjänst . En volymökning kan bli möjlig tex tack vare fler
produktionsmaskiner, större lokaler eller effektivare maskiner och bättre lokaler. Även
marknadsföringssatsningar eller utbildningssatsningar för personalen kan skapa en större
verksamhetsvolym och därmed öka intäkterna
2. Lägre kostnader
Investeringar kan leda till kostnadsbesparingar vilket brukar kallas för rationaliseringar som att
man tex byter till en annan produktionsmaskin som kräver lägre driftskostnader
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
INVESTERINGSKALKYLEN
Syftet med investeringskalkylen är att fungera som ett beslutsunderlag för om man ska göra en
viss investering eller inte. Det mest centrala i investeringskalkylen är bedömningen av de framtida
betalningskonsekvenserna av den gjorda investeringen.
Investeringskalkylen innehåll:
-Grundinvesteringen = G. Det är själva utbetalningen som följer med inköpet av investeringen.
-Inbetalningsöverskott = a. Alla löpande inbetalningar (I) och utbetalningar (U) beräknas i slutet
av varje år och för att underlätta beräkningen brukar man endast ta skillnaden mellan I och U som
utgör inbetalningsöverskottet (a). Detta överskott kan då också vara negativt då U är större än I.
(utbetalningar kan vara tex driftskostnader för investeringen.)
- Ekonomisk livslängd = n. Den ekonomiska livslängden på en investering är den tid som
investeringen är ekonomisk meningsfull att fortfarande använda. Den tekniska livslängden (den tid
som det tar innan investeringen är helt praktiskt oanvändbar) är ofta längre än den ekonomiska.
- Restvärde = R. Vid slutet av den ekonomiska livslängden av investeringen kan denna dock
fortfarande ha ett visst värde.
- Kalkylränta = r. Används för att göra kommande in- och utbetalningarna jämförbara över tiden.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
INVESTERINGSKALKYLEN
Olika metoder.
Precis som vid produktkalkylering finns det vid investeringskalkyler ett antal olika modeller man
kan tillämpa.
Gemensamt för de alla är dock att
1. Bestämma investeringens lönsamhet
2. De ekonomiska konsekvenserna av investeringen.
Skillnad mot produktkalkylering är att man är inte intresserad av lönsamheten uttryckt som
kostnader och intäkter utan investeringens lönsamhet på lång sikt uttryckt som
betalningsströmmar.
Inbetalningar och utbetalningar är dock inte lika värd över tiden pga inflation mm (1 krona idag
är inte 1 krona nästa år). Dvs en inbetalning är mindre värd ju längre fram i tiden den
ligger. Det är detta som kalkylränta används till: att göra in- och utbetalningar vid olika
tidpunkter jämförbara.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
INVESTERINGSKALKYLEN
Olika metoder.
Precis som vid produktkalkylering finns det vid investeringskalkyler ett antal olika modeller man
kan tillämpa.
De
1.
2.
3.
vanligaste investeringskalkylmetoderna är:
Pay- off metoden
Nuvärdesmetoden
Annuitetsmetoden
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
PAY OFF METODEN
Anses som den enklaste metoden av de 3 metoderna. Även kallad paybackmetoden/återbetalningsmetoden. Namnet avslöjar dess användning att beräkna
investeringens återbetalningstid dvs hur lång tid det tar att få tillbaka (payback) det
investerade beloppet.
Man beräknar återbetalningstiden genom att minska de framtida intäkterna för varje år med de
årliga driftskostnaderna. Därefter dividerar man utgiften för grundinvesteringen med det
årliga driftsöverskottet. Det framräknade talet motsvarar det antal år som det tar att
”återbetala” investeringen
1.
Inbetalningar
- Utbetalningar
= Inbetalningsöverskott (a)
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
2.
I. Grundinvesteringen (G)
= Återbetalningstid
Årlig Inbetalningsöverskott (a)
II. Då a är olika stort varje år:
Sa a = G
Investeringskalkylering
PAY OFF METODEN
Exempel.
Fönster AB tillverkar och säljer ett fönster av speciell typ. Genom att använda elektrokroma
ytbeläggningar kan värmestrålningen inifrån hindras att ”läcka ut” när det är kallt ute och
solinstrålningen kan minskas under varma dagar.
I företaget har man beslutat att satsa på en reklamkampanj för att koma ut på marknaden.
Man diskuterar 2 alternativ. Det ena är en reklamkampanj på 300 000 kr under 2005.
kampanjen beräknar man ska öka täckningsbidraget med 100 000 kr per år under 4 år. Det
andra alternativet är att delta i utställningar och sända ut säljbrev. Kostnaden för detta
beräknas till 200 000 kr under 2005 och effekten att täckningsbidraget ökar med 50 000
per år under närmsta 5 åren.
Payoff för annons kampanjen resp utställning och brev?
1. Annonskampanjen: 300 000 / 100 000 = 3 år
2. Utställning och brev: 200 000 / 50 000 = 4 år
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
PAY OFF METODEN
Beslutsregler:
1. En investering är lönsam om pay –off tiden inte överstiger den tid företaget ställt upp som
krav
2. Det investeringsalternativ som har kortast pay off tid är lönsammast
Fördelar:
- Enkel metod
Nackdelar:
- Är kortsiktig, tar inte hänsyn till konsekvenser efter återbetalningstiden
- Tar inte hänsyn till någon ränta därmed det mer reella värdena av betalningsflödena
Denna metod kan vara lämplig som en första grovsållningsverktyg. Metoden bör
kompletteras med en annan kalkylmetod.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
En mer fullständig investeringskalkyl tar hänsyn till och jämför alla betalningsströmmar som
investeringen förväntas medföra. Man tar då hänsyn till 2 faktorer:
1. Grundinvesteringen uppkommer inte vid samma tidpunkt som framtida in- oh utbetalningar
2. Räntekostnaden beräknas inte på hela grundinvesteringsbeloppet under hela den
ekonomiska livslängden (då beloppet minskar under åren i och med värdeminskningen)
Två investeringskalkylmetoder som tar hänsyn till dessa båda faktorer är
Nuvärdemetoden och Annuitetsmetoden.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
NUVÄRDEMETODEN (KAPITALVÄRDEMETODEN)
Man räknar med denna metod på nuvärdet av alla inbetalningsöverskotten, detta innebär att
alla betalningsflöden ”återförs” till nutid som är tidpunkten för när själva investeringstillfället
inträffar.
Principen bygger alltså på att framtida in- och utbetalningar har ett lägre värde än om de skulle
uppstått idag. Att räkna om framtida belopp till nuvärde kallas att även att diskontera beloppen
vilket görs med hjälp av en kalkylränta.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
NUVÄRDEMETODEN (KAPITALVÄRDEMETODEN)
Tillvägagångssätt:
1. Bestäm värdet på grundinvesteringen (G)
2. Bedöm ekonomisk livslängd (n)
3. Beräkna värdet på årliga inbetalningsöverskott (a) samt på eventuellt restvärde
4. Beräkna nuvärdet av alla framtida inbetalningsöverskott
5. Beräkna nuvärdet genom att subtrahera G från summan av nuvärdena.
FORMEL
Nuvärdet av Investeringen = Nuvärdet av de årliga a + Nuvärdet av restvärdet – G
Diskkonteringen sker med hjälp av nuvärdetabeller (se slutet av boken)
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
NUVÄRDEMETODEN (KAPITALVÄRDEMETODEN)
Exempel,
Nuvärdet av 100 000 kr som har en ekonomisk livslängd på 5 år och med en kalkylränta på
10%. Blir enligt tabell en nuvärdefaktor på 0,6209.
Nuvärdet på investeringen = 100 000 * 0,6209 = 62 090 kr.
100 000
Kr 62 090
Tid (år) 0
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
5
Investeringskalkylering
NUVÄRDEMETODEN (KAPITALVÄRDEMETODEN)
Nuvärdemetoden är bäst att använda vid olika ekonomiska livslängder och använda den
kortaste livslängden som jämförelsegrund.
Beslutsregler:
-
En investering är lönsam om nuvärdet/kapitalvärdet av investeringen är positiv
-
Det investeringsalternativ är lönsammast som har högst positivt nuvärde/kapitalvärde
-
Vid investeringsbeslut med negativa inbetalningsöverskott ä det investeringsalternativ
fördelaktigast som har lägst negativt nuvärde/kapitalvärde
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
ANNUITETSMETODEN
Annuitetsmetoden är en variant av Nuvärdesmetoden men istället för att diskontera som vi
nuvärdemetoden alla in- och utbetalningar till en bestämd tidpunkt så fördelar man
grundinvesteringen jämnt över den ekonomiska livslängden i lika stora delar sk annuiteter.
Annuitetsmetoden analyserar alltså betalningsströmmarna ett genomsnittligt år medans
nuvärdemetoden tittar på alla betalningars enskilda värde vid respektive år.
FORMEL
Annuitet av investeringen = Inbetalningsöverskott per år – Annuiteten av (G – restvärdet)
Annuiteterna beräknas med hjälp av en annuitetsfaktor i en tabell.
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
ANNUITETSMETODEN
Exempel,
Annuiteten per år för en investeringsutgift på 100 000 kr, med en ekonomisk livslängd på 5 år
och med 10% ränta blir enligt tabell en annuitetsfaktor på 0,26380.
Annuiteten blir därmed: 100 000 * 0,26380 = 26 380 kr per år. Den sammanlagda
kapitalkostnaden blir därmed 5* 26 380 = 131 900 kr.
100 000
kr
Årliga kapitalkostnader
26 380 26 380
Tid (år)0
1
2
26 380
26 380
26 380
3
4
5
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
Investeringskalkylering
ANNUITETSMETODEN
Annuitetsmetoden ger alltså svar på vilket överskott respektive underskott en investering
förväntas ge varje år under den ekonomiska livslängden.
Annnuitetsmetoden är lämplig att använda när man ska välja mellan alternativ som har olika
ekonomisk livslängd tex valet att köpa en ny bil eller fortsätta köra den gamla ett tag till.
Metoden kan i princip användas vid alla frågor av typen ”ska vi byta nu eller vänta?”
Vid olika stora inbetalningsöverskott per år måste först diskontering till nutidpunkten göras
innan de kan fördelas i annuiteter över livslängden
Beslutsregler
- En investering är lönsam om den årliga annuiteten av investeringen är positiv
- det investeringsalternativ är lönsammast som har störst positiv årlig annuitet av investeringen
© ECC. Ej tillåtet att spridas.
