Område 4: Inkomst och Arbete
1. Inkomster och försörjning
2. Arbetsmarknad
3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation
4. Det obetalda arbetet
4.1 Inkomster och försörjning
• Mål: Malmö stad ska aktivt verka för att möjliggöra en ekonomiskt
skälig levnadsnivå för alla och minska de ekonomiska skillnaderna
mellan hushållen
– Åtgärd: Kommunen följer upp den fördelningspolitiska utvecklingen i
staden och vidtar åtgärder för att minska och mildra dess oönskade
effekter
– Åtgärd: Inled en diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för
nationellt försörjningsstöd
4.2 Arbetsmarknad
• Mål: Malmö stad skall aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen
av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb
– Åtgärd: Satsa på en integrerad modell för sysselsättnings- och
välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala
(socialtjänst m.fl.) instanser
– Åtgärd: Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år
Inkomster och försörjning
Hur ser försörjningsvillkoren ut
för stadens befolkning?
• Förvärvsgrad
• NEET – varken i arbete eller studier
• Det dolda Malmö – saknar helt inkomster
• Inkomstfördelning
• Inkomstfattigdom och försörjningsstöd
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Förvärvsgrad i Malmö.
Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö
och riket 2000 – 2010.
Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö födda
i Sverige eller utlandsfödda 2000-2010.
Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö 2008.
Arbetsför ålder 18-64 år.
Saknar inkomster
från arbete och studier
Inkomster från arbete och
studier
Summa
Disponibel inkomst under
60 % av medianinkomst
Disponibel inkomst minst
60 % av medianinkomst
Totalt
20 565
12 609
33 174
Andel EU-fattiga:
11,8 %
7,2 %
19,1 %
29 730
111 156
140 886
Riket:
1990 7,4
2000 9,3
2008 13,2
17,1%
63,9 %
80,9 %
50 295
123 765
174 060
28,9 %
71,1 %
100,0 %
Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= 12 022 år 2008)
Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga (”risk-of-poverty”) varit 62 317 eller 33,5 %
Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Malmö:
1990 32,7 / 34,4
2000 23,8 / 26,7
2008 28,9 / 33,5
Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9.
Ginikoefficient 18-64 år med disponibel inkomst.
Förändring av inkomstfördelning:
Riket (90-09) från 0,22 till 0,32
45 % ökning
Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35
57 % ökning
Malmö avviker i synnerhet från
2005 och framåt.
Differens 2008: Riket 0,314
Malmö 0,352
Diff:
0, 038
+ 12 %
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Observera att personer med noll eller
negativ disponibel ink. inte är
medräknade i Malmömaterialet.
SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk
och etnisk profil 1990 och 2008.
Gult: resursstarka/svenskdominerade områden
Grönt: blandade områden
Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden
Två rapporter till Malmökommissionen
http://www.malmo.se/Kommun--politik/Kommission-for-ett-socialt-hallbart-Malmo/Underlag-och-rapporter.html
Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom
Anna Angelin, Socialhögskolan, LU
Tapio Salonen, MAH
Skälig levnadsnivå i Malmö - Om handläggning
och bedömning av socialbidragsärenden
Torbjörn Hjort, Socialhögskolan, LU
Barnfattigdom i Malmö och riket 2000 – 2009.
Andel av samtliga barn.
Barnfattigdom i Malmö efter stadsdelar 2009.
Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö och riket
efter föräldrars bakgrund och familjeförhållanden år 2009.
I procent.
Ekonomiskt bistånd i Malmö fram till 2011.
Miljoner SEK i ekonomiskt bistånd
I Malmö 1999 – 2011.
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd
efter biståndsmånader/år 2001-2011.
Långvariga:
2000 40 %
2011 44 %
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Stor andel långvariga biståndshushåll
• Socialbidragets utformning har konstruerats för att utgöra
en tillfällig övergångslösning under de mer kortvariga
ekonomiska kriser som kan uppstå i ett hushåll. Långvariga
socialbidragstagares levnadsnivå blir därmed mycket låg.
• De långvariga socialbidragshushållen ökar i omfattning.
Under 2011 var nära 45 procent av biståndshushållen i
Malmö långvariga.
Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan
Intervjuer med socialtjänsten i Malmö
Intervjubaserad studie: 10 handläggare och 10 chefer
inom varje stadsdelsförvaltning, totalt 20 intervjuer.
Tre övergripande teman:
1. Organisering och handlingsutrymme, såväl vad gäller verksamhet som
enskild handläggare.
2. Uppfattningar om riksnormen: nivåer, konstruktion och utveckling.
3. Förhållningssätt till ansökningar över norm.
Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan
Uppfattningar om riksnormen
• Halkat efter allmänna inkomstökningar
• Byggd på en idé om kortvarighet
• Fattigdomsförstärkande
• Svårt att hantera som handläggare
Ansökningar över norm
• Ansökningar varierar beroende på
sammanhang
• Variationer i arbetsgruppen
• Handlingsutrymme – moraliskt respektavstånd
• Vad är ett professionellt beslut?
• Vem snarare än vad?
• Förebyggande och fostrande avslag
• Barnperspektiv
Insatser för att bekämpa barnfattigdom
• Ett statligt eller kommunalt ansvar?
•
-
Strategier för att reducera barnfattigdom:
Lindra effekter – åtgärda orsaker?
Reaktiva eller proaktiva insatser?
Selektiva eller generella åtgärder?
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
1.1 Barnfamiljernas ekonomiska villkor i
Malmö
• Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera den helt
– Åtgärd: Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att
minska barnfattigdomen
– Åtgärd: Inrätta ett kommunalt familjestöd
– Åtgärd: Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med
långvarigt försörjningsstöd
– Åtgärd: Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för
barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och
kulturaktiviteter
Rekommendation
Halvering av barnfattigdomen fram till 2020.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Prognos
Antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö baserat
på oförändrad respektive halverad nivå fram till år 2020.
HÄLSA OCH SAMHÄLLE
