Frågor och svar om
barnfattigdom i Sverige
Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige?
Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard.
Rädda Barnen har velat uppmärksamma vad detta innebär i ett välfärdsland som
Sverige och hur denna rättighet efterlevs här. Vi har kopplat detta till artikel 2, som
säkerställer att inget barn ska diskrimineras på grund av sin eller sina föräldrars
sociala status och artikel 4 - staten ska säkerställa att alla rättigheter i
Barnkonventionen uppfylls för alla barn i landet ”till det yttersta av sina tillgängliga
resurser” .
Hur mäter vi barnfattigdom?
Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom
under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen:
någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette
socialbidrag);
eller har s.k. låg inkomststandard, dvs. familjens inkomster täcker inte
nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar
Vad är skillnaden mellan absolut och relativ fattigdom?
Sverige har ingen officiell definition av fattigdom. Fattigdom är ett komplext
begrepp som innefattar mycket olika aspekter. Det går därför inte att alltid
använda ett enda sorts mått när man diskuterar barnfattigdom. Rädda Barnen
använder definitionen ovan när vi mäter hur många barn som lever i fattigdom.
Detta för att vi anser att dessa mått kan relateras till vad som menas med ”skälig
levnadsstandard” i enlighet med Barnkonventionen artikel 27, samt att det är
beständiga mått som möjliggör att se utvecklingen över tid, då dessa inte är
beroende av övriga befolkningens inkomstökningar eller – minskningar.
När man däremot ska se på vilka åtgärder som har effekt på barnfamiljers
ekonomi, måste man använda ett relativt fattigdomsbegrepp, för att kunna se vilken
ekonomi familjen skulle haft utan åtgärden och också för att kunna jämföra
situationen mellan olika inkomstgrupper. Rädda Barnen använder då oftast EU:s
definition av ”at risk of poverty”, vilket är en inkomst under 60 % av
medianinkomsten i landet.
I fördjupningsstudien, Välfärd - inte för alla, om den ekonomiska familjepolitiken,
har vi använt det relativa måttet 60 % av medianinkomsten för att kunna se vilken
effekt den ekonomiska familjepolitiken har på barnfamiljers ekonomi och om dess
fattigdomsreducerande effekt avtagit. Detta hade vi inte kunnat se om vi använt
Rädda Barnens vanliga mått. Dessutom var vi begränsade av vilken statistik som
finns tillgänglig.
OR
FRÅGOR OCH
SVAR
Tycker Rädda Barnen att försörjningsstödet är för lågt eftersom vi anser att det
är ett mått på fattigdom?
Vi har inte någon åsikt om försörjningsstödets riksnorm. Däremot anser vi att om ett
barn lever i en familj som är tvungen att söka försörjningsstöd för att klara sina
utgifter, så har man så pass knapp ekonomi så att man sannolikt har svårt att få
pengarna att räcka till det nödvändigaste. Tanken med försörjningsstödet är att det
ska vara ett tillfälligt stöd i en akut situation. Tyvärr ser vi dock idag att det långvariga
beroendet av försörjningsstöd ökar, vilket tyder på att dessa familjer får svårare och
svårare att få ett arbete och klara sin egen försörjning.
Försäkringskassan 17 juni 2011:
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2011juni/flerlangvarigamottagareavekonomisktbi
stand
Varför finns det fattiga barn i Sverige?
I mångt och mycket beror det på att dessa barns föräldrar inte har arbete/inte kan
arbeta. Det är väldigt låg andel av barnen som lever i fattigdom som har föräldrar som
arbetar. När det är så, handlar det i många fall om föräldrar som arbetar deltid.
Att föräldrar inte kan arbeta kan bero på mycket. Det kan handla om sjukdom eller
att man som ungdom eller nyanländ inte kommit in på arbetsmarknaden.
Vilka grupper av barn löper högst risk för att leva i ekonomisk utsatthet?
Genom alla år vi har studerat barnfattigdomen i Sverige (1991-2010) så är det tre
grupper av barn som alltid har högst risk:
Barn till ensamstående föräldrar
Barn till utrikes födda föräldrar
Barn till unga föräldrar
Är det så konstigt att man har det svårt ekonomiskt när man precis har
kommit till ett nytt land som flykting?
Barnfattigdomen bland nyanlända är betydligt högre än riksgenomsnittet, det är sant
(69,4 % mot 13 %) och inte så överraskande. Det vi dock kan se är att denna
överrepresentation fortsätter även efter att man har varit i Sverige i upp
till 10 år:
3-5 års vistelsetid –52,5%
6-9 års vistelsetid – 35,3 %
10 års vistelsetid – 20,4 %
I vår statistik finns inte heller asylsökande och papperslösa barn, som ännu inte fått
uppehållstillstånd, med. Detta är en stor grupp barn som med största sannolikhet
skulle falla in i vår definition av barnfattigdom.
FRÅGOR OCH
SVAR
Vad ska ingå i en handlingsplan? Hur ska den se ut?
Rädda Barnen vill se en nationell handlingsplan, och även lokala handlingsplaner i
kommunerna, som tar ett helhetsgrepp på barnfattigdomsproblematiken. En
handlingsplan ska innehålla en beskrivning av hur barnfattigdomen ser ut i
landet/kommunen. Här är det viktigt att man tar hänsyn till barns egna upplevelser
av att växa upp i en ekonomiskt utsatt situation.
Därefter ska man samla alla åtgärder som måste till för att minska barnfattigdomen.
Det kan handla om insatser på lång sikt som rör arbetsmarknadspolitik, integration,
socialförsäkringar och den ekonomiska familjepolitiken. Det gäller också kortsiktiga
lösningar, framförallt på kommunal nivå, som minskar konsekvenserna av att leva i
fattigdom för barn, såsom förbud mot avgifter i skolan och kommunala
musikskolan, förebyggande av vräkningar av barn, fritidsgårdar och
fritidssysselsättningar, barnperspektiv i försörjningsstöd med mera.
Det väsentliga med att samla alla åtgärder på detta sätt är att säkerställa att man
vidtar de olika åtgärderna utifrån ett barnrättsperspektiv och ett barnperspektiv.
Önskvärt är att man innan man skriver in vilka åtgärder man ska vidta, framförallt
på lokal nivå, har pratat med barn för att höra vad de tycker att man bör göra.
Dessa åtgärder ska ha tydliga mål och aktiviteter, tidsbestämmas, resurstillsättas
(såväl finansiella som personella resurser) samt säkerställa att man har ett
uppföljningssystem i handlingsplanen.
Vad kan man konkret på kommunal nivå göra för att minska
barnfattigdomen och dess konsekvenser?
Anta en kommunal handlingsplan som tar ett helhetsgrepp om frågan
(se stycket ovan om handlingsplan på nationell nivå)
Säkerställ ett barnperspektiv i utredningar om försörjningsstöd, så att bl.a.
kostnaderna för barns fritidsaktiviteter ingår i försörjningsstödet, och att
barnen hörs vid utredningar om detta
Inga avgifter i skolan
Minst två timmars lärarledd läxhjälp i veckan för alla elever
Säkerställ att det finns fritidsgårdar i alla områden i kommunen
Inför avgiftsfria fritidsaktiveter
Se till att det finns meningsfulla kostnadsfria aktiviteter för barn och
ungdomar under skolloven
Ha som målsättning att inga barn ska vräkas
Förskola på obekväm arbetstid
Gör barnkonsekvensanalyser inför varje beslut
FRÅGOR OCH
SVAR
Är det inte missvisande när de som arbetar i andra länder får ”låg
inkomststandard” och är med i vår statistik?
Rädda Barnen använder sig av svensk offentlig statistik när vi tar fram våra rapporter
om barnfattigdom. Denna statistik har en del brister som tyvärr även drabbar Rädda
Barnens siffror. De som arbetar i andra länder har ingen registrerad inkomst i
Sverige och därför finns denna kategori med. Rädda Barnen är medvetna om
problemet med gränspendlare och vi skriver om detta i årsrapporten 2012:2. Den
gruppen påverkar dock inte siffrorna i stort, och de kan därför ses som tillförlitliga.
Dessutom finns en viss underskattning i Rädda Barnens statistik genom att de
familjer med som lever med löneutmätning eller skuldsanering, där familjen under 5
år måste leva på existensminimum har en registrerad inkomst och därmed inte
räknas som fattiga
Barnfattigdomen har ökat ett par år och nu minskar den. Varför är det så?
Det vi kan se från 90-talet och även nu i slutet på 00-talet är att andelen barn i
fattigdom tydligt följer den ekonomiska situationen i landet och omvärlden. I tid av
ekonomisk kris så ökar barnfattigdomen, medan den sjunker när ekonomin i landet
går bra. Det behöver inte ha att göra med vilket parti som styr landet. Under hela
2000-talet såg vi en sjunkande barnfattigdom – samtidigt blomstrade Sverige
ekonomiskt. 2008 slog den ekonomiska krisen till internationellt och påverkade även
Sverige, vilket fick som konsekvens att barnfattigdomen ökade det året och fortsatte
under 2009, då Sverige hade en djup ekonomisk svacka. Samma tendens såg vi på 90talet, vilket ledde till att barnfattigdomen i slutet av den krisen var på de högsta
nivåerna någonsin, 1997 låg barnfattigdomen på över 22 %. Den svenska ekonomin
har nu hämtat sig något, men osäkerheten är stor inför hur det kommer att se ut de
närmaste åren.
Varför har fattigdomen ökat/minskat i vår kommun?
Eftersom de bakomliggande orsakerna till barnfattigdom kan variera lokalt behöver
varje kommun själv ta reda på vad som orsakat ökningen/minskningen. Förslagsvis
kan man prata med kommunens beslutsfattare samt använda den mall för
kartläggning som Rädda Barnen har tagit fram. Rädda Barnens lokalföreningar kan
gärna uppmuntra beslutsfattarna i kommunen att göra en egen analys av
problematiken med barnfattigdom, dess orsaker och konsekvenser. Utifrån denna
analys kan man sedan arbeta fram en handlingsplan för att minska den ekonomiska
utsattheten bland barn i kommunen.
FRÅGOR OCH
SVAR
Vad kan jag göra för att hjälpa fattiga barn?
Det första är att se till att man själv och ens omgivning är medvetna om att alla
barn inte har samma ekonomiska situation och vara den som t.ex. sätter stopp
för insamlingar till läraren där alla föräldrar förväntas bidra med t.ex. 50 kr.
Man kan istället föreslå att man gör en anonym insamling där alla lägger vad man
själv kan och vill. Då slipper den som inte har råd att vara den som tar ett sådant
initiativ.
Man kan ta kontakt med skolor lokalt och informera om vilka konsekvenser som
följer av barnfattigdom och påverka dem att sluta ta ut avgifter för utflykter mm,
och att man t ex säkerställer att det finns tillgång till cyklar, skridskor, skidor,
datorer osv., som kan behövas i undervisningen och där skolor idag utgår från att
alla barn har detta. Rädda Barnen anser att det är bra med utflykter och
friluftsdagar som en del i undervisningen, men det är viktigt att skolans
huvudman står för kostnaderna. Då det inte är möjligt kan klassen uppmuntras
att gemensamt göra insamlingar genom att t ex panta burkar eller sälja kakor så
att ingen behöver bidra med pengar hemifrån.
Kan jag ge pengar till Rädda Barnen för att hjälpa fattiga barn?
Du är varmt välkommen att antingen bli medlem (200 kr/år), eller bli givare och
på så sätt stötta vårt arbete mot barnfattigdom. Du som blir medlem kan
engagera dig i någon av Rädda Barnens drygt 200 lokalföreningar runt om i landet
och på så sätt vara med oss och påverka för en förbättrad situation för barn i
ekonomisk utsatthet. Rädda Barnen har ingen fond som barn kan söka medel
från för sådant de inte själva har råd med, utan Rädda Barnen arbetar med
påverkansarbete för att säkerställa att stat och kommuner tar sitt ansvar i
enlighet med Barnkonventionen och säkerställer alla barns rätt till en skälig
levnadsstandard.
Varför gör inte Rädda Barnen något för att hjälpa barnen ekonomiskt?
Rädda Barnen anser att det är statens (och kommunernas) ansvar att säkerställa
att Barnkonventionen efterlevs. Det är inte vår uppgift att gå in och ta statens
ansvar och t ex dela ut bidrag till enskilda barn och familjer.
Många av våra lokalföreningar arbetar med flera direktstödsverksamheter så som
läxhjälp, gratis fritidsaktiviteter, lovverksamheter, utlåning av fritidsmaterial mm.
De arbetar också mycket med informationsspridning, kommunala
undersökningar och påverkansarbete på de aktörer som påverkar barn
levnadsvillkor lokalt. Ofta får de kommunala bidrag för att genomföra detta.
Resultatet av aktiviteterna kan användas i vårt påverkansarbete.
FRÅGOR OCH
SVAR
Vi arbetar med att påverka beslutsfattare så att alla barn i hela landet får sin rätt
till skälig levnadsstandard. Det kan till exempel handla om att se till att utsatta
barn och familjer får tillräcklig information från myndigheterna om vilket stöd de
faktiskt har rätt till. Många familjer känner inte till att de kan få bidrag för glasögon
till barnen genom landstinget eller till barnens fritidsaktiviteter genom kommunens
försörjningsstöd. Rädda Barnen jobbar också med det civila samhället och hållbar
utveckling i områden där vi kan se ett ökat socialt utanförskap och hög andel
barnfattigdom (På lika villkor). Målet är att skapa ett långsiktigt lokalt engagemang
för barns rättigheter. Detta görs bland annat genom verksamheter som
ungdomsgrupper och föräldragrupper med fokus på lokalt ägandeskap av
engagemanget.
Jag har läst att SCB och Socialstyrelsen har helt andra siffror för
barnfattigdomen i min kommun. Varför?
I undersökningen Sociala jämförelser om barn- och ungdomsvård, som
publicerades 6 mars 2012, finns andelen barn i ekonomisk utsatthet med som ett
jämförelsetal (undersökningen handlar i övrigt om kommunernas verksamhet inom
området social barn- och ungdomsvård). Den studien använder ett annat mått på
barnfattigdom, nämligen EU-måttet för ”risk författigdom”, då den som har en
inkomst som understiger 60 % av medianinkomsten i ett land anses fattig.
Men, är inte arbete det enda sättet att lyfta folk ur fattigdom? Varför talar
vi om den ekonomiska familjepolitiken?
Arbetsmarknadspolitiska insatser tillsammans med integrationspolitik,
utbildningspolitik, familjepolitik m.m. är det som kan bidra till att långsiktigt sänka
nivåerna av barnfattigdom. Men det kommer alltid att finnas människor som av
olika anledningar inte förmår etablera sig eller stanna kvar på arbetsmarknaden.
Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard, och inget barn får diskrimineras på
grund av sina föräldrars ekonomiska situation. Staten har ett ansvar att stötta de
föräldrar som inte själva förmår förse sina barn med denna skäliga
levnadsstandard. En del av det stödet utgörs av den ekonomiska familjepolitiken
(generella och behovsprövade bidrag, samt försäkringar).
Varför är siffrorna så gamla?
Offentlig statistik tar tid att framställa och har därför ungefär två års eftersläpning.
Rädda Barnen använder senast tillgängliga uppgifter från Statistiska Centralbyrån
(SCB) och bearbetar dessa, vilket också tar lite tid. Tyvärr går det inte att göra
rapporterna mer aktuella än så.
FRÅGOR OCH
SVAR
Hur mycket pengar handlar det om?
Låg inkomststandard: För 2010 var gränsvärdet 11 453 SEK/månad för ett
hushåll med en vuxen och ett barn och 17 457 SEK/månad för en familj med två
vuxna och två barn. Alla familjer med en disponibel inkomst, d.v.s. de inkomster
de har netto när alla skatter, bidrag och förmåner räknats in, under dessa
gränsvärden har en inkomststandard som räknas som ”låg”.
Försörjningsstöd: Riksnormen, fastslagen av regeringen, per månad för år 2010
var följande:
1. Personliga omkostnader
Ensam vuxen
Samboende vuxna
Barn under 1 år
Barn 1 – 2 år
Barn 3 år
Barn 4 – 6 år
Barn 7 – 10 år
Barn 11 – 14 år
Barn 15 – 18 år
-2 800 kr
-5 060 kr
-1 650 kr
-1 880 kr
-1 540 kr
-1 880 kr
-2 100 kr
-2 410 kr
-2 710 kr
2. Gemensamma hushållskostnader
1 person
2 personer
3 personer
4 personer
5 personer
6 personer
7 personer
-880 kr
-990 kr
-1 240 kr
-1 420 kr
-1 620 kr
-1 850 kr
-2 020 kr
Riksnormen för försörjningsstödet ska motsvara summan av de personliga
kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma
hushållskostnaderna. För de två typfamiljer som kommer att illustrera olika mått
och kriterier i denna studie innebär detta:
Typfamilj 1. Familjen Olsson som består av Kerstin som är ensamstående
vårdnadshavare med ett barn, Caroline, 8 år. Riksnorm: 5 890 kr. Därtill
tillkommer beräkning av faktisk boendekostnad och andra eventuella godkända
utgifter. Med en boendekostnad på 4 700 kr/månad blir familjen berättigade till
försörjningsstöd ifall deras inkomster (efter skatt) understiger 10 590 kr/månad
under år 2009.
FRÅGOR OCH
SVAR
Typfamilj 2. Familjen Karlsson som består av Hans och Gunilla med barnen Jens, 7
år och Johan, 16 år. Riksnorm: 11 290 kr. Därtill tillkommer beräkning av faktisk
boendekostnad och andra eventuella godkända utgifter. Med en boendekostnad på
5 800 kr/månad blir familjen berättigade till försörjningsstöd ifall deras inkomster
(efter skatt) understiger 17 090 kr/månad under år 2010.
”Jag tycker att det är jobbigt
att säga att jag inte har råd,
även om jag borde vara van.”
Pojke 13 år, Allanprojektet
GARANTIELEVHÄLSAN
ELEVHÄLSAN
BARN- NIVÅN
ELEVHÄLSAN
MISSHANDEL
ELEVHÄLSAN
