Esa Iivonen
Nordisk konferens om BARNFATTIGDOM
Stockholm 19.3.2014
Barnfattigdom i Finland
och effekterna på barns
utveckling
Fattigdom är skadligt för barns utveckling
och välbefinnande (1)
•
Familjens medellöshet minskar barnets möjligheter
att delta i aktiviteter och göra likadana val som andra i samma
livsmiljö.
•
Konsumtionen spelar en allt större roll i barns och ungas liv.
Barn och unga jämför med varandra vad de har och vad de inte
har.
•
Fattigdom leder till utanförskap, minskad delaktighet,
skamkänslor samt inverkar negativt på hälsan.
2
Fattigdom är skadligt för barns utveckling
och välbefinnande (2)
•
Enligt amerikanska forskningar har fattigdom negativa följder
på barns inlärningsförmåga.
•
I USA spelar familjens inkomstnivå stor roll i den ungas
utveckling.
•
Fattigdom har en negativ inverkan på barns och ungas hälsa och
beteende.
•
En dålig socioekonomisk ställning går i arv till följande generation.
Reija Paananen, Tiina Ristikari, Marko Merikukka, Antti Rämö, Mika Gissler: Lasten ja nuorten hyvinvointi
Kansallinen syntymäkohortti 1987 tutkimusaineiston valossa; THL 2012
3
Fattigdom är skadligt för barns utveckling
och välbefinnande (3)
•
Barn i familjer som har det ekonomiskt svårt oroar sig
för familjens ekonomi.
•
Föräldraskapet är inte statiskt och resurserna varierar.
•
Familjens ekonomiska bekymmer belastar föräldrarna och
utgör en risk för hur bra föräldrarna klarar av vardagen.
4
Forskning kring den nationella
födelsekohorten 1987 (1)
•
Alla de cirka 60 000 barn som föddes i Finland år 1987 har följts upp i
en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd ända från
fostertiden fram till slutet av år 2008.
•
När man talar om ungas problem glömmer man ofta att ojämlikhet
och utslagning är fenomen som ofta har sitt ursprung i tidigare
livsskeden.
•
Levnadsförhållandena under barn- och ungdomen, uppväxtmiljön
och faktorer som anknyter till familjen påverkar på många sätt
individens uppväxt och utveckling.
Reija Paananen, Tiina Ristikari, Marko Merikukka, Antti Rämö, Mika Gissler: Lasten ja nuorten hyvinvointi
Kansallinen syntymäkohortti 1987 tutkimusaineiston valossa; THL 2012
5
Forskning kring den nationella
födelsekohorten 1987 (2)
•
Undersökningen visar att förhållandena under barndomen
påverkar resten av livet på många sätt.
•
Om familjen har ekonomiska problem så påverkar det avsevärt
barnets senare välbefinnande och kan till och med ge upphov till
psykiska problem.
Reija Paananen, Tiina Ristikari, Marko Merikukka, Antti Rämö, Mika Gissler: Lasten ja nuorten hyvinvointi
Kansallinen syntymäkohortti 1987 tutkimusaineiston valossa; THL 2012
6
Forskning kring den nationella
födelsekohorten 1987 (3)
•
Forskningen visar att föräldrarnas utbildning, socioekonomiska
och ekonomiska ställning inverkar kraftigt på barnens och ungas
välbefinnande.
•
Föräldrarnas låga utbildning och låga socioekonomiska ställning
är i relation till hur dåligt barnen mår.
•
I synnerhet familjens ekonomiska problem avspeglas i den ungas
välbefinnande.
Reija Paananen, Tiina Ristikari, Marko Merikukka, Antti Rämö, Mika Gissler: Lasten ja nuorten hyvinvointi
Kansallinen syntymäkohortti 1987 tutkimusaineiston valossa; THL 2012
7
Forskning kring den nationella
födelsekohorten 1987 (4)
•
Vikten av förebyggande service och service som stöder
välbefinnande framhävs då man vill hindra att problem går i arv.
•
Åtgärderna för att förebygga utslagning kommer för sent. Inom
service för vuxna bör man alltid utreda barnens situation och
föräldrarnas behov av stöd i föräldraskapet.
•
Barns och ungas välbefinnande byggs i vardagen. Det är av yttersta
vikt att uppväxtmiljöerna så som förskola, skola och hobbyer stöder
barnens välbefinnande och stärker förebyggande faktorer.
8
Barn och unga oroar sig över familjens
ekonomi
•
Mannerheims Barnskyddsförbund gjorde i samarbete med
tidningen Kotivinkki år 2010 en enkät där man frågade
13-18 -åringar om hur de upplevt familjens ekonomiska problem.
•
Barnen upplevde att de själva oroar sig över hur pengarna
räcker till mer än föräldrarna. En dålig ekonomisk situation i
familjen anstränger relationerna inom familjen och påverkar
humöret.
•
Barnen upplevde rädsla, ångest och oro men även skuldkänslor.
De vågade inte be om sådant de behövde och kände skuld över att
föräldrarna inte kunde skaffa det som de behövde.
9
Ekonomisk ojämlikhet i barnens vardag (1)
•
Folkpensionsanstalten har i en undersökning analyserat
hur ekonomisk ojämlikhet framträder i barnens vardag.
Undersökningen fokuserade på barn i klass 5 och 8.
•
Ekonomisk ojämlikhet påverkade främst
konsumtionsmöjligheterna.
•
Barn lägger märke till klädval, antal saker någon har,
märken, åldern och modellen på bl.a. telefoner.
Mia Hakovirta ja Minna Rantalaiho:
Taloudellinen eriarvoisuus lasten arjessa, Kela 2012
10
Ekonomisk ojämlikhet i barnens vardag (2)
•
Konsumtion är en del av barnens vardag och det ställs vissa
förväntningar på hur man ska konsumera.
•
Ekonomisk ojämlikhet kan i värsta fall leda till utslagning,
utestängning från gruppen och mobbning.
•
Enligt barnen kan man bli mobbad både ifall man är ”rik” eller
”fattig”. Riskerna att bli mobbad är större ifall de ekonomiska
resurserna är avsevärt lägre än de andras.
Mia Hakovirta ja Minna Rantalaiho:
Taloudellinen eriarvoisuus lasten arjessa, Kela 2012
11
Ekonomisk ojämlikhet i barnens vardag (3)
•
Barnets välbefinnande påverkas avsevärt av hur andra barn i samma
ålder ser honom eller henne.
•
Barn i familjer som har det bättre ställt har således mer möjligheter
och har lättare att få kompisar eftersom resurserna gör honom eller
henne intressant och han eller hon kan reglera andras
förhållningssätt.
•
Barn som har sämre ekonomiska resurser har även sämre
möjligheter att ändra på den bild andra har av honom eller henne.
Mia Hakovirta ja Minna Rantalaiho:
Taloudellinen eriarvoisuus lasten arjessa, Kela 2012
12
Barnfamiljer i brödköer
•
I Finland har man undersökt barnfamiljer som utnyttjat brödköer.
•
Mammor som intervjuats i undersökningen poängterade att brist
på pengar delar in människor i olika grupper.
•
Mammorna ville skydda sina barn från upplevelser om fattigdom
och de var mycket uppfinningsrika i vardagen.
•
Mammorna upplevde att brist på information avskärmade dem
från gemenskapen och från servicen.
Kuka käy leipäjonossa? Pääkaupunkiseudun ruoanjakotutkimuksen tuloksia. Saija Turunen, Maria Ohisalo, Vlada
Petrovskaja ja Anna-Kaisa Tukiala. Soccan työpapereita 2012:1
13
Orsaker till barnfamiljers fattigdom (1)
•
Föräldrarnas arbetslöshet. Observera att i varannan fattig barnfamilj
arbetar föräldern medan i fattiga hushåll utan barn är arbetslöshet
vanligt.
•
Kortvariga jobb, snuttjobb som varvas med arbetslöshet och låg
inkomstnivå.
•
Arbetslöshet och en dålig placering på arbetsmarknaden förklaras bl.a.
av en låg utbildningsnivå och arbetslivets förändringar. 15 % av
föräldrarna i fattiga barnfamiljer har högskoleutbildning.
Hannele Sauli, Minna Salmi ja Johanna Lammi-Taskula: Kriisistä kriisiin – lapsiperheiden toimeentulo 1995-2009,
Yhteiskuntapolitiikka 2011:5
14
Orsaker till barnfamiljers fattigdom (2)
•
•
Ensamförsörjande har en tredubbel chans att bli fattiga
Fattiga barnfamiljer är ofta småbarnsfamiljer. I fattiga barnfamiljer
finns det oftare barn under skolåldern än i icke-fattiga barnfamiljer.
•
I fattiga barnfamiljer finns det klart oftare tre eller fler barn än i
barnfamiljer med medelinkomst.
•
Inkomstöverförningarnas andel av den förfogade inkomsten är
tredubbel i jämförelse med andra barnfamiljer.
•
Realvärdet på socialbidragen har sjunkit vilket påverkar på de fattiga
barnfamiljerna extra hårt.
Hannele Sauli, Minna Salmi ja Johanna Lammi-Taskula: Kriisistä kriisiin – lapsiperheiden toimeentulo 1995-2009,
Yhteiskuntapolitiikka 2011:5
15
Ensamförsörjande, småbarnsfamiljer och
storfamiljer löper risk att bli fattiga
•
120 000 barn bodde år 2011 i hushåll med små inkomster*,
vilket är 11 % av alla barn.
* Hushålls disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet (s.k. ekvivalerad penninginkomst) understiger 60 procent av medianinkomsten av de ekvivalerade disponibla
penninginkomsterna för samtliga hushåll
•
Fattigdom är tre gånger så vanligt bland familjer med bara en
försörjare i jämförelse med familjer med två försörjare.
•
•
•
Fattigdom är vanligast då familjen har barn under skolåldern.
Ju fler barn, desto större risk för fattigdom.
Ensamförsörjare är tvungna att använda sig av socialbidrag fem gånger
så ofta som familjer med två försörjare.
Tilastokeskus, Tulonjakotilasto 2011 ja THL, Toimeentulotuki 2011
Ks. pienituloisuuden määritelmä: http://www.tilastokeskus.fi/til/tjt/kas.html
16
Andelen personer i låginkomsthushåll
i Finland 1995-2011
Barnbefolkningen
Hela befolkningen
14
12
10
8
6
4
2
0
1995
2000
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Tilastokeskus, Tulonjakotilasto 2011
17
Andelen personer i låginkomsthushåll
2000-2011, procent
Ensamförsörjarhushåll
Par med barn
25
20
15
10
5
0
2000
2005
2009
2010
2011
Tilastokeskus, Tulonjakotilasto 2011, Pienituloisuus
18
Antalet hushåll med utkomstsvårigheter
2011, procent
Utkomstsvårigheter
Större svårigheter (svårt eller mycket svårt att klara sig)
47,5
20,3
24,3
17,5
8,1
Ensamförsörjarhushåll
23,7
21,5
5,1
5,6
Par med barn, det yngsta Par med barn, det yngsta Par med barn, det yngsta
under 7 år
7-12 år
13-17 år
7,9
Samtliga hushåll
Tilastokeskus, Tulonjakotilasto 2011 – Subjektiivinen toimeentulo
19
Barnbidragets och hemvårdsstödets köpkraft
är klart lägre än i mitten på 90-talet (1)
•
I Finland betalas barnbidrag för alla barn under 17 år som är
bosatta i Finland. Barnbidragets storlek per barn beror på antalet
barn i familjen. Ensamförsörjare får förhöjt barnbidrag.
•
Hemvårdsstöd betalas familjer med barn under 3 år som inte
har en kommunal dagvårdsplats. Stödet består av en
vårdpenning samt av ett vårdtillägg som är beroende av
familjens inkomster.
20
Barnbidragets och hemvårdsstödets köpkraft
är klart lägre än i mitten på 90-talet (2)
Från år 1994 till år 2011 har realvärdet på
• barnbidraget för 1 barnet sjunkit 20 %
• barnbidraget för 2 barnet sjunkit 30 %
• barnbidraget för 3 barnet sjunkit 29 %
• hemvårdsstödets vårdpenning sjunkit 26 %
• hemvårdsstödets vårdtillägg sjunkit 51 %
Barnbidragens köpkraft sjunker ytterligare när indexjusteringarna
uteblir 2013-2015.
21
Hushåll som erhållit utkomststöd
(socialbidrag) enligt hushållstyp, barnfamiljer
1995-2012, procent
Gifta/samboende par med barn
30,7 31,9 31,3 29,5
28,1 27 27,6 28,6 28,1 26,9
Ensamstående med barn
25,2
23,9 23,3 23,4 24,1 24,1 24,1 24
9,6 10,2 9,6 8,5
7,5 6,7 6,7
6,1 5,9 5,3 4,9
4,6 4,3 4,2
5
4,8 4,7 4,7
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
22
Barnfattigdom och fyra huvudprinciper
i FN:s barnkonvention (1)
De fyra huvudprinciperna i FN:s barnkonvention:
•
Artikel 2: handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen
får diskrimineras.
•
Artikel 3: anger att det är barnets bästa som ska komma i
främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet
”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är
barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska
tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
23
Barnfattigdom och fyra huvudprinciper
i FN:s barnkonvention (2)
•
Artikel 6: understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och
utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa
utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala
utvecklingen.
•
Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina
åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller
henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder
och mognad.
24
Social trygghet och levnadsstandard
i FN:s barnkonvention
•
Artikel 26: Konventionsstaterna skall erkänna rätten för varje
barn att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring
och skall vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga
denna rätt i enlighet med sin nationella lagstiftning.
•
Artikel 27: Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn
till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska,
andliga, moraliska och sociala utveckling.
25
FN-kommitténs uppmaningar och
rekommendationer gällande Finland (2011)
FN-kommittén för barnens rättigheter har 2011 uppmanat Finland att:
•
förstärka sina ansträngningar att tillhandahålla stöd till
ekonomiskt missgynnade familjer, inbegripet barn i unga familjer,
ensamstående föräldrar och familjer med många barn.
•
säkerställa rätten för alla barn till en tillräcklig levnadsstandard.
•
Kommittén rekommenderar också att Finland: vidtar de åtgärder
som behövs för en övergripande insamling och analys av uppgifter
om barn som lever i fattigdom för att den ska åtgärdas effektivt.
26
EU-kommissionens rekommendation:
Bryt det sociala arvet
•
I och med eurokrisen har barnfattigdom tagits upp på agendan i den
europeiska diskussionen.
•
EU-kommissionen har i februari 2013 gett medlemsländerna en
rekommendation om att förebygga barnfattigdom och social
utestängning:
Bryt det sociala arvet – investera i barnens framtid
European Commission Recommendation of 20.2.2013:
Investing in children – breaking the cycle of disadvantage
27
Barnfattigdom i Europa, andelen av barn
i låginkomsthushåll 2012, % (1)
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Eurostat
28
Barnfattigdom i Europa, andelen av barn
i låginkomsthushåll 2012, % (2)
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Eurostat
29
Tack!
