kapitel 3 - Story Regions

Story Regions
KAPITEL 3
Goda exempel ur verkligheten
33
Introduktion
instans, till exempel från offentligt håll, där man har velat uppnå något
I det här kapitlet presenteras elva projekt, i och utanför Europa, där
Berättandet har många syften och det visar hur berättarkonsten kan
berättandet används för att skapa delaktighet i samhället, social
bidra till utbildning och social samhörighet, men även hur det kan
samhörighet och lärande. I varje projekt används berättandet på
användas som ett verktyg i politiska kamper. Exemplen visar också
ett speciellt sätt i olika målgrupper. Det finns berättarprojekt som
att historieberättandet ofta är ett startskott för andra initiativ eller för
ger invandrare en röst, andra strävar efter att vitalisera lokala
att starta en förändring. Ofta kombineras berättartekniker med andra
samhällsgrupper genom att få människor att föra en dialog med
konstnärliga eller utbildningsmässiga metoder, vilket visar på att
varandra. Vissa projekt riktar sig till barn och genom att lära dem att
berättandet kan, men inte måste, användas som en fristående metod.
uppskatta berättandet och använda det själva, blir de ambassadörer
I förekommande fall hänvisar också varje exempel till en länk och
för berättar- och lyssningskonsten och har den med sig under
referenser där mer information kan inhämtas, samt en kontaktperson,
sin uppväxt. Genom att arbeta med metoden för barnens skull blir
för den som vill veta mer om det aktuella tillvägagångssättet.
och sökt sätt att nå ut till och kommunicera med människor (t.ex.
projekten ”Sorteerstraat” i Belgien och ”Patrimoni e Migranti” i Italien).
kraften i berättandet tillgänglig även för vuxna. Andra exempel visar
hur berättandet kan ge kraft åt missgynnade och människor med
Exemplen har samlats in genom samtal med berättare och
funktionsnedsättningar och hur det bidrar till den kulturella utbildningen.
projektarrangörer, genom efterforskningar på nätet eller genom
rapporter från arrangörerna själva. Varje exempel presenteras
34
Ett brett spektrum av olika typer av berättande presenteras, vissa
tillsammans med några vägledande frågor. Först beskrivs bakgrund,
fokuserar på personliga levnadsberättelser, andra på traditionella
mål och syften, målgrupper och genomförande, sedan fokuserar vi på
folksagor och sagoberättelser. Det finns projekt som har utvecklats
berättandets specifika roll och dess bidrag till att skapa delaktighet i
från initiativ på gräsrotsnivå eller på initiativ från berättare som
samhället. Resultaten och möjligheten att överföra metoden till andra
ville hjälpa andra med sin konst, andra har beställts från en högre
regioner eller utbildningsområden diskuteras också.
Story Regions
Berättelser om migration
på Red Star Line Museum
Antwerpen, Belgien
som helst (t.ex. utanför en skola, på marknadstorget, vid ett offentligt
arrangemang) och användes för att bjuda in människor att berätta sin
migrationshistoria. Varje historia spelades in.
Parallellt med detta skapades ett kooperativ med lokala center för
vuxenutbildning, språkskolor för vuxna (avdelningen Nederländska
för nyanlända) för att införa utbildningsprogram om berättande i
BAKGRUND
deras kurser, inte bara för att hjälpa människor att lära sig språket,
Red Star Line var ett rederi med fartyg som gick från Antwerpen till
utan för att ge dem kraft att berätta sin egen historia. Lokala
New York och förde utvandrare från Västeuropa till Amerika mellan
sociokulturella organisationer, etniska grupper, samhällscenter och
1873 och 1934. Sammanlagt 2,6 miljoner människor reste från
evenemangsarrangörer samarbetade för att förbereda och bjuda in
Antwerpen till Nya Världen på jakt efter ett bättre liv, inspirerade
människor. Under språkkurserna ombads deltagarna att ta med sig
av drömmen om Amerika. De kom från Belgien, Nederländerna,
bilder och att berätta om dem. Därefter inbjöds några av dem att
Frankrike, Tyskland och till och med Polen och Tjeckien för att ge
berätta sin historia i bussen.
sig ut på resan mot ett nytt liv. År 2013 öppnade Antwerpen stad
Red Star Line Museum, som berättar och visar upp historien om
de människor som på den tiden lämnade allt bakom sig för att ge
sig av mot nya horisonter.
Eftersom in- och utvandring är ett fenomen som förkommit i alla
tider ville man på Red Star Line Museum skapa en anknytning till
dagens migration. Ett berättarprojekt arrangerades för att samla
in berättelser om nutida migration. Antwerpen är fortfarande
en internationell stad och det gäller särskilt hamnområdet, där
museet ligger. En hög andel av befolkningen är invånare och
nyanlända. En del av museet ägnas åt deras berättelser.
SYFTEN OCH MÅL
Över 400 inspelningar gjordes. Från dessa inspelningar valdes 10
• Att sammanlänka Red Star Lines historia med dagens migration
personer och deras historier ut (baserat på faktorer som språkkvalitet,
• Att låta nyanlända och invandrare berätta sina historier
kön, ålder, geografisk spridning, etnisk bakgrund, typ av historia...).
• Att skapa en databas över nutida migrationshistorier
Dessa personer ombads att berätta sin historia igen på video. Först
• Att hjälpa människor att uttrycka sig
intervjuades de och många frågor ställdes: Varifrån reste du, vad tog
du med dig, vem reste du tillsammans med...? Därefter fastställdes
själva handlingen och historien berättades och spelades in. Lite
GENOMFÖRANDE
bakgrundsinformation och några bilder togs med. Allt detta material
Projektet genomfördes från 2012 till 2013. En uppmaning till att
användes till en utställning på museet där besökarna kan se, höra och
delta i berättarprojektet sändes på lokal-TV och publicerades i
läsa historierna.
olika mediakanaler. Antwerpen stad tillhandahöll en liten buss som
omvandlades till en ”berättarbuss” (verhalenbus). Den utrustades med
bekväma säten, ett bord, en kaffebryggare, ett kylskåp med dryck,
fina gardiner och inspelningsutrustning. Bussen kunde parkeras var
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
Berättandet utgjorde fokus i projektet. Det användes som utbildningsverktyg
och som verktyg för kommunikation, men även som en konstnärlig produkt
35
och i slutänden visades berättandet av historien upp på museet.
• Långsiktig användning av berättande som en teknik för
Fokus låg på att dela invandrares levnadsberättelser med en bredare
publik.
språkinlärning i skolan.
• Att ge kraft genom att synliggöra och skapa en förståelse för
missgynnade grupper och ett intresse för individens liv och historia.
Språkskolorna upptäckte berättandet som teknik för språkinlärning,
anpassade metoderna i projektet och använde dem i sina vanliga kurser.
ÖVERFÖRBARHET
Konceptet på Red Star Line Museum kan överföras till många olika
sammanhang. Museum M i Leuven i Belgien genomförde ett liknande
projekt, där invandrare bjöds in att besöka museets konstsamling
(från medeltiden till 1900) och att reflektera över samlingen. De fick
sedan berätta hur de uppfattade målningarna och deras motiv utifrån
sina olika kulturella bakgrunder. Allt detta sammanställdes i en fin bok
och museet arrangerar fortfarande guidade turer genom samlingen
av några av dessa invandrares historier om hur de uppfattade saker
utifrån sin kultur.
ORGANISATIONER
• VZW Antwerpen Kunststad (Konststaden Antwerpen, ideell
organisation)
• Antwerpen stad
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
I det här projektet samarbetade flera olika sektorer och organisationer
och olika delar av samhället och etniska grupper bidrog.
• Fyra organisationer för vuxenutbildning (språkavdelningen NT2,
Nederländska som främmande språk) från området
Som ett resultat visas dessa människor upp och synliggörs på museet
med fokus på migration. Ett sidoresultat blev att berättandet blev en
• Lokala
sociokulturella
organisationer,
kvinnoorganisationer
ordinarie teknik i språkskolorna.
KONTAKT Nadia Babazia, Antwerpen, Belgien
LÄRANDE
Rent allmänt gav projektet alla människor, inklusive människor utanför
E-post: [email protected]
skol- och föreningssammanhang, en möjlighet att berätta sina historier
Webbplats: http://redstarline.be/
och att få människor att lyssna på dem. I detta avseende gjorde
projektet att de kom in i det belgiska samhället.
Vuxenskolorna
hade
dessutom
tydliga
språkinlärnings-
och
kommunikationsmål för nyanlända och invandrare.
RESULTAT
• Introduktion av berättande som ett verktyg för alla inblandade
organisationer
• Kompetensutveckling genom medvetenhet om och erfarenhet av
att använda berättande hos lärare, men även hos de medverkande
36
sociokulturella grupperna, t.ex. kvinnoorganisationerna.
invandrarorganisationer,
Story Regions
Berättande inom
språkinlärning - Sverige
BAKGRUND
GENOMFÖRANDE
Aktiviteterna utgick från en textbok. Bokens teman omvandlades till
övningar i berättande och drama, i syfte att använda kroppen och
talet tillsammans för att uppmuntra lekfullhet och komma i kontakt
med fantasin. Fokus låg alltid på det som eleverna redan kände till,
det de kunde sätta ord på och att utifrån det utveckla ordförråd,
meningsstruktur och grammatik till ett språk som flyter. Eftersom
Som flykting eller invandrare i Sverige ska man studera på
berättande är en kommunikationsform där både ögonen, kroppen
Vuxenskolan eller SFI (Svenska för invandrare). Den grupp som
och rösten används, genomfördes alla berättaraktiviteter genom att
diskuteras i den här rapporten samlades i december 2013 och
interagera med andra deltagare. Varje session innehöll:
omfattade flyktingar från många olika länder, kulturer och regioner
• Reflexion och diskussion baserat på dagens tema, där alla fick
som talade många olika språk, men de hade alla kommit för att
lära sig svenska.
möjlighet att berätta för de andra om sina egna erfarenheter.
• Fysisk språkövning, som aktiverade hela kroppen på ett lekfullt sätt.
• En fantasiövning för att öppna sinnet för andra tankesätt.
• En övning med stark anknytning till dagens tema, som började med
SYFTEN OCH MÅL
svartvita foton, föremål, bilder, bildskapande eller skådespeleri. Det
Syftet med kursen var att utveckla berättandet och öka den lingvistiska
här är en metod för att skapa historier. Alla får möjlighet att berätta
kompetensen, inklusive läs- och skrivförmåga, baserat på varje elevs
sin historia och lyssna på andras.
egen kunskap och erfarenhet. Grunden för samhörighet lades genom
att hjälpa deltagarna att behärska det svenska språket.
Pone, en av deltagarna
37
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
RESULTAT
Sessionerna innehöll en blandning av levnadsberättelser och påhittade
Studenterna
historier och omfattade även drama och andra konstformer för att
samhällskommunikation: De blev bättre på att behärska svenska,
skapa en mångfacetterad metod där musik, konst, teater, berättande
både i skrift och tal, och kände sig mer trygga med att använda det
osv. samverkar med varandra och stärker deltagarnas självförtroende.
nya språket när de talade med personer i sin omgivning. De uppgav
Berättelserna som framfördes offentligt var levnadsberättelser.
även att de kände sig mindre ensamma. Lärarna kunde förbättra deras
kunde
använda
det
nya
språket
i
sin
förmåga att berätta och införa nya metoder i den ordinarie läroplanen.
Det här var ett berättarprojekt och berättandet låg i fokus, men under
Alla deltog i en film och en bok om de nya berättelserna i Skellefteå.
processens gång behövde vi använda olika uttrycksformer så att
deltagarna kunde hitta en väg fram till det muntliga berättandet. Så
även om flera olika uttryckssätt användes var berättandet den röda
tråden genom hela projektet.
ÖVERFÖRBARHET
Att använda berättande som metod för att lära sig nya språk är ett av
de viktigaste sätten att tillämpa berättandet inom utbildning. För att
genomföra det krävs antingen kvalificerade lärare som känner till olika
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
Tack vare berättandet fick deltagarna:
metoder, eller berättare som kan assistera språklärarna. Om dessa
villkor uppfylls kan denna tillämpning genomföras var som helst.
• en möjlighet att uttrycka sig baserat på sin egen kunskap och sina
egna upplevelser, minnen, drömmar och förhoppningar,
• en möjlighet att öva på och utveckla sin fantasi,
• strukturer för att skapa historier, övning i att berätta historier och
kommunicera på svenska. Studenterna bjöds in att berätta historier
ORGANISATIONER
• Vux Skellefteå – vuxenskola
• Berättare RM Utveckling
på bibliotek och på berättarkaféer i samarbete med den lokala
berättarföreningen och berättarfestivalen.
KONTAKT
Christina Fahlgren Lövheim, Vux Skellefteå
Webbplats: http://www.skelleftea.se/vux
38
Story Regions
Sorteerstraat
(Sorteringsgatan)
Antwerpen, Belgien
etniska grupperna och sökte efter kandidater som kunde representera
dem och fungera som berättare. En grupp på nio personer från sju
olika nationaliteter valdes ut, bland annat människor från Iran, Ukraina,
Sierra Leone och Belgien. CISO-centret tillhandahöll också en lokal för
workshopen och hanterade projektets logistik. Språken som användes
under berättandet var nederländska, engelska och franska, men i
slutänden fick deltagarna också berätta på sitt modersmål.
BAKGRUND
Projektet
mångkulturell
Berättaren framförde först historier med teman som var länkade
stadsdel i Antwerpen. Området hade stora problem med
”Sorteerstraat”
startades
i
en
till projektets ämne och tillhandahöll sedan berättarmaterial som
olaglig avfallsdumpning. Invandrarna i området var inte vana
deltagarna kunde inspireras av för att skapa egna berättelser om
vid det belgiska sorterings- och återvinningssystemet och
ämnet, i relation till sin egen kultur. Han handledde dem i arbetet med
ansträngningarna för att öka medvetenheten om sopsortering
att skapa egna berättelser, hjälpte dem med deras texter, arbetade med
hade dittills misslyckats. Antwerpen stad beslutade att man
själva framförandet, språket och talet, stärkte deras självförtroende,
skulle ställa upp ett antal stora, underjordiska avfallscontainrar
övade med gruppen och ledde sedan det slutliga framförandet.
i en rad och kalla det för ”Sorteerstraat”, sorteringsgatan. För
att introducera ”Sorteerstraat” på rätt sätt arrangerade staden
De nya berättarna framförde sina berättelser vid invigningen av
ett antal aktiviteter för att öka lokalinvånarnas medvetenhet,
”Sorteerstraat”, men även på samhällscentret, på bibliotek och andra
så att de faktiskt skulle använda containrarna och sortera sitt
offentliga platser för att skapa en medvetenhet i sin omgivning. Därefter
avfall. Berättande – på invandrarnas modersmål med hjälp av
publicerades även historierna.
representanter från de olika etniska grupperna i området – var ett
av stadens initiativ i samarbete med det lokala samhällscentret.
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
Det här projektet baserades till största delen på levnadsberättelser. I
SYFTEN OCH MÅL
• Att öka medvetenheten hos invånarna i stadsdelen gällande
användning av containrar för att sortera sitt hushållsavfall;
den inledande delen och under workshopen berättade och skapade
deltagarna även påhittade historier. Berättelserna som användes och
berättades fokuserade uttryckligen på det ganska specifika ämnet
• Att skapa en kultur av bättre miljövård i stadsdelen;
avfallshantering och syftade till att skapa medvetenhet och starta en
• Att integrera etniska minoriteter i det lokala samhället på ett bättre
förändring av vanorna hos invånarna i området.
sätt;
• Att utveckla bättre kommunikation mellan etniska grupper, men
även med den inhemska befolkningen.
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
Alla deltagarna tillhörde minoritetsgrupper i Antwerpen. Ett av
resultaten efter deras medverkan var att de skapade ett utrymme för
GENOMFÖRANDE
sig själva och för sin etniska grupp i den globala stadsdelen. Införandet
Projektet startades år 2013 och genomfördes under tre månader. Det
av ”Sorteerstraat” presenterades genom berättelser och deltagarna
omfattade utbildning av ett antal representanter från de aktuella etniska
berättade dem också senare i skolor och i andra grupper. Med hjälp av
grupperna så att de kunde berätta historier om miljö, avfall och hur det
berättelserna kunde människor samlas, lyssna på varandra och skapa
ska hanteras. Antwerpen stad anlitade en professionell berättare (Frank
en medvetenhet om sopsortering, en bro byggdes till Antwerpens
Degruyter) som fick organisera åtta workshopstillfällen om berättande,
inhemska invånare.
på lördagsmorgnar, och vägleda gruppen med representanter i arbetet
med att framföra sina berättelser vid invigningen. Samhällscentret
CISO och det lokala biblioteket stödde projektet, kontaktade de olika
39
ERFARENHETER
ÖVERFÖRBARHET
Vad gäller utbildning och själva skapandet av berättelser, skulle
Projektet visar hur berättande kan bygga broar mellan olika
deltagarna medverka vid regelbundna tillfällen. Det verkade vara svårt
kulturer. Idén om att sammanlänka kunskap om samhällsservice
för flera av dem. Vissa hoppade över en vecka och dök sedan upp
och samhällsansvar genom berättande gör detta tillvägagångssätt
igen osv. Det gjorde att deltagarna ibland befann sig i olika faser i
attraktivt för andra regioner med stora invandrargrupper, men idén
processen. Det var en svårighet som måste hanteras, men i slutänden
behöver naturligtvis inte begränsas till enbart invandrare.
höll gruppen ihop och historierna kunde berättas.
Med rätt förändringar av metoden för andra målgrupper, syften och
sammanhang, kan konceptet överföras till många andra områden.
RESULTAT
Invånarna i området fick en ökad medvetenhet om miljövård i stadsdelen
och om sortering och återvinning av hushållsavfall. Representanterna
för de olika etniska grupperna (de nya berättarna) introducerades för
berättande som kommunikationsverktyg och kunde inte bara förbättra
INBLANDADE ORGANISATIONER
• Antwerpen stad
• CISO vzw, ett lokalt samhällscenter och en ideell organisation för
sin kommunikationsförmåga och språkliga kompetens, utan även
sin berättarförmåga och sin förmåga att uppträda på scen. De blev
integration av ”nya medborgare”
• Det lokala biblioteket
”ambassadörer” för avfallshantering.
KONTAKT
Frank Degruyter, berättare
E-post: [email protected]
40
Story Regions
Éclats d’histoires
Évry, Frankrike
Därefter arrangerades en fotosession med de personer som skulle
berätta historierna om Évry. De fick välja hur och var de ville fotograferas
och ombads att skriva ner en del av sin historia på sitt foto. Även
workshopar om att skriva ner levnadshistorier arrangerades. Slutligen
framfördes berättelserna på scen på teatern i Évry under namnet
”Éclats d’histoires”. Berättelserna anpassades av berättare, författare
BAKGRUND
och musiker och framfördes sedan för de personer som hade berättat
Évry i Frankrike är en ganska ny stad. Den byggdes på 1970-
dem (och andra). Efteråt publicerades en bok med berättelserna,
talet på ett tomt område nära Paris. Sedan dess har människor
fotografierna och en transkribering av den första föreställningen.
med mer än 50 olika nationaliteter slagit sig ner där. Visionen var
att bygga en stad där människor kunde bo utan gränser, med
en känsla av gemytlighet och utbyte, där man respekterade
varandras skillnader och blandningen av kulturer. Idag har staden
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
Berättandet hade den största rollen i det här äventyret. I den första fasen
förvandlats till en samling ghetton där allt är stängt och segregerat,
framförde berättarna sina egna historier för en liten publik på bibliotek,
en stad man tänker på med fördomar och generaliseringar,
i sin egen lägenhet eller i skolor. På detta sätt försökte de ”vänja”
en stad utan samhällscenter, föreningar, ungdomsgårdar eller
personerna och motivera dem att berätta sina levnadsberättelser.
kulturcenter. Projektet ”Éclats d’histoires” vände sig till invånarna i
Évry, från alla olika kulturer och i alla åldrar. Syftet var att återskapa
Dessa levnadsberättelser samlades sedan in, dokumenterades,
den ursprungliga känslan av utbyte, mötesfrihet och yttrandefrihet
anpassades och framfördes inför publik. De personer som berättade
med hjälp av berättandet som verktyg för förändring.
sina historier muntligen ombads även att skriva ner dem. Allt handlade
om muntligt och skriftligt berättande.
SYFTEN OCH MÅL
• En jakt på historier från den ”nya” stad som skapades på 1970talet.
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
Projektet skapade en ny dynamik i relationen mellan invånarna i
• Att samla in, dokumentera, skriva ner och anpassa invånarnas
staden. Föreställningen turnerade även till en annan stad i östra
berättelser så att de kan framföras av berättare på olika platser och
Frankrike. Andra människor fick höra talas om Évry och det förändrade
på teatern;
uppfattningen om de ”dåliga” förortsområdena runt Paris. Projektet
• Att återskapa den ursprungliga känslan av utbyte, mötesfrihet och
yttrandefrihet;
har hjälpt människor att ifrågasätta det försvinnande stödet till alla
föreningar som är aktiva i dessa samhällen.
• Att uppmuntra invånarna att komma till teatern;
• Att få invånarna att skriva ner sina historier under workshopar i
skrivande;
ERFARENHETER
Reaktionerna på ”Éclats d’histoires” var positiva under hela projektet.
När berättelserna framfördes på teatern tog de personer vars historier
GENOMFÖRANDE
berättades med sig gäster och berättade sedan högt för dem under
”Éclats d’histoires” genomfördes under två år mellan 2000 och 2001.
föreställningen att ”nu kommer min berättelse”, de var så stolta.
Först organiserades workshopar om att berätta levnadsberättelser av
Människorna uppskattade den respekt som de kände från
de berättare som var engagerade inom projektet på bibliotek och i
teatergruppen och det genuina intresse de visade under tiden. En
skolor. Berättarkvällar för allmänheten arrangerades i en hyrd lägenhet.
viktig erfarenhet av ”Éclats d’histoires” är att man behöver gott om tid,
Parallellt med detta tog sig ”Éclats d’histoires”-teamet ” teamet runt i
tålamod och diplomati för att få människor att berätta sin historia och
staden och samlade in och dokumenterade berättelser. När de hade
att kommunicera. För att få höra en historia, måste man själv berätta
skrivits ner anpassades de insamlade historierna till scenen.
en först.
41
RESULTAT
INBLANDADE ORGANISATIONER
För Compagnie du Cercle, den teatergrupp som organiserade ”Éclats
• Compagnie du Cercle, Theatre de l’Agora Scène Nationale d’Évry
d’histoires” var det ett genombrott i stil att presentera en föreställning
• Invånarna i Évry
med verkliga berättelser. Det var första gången som ge lyckats med att
• Ett konstnärligt team med berättare, kompositör, författare, fotograf
bjuda in den brokiga invandrarbefolkningen till teatern och det var en
• Ett kreativt team (scendesigner, ljudtekniker) och ett administrativt
stor lokal succé.
Teatern har fortsatt arbetet med att samla in berättelser än idag och
team
• Bibliotek och skolor i Évry
har även engagerat berättare.
ÖVERFÖRBARHET
KONTAKT
Théâtre de l’Agora, Évry
”Éclat d’histoires” använde sig av metoden ”playback-teater”, som har
Webbplatser:
inspirerat och bidragit till en känsla av delaktighet på många platser
http://www.theatreonline.com/Spectacle/Eclats-d-histoires/1898,
världen över sedan den uppfanns på 1960-talet. Ett annat exempel på
https://www.youtube.com/watch?v=nPP1YOUlwrM
metodens kraft när det gäller integration är ”Freedom Bus”-projektet.
42
Story Regions
The Freedom Bus
Palestina
SYFTEN OCH MÅL
I hjärtat av alla ”Freedom Bus”-aktiviteter finns tron att aktiv solidaritet
och ett kreativt uttryck är avgörande i resan mot en mer rättvis, fridfull
och jämlik värd. Med hjälp av playback-teater ger en grupp med
palestinska skådespelare och musiker en röst till berättelserna om
människornas vardagsliv under den israeliska ockupationen – politiska
BAKGRUND
fängslanden, våld från armén och bosättare, rivna hem och muren.
”Freedom Bus”-projektet är ett initiativ från Freedom Theatre,
som ligger i staden Jenin på Västbanken i Palestina. En gång om
året åker ”Freedom Bus” ut på turné för att öka medvetenheten
och skapa band över hela det ockuperade Palestina och utanför,
GENOMFÖRANDE
Varje år sedan 2011 har ”Freedom Bus” turnerat under två veckor.
med hjälp av interaktiv teater och kulturaktivism. ”Freedom Bus”
Den palestinska versionen av ”Freedom Ride” åker runt till olika städer,
startades år 2011 och har genomfört fem årliga ”Freedom Rides”
byar, beduinläger och flyktingläger över hela Västbanken. ”Freedom
till några av de viktigaste platserna för förtryck och motstånd på
Bus” teatergrupp som framför playback-teater består av palestinska
Västbanken. Projektet har samlat palestinier och människor från
teaterskådespelare från ockuperade palestinska territorier och nuvarande
olika delar av världen som kommer för att lära sig av varandra och
israeliska territorier. Gruppen åtföljs av internationella aktivister som
visa solidaritet i gärningar tillsammans med lokalbefolkningen.
reser tillsammans med skådespelarna och delar deras möten med
Projektet inspirerades av de ”Freedom Rides” som på 1960-
lokalbefolkningen och deras föreställningar. Under två veckor reser de runt
talet reste runt i södra USA för att belysa och utmana rasism.
i Palestina och samlar in berättelser från människorna, håller workshopar
Turnéerna inbegriper volontärarbete, promenader, interaktiva
och överför berättelserna till scenen.
workshopar, politiska handlingar och kulturevenemang.
Frihetsbussen (med Frihetsteatern)
43
När man använder sig av playback-teater går en berättelse igenom tre olika
RESULTAT
steg som kan påverka dess betydelse; en betydelse som är flytande, som
I ”Freedom Bus”-projektet bidrar metoden till att stärka människor genom
förändras och som genomsyrar den plats där framförandet av playback-
att synliggöra deras berättelser och genom att se enskilda personers
teaterföreställningen sker. I den bemärkelsen förmedlas berättelsen först
berättelser och upplevelser framföras på scen hjälper de inblandade
av berättaren i det ögonblick som den yttras, när denne sätter ord på den
parterna att få nya och annorlunda perspektiv på det svåra livet i Palestina.
upplevelse som alltid kommer att vara beroende av berättarens personliga
Närvaron av de utländska besökarna ger mervärde till de enskilda
situation och syfte. Sedan ska berättelsen återges av skådespelarna, som
berättelserna som delas, de får synas och erkännas, och skapar hopp om
ska ta fram själva essensen och hitta kopplingar mellan deras fysik och
att budskapet kommer att spridas utanför Västbankens gränser.
berättarens väsen. Deras arbete är till stor del beroende av empati och
balans. Därefter ska publiken skapa mening av berättelsen, de kommer att
reagera utifrån sin kollektiva erfarenhet och hur berättelsen passar in i deras
gemensamma historier. I det här sista steget tar publiken till sig berättelsen
ÖVERFÖRBARHET
Som vi nämnde ovan använder man sig av playback-teater världen över.
och införlivar den i det vidare begreppet ”mångfacetterad berättelse”.
Metoden utvecklades på 1970-talet av en socialaktivist i USA och har
Denna förmedlade kommunikationsprocess skapar nytt utrymme för
inspirerat många människor.
identitetsförhandling och förståelse för alternativa motståndsåtgärder.
Playback-sällskap finns nu på sex kontinenter. International Playback
Theatre Network, som grundades år 1990 för att stödja playbackverksamhet världen över, omfattade år 2010 100 sällskap och 300
enskilda medlemmar från 40 länder.
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
Playback-teater är en interaktiv teaterform med den egenheten att
åhörarna talar om egna erfarenheter eller berättar historier om sina
egna liv. Som resultat kan de se hur deras berättelser direkt framförs
ORGANISATIONER
• Freedom Theatre, Jenin
som scenen. Genom fysiskt uttryck, språklig improvisation och musik
• Samarbete med Jordan Valley Solidarity association och South Hebron
omvandlar skådespelarna publikens berättelser på ett sätt som gör
Hills Popular Committee. Med stöd från Arab Fund for Arts and Culture,
att vardagsupplevelserna får en djupare mening, en skönhet och en
BTNR France och Les Amis du Théâtre de la Liberté de Jenin.
sagodimension. Inom playback-teatern sätter man värde på personliga
• Projektet stöds av inflytelserika tänkare och aktivister från hela världen,
upplevelser, gör så att människor får betrakta sina liv på ett nytt sätt och
bland annat Alice Walker, Noam Chomsky, Angela Davis, Judith Butler,
stärker de mänskliga mötena genom att knyta samman den enskilda
John Berger, Peter Brook, Omar Barghouti, Ramy Essam, Maya
berättelsen med den kollektiva erfarenheten. Playback-teater används i
Angelou och Mairead Maguire.
många länder världen över och ses som både ett undervisningsverktyg
och en ”ram för läkande” (Salas 2000). Teatermetoden har även använts
som konfliktlösare.
KONTAKT
Freedom Theatre, Jenins flyktingläger, Palestina
E-post: [email protected]
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
I ett geografiskt och politiskt fragmenterat sammanhang syftar arbetet med
att föra ut personliga berättelser till allmänheten inte till att ”offentliggöra”
personliga kamper, utan till att istället knyta samman personliga och
kollektiva kamper och skapa gemensamma berättelser i ett mycket
uppdelat samhälle. Dessa gemensamma och delade berättelser kan ha
olika typer av påverkan på känslan av delaktighet.
44
Webbplatser: http://www.thefreedomtheatre.org/contact-us/, http://
www.thefreedomtheatre.org/what-we-do/theatre/freedom-bus/
Story Regions
Migranti e Patrimoni
Culturali (Migranter och
kulturarv)
Piemonte, Italien
konceptuella kategorier som museerna har anammat vid
insamlingen
• Tolka och kommunicera kulturarvets olika faser
• Genomföra en aktivitet för kulturell utbildning av hög kvalitet som
alla kursdeltagare kan upprepa och omarbeta, både genom arbete
och planering på områden som rör kulturarv.
GENOMFÖRANDE
Projektet startade 2005 och pågick till 2008. Projektet utgick ifrån
BAKGRUND
resultaten av en behovsanalys som utfördes i Piemonte i en grupp
”Migranti e Patrimoni Culturali” som betyder ”Migranter och
afrikanska familjer och bekanta. Åtta kultur- och interkulturförmedlare från
kulturarv”, var ett initiativ som beställdes av regionen Piemonte
Tchad, Komorerna, Italien, Marocko, Kongo-Kinshasa och Rumänien
(Direzione Beni Culturali – Settore Musei e Patrimonio Culturale)
deltog i fortsättningskurs för förmedlare av interkulturellt kulturarv
år 2005, som svar på nya sociala, kulturella och medborgerliga
(15t september–15 december 2007). Kursen gav kulturförmedlarna
behov som uttryckts av invandrare i Piemonte. De uppfattade
en möjlighet att fundera över tillgången till och förverkligandet av det
behovet av att starta ett projekt som syftade till att använda
afrikanska kulturarvet vad gäller representation och självrepresentation.
”andra” kulturarv (till största delen afrikanska) på några av
Kursen vände sig även till ansvariga och utbildare på museer, och
Piemontes museer som verktyg för kulturell och social inklusion.
uppmuntrade dem att ha en övergripande vision av de institutioner de
På samma gång ville man genomföra ett teoretiskt och operativt
representerar, en vision som baseras på aktiv medverkan från publiken,
experiment inom kulturarv – både materiellt och abstrakt – och
både italiensk och utländsk, som gör att museerna kan omvandlas till
inom kulturella förmedlingsprocesser.
”kontaktplatser”.
Föremål från afrikanska och mesoamerikanska samlingar och samlingar
SYFTEN OCH MÅL
från Piemonte användes som bas för att berätta levnadshistorier och
Projektets syfte var att presentera konstverk från Piemontes
sagor, gestalta ritualer och traditioner, återkalla kunskap och kännedom
museisamlingar som ett verktyg för interkulturell förmedling och
om kulturer som man trodde hade gått förlorad. Utbildade förmedlare
kulturell inklusion.
träffades och sammanförde människor från olika grupper på Palazzo
Madama och skapade kontakt mellan dem genom berättelser. Kursen
Genom att se det afrikanska kulturarvet, både materiellt och abstrakt,
avslutades med en utställning med bland annat en serie berättelser som
som ett experimentområde för nytt kulturellt tillträde och deltagande
bildade en historiestig. Kursen kallades för ”Meeting content. Stories of
ville man med detta initiativ:
travels, countries, people, cultures” (20 januari–10 februari 2008).
• Uppnå ett kulturellt utbyte
• Erbjuda kunskapsverktyg och operativa verktyg för att ge
Piemontes afrikanska samlingar ett värde, som förmedlades genom
berättartekniker
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
Initiativet använde berättandet som ett verktyg för att få fram olika
• Träna på tolkning och framförande av särskilda karaktärer från det
synsätt som gör kulturarv till ”kontaktplatser” och gör att människor
afrikanska kulturarvet som bevarats på Piemontes museer, mot
kan jämföra och hitta beröringspunkter i den multikulturella kontext
bakgrund av den kunskap och de berättelser som bygger upp vårt
som de lever i.
eget kulturarv
• Förverkliga berättelser om det afrikanska kulturarvet, som
representerar migranternas identitet, för att skapa ett interkulturellt
utbyte där allmänheten får delta och utmana traditionella
För att uppnå detta använde man sig av levnadsberättelser och
berättelser om konst och kulturarv.
45
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
INBLANDADE ORGANISATIONER
Mötena som ägde rum på Palazzo Madama i Turin lockade många
• Centro Studi Africani di Torino (samordnare); HoldenArt/Storytelling
besökare, både familjer och enskilda personer från alla inblandade
grupper och en dialog och ett nätverk (med middagar, högläsningar,
etc.) utvecklades mellan de olika grupperna.
Formula; Mondo Minore onlus
• Kund- och sponsorföretag: Regione Piedmonte, Direzione Beni
Berättandet visade
återigen sin förmåga att bygga broar mellan människor från olika
Culturali/Settore Musei e Patrimonio Culturale
• Partnerinstitutioner: Antropologi- och etnografimuseet vid Turins
bakgrunder och kulturella kontexter.
universitet (Turin); Stadsmuseet för antik konst och Palazzo
Madama (Turin); Etnografiksa museet vid Istituto dei Fratelli della
Sacra Famiglia (Chieri); Valdensiska historiska museet (Torre
RESULTAT
Utöver de sociala effekter som initiativet har haft ledde de positiva
Pellice); Biellaprovinsens museum (Biella)
• Kulturförmedlare, till största delen av afrikanskt ursprung, som
resultaten av projektet, både ur forsknings- och metodperspektiv, till att
man sammanställde textboken ”Patrimoni in Migrazione: accessibilità,
arbetar i Piemonte
• Kontaktpersoner på museerna.
partecipazione, mediazione nei musei”, som publicerades av Franco
Angeli Edition.
KONTAKT
CSA Centro Piemontese di Studi Africani / HoldenArt / Mondo Minore
onlus, Turin
E-post: [email protected]
Webbplats: http://csapiemonte.it
46
Story Regions
Zgodbarji (Barder)
Ljubljana, Slovenien
efter elevernas fysiska möjligheter. Arbetet i gruppen genomfördes
genom enskilda träffar med eleverna, där var och en använde en eller
flera specifika berättelser för att utveckla sin berättarförmåga. Under
året syftade några av träffarna med gästföreläsare och mentorer till
att förbättra den teoretiska kunskapen inom områden som har med
berättande att göra (mest studier om folksagor), medan andra hade
BAKGRUND
”Zgodbarij”, eller ”Barder” var en berättarskola som arrangerades
tydligt uppsatta, praktiska mål. Extraträffarna med gästföreläsare
delades upp i fyra olika serier:
en gång om året för elever på CIRIUS och deras lärare,
organiserad av KD Priden možic. CIRIUS är en internatskola för
a) Slovenska folksagor: under denna serie medverkade tre
barn och ungdomar med allvarliga fysiska funktionsnedsättningar
som, i de flesta fall, är förenade med inlärningssvårigheter, så
föreläsare från konstfakulteten, en radiopratare och en berättare.
b)
Berättande och musik: hur man berättar en historia tillsammans
programmet är anpassat efter deras förmåga. Många elever bor
med en musiker, hur man får musik att ackompanjera en annan
på CIRIUS under större delen av tiden och reser bara hem under
berättare.
helger och skollov. Det gör att de blir helt avskärmade från det
c)
Alternativa sätt att berätta en historia: berätta en utvald historia
normala sociala livet, vilket gör det svårt för dem att integreras
med hjälp av handdockor, spela in den i en ljudstudio, spela in en
i samhället när de går ut skolan (de kan gå på CIRIUS till 23 års
saga från en extern person utanför CIRIUS och redigera den för
ålder). Programmet utformades av berättarna Ana Duša och
Špela Frlic. De arbetade som huvudmentorer och bjöd in andra
mentorer från olika konstområden att delta i programmet.
radio.
d) En intensiv workshop leddes av Jack Zipes, en ledande
amerikansk forskare och lärare inom folksagor och berättande.
Parallellt med detta genomfördes ett program för lärarna på
SYFTEN OCH MÅL
• Att hjälpa till att utveckla elevernas sociala kompetens och
kommunikationsförmåga;
CIRIUS, där de genomgick samma program som eleverna och alla
steg i processen förklarades, för att utbilda dem så att de kunde
använda metoderna i sitt dagliga arbete i klassrummet. Två separata
• Att låta deltagarna lära känna det rika kulturarvet och presentera
föreläsningar för elever som studerade utbildning, litteratur och
möjligheter till individuellt uttryck genom folksagor och berättande;
psykologi som kallades för ”The Importance of Storytelling at Home
• Att främja kreativa aktiviteter för funktionsnedsatta personer
and in School” leddes också av Jack Zipes.
och påskynda deras aktiva inklusion i samhället genom att
förverkliga deras framföranden inom välkända artistiska program
Eleverna i gruppen var mellan 15 och 23 år gamla; bland annat
(berättarkvällar för allmänheten i välkända konstlokaler i Ljubljana).
personer som varit med om bilolyckor, elever med autism och proteus
• Att förbereda eleverna på en aktiv inklusion i samhället;
syndrom. De två huvudmentorerna
• Att främja artistiska aktiviteter, uttryck och kreativitet hos personer
var med under alla lektioner, även
med funktionsnedsättningar;
• Att uppmuntra eleverna att hitta sin egen plats och sina
arbetsmöjligheter i ett bredare kulturfält när de har gått ut skolan..
föreläsningarna. Varje lektion började
med teater och uppvärmningslekar
och sedan fortsatte arbetet med
sagorna. Eleverna skulle välja en
folksaga
som
de
kunde
arbeta
GENOMFÖRANDE
med och slutligen presentera den
Kärnan i programmet bestod av regelbundna träffar mellan deltagarna
för publiken. Det var mycket viktigt
och deras mentorer, berättarna. Dessa veckoträffar skedde mellan
att varje elev valde sin egen saga,
oktober 2010 och maj 2011. De bestod av föreläsningar, samtal, val
eftersom ett av målen (som de inte
av historier samt praktiska teater- och berättarövningar, anpassat
informerades om) var att de skulle
47
förmedla sin egen personliga verklighet, sina känslor och frustrationer
genom den utvalda sagan. Inlärningsprogrammet hämtades från
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
berättarnas vanliga workshopar om berättande, men anpassades
I det här projektet var fiktion och sagor utgångspunkten för de unga
efter elevernas möjligheter. Att hjälpa eleverna att definiera sina
artisternas utbildning. Artistiska metoder för att framföra berättelser
specialintressen och allmänna intressen var en viktig del av processen,
användes och tillfördes via andra format, som musik och att sända
så istället för att utgå från deras tillstånd och försöka ”åtgärda” dem,
radio, vilket hjälpte eleverna att utveckla en bred kunskap. En
försökte vi att följa deras önskemål och lista ut hur de kunde uppnå
sidoeffekt blev att eleverna omvärderade sina egna inre berättelser och
dem trots deras fysiska och mentala funktionsnedsättningar.
fick styrkan att utveckla sina historier om dem själva.
Lektioner med gästmentorer (dockteater, musik, radiotekniker och
presentatör) presenterades först för hela gruppen. Därifrån valde
varje elev en förmåga som de ville utveckla. På grund av denna
48
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
För lärare, föräldrar och skolpsykologen var det bortom allas
urvalsprocess bjöds en extra musiker och en extra radiotekniker in till
förväntningar att se dessa elever med specifika fysiska och mentala
att arbeta med programmet eftersom eleverna visade extra intresse
funktionsnedsättning och med en sådan brist på social erfarenhet
för dessa områden.
uppträda offentligt. Med sina föreställningar för allmänheten byggde
Story Regions
de unga barderna en bro från sin skyddade skolmiljö till det vanliga
ORGANISATIONER
samhället och fick kontakt med proffs och elever från andra områden.
• Ana Duša and Špela Frlic of Kulturno društvo priden Možic (ideell
Det gjorde stor skillnad för de missgynnade ungdomarnas känsla av
delaktighet i samhället och hjälpte de ”normalbegåvade” att överbrygga
organisation inom kultur)
• CIRIUS (center för utbildning och rehabilitering av barn och vuxna
missuppfattningar.
med fysiska funktionsnedsättningar)
• Konstfakulteten och utbildningsfakulteten vid Ljubljanas universitet
• Föreläsningar från konstfakulteten – Katarina Juvančič, Barbara
RESULTAT
Ivančič Kutin och Katja Hrobat
Konkreta resultat av projektet omfattade:
• Radiopratare och berättare Rok Kušlan
• Elevernas framträdande för andra elever och deras föräldrar på
• Musiker Polona Janežič, Goran Završnik, Boštjan Narat, Boštjan
CIRIUS;
• Elevernas framträdande för framtida grundskole- och gymnasielever
Gombač och Tibor Mihelič Syed.
• Katja Povše – dockteater, Andrej Kocan – radioteknik och Goran
på CIRIUS
• Elevernas framträdande på Öppen scen under berättarfestivalen i
Završnik – fältinspelning;
• Ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden.
Ljubljana
• Elevernas framträdande på friluftsfestivalen Play With Me på torget i
Ljubljana (festival för ungdomar med funktionsnedsättningar)
• Specialframträdande vid berättarfestivalen i Ljubljana
• Specialframträdande på Theatre Variete, Ljubljana, inom ramen för
KONTAKT
Kulturno društvo priden Možic, Kamnik, Slovenien
Webbplats: http://www.pridenmozic.si/slo/
det vanliga Storytelling Variety-programmet för en vuxen publik
• CD och DVD med ljud- och videoinspelningar av offentliga
framträdanden med eleverna
• Broschyr med ett bidrag från varje mentor, avsedd för lärare, i
syfte att hjälpa dem att få en djupare kunskap om berättande och
relaterade konstarter, med en förståelse för vilka av elevernas behov
som man kan uppfylla genom berättandet. I broschyren fanns även
en återgivning av föreläsningen ”The Importance of Storytelling at
Home and in School” för allmänheten.
• Ett återkommande radioprogram skapades på CIRIUS skolradio,
där man spelade in sagor även efter programmet hade avslutats.
• Ett långsiktigt resultat av projektet är att en av eleverna nu arbetar
som berättare och radiopratare på Maribor Radio och att en annan
varje år arbetar som tekniker vid en friluftsfestival i Kamfest.
• Lärarna på CIRIUS tillämpade de metoder som de lärde sig i sig
ordinarie skolarbete i olika ämnen.
ÖVERFÖRBARHET
Detta intensiva och långsiktiga program kan överföras till miljöer som
liknar den på CIRIUS, förutsatt att man har tillgång till de resurser som
krävs.
49
Överlevarnas berättelser
Sverige
GENOMFÖRANDE
Projektet startade år 2006 och varade i tre år. Det drevs under ledning
av projektledaren Karin Wiström från FFLH och de två huvudberättarna
Mats Rehnman och Ida Junker från Fabula. Under tre år utbildade
de två grupper med unga berättare tillsammans med en grupp
överlevare. Metoden gick ut på att få överlevarna att berätta sina
BAKGRUND
levnadsberättelser för ungdomarna och att sedan lära ungdomarna att
Forum för levande historia (FFLH) är en svensk myndighet
återberätta överlevarnas historier. Efter utbildningen följde ungdomarna
som skapats för att främja tolerans, demokrati och mänskliga
med överlevarna ut i skolor, på föreningar och i kyrkor och berättade
rättigheter, där man använder Förintelsen och andra brott mot
historierna tillsammans.
mänskligheten som utgångspunkt. Under de senaste åren har
överlevare från Förintelsen under andra världskriget rest runt i
svenska skolor för att berätta om sina upplevelser. Deras historier
har en oerhörd betydelse i vår tids kamp mot främlingsfientlighet.
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
Det här projektet handlade uteslutande om levnadsberättelser.
Eftersom överlevarna blir allt äldre har man på Forum för levande
Grunden utgjordes av själva historierna, som berättades av överlevarna
historia funderat över hur dessa berättelser ska föras vidare.
och återberättades av ungdomarna. I det avseendet var det ett rent
De kontaktade Föreningen Förintelsens överlevande och även
berättarprojekt.
företaget Fabula Storytelling.
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
• Ökad medvetenhet hos ungdomar i Sverige när det gäller rasism
och främlingsfientlighet i allmänhet och Förintelsen i synnerhet.
• Mer kontakt och större förståelse mellan generationerna.
• Ökad medvetenhet om europeisk historia och samhället hos
ungdomar i Sverige.
LÄRANDE
Syftet med lärandet var att undersöka om det är möjligt att ”överta”
andras levnadsberättelser och återberätta dem för andra människor.
RESULTAT
Ida Junker, berättare
Förutom projektets resultat vad gäller medvetenhet om rasism och
främlingsfientlighet (se ovan) är en intressant följd att ett nytt nätverk
har skapats. Nätverket kallas för ”Berätta mera” och består av fyra unga
50
SYFTEN OCH MÅL
berättare som utbildades inom projektet. Idag fortsätter de att berätta
Idén var att utbilda ungdomar i berättande och att undersöka om
historierna i skolor, till exempel i samband med undervisning i historia,
det var möjligt för dem att återberätta överlevarnas historier. Det
mänskliga rättigheter, etik och moral. De berättar också historierna i
övergripande målet var att hitta en metod för att säkerställa att
andra sammanhang, till exempel vid konferenser, minneshögtider och
berättelserna från Förintelsens överlevare aldrig kommer att glömmas
gudstjänster. Deras syfte är att inspirera människor att stå upp mot
bort. Även om hundratals böcker skrivs i detta ämne får historierna en
rasism och intolerans och kämpa för mänskliga rättigheter.
särskild betydelse när de berättas.
Story Regions
ÖVERFÖRBARHET
ORGANISATIONER
Många länder har lidit av Förintelsen och olika typer av främlingsfientlighet
• FFLH, Forum för levande historia (en statlig myndighet).
dyker upp igen i dagens samhälle. Projektet visar ett sätt att hantera
• Föreningen Förintelsens överlevande.
dessa problem, även på andra platser. Även om allt fler människor som
• Företaget Fabula Storytelling.
har upplevt ohyggligheterna under naziregimen och andra världskriget
• Skolor, föreningar och kyrkor i Sverige.
nu går ur tiden, kan den här metoden tillämpas med samtida vittnen
av andra fascistregimer och diktaturer, eller exploatering och förtryck
under senare tid, som det finns exempel på världen över.
KONTAKT
Ida Junker, Fabula Storytelling
Den metod som noggrant utarbetades under tre år av berättande
Stockholm, SVERIGE
och lyssnande i Sverige kan användas av andra som vill bidra till den
E-post: [email protected]
politiska utbildningen och utvecklingen av en medborgaranda hos
Webbplats: www.storytelling.se
åhörarna.
51
Zeitzeugenprojekt
(projektet Samtida vittnen)
Göttingen, Tyskland
GENOMFÖRANDE
Inom ”Zeitzeugenprojekt” arrangerar man ett berättarkafé varje
månad och ytterligare berättarkaféer organiseras av liknande
initiativ på landsbygden utanför Göttingen. Dessa månatligen
återkommande
evenemang
utvecklas
en
av
aviseras
i
halvårsprogram
generationsöverskridande
som
planeringsgrupp
med medlemmar från föreningen, ibland med stöd från externa
samarbetspartners. Ämnena är varierade och sträcker sig från
BAKGRUND
allt från lokal historia, biografiska vardagsskildringar, samtal om
”Göttinger Zeitzeugenprojekt” har skapats av Freie Altenarbeit
samhällspolitik, social integration och jämlikhetsfrågor till kultur och
Göttingen e.V., en förening baserad i Göttingen i Tyskland,
till och med trädgårdsarbete och orkidéodling.
vars namn kan översättas till ”Öppet arbete med seniorer”. När
föreningen grundades 1986 låg dess initiala fokus på att etablera
Vid arbetet inför ett berättarkafé behöver man hitta vittnen och
alternativa former av boende för seniorer, men snart kände
förbereda dem. Urvalet av de samtida vittnena baseras – med
invånarna i bostadsområdet en önskan att komma i kontakt
fullständig insyn – på deras förmåga att minnas, berätta historier
med och bidra till området och stadens kulturlandskap. Under
och kommunicera.
föreningens trettio år har man organiserat många olika aktiviteter
omkring Villa am Goldgraben. I mitten av nittiotalet fick de boende
Genom att använda en intervjuvägledning får moderatorn för
idén att dela med sig av sina minnen, särskilt från nazitiden, till
evenemanget en översikt över den aktuella personens liv och
ungdomar och konceptet med berättarkaféer valdes som format
förflutna. Genom en öppen intervju kommer man fram till teman för
för att skapa ett utbyte och en samverkan med andra.
själva evenemanget. Det är viktigt att vittnet kan presentera ämnet
på ett målande sätt inför publik och att denne kan svara på frågor
Idén om berättarkaféer kommer från 1980-talet, så de först
från gruppen. Moderatorns roll är att vägleda berättaren och att
genomfördes i några tyska städer (Berlin, Frankfurt, Dortmund)
uppmuntra publiken att delta i diskussionen.
för att stödja sammanhållningen i samhället. Göttingens projekt
om samtida vittnen startades 1995. Idag kombinerar projektet
I motsats till vanliga diskussioner är det beskrivningen av personliga
allmänna lärandemiljöer med skyddade gruppevenemang.
upplevelser och känslor som ligger i fokus. Allt handlar om att
berätta, lyssna, fråga, minnas och dela med sig, och alla olika
perspektiv i salen får tas upp.
SYFTEN OCH MÅL
”Zeitzeugenprojekt”, som baseras på biografiska berättelser
Evenemanget följer en strukturerad procedur. Det inleds med att
och samtal på berättarkaféer, handlar uttryckligen om livslångt
berättaren välkomnas och att hans eller hennes ämne presenteras.
lärande, politisk utbildning och främjandet av berättarkulturen. Det
Sedan berättas historien, antingen som en fristående berättelse eller
uttalade syftet är att skapa och underhålla en biografiskt baserad
som ett samtal med moderatorn. Sedan inbjuds publiken, särskilt
och generationsöverskridande dialog, där man knyter samman
de personer som är samtida med berättaren, att bidra till temat med
generationer och kulturer med politik- och samhällsutbildning. Man
egna personliga upplevelser. Moderatorn ser till att ingen döms på
vill också tillhandahålla berättarutrymmen för att skänka lättnad och
grund av sina upplevelser eller anses ha ”fel”.
bearbeta enskilda biografiska historier, men även skapa möjligheter
för människor att mötas och samverka, samt främja grupp- och
Publiken bidrar med sina åsikter och ställer frågor för att få vittnet att
kommunikationsförmågor och lärande i allmänhet.
berätta på ett ännu mer konkret och påtagligt sätt. Mycket beror på
varsam moderering för att stödja dialogerna mellan generationerna.
Under kafét tar man upp interaktionen mellan det samtida livet och
52
historien när ämnet presenteras, då moderatorn kan betona de
Story Regions
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
Berättarkaféer är en väl utbredd metod för biografiskt inriktad
vuxenutbildning, särskilt inom samhällsarbete. Metoden baseras
på resultat från biografisk forskning och forskning om åldrande
(t.ex. av Alhheit, Rosenthal, Kade) och kräver förhållanden
som utbildningsprofessionalism och kvalitetsstandarder. Vissa
grundläggande regler karakteriserar själva genomförandet:
• Att berätta historier ur ens eget liv
• Att berätta, lyssna och dela med sig på ett icke-dömande sätt
• Att ställa upplevelser emot varandra
• Dialog mellan olika generationer
• Kontextualisering
• Referens till samtiden och framtiden
Berättarkafé (med Freie Altenarbeit Göttingen)
• Professionalism vid förberedelser, genomförande och uppföljning
viktigaste sammanlänkande banden. Vittnets berättelse ska helst
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
se till tre olika perspektiv:
Under årens lopp har projektet med samtida vittnen växt betydligt,
och behandlat fler och fler ämnen, andra målgrupper och aktörer
• Hur upplevde jag händelsen vid den tidpunkten?
(t.ex. skolor, universitet, offentliga organ och landsbygdsföreningar).
• Vilka historiska händelser vid den tidpunkten var viktiga för mig?
Det har även spridit sig geografiskt. Berättarkaféer arrangeras
• Hur ser värderingen och tolkningen av upplevelsen ut utifrån
nu på många olika platser i Niedersachsen. I regionen Göttingen
dagens perspektiv?
skapades nätverket ”Berättarregionen” år 2012 och förenar över 30
lokala grupper som arrangerar berättarkaféer.
För att göra kopplingar till samtiden och framtiden stimulerar
moderatorn publiken att reflektera över hur viktigt detta minne/
denna berättelse är för dagens privatliv eller politiska liv, samt vilka
slutsatser och vilka möjligheter till handling som dessa funderingar
leder till.
RESULTAT
Inom ”Zeitzeugenprojekt” sker lärandet på flera olika nivåer;
publiken konfronteras med de historiska eller samtida frågorna
i berättelserna och genom att lyssna och reflektera över dem
Berättarkaféet avslutas efter en och en halv timme. Efteråt umgås
tillsammans kan man skapa och utbyta kunskap. Projektet bidrar
publiken över en kopp kaffe och fortsätter sitt utbyte.
även till att flera olika kompetenser utvecklas hos alla medverkande,
till exempel förmågan att berätta, reflektera kommunicera och dela
Efter evenemanget träffas moderatorn och berättaren igen för ett
med sig, att moderera dialoger och skapa nätverk.
reflekterande samtal om hur det gick och hur man kan ta reda på
om det ledde till några efterverkningar, om det skapade förvirring
eller ytterligare behov av diskussion. En annan del av uppföljningen
är utvärderingen i planeringsgruppen. Medlemmarna pratar igenom
hur kaféet gick och om det finns någon kritik som måste diskuteras.
53
ÖVERFÖRBARHET
ORGANISATIONER
Berättarkaféer finns över hela världen. Eftersom de baseras på
• Freie Altenarbeit Göttingen
personliga berättelser är de ett tillvägagångssätt som är relativt
• Enskilda personer från regionen
intuitivt och enkelt att genomföra för att sammanföra människor
• Allmänheten som publik
och få dem att reflektera och samverka. Kaféerna är en utveckling
av vardagshändelser där människor träffas över en kopp kaffe
för att samtala, berätta och lyssna på varandra. Modereringen av
processen garanterar en viss nivå av samverkan och att alla får
komma till tals och göra sin röst hörd.
KONTAKT
Hartmut Wolter, Freie Altenarbeit Göttingen e.V., Göttingen, Tyskland
E-post: [email protected]
Webbplats: www.freiealtenarbeitgoettingen.de
Reflekterande samtal (med Freie Altenarbeit Göttingen)
54
Story Regions
ErzählZeit (Berättardags)
Berlin, Tyskland
GENOMFÖRANDE
Utgångspunkten var ett pilotprojekt som kallades för ”Sprachlos”, som
betyder ”mållös”, i en socialt utsatt skola i Berlin och genomfördes
av tre berättare från Erzählkunst e.V. år 2005. Under två år kom
berättarna till skolan en gång i veckan för att berätta internationella
folksagor 10. I början var det ganska experimentellt och många frågor
BAKGRUND
behövde bli besvarade: Vilka sagor man skulle berätta, hur man
”ErzählZeit” eller Berättardags är ett projekt om att berätta
skulle integrera berättandet i skolans rutiner, hur länge projektet skulle
historier för skolbarn i Berlin, Tyskland. Berlin har en mycket
pågå, hur samarbetet med lärarna skulle organiseras, osv.
mångfaldig befolkning, med stora invandrargrupper, där några av
dem är dåligt integrerade och har dåliga eller inga kunskaper alls
Från 2008 till idag har projektet vuxit och rönt stor framgång. År 2014
i det tyska språket. Det leder till en situation där barnen som går i
tog organisationen Fabula Drama e.V., även det en berättarförening,
skolan i vissa områden knappt talar någon tyska alls. Syftet med
över samordningen av projektet.
”ErzählZeit” är att främja inlärningen av tyska hos dessa barn.
År 2012 skapade senaten i Berlin en projektfond för att bistå med
Sekundära målgrupper för projektet är lärarna i de klasser som
medel så att skolor i Berlin kunde delta i ”ErzählZeit”. Föreningen måste
deltar i ”ErzählZeit”, som erbjuds tillhörande workshopar, där
ändå ansöka om dessa medel årligen. Projektet pågår fortfarande.
de får lära sig om kraften i berättandet och hur de kan införliva
barnens upplevelser av berättande i lektionerna. Även föräldrarna
”ErzählZeit” erbjuder 1-årsprojekt som genomförs på förskolor och
till de medverkande barnen gynnas av ”ErzählZeit”: de får uppleva
grundskolor. För att så många skolor som möjligt i Berlin ska kunna
hur barnen berättar eller återberättar historier hemma och får se
arbeta med projektet finns det även 6-veckorsprojekt som skolor kan
dem uppträda på scen när de berättar sin historia inför publik i
ansöka till.
slutet av en termin med ”ErzählZeit”.
Medverkande förskolor och grundskolor får besök varje vecka av
professionella berättare, som berättar sina sagor under ungefär en
SYFTEN OCH MÅL
Att behärska det lokala språket är en avgörande förutsättning för
timme per medverkande klass. Oftast deltar tre klasser på en skola
i projektet.
att kunna delta aktivt i sociala. kulturella och politiska sammanhang
i samhället. I tider med en allt större etnisk mångfald i samhället är
Sagorna berättas oftast på tyska, men ibland arrangeras även
förmedling och utveckling av språkkompetensen en av de viktigaste,
sessioner på andra språk, berättelser på andra språk och att berätta
men också tuffaste, utmaningarna inom skolvärlden, särskilt i områden
sagor på språk från barnens föräldrars hemmanationer vidgar
med stora invandrargrupper. ”ErzählZeit” erbjuder ett långsiktigt,
barnens synsätt och får dem att uppskatta mångfalden av språk och
avslappnat sätt att lära sig tyska, där professionella berättare
kulturer i samhället.
regelbundet berättar historier och sagor för barnen. Här öppnar det
konstnärliga berättandet dörren till estetisk och kulturell utbildning och
Ett parallellt initiativ vid namn ”Mythen erzählt”, eller ”berättade myter”,
interkulturellt utbyte.
vänder sig till gymnasieskolan, så att också äldre elever får möjlighet
att uppleva kulturella sätt att använda muntliga färdigheter på.
Barnen i de medverkande klasserna får upptäcka språkets och
fantasins värld genom att interagera med ord, ljud, bilder och teater.
Berättarevenemangen fokuserar på det talade ordet och på litterärt
För många av dessa barn är det den första gången som de kommer
språk, något som skiljer sig mycket från vardagsspråket. Barnens fantasi
i kontakt med utbildning i litteratur, som integreras muntligen i
skoldagen och uppmuntrar dem att upptäcka den kulturella rikedomen
i människans kulturarv.
10 Wardetzki, K.: Über die Wirkungsmacht des Erzählens. Tal som hölls i Frankfurt
17.8.2012.
Webbplats:
http://www.erzaehlen.de/erzaehlen.de/Wardetzky_
Wirkmacht_files/Wardetzky_Wirkmacht_1.pdf
55
stimuleras av strukturerna, bilderna, temana
konstnärliga och magiska i sagorna komma
och de stilistiska elementen i folksagorna.
fram. Att berätta är inte att undervisa, utan
Under projektet utvecklar barnen ett mer
snarare att leka, med fantasin, uttryck och i
poetiskt språk när de återberättar och
slutänden också ens egna ord för att berätta
hittar på historier och inspireras att följa
sina egna historier11.
de professionella berättarnas färgstarka
exempel.
Dessutom
barnens
ökar
berättandet
koncentrationsförmåga.
SKAPA DELAKTIGHET OCH
Projektets framgång beror på hur lång
SAMHÖRIGHET
och hur intensiv barnens kontakt med de
Målen med ”ErzählZeit”-projektet är inte
berättade historierna är, men också på hur
bara att främja språkförmågan, utan även
professionella berättarna är. Från berättarens
att sammanföra människor och att särskilt
synvinkel är det därför avgörande att inte
hjälpa invandrarbarn och föräldrar att få nya
blanda berättandet med någon uttalad
upplevelser via det tyska språket, samt att
pedagogisk avsikt, utan att låta barnen ta till
öppna dörrar till att uppleva kultur som något
sig sagorna utan att behöva tänka på några
lättillgängligt och inkluderande. För att röna
andra förväntningar.
uppskattning och stöd för berättandet, även
hos föräldrarna, medverkar berättarna vid
föräldrakvällar i de medverkande klasserna
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV
i början av skolåret. Hela projektet är
”ErzählZeit”
internationella
kunna förverkliga det är många institutioner
folksagor och historier som berättar på ett
inblandade och ett stort frivilligt engagemang
konstnärligt sätt. Sagorna berättas främst
har krävts och krävs fortfarande för att
BERÄTTANDE
handlar
om
utformat som ett nätverksprojekt. För att
i skolorna, men även vid evenemang för
hålla liv i det. Utöver klassrumsaktiviteterna
allmänheten, på bibliotek och museer. Professionella berättare, de
arrangeras regelbundna framträdanden med berättarna och de barn
flesta med utbildning från konstuniversitetet i Berlin, besöker förskolor
som medverkar i berättarklasserna, till exempel varje onsdag i ett
och grundskolor för att berätta sagor.
stort tält vid Zentral- und Landesbibliothek Berlin. Andra aktiviteter
arrangeras på Märkisches Museum i Berlin och på Palais Podewil.
En kurs pågår under ett skolår, med en timme per klass varje vecka,
Dessa evenemang vänder sig till barn och deras familjer, men även
med tre klasser per skola. Varje berättarlektion är 45 minuter lång.
till lärare och intresserade i allmänheten. Förutom de regelbundna
Efter en återkommande startritual berättas en till två sagor vid varje
aktiviteter som beskrivits ovan har många sidoinitiativ utvecklats från
”ErzählZeit”-lektion. Efter omkring tio timmars berättande i varje klass
”ErzählZeit”. En ”ErzählZeit”-festival arrangerades 2014 och ett stort
gör man plats för barnen att själva återberätta och hitta på sagor,
evenemang anordnades för att fira Världsberättardagen 2015, vilket
vilket därefter tar upp omkring halva berättarlektionen. En gemensam
upprepades 2016. Skolåret 2016 inleddes med några dagar för att fira
avslutningsritual avslutar varje lektion.
”ErzählZeit”, bland annat med en familjefestival.
Sagor från hela världen berättas, särskilt sagor med ursprung från
Om man tar det ökande antalet besökare vid dessa evenemang som
barnens hemländer. En gång i kvartalet berättar även utländska
ett mått på det erkännande och den uppskattning som berättandet
berättare på sitt modersmål. En viktig faktor och en viktig erfarenhet
har fått, kan man säga att projektet har bidragit till att en berättarkultur
i ”ErzählZeit” är att kraften i berättandet bara kan komma till sin rätt
har vuxit fram i Berlin.
om berättarsituationerna är helt fria från pedagogiska eller didaktiska
56
underliggande motiv och förväntningar, annars kan inte det
11 C.f. http://www.erzaehlzeit.de/en/what/langzeitprojekte
Story Regions
Det faktum att det finns skolor i Berlin som har deltagit i flera år
• Förbättrad språkkunskap och berättarförmåga hos barn med en
och själva har tagit över kostnaderna för sin medverkan i projektet
latent inlärningsprocess, där rationell och känslomässig förståelse
understryker detta faktum.
kompletterar varandra på ett lyckosamt sätt.
• Uppmuntran av barnens nyfikenhet på främmande kulturer
År 2011/12 tilldelades projektet ett pris i den nationella tävlingen
”Ideas for the Education Republic” och tillsammans med andra
framträdanden för allmänheten i Tyskland presenterades projektet
genom att berätta sagor från hela världen.
• Utveckling av fantasi och kreativitet, förmåga att skapa inre bilder
när man lyssnar.
också vid sagostiftelsen Walter Kahns symposium ”Erzählen und
• En metod för jämlik undervisning, eftersom konstnärligt
kulturelle Bildung – Modelle, Konzepte, Utopien” (Berättande och
berättande når ut till alla barn och därför är en demokratisk form
kulturell utbildning – modeller, koncept, utopier) i september 2015 i
av litterär förmedling.
Münsterschwarzach.
Intern, kontinuerlig kvalitetskontroll säkerställs genom månatliga
möten med berättarna för att diskutera praktiska, estetiska och
LÄRANDE
Projektets syfte var att hjälpa skolbarn (många av dem med
teoretiska aspekter av aktiviteterna med barnen och ge varandra
återkoppling.
invandrarbakgrund) att få tillgång till det tyska språket. De främsta
utbildningssyftena med ”ErzählZeit” är att förmedla en uppskattning
År 2011 utfördes en professionell, extern utvärdering av IPP –
för konst och kultur och att ge barnen kraft att tala och berätta sina
”Institute for Practice Research and Project Consulting” i München.
historier.
Utvärderingen finansierades av Kulturfonden i Berlin. Resultaten
var mycket positiva och visade på den omfattande effekt som
En annan dimension inom lärande vänder sig till lärarna i de
”ErzählZeit” hade haft dittills. Resultatet av utvärderingen banade
medverkande skolorna. Sedan projektets start har workshopar för
väg för officiellt erkännande och vidare finansiering för projektet.
lärare erbjudits parallellt med berättaraktiviteterna i klassrummet.
Under tidigare år har i genomsnitt 6–8 lärare per skola som arbetar
med berättarklasserna deltagit i dessa workshopar, men under de
senaste två åren har alla lärare på de medverkande skolorna fått
ÖVERFÖRBARHET
Överförbarhet: Projektet kan genomföras i vilken skola som helst,
möjlighet att delta i utbildningen. Syftet med dessa workshopar
det krävs ingen teknisk utrustning och projektet är anpassningsbart.
är att hjälpa lärarna att öppna sig för berättandet och att lära sig
Liknande initiativ har utvecklats i andra tyska städer.
att uppskatta det. De introduceras dessutom till möjliga sätt att
fortsätta arbetet med sagorna och upplevelserna hos barnen i
År 2012 lanserades ett ”ErzählZeit”-projekt i Frankfurt am Main.
klasserna. Förutom dessa workshopar erbjuder föreningen också
Projektet i Frankfurt är en direkt följd av Berlin-projektet och alla
kvällsarrangemang för lärare.
berättare som deltar har utbildats av FabulaDrama e.V., samordnaren
av ”ErzählZeit” i Berlin. Andra och liknande projekt har också
arrangerats i Heilbronn, Hannover, Lippe, Freiburg och München,
RESULTAT
Fördelarna med detta initiativ är så många att tillvägagångssättet
som skiljer sig från, men var också starkt influerade av, projektet i
Berlin.
har anammats av andra städer och regioner i Tyskland, som har
genomfört liknande projekt.
Fördelar för de medverkande barnen är:
ORGANISATIONER
Projektet startades år 2008 av Erzählkunst e.V. (Berättande konst),
• Bättre tillgång till det tyska språket, något som särskilt gynnar
en förening med berättare, de flesta baserade i Berlin. År 2014 tog
invandrarbarn, där tyska inte talas i hemmet, barn med socialt
föreningen FabulaDrama i Berlin över samordningen. Omkring 17
missgynnad bakgrund och barn med stora inlärningssvårigheter.
huvudsakligen berlinbaserade berättare är aktiva inom ”ErzählZeit”.
57
Även om projektet är väletablerat och välkänt arbetar alla berättare
KONTAKT på frilansbasis och lägger även ner mycket eget arbete för att hålla
Sabine Kolbe i föreningen FabulaDrama e.V., samordnare och chef på
projektet vid liv.
”ErzählZeit”, Berlin, Tyskland
E-post: [email protected]
Sedan ”ErzählZeit” startades har omkring 200 skolor och förskolor i
Webbplats: http://www.erzaehlzeit.de/en/
olika delar av Berlin deltagit i projektet. Dessutom medverkar också
flera bibliotek, där föreställningar arrangeras regelbundet.
Mellan 2008 och 2013 deltog 104 skolor, förskolor och bibliotek
REFERENSER:
• Erzählkunst e.V. (Hg.): ErzählZeit. Dokumentation 2008–2011.
i ”ErzählZeit” och över 8 900 fick ta del av projektet. Sedan dess
Berlin 2012.
deltar ungefär tretton nya skolor i ”ErzählZeit” varje år, varav 4–5
• ErzählZeits webbplats. Webbplats: http://www.erzaehlzeit.de/en/
skolor deltar under en tvåårsperiod.
• ErzählZeit Nyhetsbrev sommaren 2016
• Erzählkunst e.V. URL: http://erzaehlkunst.com/erzaehlzeit/
Officiellt stöd till projektet kommer från Senatens administration för
• Intervju med Sabine Kolbe, samordnare för ”ErzählZeit” på Fabula
utbildning, ungdomar och vetenskap i Berlin och Berlins projektfond
för kulturell utbildning.
Drama e.V., 30.06.2016
• Wardetzki, K. (2012): Über die Wirkungsmacht des Erzählens. Tal
som hölls i Frankfurt 17.8.2012. Webbplats: http://s228795230.
online.de/index_htm_files/Frankfurt%2017.8.12.pdf
58
Story Regions
Departament bajek
(Sagodepartementet)
Bielsko Biala, Polen
BERÄTTANDETS ROLL OCH TYP AV BERÄTTANDE
Fokus låg på att berätta sagor för barn på ett konstnärligt sätt inför
blandad publik. Även om berättaraktiviteterna var kärnan i projektet
ingick även andra aktiviteter, som teaterföreställningarna, för att ge
deltagarna styrkan att skapa ett effektfullt framträdande.
BAKGRUND
SKAPA DELAKTIGHET OCH SAMHÖRIGHET
och lägre födelsetal. Många äldre som går i pension löper risk
och stärka en grupp som annars riskerade utanförskap (pensionärerna)
att tappa kontakten med samhället och det finns också en risk
genom att erbjuda dem ett sätt att engagera sig. Genom att arbeta mot
att ett minskat deltagande i aktiviteter kan leda till ensamhet och
samma mål och drivna av samma vilja att berätta sagor för barnen kom
social isolering, minskad livslust och en känsla av att inte vara
deltagarna i kontakt med många olika grupper i det lokala samhället.
betydelsefull längre. ”Departament bajek”, Sagodepartementet,
Aktiviteterna ingick i och stöddes av samarbeten mellan kultur- och
ville skapa en plats för lämpligt socialt umgänge för pensionärer
utbildningsinstitutioner, ideella organisationer och andra organisationer
på 60 år och äldre, som barn och vuxna i alla åldersgrupper kan
som till exempel sjukhus. Projektet hjälpte till att bekämpa utanförskap
gynnas av. Grundidén var att utbilda pensionärer i att berätta
hos pensionärer, en grupp som löper högre risk att hamna utanför,
sagor för barn.
genom att ge dem möjlighet att engagera sig i lämpliga aktiviteter i
Europas befolkning blir allt äldre på grund av längre medellivslängd
Projektet ökade känslan av delaktighet i samhället genom att samla
samhället.
SYFTEN OCH MÅL
Projektet, som genomfördes mellan april och december 2015, syftade
till att integrera vuxna i åldersgruppen 60+ bättre i samhället genom
ERFARENHETER
Projektet byggde en bro mellan generationerna genom att föra samman
aktiviteter som är lämpliga och lagom utmanande och att motivera
pensionärer och barn så att de kunde dela historier. Genom att utbilda
dem att bidra med något till de yngre generationerna.
pensionärerna i berättande fick de inte bara styrkan att bidra till det
lokala samhället, utan spred även det kulturarv som finns i sagorna till
de yngre generationerna.
GENOMFÖRANDE
I den första delen av projektet arrangerades workshopar i läs- och
skrivkunnighet samt skrivande för pensionärerna. Syftet var att de
skulle bekanta sig med det rika utbudet av berättelser, både från
deras egna upplevelser genom livet, men även via den muntliga
traditionen och litteraturen. Efteråt kunde de delta i workshopar om
muntlig framställning och att tala inför publik för att öva på att berätta
sina historier. Efter utbildningen arrangerades två teaterföreställningar
för vuxna, anställda på kultur- och utbildningsinstitutioner och barn,
där pensionärerna presenterade sina nyvunna färdigheter. Därefter
arrangerades flera sagoberättarevenemang på olika platser i Bielsko
Biala, t.ex. på sjukhus och i förskolor. Den lokala radiostationen sände
några av berättelserna.
Sagodepartementet (med Teatr Grodski)
59
ÖVERFÖRBARHET
INBLANDADE ORGANISATIONER
Att ge pensionärer styrkan att berätta sagor för barn är ett
• Stiftelsen ”Dobry Dom” (”Gott hem”)
tillvägagångssätt för att skapa delaktighet och bevara ett kulturarv som
• Radio Bielsko
kan användas i många andra sammanhang.
• Kultur- och utbildningsinstitutioner
• Sjukhus
• Förskolor
KONTAKT
Fundacja “Dobry Dom”, Bielsko-Biała, Polen
E-post: [email protected]
Webbplats:http://www.fundacja-dobrydom.pl/index.
php?option=com_content&view=article&id=17:spotkaniepodsumowujace-projekt-departament-bajek&catid=14&Itemid=122
Sagodepartementet (med Teatr Grodski)
60