Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se
Kost- och nutritionspolicy
för äldreomsorgen
2
Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen
I Bromölla kommun serveras dagligen ca 2400 måltider inom den kommunala verksamheten. En bra måltidsverksamhet
inom äldreomsorgen är av stor vikt dels för främjandet av den nationella folkhälsan och dels för den enskilde individens
välbefinnande (Livsmedelsverket 2011).
Syfte med en kost- och nutritionspolicy
- att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor i kommunen
- att tydliggöra vilka krav och förväntningar som är realistiska att ställa på måltider och situation runt måltiden
- att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider vad gäller innehåll och omfattning.
- att använda måltiden som en viktig del i verksamheterna ur både ett hälsomässigt och socialt perspektiv
- att måltiden ses som ett lustfyllt inslag och inte enbart som ett kaloriintag
Målsättning
Målsättningen med en kost- och nutritionspolicy är att de som på något sätt arbetar med kommunens måltidsverksamhet ska ha en enhetlig syn på verksamheten. Policyn ska verka som ett stöd för personal, vårdtagare, närstående och
politiker.
- bidra till vårdtagarnas välbefinnande, hälsa och utveckling genom att servera vällagad och näringsriktig mat av god
kvalitet i en lugn och trevlig miljö
- att med ett förebyggande synsätt minska risken för undernäring samt felnäring bland vårdtagare och säkra en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov.
Policyn riktar sig i första hand till äldre vårdtagare då förmågan att äta, resorbera och metabolisera energi- och näringsämnen påverkas av åldrandet. Förändringar i aptit och ätförmåga hos äldre personer gör ett otillräckligt matintag och
avmagring/undernäring till det dominerande nutritionsproblemet. Det gäller särskilt om åldrandet förenas med sjukdom
(Livsmedelsverket 2011).
”Mat är näring för kroppen men bara om den hamnar i magen. För att hamna i magen är det viktigt att
beakta njutning och måltidsglädje samt önskemål och behov hos den enskilda vårdtagaren” (Kost- &
Nutritonspolicy, Arvika, 2010)
Ansvar
Kommunfullmäktige - tar beslut om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet.
Verksamheten för vård och omsorg - ansvarar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige.
Enhetschef - varje chef för respektive verksamhet ansvarar för att policyn följs.
Personalens ansvar är:
- att aktivt arbeta för att måltiderna blir en integrerad del av verksamheten.
- att sprida information om vikten av att äta rätt ur ett hälsomässigt perspektiv samt att få en positiv inställning till
måltiden ur ett socialt perspektiv.
- att föra en positiv dialog kring maten och måltidssituationen.
- att uppmärksamma när någon vårdtagare riskerar att drabbas av undernäring samt följa de åtgärder/den ordination
som beslutats av sjuksköterska, dietist eller läkare.
Kost- och Nutritionspolicyn bör kontinuerligt revideras enligt gällande lagar och förordningar.
3
Mat och hälsa
Nationella riktlinjer
Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbunds Måltidsverksamhet ska bidra till vårdtagarnas hälsa och utveckling/rehabilitering genom att
erbjuda en kost som tillgodoser olika gruppers behov av energi och
näring enligt gällande nationella riktlinjer. Måltiderna ska vara en betydelsefull del i behandling och rehabilitering, engagera alla sinnen
och vara höjdpunkter värda att se fram emot under dagen (Svenska
Näringsrekommendationer (SNR) 2004).
Nationella riktlinjer finns utarbetade i
- Mat och kostbehandling för äldre (Livsmedelsverket 2001)
- Mat och Näring för sjuka inom vård och omsorg (Livsmedelsverket
2003)
- Råd om bra mat i äldreomsorgen (Livsmedelsverket 2011)
De nationella riktlinjerna ska ligga till grund vid planering och tillagning av samtliga måltider.
Flera studier lyfter fram att äldre tycker att det är viktigt att matens
kvalitet är god, och som definition på god kvalitet beskrivs smak, doft
och tillagningen av mat. (Livsmedelsverket 2011)
Måltidsordning
Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen och
serveras på regelbundna tider. Enligt SNR ska dagens totala energiinnehåll för friska individer fördelas enligt följande:
- 07.00-08.30 Frukost (morgonmål) 20-25% av dagsbehovet
- 12.00-13.00 Lunch (mitt på dagen) 25-35% av dagsbehovet
- 17.00-18.00 Middag (kvällsmål) 25-35% av dagsbehovet
- Två eller tre mellanmål bör också ingå
Rekommenderad måltidsordning för äldre
Avvikelser från SNR:s måltidsordning, enligt ovan, finns för äldre. Dessa avvikelser innebär i korta drag att det krävs fler
men mindre måltider serverade i tätare intervaller. Mellanmålets kvalitet blir då också alltmer betydelsefull för att kunna
uppfylla krav på energi- och näringstillförsel. Se vidare under avsnitt om att förebygga undernäring.
Vid heldygnsomsorg är det viktigt att nattfastan inte överstiger 11 timmar. För att tillgodose detta ska ett sent kvällsmål/
nattmål serveras vid kl. 20.00–22.00, alternativt kan ett tidigt mellanmål/nattmål serveras den som vaknar på natten
eller tidigt på morgonen.
Måltid Tider Energifördelning %
Morgonmål Vid önskemål/behov
Frukost 08.00-09.00 15-20 E %
Mellanmål 10.30–11.00 10-15 E %
Middag 12.30–13.00 20-25 E %
Mellanmål 14.30–15.00 10-15 E %
Kvällsmat 17.00–18.00 20-25 E %
Kvällsmål 20.00–21.00 10-20 E %
Nattmål Vid önskemål/behov
Energi och näringsinnehåll
Hur mycket energi och näring man behöver beror på hur mycket man gör av med. Behovet påverkas bland annat av ålder,
kön, kroppsstorlek och fysisk aktivitet. För friska individer är tallriksmodellens proportioner bra att se framför sig när man
tar sin mat. Storleken på portionen anpassas efter det individuella energibehovet.
4
För sjuka äldre gäller att få i sig tillräckligt med energi utan att portionen blir för stor. Detta kräver att man energi- och protein berikar måltiderna t.ex. med smör och grädde. Matsedeln ska vara energi- och näringsberäknad samt överensstämma
med de rekommendationer som finns i de nationella riktlinjerna för mat inom äldreomsorgen.
Två olika kosttyper skall tillhandahållas;
A-kost (allmän kost för sjuka) = normalkost, är den grundkost som skall gälla för vårdtagare inom
kommunens särskilda boenden.
E-kost (energität kost) ska tillgodose behovet av energi, protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Måltidens
volym är minskad men med bibehållet näringsinnehåll.
För många vårdtagare med kronisk sjukdom som utvecklar undernäring räcker inte dessa åtgärder för att kunna motverka
försämringen. Ett viktigt komplement till maten blir då kosttillägg. Sjuksköterskan gör bedömning och ordinerar vilket
tillägg som passar vårdtagaren bäst.
Specialkoster
Specialkost serveras till alla vid behov och kan beställas på någon av följande grunder:
- Sjukdomsrelaterade skäl
- Religiösa eller etiska skäl
- Aversion mot vissa livsmedel eller maträtter
Specialkoster ska tillredas avskilt från annan matlagning och specialkostprodukter förvaras avskilt från andra produkter.
Innehållsdeklarationer ska noggrant kontrolleras. Denna form av behandling är oftast livslång och ordination och beställning utgår från dokumenterad diagnos och sjukdomsspecifika behov. Det är viktigt att vårdpersonal inhämtar korrekt
information om vad vårdtagaren kan och inte kan äta.
Exempel på specialkoster som tillagningsköken kan tillhandahålla:
• Glutenfri kost
• Laktosfri kost
• Mjölkproteinfri kost
• Proteinreducerad kost
• Dialyskost
• Fettreducerad kost
• Kost vid överkänslighet
Vårdtagare som av etiska, kulturella eller religiösa skäl inte kan äta maten på den ordinarie matsedeln ska erbjudas anpassning av menyn, t ex fläskfri eller vegetarisk kost.
Koster med avvikande konsistens
Konsistensförändrad mat ska erbjudas den vårdtagare som av olika skäl har svårt att tugga eller
svälja normalkost. Orsaken till behovet av konsistensanpassning varierar, t ex tuggproblem,
bristande funktion, smärta eller förlamning i munhåla/svalg osv. Behovet av konsistensanpassad
mat kan vara permanent eller övergående. Före varje ordination av förändrad konsistens bör en
noggrann utredning göras så att rätt konsistens ordineras. Denna utredning görs av ansvarig
sjuksköterska/dietist. En vårdtagares kostkonsistens får aldrig ändras utan föregående ordination
av ansvarig sjuksköterska eller läkare.
Följande konsistensanpassningar kan tillagningsköken tillhandahålla;
• Lättuggad kost (=grov paté)
• Timbalkost
• Gelékost
• Flytande kost (tunn alternativt tjockflytande)
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen visar innehållet i en hel lunch eller kvällsmåltid och hur proportionerna bör vara
mellan de olika delarna.
5
Tallriksmodell Tallriksmodell för sjuka äldre
För sjuka äldre ska tallriksmodellens tre delar vara lika stora. Enligt rekommendationerna serveras
som måltidsdryck standardmjölk.
Val av livsmedel
Mjölk- och mejeriprodukter
Inom äldreomsorgen används standardprodukter till matlagning och som dryck standardmjölk. Bordsmargarin ska innehålla minst 70 % fetthalt samt ha en bra fettsammansättning (Livsmedelsverket, 2003).
Bröd och gryn/flingor
Välj gärna olika brödsorter från dag till dag (Livsmedelsverket, 2003).
Fisk
Fisk bör förekomma minst två gånger i veckan på matsedeln. Var tredje fiskservering bör vara fet fisk (Livsmedelsverket,
2003).
Kött och charkprodukter
Inom äldreomsorgen bör man sträva efter att kött som serveras är i sådan form att det är lätt att tugga och svälja (Livsmedelsverket, 2003).
Grönsaker, frukt och bär
Grönsaker och rotfrukter bör varieras och gärna väljas efter säsong, serveras kokta såväl som råa. Många äldre behöver
också extra energi på grönsakerna i form av matfett eller grädde. Frukt och bär väljs efter tillgång och säsong. Kokt eller
mixad frukt serveras till de vårdtagare som inte kan äta frukten hel eller rå (Livsmedelsverket, 2003).
Dryck
Många äldre saknar förmåga att känna törst. Det är därför viktigt att ofta erbjuda olika slags drycker för att undvika uttorkning (Livsmedelsverket, 2003).
Måltidsservice
Måltidsmiljö
Måltiden är för de flesta äldre och/eller sjuka personer dagens höjdpunkt och bör engagera alla sinnen. I Livsmedelsverkets ”Vetenskapligt underlag för råd om bra mat i äldreomsorgen” visar resultat att äldre tycker att rummet man äter
i påverkar i allt från storlek till dukning. Måltidsmiljön kan alltså både främja och hindra ett ökat välbefinnande, ökat
energiintag och viktförändring (Livsmedelsverket 2011).
För att måltiden skall bli trevlig och stämningsfull för vårdtagaren krävs planering. Måltiden får aldrig bli rutinmässig och
tillräckligt med tid måste avsättas för varje måltid. Måltiderna ska serveras i en inbjudande miljö där matsalen är ren och
snygg. Vårdtagaren ska ha tillräckligt med tid för att äta i lugn och ro, utan en störande och högljudd omgivning.
Följande är viktigt för en bra måltidsmiljö:
- Lugn miljö
- Bra punktbelysning över matbord
6
- Inget störande arbete under måltiden
- Färgat porslin där detta är möjligt
- Personal som är behjälpliga med matning ska hjälpa en vårdtagare i taget
- Servera maten på serveringsfat på bordet så att de vårdtagare som kan får ta sin mat själv
- Vid servering ska maten läggas upp vackert på tallriken. Inget får blandas eller mosas utan att vårdtagaren först sett
maten
- Måltidssituationen ska utformas så likt en hemmiljö som möjligt
- Om möjligt duka med fin servis och/eller fina servetter på helgdagar
- Under hela måltiden ska vårdtagaren stå i centrum och utrymma för egna önskemål ska ges
Bemötande
För att främja aptit och matglädje är det viktigt att som vårdtagare få ett trevligt bemötande av den personal som
ansvarar för servering av måltiden. Personalen ska ha kunskap om maten samt kunna svara på frågor om innehåll mm.
Maten ska serveras på ett snyggt, prydligt och aptitretande sätt (Livsmedelsverket, 2011).
Önskekost
Vid speciella tillfällen ska önskekost kunna serveras i samråd med den enskilde och personal, t.ex. vid högtidsdagar.
Matråd/köksträffar
Lokala matråd inrättas inom Vård och omsorg för att diskutera matsedel, måltidsmiljö och aktiviteter kring måltiden.
Utvärdering
Måltidsverksamheten ska kontinuerligt utvärderas. Enkäter bör genomföras en gång om året.
Kvalitetssäkring av måltidsverksamhet
- Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds kökspersonal inom sitt område
- Adekvat utbildning inom restaurang och storhushåll ska vara ett krav vid nyanställning av kökspersonal
- Studiebesök i andra kök samt arbetsrotation medverkar till att kökspersonal blir insatt i flera arbetsområden och kan
ersätta varandra vid behov
- Vårdpersonal ska ha utbildning i livsmedelshygien samt enklare näringslära, servering och uppläggning
Miljöaspekter
Måltidsverksamhetens ambition ska vara så att i så hög utsträckning som möjligt använda ekologiskt och lokalt producerade livsmedel. Vid val av livsmedel är det nödvändigt att hålla sig inom livsmedelsupphandlingens ramar, lagen
om offentlig upphandling, LOU.
Krav som bör ställas vid upphandling och inköp av livsmedel
Kvalitetskrav
- Bra kvalitet på prefabricerade rätter, s.k. halvfabrikat. Halvfabrikat minimeras.
- Inga onödiga tillsatser
- Innehålls- och näringsdeklarerat
- Ursprungsmärkning
Miljökrav
- Ekologiskt – det nationella målet är att 25 % av livsmedlen, inom offentliga sektorn, är ekologiska år 2013. Kommunala delmål bör fastställas inför varje budgetår
- Miljöpåverkande transporter, tillverkningsmetoder mm
ska minimeras.
7
Lagar och förordningar
SBKF är ansvarig för att vårdtagaren får säker mat och inte riskerar att bli sjuk på grund av felaktig hantering eller felmärkta livsmedel.
Svensk livsmedelslagstiftning ställer krav inte bara på kökspersonal utan även på övrig personal som på olika sätt deltar i
måltidssituationen. Måltidsverksamheten följer i all hantering av livsmedel livsmedelslagens krav och arbetar utifrån ett
egenkontrollprogram för att förebygga hälsorisker och säkerställa renlighet och redlighet. Detta innebär bland annat att:
• Alla kommunala kök, även enhetens egna kök, skall ha ett egenkontrollprogram som är godkänt av miljökontoret
• Alla verksamheter och lokaler där oförpackade livsmedel hanteras ska vara godkända av miljökontoret
• Övriga verksamheter och lokaler där livsmedel hanteras/serveras regelbundet ska vara registrerade hos miljökontoret
• Transporter av färdiglagad mat ska ske enligt gällande lagstiftning
• All personal utbildas och informeras regelbundet om livsmedelshygien, livsmedelslagen och egenkontrollarbetet utifrån HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points).
Arbetsmiljölagen ställer krav på att verksamheten har god arbetsmiljö för såväl personal som matgäster.
Rutiner för att förebygga och behandla undernäring
Det är viktigt att vårdtagare som omotiverat går ner i vikt eller äter för lite i förhållande till sitt behov uppmärksammas
tidigt. För att göra detta behövs goda rutiner för individuell bedömning av näringstillstånd och riktlinjer för individuell
utredning och behandling (NÄVER, 2008).
Förebygga
Fysisk aktivitet förebygger förlust av muskelmassa och stimulerar aptiten. Fysisk aktivitet skyddar också mot frakturer,
benskörhet, typ-två diabetes, stroke och hjärt- kärlsjukdom. Aktivitet ökar välbefinnandet, förbättrar den mentala hälsan
samt minskar symtom på ängslan och depression (Abrahamsson et al. 2006).
För vårdtagare med nedsatt fysisk funktion, sjukdomstecken eller resttillstånd av sjukdomsepisod kan professionell genomgång av möjliga aktiviteter vara nödvändig för att de ska hamna på lämplig aktivitetsnivå och bli medvetna om
eventuella risker (Grimby & Grimby 2001).
Patientansvarig sjuksköterskas ansvar:
• har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller vårdtagarens näringstillstånd och ska identifiera problem med matoch vätskeintag eller förmågan att äta.
• har ansvaret för att identifiera vårdtagare med risk för undernäring.
• har ansvar för att dokumentera nutritionstillstånd, åtgärder och uppföljning enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
• har ansvaret för ordination av A-kost, E-kost, olika konsistenser på kosten, berikningar och kosttillägg i samråd med
läkare och/eller dietist.
Det är viktigt att vårdtagaren har rättigheter att själv bestämma över de frågor som rör hans/hennes liv. Det innebär att
en person har rätt att vägra ta emot det som erbjuds. Många äldre sjuka har ett stort behov av uppmuntran, hjälp och
stöd vid måltiderna för att på ett optimalt sätt täcka sitt behov av energi och näring. Balansgången mellan att respektera
autonomi och samtidigt försöka bidra till ett näringstillstånd kan vara svår. Det är av största vikt att alltid vara lyhörd och
uppmärksam så att vårdtagaren inte upplever tvång eller påtryckning vid måltidssituationerna.
Arbetsterapeut
• Ansvarar i samarbete med sjukgymnast för anpassning av sittandet
• Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet.
• Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används.
Sjukgymnast
• Ansvarar i samarbete med arbetsterapeut för att skapa goda fysiska förutsättningar för vårdtagaren att genomföra
måltiden.
8
• Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur vårdtagaren bör sitta ergonomiskt för att kunna vara så
delaktig som möjligt i måltidssituationen.
Vårdpersonal/kontaktperson
Se tidigare avsnitt om personalens ansvar Utföra riskbedömning, Mini Nutritional Assessment, (MNA) (Bilaga 1), enligt
Senior Alert
Måltidens betydelse som den fasta punkten i tillvaron ökar ofta när andra aktiviteter avtar. Måltidens värde kan inte
överskattas och den har en viktig roll som källa till sociala kontakter och utgör en viktig händelse i det dagliga livet.
Screening av risk för undernäring
Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att förbättra ätsituationen och födointaget. Energiberikad mat har visats
vara effektivt för att förhindra en försämring av näringstillståndet (Ödlund Olin et al. 1996).
Alla nyinflyttade vårdtagare inom kommunens särskilda boenden ska vid inflyttning genomgå en riskbedömning, MNA,
av näringsintaget. Riskbedömningen utförs i samband med ankomst eller senast två veckor efter att inflyttning skett. I
Bromölla kommun registreras riskbedömning även i Kvalitetsregistret, Senior Alert, där vårdtagaren tillfrågas om deltagande. Resultatet av screeningen skall också dokumenteras i patientjournal under sökordet ”prevention”.
Nutritionsutredning
När riskbedömningen talar för undernäring ska en medicinsk och omvårdnadsmässig orsaksbedömning göras, bakomliggande orsaker utredas.
Att identifiera:
• Bakomliggande tidigare okänd sjukdom såsom organsjukdomar, cancer, depression, diabetes, smärttillstånd, psykisk
sjukdom,
• Planerad, pågående eller nyligen genomförd behandling såsom kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi som påverkar
näringsintag, energiomsättning eller metabolism,
• Medicinering som kan orsaka t.ex. illamående, muntorrhet, förstoppning eller diarré,
• Bristfälligt mun- och tandstatus, tuggsvårigheter (Bilaga 2 ROAG),
• Sväljningssvårigheter, som kan förekomma vid stroke, Morbus Parkinson, multipel skleros (MS), amyotrofisk lateralskleros (ALS) och andra neurologiska tillstånd och vid sjukdomar i matstrupen. Bedömning av logoped, undersökning
av matstrupen och sväljningsfunktionen, t.ex. röntgen eller endoskopi och testmåltid görs vid behov,
• Mag- och tarmproblem såsom diarré, gaser eller förstoppning,
• Fysiska och funktionella hinder för att äta, t.ex. halvsidig förlamning efter stroke. Ätförmågan och orken att genomföra
en hel måltid kan bedömas med instrument för observation under måltid (Bilaga 3 MEOF-II).
Att föra noggrann mat- och vätskeregistrering (Bilaga 4) är det bästa sättet för få grepp om vad vårdtagaren faktiskt äter
och dricker. Registreringen genomförs lämpligen under tre dagar för att få en bra bild över intaget. Notera vid vilka tidpunkter som mat/dryck ges. Lämpligt är att också göra en beräkning av energi- och vätskebehovet (Bilaga 5).
Uppföljning och dokumentation
Syftet med att följa och dokumentera omvårdnad och behandling är att värdera effekten av vidtagna åtgärder. Vikt- och
ätsvårigheter ska följas upp regelbundet minst varannan månad eller anpassat till vårdtagarens sjukdomstillstånd. Bedöm om målet/målen med nutritionsbehandlingen behöver justeras eller om nya mål bör sättas upp.
Bedömning av nutrition, ordinerade åtgärder och behandling samt resultat ska dokumenteras kontinuerligt i journalen.
Informationen ska i aktuella fall innehålla:
Näringstillstånd- och behov
• Bedömning av nutritionstillståndet, inklusive vikt och BMI vid vårdtillfället,
• Viktutveckling före och under vårdtiden, samt
• Aktuell nutritionsordination, dvs. typ av behandling och beräknat energibehov
9
Ätande
• Beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder, samt
• Särskilda riktlinjer för att förebygga aspiration/kvävning
Sammanfattning
• Sammanfattning av ät- och nutritionsproblem, samt
• Sammanfattning av åtgärder och given nutritionsbehandling och dess effekter
Uppföljning
• Uppgift om när nutritionsbehandlingen bör utvärderas och av vem
Informationsöverföring
Många personer behöver nutritionsbehandling under lång tid, ibland livslångt. Det är viktigt att all information kring
vårdtagarens nutrition och pågående nutritionsbehandling rapporteras till nästa vårdgivare genom en kostbehandlingsplan (Bilaga 6).
Referenslista
Abrahamsson L et al. (red) (2006): Näringslära för högskolan. Femte upplagan Liber AB
Grimby A, Grimby G. (red) 2001: Åldrandets villkor. Studentlitteratur, Lund
Kost- och Nutritionspolicy, 2010: Arvika
Livsmedelsverket (2001): Mat och kostbehandling för äldre. Livsmedelsverket, Uppsala
Livsmedelsverket (2003): Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket,
Uppsala
Livsmedelsverket (2011): Råd om bra mat i äldreomsorgen. Livsmedelsverket, Uppsala
Näring och Ätande – Handbok för kommunal, sluten och öppen hälso- och sjukvård i Nordöstra
Skåne (2008): Nätverket för Ätande och Näring, Nordöstra Skåne (NÄVER)
SNR (2004): Svenska Näringsrekommendationer. Livsmedelsverket, Uppsala
Ödlund Olin A et al. (1996): Energy-enriched hospital food to improve energy intake in elderly
patients. Journal of parenteral and enteral nutrition, 20, 93-97
Tips om webbadresser:
www.slv.se (Livsmedelsverket) Rapport 3 - 2011
www.socialstyrelsen.se (Socialstyrelsens webbplats)
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Bromölla kommun · Besöksadress: Kommunhuset, Storgatan 43 · Adress: Box 18, 295 21 Bromölla
Tel: 0456-82 20 00 · Fax: 0456-82 22 00 · E-post: [email protected] · Webb: www.bromolla.se