En arbetsmodell som syftar till att förbättra skolresultat
för barn i familjehem
Rikard Tordön, doktorand Linköpings Universitet
nationell samordnare Skolfam 2013 – 2015
psykolog i Skolfam 2008 – 2012
Vad är Skolfam ?
…och var finns det?
Vad är Skolfam?
Arbetsmodell för goda Skolresultat hos
Familjehemsplacerade barn
Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor
Bo Vinnerljung (SU) och lektor Eva Tideman (LU)
Nätverk av 26 svenska kommuner och Stiftelsen Allmänna
Barnhuset
Metodisk kartläggning, insatser och uppföljning, baserat på
normerade instrument
Var finns Skolfam?
Skellefteå (1)
26 kommuner med
38 Skolfamteam
Härnösand (1)
Sundsvall (1)
Gävle (1+1)
Uppsala (2)
Lidköping (1)
Trollhättan (1)
Sollentuna (1)
Stockholms stad (1+2)
Nacka (1)
Tjörn & Stenungsund (1)
Göteborg (9)
Kungsbacka (1)
Varberg (1)
Falkenberg (1)
Helsingborg (2)
Landskrona (1)
Malmö (2)
Örebro (1)
Katrineholm (1)
Norrköping (1)
Motala (1)
Gotland (1)
Ronneby & Karlskrona (1)
Varför behövs Skolfam?
Barn i samhällsvård är en mycket utsatt riskgrupp
Det börjar i skolan…
Placerade barn lyckas sämre i skolan. Klyftan ökar med tiden.
4
3.4
3.5
Relativ Risk
3
2.7
2.5
2
1.5
1
1
1
1
0.5
0.2
0
Låga betyg
Högst grundskola
Alla barn
Källor:
Inskriven högskola
Familjehem
Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010
Socialstyrelsen (2015) Vård och omsorg om placerade barn. Öppna jämförelser och utvärdering
Behörig till gymnasieskola
100
90
87.3
83.9
80
70
Andel (%)
60
60
52
50
40
30
20
10
0
Pojkar i populationen
Flickor i populationen
Pojkar i familjehem
Källor: Skolverkets årliga statistik 2015; Socialstyrelsens Lägesrapport 2016 Individ & familjeomsorg
Flickor i familjehem
Problem senare i livet
Placerade har tydligt förhöjda risker, men klarar man
9.7
skolan kapas risken med nära hälften
10
9
8
7.5
6.8
Relativ Risk
7
6.4
6
5
4.8
5
4
3.8
3.6
3
2
1
1
1
1
1
0
Suicid
Missbruk narkotika
Alla barn
Källa:
Familjehem
Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010
Kriminalitet
Justerat för skolresultat
Biståndsberoende
Hur går Skolfam till?
Grundprinciper, målgrupp, teamet, arbetsgången och verktygen
Tre grundläggande principer
Samverkan
Över professionsgränser, över nämndgränser, ur flera
budgetanslag. ”Stuprören” utmanas!
Prevention
Vi arbetar med barn som inte nödvändigtvis bedöms ”i
behov av stöd”, men tillhör en riskgrupp
Mätbarhet
Vi mäter och jämför resultat. Barnens resultat som
motivation, våra resultat som samhällsföräldrar
Målgrupp för Skolfam
Barn i familjehem i förskoleklass - grundskola
Prognos om långsiktig placering
Inte barn med utvecklingsstörning
Ett Skolfamteam
Familjehems
sekreterare
Barnets
Socialsekreterare
Familje
hem
Vårdnadshavare
(om möjligt)
Specialpedagog
Psykolog
Lärare
Analys och
Skolfamplan
Tät uppföljning
Konsultation
Samma tester
& formulär
Effektmätning
Framtidsplan
Fortsatt stöd
Tester och
formulär
Baserad på
utredningen
Utvärdering
Intervjuer
Insatser 2 år
Utredning
Arbetet med varje elev
Skolnärvaro
Betyg
Oro för eleven
Insatser vid
behov
Kartläggningen i Skolfam
Svenska: Olika aspekter av läsning och ordförståelse. DLS, Läskedjor, LäSt mm.
Matematik: Förmågor i utvecklingen av matematikfärdigheter. Magnes diagnoser
Relation lärare-elev (ömsesidig självskattning, VAS-skala)
Intellektuell begåvning. WISC-IV
Psykisk status. Becks Youth Inventories, SDQ
Adaptiva färdigheter (kognitiva, sociala och praktiska ”vardagsfärdigheter”).
ABAS-II
Resultat och erfarenheter
Från starten i Helsingborg 2005 till sommaren 2015.
Resultat
532 barn har fått en Skolfamplan
249 barn har två Skolfamplaner
56 Skolfambarn har slutat grundskolan
45 Skolfambarn är behöriga till gymnasiet
Utan Skolfam hade 31 varit behöriga till
gymnasiet
Behörig till gymnasieskola
100
90
87.3
83.9
80.4
80
Från 6 av 10
till 8 av 10
som blir
behöriga
70
Andel (%)
60
60
52
50
40
30
20
10
0
Pojkar i populationen
Flickor i populationen
Pojkar i familjehem
Flickor i familjehem
Skolfam
Källor: Skolverkets årliga statistik 2015; Socialstyrelsens Lägesrapport 2016 Individ & familjeomsorg; Skolfams årliga resultatsurvey 2015
”Bieffekter”
Remisser till utredning och stöd mellan 30 och 50 %
Samverkan > ökad skolkompetens i familjehemsvården
ökad kompetens om social utsatthet i skolan
stärkt kommunikation familjehem-skola
Bättre förståelse för placerade barns lärande > rätt förväntningar
Några fall av vanvård har upptäckts
Några barn har vi inte lyckats hjälpa
Många barn har blivit medvetna om sin utsatthet > ilska
Många barn har fått en stärkt självbild
Fortsatt utveckling av stöd till
barn i samhällsvård
”Hälsofam” – multiprofessionell hälsoundersökning i samband
med placering, baserad på erfarenheter från Uppsala och Skåne
”Placerade barns delaktighet” – systematisk uppföljning av
placerade barns egna åsikter, förslag, farhågor med mera.
Utvecklas tillsammans med barn i familjehem.
Sveriges första diagnostiska prevalensstudie av samhällsvårdade
ungdomars psykiska ohälsa. Linköpings universitet 2016-2020.
