Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn

advertisement
Bilaga
Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn – projektbeskrivning
Bakgrund
Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande
familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns att utveckla samverkan och insatser
Socialtjänstlagen föreskriver att barn som placeras i familjehem ska få ”god vård” (6 kap. 1§
SoL) och att socialnämnden ska ”verka för att de får lämplig utbildning” (6 kap 7§ SoL). Alla
barn och ungdomar ska ha ”lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografiskt hemvist
samt sociala och ekonomiska förhållanden”(1 kap 2§ SL), skolan ska därför också ta hänsyn
till elever i behov av särskilt stöd.
I Katrineholms kommun pågår sedan några år tillbaka en mängd olika aktiviteter och
utvecklingsinsatser med det gemensamt att de strävar efter att sätta barns behov och
barnperspektivet i centrum. En mycket viktig del i arbetet med kommunens barn är att hitta
arbetsformer och metoder som i möjligaste mån säkerställer en grundläggande trygghet för de
barn som återfinns i de allra mest utsatta situationerna. Vi vet från Svensk och internationell
forskning att den kanske allra mest utsatta gruppen av barn är de barn vars föräldrar inte
själva kan tillgodose barnens behov av skydd och trygghet och där samhället därför måste gå
in och ta över detta ansvar. Barn som någon gång i livet är föremål för samhällets sociala
barnavård kommer från alltså särskilt ogynnsamma miljöer. Vad vi vet är att risken för en
ogynnsam utveckling inte bara determineras av uppväxtmiljö, utan själva placeringen i sig
förefaller vara en ogynnsam faktor. Det ställer därför stora krav på barnavårdande
myndigheter att tillgodose barnens behov av de faktorer som har en gynnsam inverkan på
deras utveckling. Samhället har som konstaterats ett särskilt ansvar för de barn som
socialtjänsten placerar utanför det egna hemmet. Detta ansvar innebär att se till att barnen ges
goda uppväxtvillkor, samma möjligheter till vård och likvärdiga förutsättningar att utvecklas
som alla andra barn. I dagsläget är 60 av Katrinholms barn placerade i familjehem.
Den sammantagna bilden som svensk forskning, främst företrädd av professor Bo
Vinnerljung, ger visar att familjehemsplacerade barn har klart förhöjda risker för ogynnsam
utveckling jämfört med andra jämnåriga. Barn som växer upp i placering har höga överrisker
för framtida:
•självmord: 6.4 gånger högre risk
•självmordsförsök: 6.2 gånger högre risk
•allvarlig psykisk ohälsa: 5.0 gånger högre risk
•narkotikamissbruk: 6.8 gånger högre risk
•alkoholmissbruk: 4.9 gånger högre risk
•allvarlig kriminalitet: 7.5 gånger högre risk
•att bli tonårsförälder: 3.8 gånger högre risk
•bidragsberoende: 9.8 gånger högre risk
1
Inom socialtjänstforskning avseende risk och skydd för utsatta barn talar man om samband
mellan så kallade riskfaktorer, där alltså placerade barns bakgrund och själva placeringen i sig
är en riskfaktor, och sociala problem i vuxen ålder. Andra riskfaktorer är exempelvis
föräldrars missbruk, utbildningsnivå, försörjningsförmåga, psykisk sjukdom och tidig
kriminalitet. Faktorer som skulle kunna väga upp och motverka ogynnsam utveckling
refereras till som friskfaktorer. Skolresultat har visat sig vara en variabel som med mycket
starka statistiska samband visar sig som den kanske enskilt viktigaste friskfaktorn för barns
möjligheter till ett framtida bra liv. Genomförd grundskola är en skyddande faktor för att
förbättra livschanser. På samma sätt är ett misslyckande i skolan en viktig markör för risk för
ogynnsam utveckling. Om man vill satsa på förbättrade ”livschanser” ska man satsa på
skolan.
Kommunernas problem är att familjehemsplacerade barn och unga lyckas sämre i skolan än
förväntat, oavsett kognitiv förmåga och övriga samspelande faktorer. Barn som växer upp i
familjehem:
-
har mycket dåliga skolprestationer - får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra
barn med samma begåvning
-
blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola – jämfört med andra barn
med samma begåvning – jämfört med andra barn med samma betyg
-
färre reparerar dåliga grundskolbetyg i gymnasiet eller i vuxenutbildning, jämfört
med andra barn med dåliga betyg från åk 9
-
många fler hoppar av gymnasiet, jämfört med andra barn
Utbildningskarriärer avgörs tidigt och betygen årskurs 9 har avgörande betydelse för
benägenheten att studera vidare. Under 1 procent av barn med betyg över medel ”stannar” vid
grundskolenivå jämfört med 20–30 procent av deras jämnåriga med låga eller ofullständiga
betyg.
Projektet
Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade
barn och unga. Forskning visar att dessa barn presterar sämre än förväntat i skolan, att
godkända resultat från grundskola är en skyddande faktor, att omvänt att misslyckas i skolan
är en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Socialförvaltningen föreslår mot
bakgrund av problemredogörelsen en samverkan med bildningsförvaltningen runt de aktuella
barnens skolsituation. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i
samverkan med skolan med avsikt att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån
målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential.
2
Övergripande mål är att
-
Familjehemsplacerade barn och unga ska klara skolgången med lika goda resultat som
andra barn.
-
Utanförskap motverkas genom att familjehemsplacerade barn och unga lyckas i
skolan.
Som andra delmål som kan uppnås på vägen anges att:
-
Bättre skolresultat med godkända betyg för varje barn/ungdom som deltar
-
Stärka nätverket runt varje barn/ungdom
-
Skolan blir bättre på att ge stöd till familjehemsplacerade barn/ungdomar
-
Socialtjänsten blir bättre på att ge stöd till familjehem så att de i sin tur ger bättre stöd
till de placerade barnen/ungdomarna
-
Skolan och socialtjänsten utvecklar sitt samarbete runt de barn som samhället har ett
särskilt ansvar för
-
Söka och prova metoder för att på sikt ge stöd till placerade barn/unga i högstadiet och
i gymnasieskolan
-
Metoden runt dessa barn gynnar även skolgången för andra barn där risk för ogynnsam
utveckling finns
Helsingborg har arbetat fram en metod, SkolFam, för att stärka familjehemsplacerade barns
skolgång, som bygger på stärkt samarbete mellan socialtjänsten och skolan, samt ökat stöd till
familjehemmet och barnet. SkolFam följs av forskare och utvärdering visar på lovande
resultat. Helsingborg erbjuder kommuner som är intresserade av metoden att ingå i nätverk. I
detta ingår metodstöd, handledning, forskningsstöd och erfarenhetsutbyte. Socialförvaltningen
önskar i samverkan med Bildningsförvaltningen genomföra projekt under tre år, där SkolFam
införs som metod.
Arbetsmodellen
Arbetet i Skolfam bygger på samverkan. Ett tvärprofessionellt team (Skolfamteam), bestående
av en psykolog, en specialpedagog och en socialsekreterare leder arbetet kring varje barn.
Processen kan enklast beskrivas i tre faser som löper över minst 24 månader:
1.Kartläggning
3
Under den första fasen genomförs normerade pedagogiska och psykologiska tester. Den
pedagogiska delen av kartläggningen utförs av specialpedagogen och inriktar sig på barnens
förmåga att läsa, skriva och räkna. I den andra delen av kartläggningen fokuserar psykologen
på att ta reda på vilka resurser barnen har i sin begåvningsprofil.
2. Analys av resultat, utbildningsplan och uppföljning
Efter analys av resultaten från kartläggningen kommer Skolfamteamet, skolan och
familjehemmet tillsammans överens om en utbildningsplan för barnet. Utvecklingen följs upp
vid regelbundna möten mellan de inblandade parterna.
3.Kartläggning och fortsatt uppföljning
De pedagogiska och psykologiska testerna upprepas med barnen efter två år och jämförs med
de ursprungliga testerna. En analys och förslag till fortsatt arbete återkopplas till skolan och
familjehemmet. En kontinuerlig och långsiktig uppföljning av arbetet under barnets
grundskoletid bestäms därefter i samråd mellan ledningen för Skolfam och de andra
Tidplan
Våren 2014 ska ägnas åt planering och förberedelser av projektet, bland annat genom
rekrytering och introduktion av personal. Kartläggning sker successivt med start hösten 2014.
Varje kartläggning följs av behovsanalys, återkoppling till barnet, skolan och familjehemmet,
framtagande av utbildningsplan, implementering av eventuella insatser och uppföljning. Detta
upplägg innebär att teamet under året kommer att kontinuerligt kartlägga barn parallellt med
implementering och uppföljning av de tidigare kartlagda barnen. Efter två år kartläggs
samtliga barn i samma turordning som vid föregående tillfälle.
Rekrytering av målgruppen
SkolFam är en förebyggande satsning som även riktar sig till barn som fungerar bra i skolan.
Målgruppen i Katrineholm är familjehemsplacerade barn som vid arbetets start (våren 2014) i
första hand går i förskoleklass upp till och med årskurs nio. Barnen är stadigvarande placerade
i familjehem. En inventering hösten 2013 visar att det finns mellan 35 - 40 barn i målgruppen.
Vid placeringar enligt socialtjänstlagen (SoL) krävs vårdnadshavarens, vanligen den ena eller
båda barnets biologiska föräldrars, samtycke till barnets medverkan i SkolFam. Av SoLplacerade barn i målgruppen är det därför i första hand de vars vårdnadshavare har lämnat
samtycke som kommer att delta i satsningen. För barn som är placerade enligt lagen om vård
av unga (LVU) begränsas vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet i den omfattning
för att vård ska kunna ges, och vårdnadshavarens godkännande för insatser som SkolFam®
behövs inte.
4
5
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards