Anläggning
Husunderbyggnad
Kommunal teknik
Vägbyggnad
Förväntade studieresultat
Anläggning
Kursen behandlar grundläggning av
byggnader samt anläggningar och väg- och
vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik
behandlar vattenförsörjning, avloppsteknik
och ledningsbyggande. I vägbyggnadsteknik
behandlas planering, geometrisk utformning,
vägsektioner, vägkroppens uppbyggnad,
volymberäkningar och beläggningar samt
driftsfrågor.
Efter genomgången kurs skall studenterna kunna:
•beskriva olika husunderbyggnader,
•beskriva olika jordarter och deras beskaffenheter,
•beskriva och förklara hur vattenförsörjning,
avloppsteknik och ledningsbyggande fungerar i
samhället,
•tillämpa regler för väg- och gatuprojektering,
•upprätta enkla massberäkningar, kalkyler, tidplaner
och produktionsplaner,
•tillämpa och redogöra för frågeställningar inom
någon del av anläggningsområdet.
2 maj 2011
2 maj 2011
3
4
Kursens uppläggning
Undervisande lärare
• Föreläsning enligt schema
• Projektuppgifter
• Annika Moström: Kursansvarig,
föreläsningar markunderbyggnad
• Lars Rönnkvist: Föreläsningar och
projektuppgifter VA-teknik och vägbyggnad
– Projekt 1: Anläggning
– Projekt 2: VA-teknik
– Projekt 3: Vägbyggnad
• Tentamen: 2 juni 9-13 i Östra paviljongen
2 maj 2011
2 maj 2011
5
6
1
Schema våren 2011
2 maj 2011
2 maj 2011
7
8
Kurslitteratur
Projekt 1
• Samuel A Berg: Byt 3:
Grundlägning och undergrund,
Lärnöförlaget Lärnö AB, ISBN 978-91977925.
• VA-teknik och vägbyggnad: Kurspärm
Kvitteras ut idag
• Den studerande ska träna sin förmåga att
söka, hitta och redovisa källmaterial inom
för ämnesområdet relaterade
frågeställningar
• Grupper om 2 studenter
• Ämnesval redovisas 6 maj
• Redovisas muntligt och skriftligt 30 maj
2 maj 2011
2 maj 2011
9
10
Husunderbyggnad
Husunderbyggnad
Vad är det?
•
•
•
•
•
•
•
Geologi
Geoteknik
Geoteknisk undersökning
Grundvatten, tjäle, radon
Grundläggning
Husgrunder
Markarbeten
2 maj 2011
2 maj 2011
11
12
2
Geologi
Geoteknik
• Vetenskapen om uppkomst,
sammansättning och förändring av
jordskorpans berg- och jordarter.
• Läran om jords och bergs tekniska
egenskaper vid byggande
2 maj 2011
2 maj 2011
13
14
Korn
Mineral vanliga i svensk berggrund
• Mineral:
ett fast oorganiskt ämne som är definierat
genom sin kemiska sammansättning och
kristallstruktur
• Kvarts: SiO2, vitt , hårdhet 7/10
• Fältspat: natrium eller kalium silikat,
rödaktigt, hårdhet 6/10
• Glimmer: kalium/aluminium silikat, svart,
spaltbar i tunna skikt
• Pyroxen: kalcium-magnesium silikat
• Klorit: lermineral
– Kiselföreningar – kvarts, fältspat, glimmer
– Karbonater – kalciumkarbonat
– Sulfider
• Organisk substans: torv, dy, gyttja
Ska aldrig finnas med i husundergrunder
2 maj 2011
2 maj 2011
15
16
Mineral
Mineralkristallers egenskaper
• Kristall
•
•
•
•
•
•
– En fast kropp med en ordnad inre byggnad med
kemisk och fysikalisk homogenitet
•
•
•
•
Kristall
Färg
Hårdhet
Spaltbarhet
Spaltning
Brott
Ritshårdhet
Densitet
Färg
Lyster
• Magnetiska
• Radioaktiva
• Fluorescerande
2 maj 2011
2 maj 2011
17
18
3
Bergarter – kombination av mineraler
Magmatiska bergarter
• Eruptiva bergarter, t ex granit
• Djupberart: gabbro, granit
• Gångbergart: diabas, kvartsporfyr
• Ytbergart: andesit, ryolit
– Basisk magma < 52% SiO2
– Intermediär magma
– Sur magma > 65% SiO2
• Sedimentära bergarter, t ex sandsten
• Metamorfa bergarter, t ex gnejs
2 maj 2011
2 maj 2011
19
20
Sedimenteringsprocesser
Sedimentära bergarter
• Vittring: sol, frost, regn, vatten, vind,
organismer, kemi, salt
• Transport: gravitation, vind, vatten
• Hopläkning: kompaktion, rekristallisation,
cementation
• Klastiska
• Icke-klastiska
– Konglomerat –
grovkornigt
– Sandsten –
mellankornigt
– Skiffer – finkornigt
• Lerskiffer
• Alunskiffer
– Kalksten
– Dolomit
– Kol
• Torv
• Brunkol
• Stenkol
– Stensalt
2 maj 2011
2 maj 2011
21
22
Metamorfa processer
Metamorfa bergarter
•
•
•
•
• Dynamomorfa bergarter:
Ändrat djupläe
Ändrat tryck i jordskorpan
Volymförändring
Temperaturförändring
– rivningsbreccia, mylonit, hårdskiffer
• Kontaktmetamorfa:
– fläckskiffer, marmor, kvartsit
• Regionalmetamorfa
– Djup, omgivande berg, deformationsrörelse
– Hälleflinta, skiffer, gnejs, täljsten
• Koncentrationsförändring
– Transport eller reaktion
2 maj 2011
2 maj 2011
23
24
4
Bergartscykeln
Sveriges berggrund
• Fennoskandiska urbergsskölden
• Kaledoniska bergskedjan – fjällkedjan
• Sydsvenska gnejsregionen
2 maj 2011
2 maj 2011
25
26
Västerbotten
Jordarter
• Svekokarelsk berggrund
• Berggrund
• Inlandsisen
– Ådergnejs – leriga sediment
– Revsundsgranit – mörkröd
– Tryck
• Skelleftefältet
–
–
–
–
–
–
• Mekanisk nötning
• Landhöjning, 9 mm
per år
Basiska och sura vulkaniter – gul färg
Konglomerat
Kristallina kalkstenar – grå färg
Fylliter
Metaareniter
Metagråvackor
• Infruset
• Smältvatten
2 maj 2011
2 maj 2011
27
28
Jordstruktur
• Fast substans
• Makrostruktur –
jordlagerföljd
• Porvatten
– HK - högsta
kustlinjen
– Klapperstensfält
– Transport
Jordarters egenskaper
– Mineral
– Organisk substans:
djur och växtdelar
• Havsytan
• Porgas
– Luft
– Koldioxid
– Svavelväte
– Metan
– Inlandsis
– Vattenrörelser
– Sedimentation
– Erosion
– Vatten
– Salter
– Joner
• Mikrostruktur
– Mineral
– Kornstorlek
– Packningsgrad
• Grundvatten
– Fritt vatten
– Bundet vatten
– Artesiskt vatten
• vattenövertryck
2 maj 2011
2 maj 2011
29
30
5
Jordarter - klassificering
Kornstorlekar
• Friktionsjord, t ex sand
•
•
•
•
•
•
– Direktkontakt mellan korn
• Mellanjord, silt
– Både friktion och kohesion
• Kohesionsjord, lera
– Kohesionskrafter mellan kornen
Block, d > 600 mm
Sten, 60 < d < 600 mm
Grus, 2 < d < 60 mm
Sand, 0,06 < d < 2 mm
Silt, 0,002 < d < 0,06 mm
Ler, d < 0,002 mm
2 maj 2011
2 maj 2011
31
32
Klassificering av jordarter
Ler
• Kornstorleksfördelning
•
•
•
•
– Siktkurva
• Tjälfarlighet
• Lagringstäthet
Rullprov d < 2 mm
Lerhalt > 15 % => leregenskaper
Glidyta vid brott
Vattentryck i porer viktigt
2 maj 2011
2 maj 2011
33
34
Silt
Sand och grus
• Fast jord blir rinnande vid bearbetning
• Friktionskrafter
• Under grundvattenytan minskar
friktionskraft
• Friktionsvinkel
• Rasvinkel
– Kvicksand
• Tjälfarlig
– Kapillär stighöjd
– Kapillär stighastighet
2 maj 2011
2 maj 2011
35
36
6
Geotekniska grundbegrepp
Geotekniska grundbegrepp, forts
• Densitet
•
•
•
•
•
– Kompaktdensitet – solid densitet
– Skrymdensitet
– Torrdensitet
• Porvatten
– Vattenkvot, w
– Vattenmättnadsgrad, Sr
Portal, e
Porositet, n
Lagringstäthet, ID
Packningsgrad, Rd
Konsistensgräns,
– Krympgräns, ws
– Plasticitetsgräns, wp
– Flytgräns, wL
2 maj 2011
2 maj 2011
37
38
Svartmocka
Svartmocka
•
•
•
•
•
• Förekommer längs norrlandskusten
• Ofta överlagrad med svallsediment, ex
sand
Sura sulfatjordar, pH 3
Lera eller silt
Ett par % organiskt material
FeS färgar jorden svart
FeS oxiderar i kontakt med syre blir grå
2 maj 2011
2 maj 2011
39
40
Svartmocka
Brun färgat område markerar
förekomst av svartmocka
2 maj 2011
41
7
