REMISSVAR
2015-08-27
Dnr 3.9:0327/15
Socialdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91)
(S2015/418/FS)
Inledning
Utredningens direktiv var att utreda åldersgränsen för att ändra det juridiska könet,
det vill säga ändra kön i folkbokföringen. Om utredaren kom fram till att
åldersgränsen borde ändras, skulle utredaren lämna nödvändiga och fullständiga
författningsförslag som möjliggör detta. Barn och unga har redan idag rätt till
samma könskorrigerande vård och behandling som personer över 18 år med
undantag för operation av könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna.
Anledningen till att det idag råder en 18-års gräns är att ingreppen är omfattande
och irreversibla och att de kräver stor mognad att fatta beslut om.
Som vår expert i utredningen, Elin Olsson, framförde i det särskilda yttrandet anser
Barnombudsmannen att förslaget att sänka åldersgränsen för att söka tillstånd till
operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna inte ingår i
utredningens direktiv. Frågan måste utredas mer för att vi ska kunna ta ställning till
om åldersgränsen för operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna
bör sänkas.
En följd av att utredningen, trots direktiven om att fokusera på den juridiska delen,
även behandlat den medicinska delen är att det nu kvarstår frågor tätt kopplade till
det juridiska könet som kräver utredning innan en ändring av det juridiska könet
kommer att kunna genomföras fullt ut. Det handlar bland annat om frågorna kring
folkbokföring och förfarandet hos Skatteverket, rätten att få intyg och betyg
utfärdade i nya personuppgifter samt rätten att byta namn. Barnombudsmannen
finner det anmärkningsvärt att utredningen endast belyser att dessa frågor
behöver åtgärder och utredning.
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att ersätta
könstillhörighetslagen med två nya lagar. Vidare tillstyrker vi förslagen om att den
som har fyllt 15 år själv ska kunna ansöka om att ändra det juridiska könet, att den
som har fyllt 12 men inte 15 år ska kunna göra det med vårdnadshavarens samtycke
samt att det ska finnas en möjlighet för den under 12 år med medfödd avvikelse i
könstillhörigheten. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att
socialnämndens ansvar för unga transpersoner förtydligas i lag.
Barnombudsmannen
Box 22106
104 22 Stockholm
Norr Mälarstrand 6
Telefon 08-692 29 50
Fax 08-654 62 77
www.barnombudsmannen.se
Däremot avstyrker vi förslaget att socialnämnden ska kunna besluta om en ändring
av det juridiska könet för ett barn mellan 12 och 15 år när bara den ena
vårdnadshavaren samtycker. Vi avstyrker även förslaget om att Skatteverket ska
anmäla till socialnämnden om vårdnadshavarens inställning till ändringen inte
framgår eller om vårdnadshavarna inte samtycker.
Införande av två nya lagar
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att upphäva
könstillhörighetslagen och ersätta den med två nya lagar. Att ändra
könstillhörighet är en process i två delar, en juridisk och en medicinsk. Eftersom det
inte längre ställs några krav på medicinska ingrepp för att ändra det juridiska könet
är Barnombudsmannen positiv till förslaget att införa en lag om ändring av juridiskt
kön och en lag om tillståndsprövning av ingrepp i könsorganen och avlägsnande av
könskörtlarna vilket förtydligar att det rör sig om olika processer i lagstiftningen.
Ändring av juridiskt kön för barn och unga
Unga som har fyllt 15 år föreslås kunna ansöka om ändring av juridiskt kön själva
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att den som har fyllt 15 år
själv ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön, oberoende av
vårdnadshavarens samtycke eller inställning till ändringen. Vi delar utredningens
mening att förslaget speglar en tidsenlig syn på barn som kompetenta subjekt, inte
enbart skyddsbehövande.
Barn och unga som har fyllt 12 år men inte 15 år föreslås kunna ansöka
tillsammans med vårdnadshavaren
Barnombudsmannen tillstyrker även utredningens förslag om att den som har fyllt
12 år men inte 15 år kan ansöka om ändring av juridiskt kön tillsammans med
vårdnadshavaren.
Ändring av juridiskt kön för barn under 12 år med medfödd avvikelse i
könsutvecklingen
Barnombudsmannen tillstyrker också utredningens förslag om möjligheterna till
ändring av juridiskt kön för barn under 12 år med medfödd avvikelse i
könsutvecklingen. En förutsättning är att det till ansökan bifogas ett intyg som
visar att en ändring är i enlighet med utvecklingen av barnets könsidentitet och i
enlighet med barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad.
Åtgärder för att förbättra socialtjänstens insatser till stöd för unga transpersoner
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag om att det ska framgå
tydligare av socialtjänstlagen att socialnämndens ansvar för barn och unga också
omfattar unga transpersoner. Det är av stor vikt att personalen inom socialtjänsten
har relevant kunskap om unga transpersoner så att det säkerställs att de får ett
professionellt bemötande. Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att
socialnämnden bör sörja för att den unge kan erbjudas stöd i sin
identitetsutveckling, särskilt i frågor som rör könsidentitet, könsuttryck eller
juridiskt kön. Vi instämmer även i bedömningen att den unge och vårdnadshavaren
kan erbjudas stöd i syfte att bearbeta konflikter som är relaterade till frågor om den
unges könsidentitet, könsuttryck eller juridiskt kön.
2
Barnombudsmannen ser gärna att informationen om och tillgängligheten till
socialtjänsten ökar så att unga transpersoner i behov av stöd och skydd själva söker
sig till socialtjänsten i större utsträckning.
Tillägg i 6 kap 13 a § föräldrabalken med socialnämndens möjlighet att besluta om
ändring av det juridiska könet för ett barn.
Frågan är tätt sammankopplad med utredningens förslag om att socialnämnden
även ska få besluta att kirurgiska ingrepp i form av ingrepp i könsorganen eller
avlägsnande av könskörtlarna får vidtas utan den andra vårdnadshavarens
samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Eftersom
Barnombudsmannen anser att frågan om åldersgränserna för dessa ingrepp inte är
tillräckligt utredd avstyrker vi utredningens förslag.
Skatteverket ska informera socialnämnden i vissa fall
Unga transpersoner är ofta utsatta för hot och våld, inte sällan av
familjemedlemmar som inte accepterar barnets könsidentitet. Det är därför av stor
vikt att särskilt uppmärksamma unga transpersoners behov av stöd och skydd.
Barnombudsmannen avstyrker dock förslaget att Skatteverket ska informera
socialnämnden om vårdnadshavaren har en annan inställning än den unge eller om
vårdnadshavarens inställning inte framgår av ansökan. Precis som vår expert i
utredningen, Elin Olsson, framförde i det särskilda yttrandet blir det motstridigt att
en person mellan 15 och 18 år har rätt att själv ansöka om att ändra sitt juridiska kön
utan vårdnadshavarens samtycke men samtidigt kontaktas av socialnämnden då
samtycke saknas.
Det kan uppfattas som integritetskränkande för barnet att socialtjänsten
automatiskt får information om att ett barn har ansökt om att ändra sitt juridiska
kön utan vårdnadshavarnas samtycke. Dessutom kränker det rätten till privatliv
vilken, precis som utredningen framhåller på andra ställen, kräver att Sverige ska
garantera var och ens rätt att själv får välja när, till vem och hur man vill
tillhandahålla information som rör könsidentitet och skydda personer från
godtyckligt eller oönskat utlämnande av sådan information till andra. Att en tredje
part får information om ändringen av det juridiska könet och att barnet inte kan
välja när, till vem eller hur informationen om ens könsidentitet ges strider mot
detta. Rätten till privatliv är en grundläggande rättighet i flera internationella
dokument såsom barnkonventionen, Europakonventionen samt
Yogyakartaprinciperna.
Barnombudsmannen anser att det är bättre att försöka sätta in stöd- och
skyddsåtgärder i förhand istället för i efterhand. Vi anser också att stöd till unga
transpersoner så långt det är möjligt bör ske på den unges initiativ (så länge det
inte rör sig om direkta orosanmälningar). Stöd- och skyddsåtgärder bör dessutom
riktas mot alla unga transpersoner med en otrygg hemsituation, inte enbart unga
transpersoner som ansöker om att ändra sitt juridiska kön utan vårdnadshavarnas
samtycke, även om det i vissa fall kan tyda på att barnet är i behov av stöd och
skydd.
Frågor som kräver ytterligare utredning
Barnombudsmannen beklagar att utredningen inte utrett och lagt förslag kring
dessa frågor som är tätt sammankopplade med ändring av det juridiska könet.
3
Id-handlingar och pass
Som utredningen lyfter fram uppkommer i många fall problem för personer som
lever i sin egenidentifierade könsidentitet utan motsvarande identitetshandlingar
när de måste legitimera sig med ett kvinnligt eller manligt personnummer eller
namn som inte stämmer överens med den egna könsidentiteten. Det finns en risk
för att personen blir ifrågasatt och för en transperson är vardagen kantad av
situationer där vederbörande riskerar att inte kunna styrka sin identitet. I
utredningen anges även att eventuella svårigheter som skulle uppkomma när en
ung person ändrar juridiskt kön får lösas på samma sätt som när det gäller vuxna. I
fråga om ansökan om identitetshandlingar vill dock Barnombudsmannen påminna
om skillnaderna mellan barn och vuxna. Enligt gällande rätt kan inte en minderårig
själv ansöka om pass eller id-kort. Både Polisen och Skatteverket kräver skriftligt
samtycke från samtliga vårdnadshavare. Minst en vårdnadshavare måste närvara
vid ansökningstillfället.
Barnombudsmannen saknar ett resonemang kring vad som händer om en
vårdnadshavare inte samtycker och anser därför att frågan om åldersgränser för
ansökan om identitetshandlingar bör ses över. Särskilt när det gäller ansökan om
pass då det kan vara problematiskt om barn kan lämna landet utan en
vårdnadshavares samtycke. I praktiken skulle utredningens förslag kunna leda till
att en 15 åring får byta sitt juridiska kön men tvingas vänta tills 18-årsdagen innan
ansökan om nya identitetshandlingar kan lämnas in.
Namn
En fråga som Barnombudsmannen anser är tätt sammankopplad med det juridiska
könet och identitetshandlingarna är barnets förnamn. Vår uppfattning är att det är
av stor vikt att barnets juridiska kön, namn och identitetshandlingar stämmer
överens med barnets egenidentifierade kön. I utredningen föreslås enbart att
frågan om unga personers rätt att byta, ändra eller lägga till namn i enlighet med
namnlagen snarast bör ses över. Precis som utredningen påpekar utgör ett byte
eller ändring av förnamn tillsammans med möjligheten att ändra juridiskt kön
viktiga förutsättningar för att en person ska kunna leva i enlighet med sin
egenidentifierade könsidentitet fullt ut. Vid upprepade tillfällen i betänkandet
uppmärksammas vikten av officiella handlingar som speglar den egenidentifierade
könsidentiteten.
Barnombudsmannen anser att frågan om förnamn är så tätt förbunden med frågan
om officiella handlingar och ändringen av juridiskt kön att en namnändring till viss
del kan tänkas göra större skillnad för den enskilde i praktiken än vad en ändring av
personnumret kan komma att göra. Exempelvis att det önskade namnet står i
klasslistan. Det är därför av stor vikt att barnets förnamn och juridiska kön stämmer
överens. Barnombudsmannen anser att det måste finnas en samstämmighet vad
gäller möjligheterna att få till stånd ett byte av juridiskt kön och byte av förnamn
då det blir inkonsekvent att en 15-åring själv får ansöka om att byta juridiskt kön,
men måste vänta tills 18 för att själv få byta namn.
Rätten att få intyg och betyg utfärdade i nya personuppgifter
Som Barnombudsmannen tidigare framfört i vårt yttrande över betänkandet
Ändrad könstillhörighet- förslag till ny lag (SOU 2007:16) anser
Barnombudsmannen att det finns skäl att ytterligare överväga om skolbetyg i
grundskolan och gymnasieskolan ska kunna begäras ut på nytt av personer som har
ändrat könstillhörighet. Att skaffa sig ett arbete utan betyg som överensstämmer
4
med sin identitet är mycket svårt i dagens moderna samhälle. Vi anser att detta är
en rimlig åtgärd för att stärka unga personers möjlighet till livskvalitet och
utveckling. Det kan även bidra till att minska risken för trakasserier och
diskriminering på arbetsmarknaden för den enskilde.
Genom att göra det möjligt att få ut betyg enligt sin ändrade könsidentitet kan
staten på ett konkret sätt göra sitt yttersta av sin förmåga för att säkerställa
barnets överlevnad och utveckling enligt artikel 6 i barnkonventionen. Barnen ska
inte behöva känna sig begränsade i att kunna studera vidare, forska och etablera sig
på arbetsmarknaden.
Folkbokföringen och förfarandet hos Skatteverket vid ändring av juridiskt kön
Som utredningen tar upp kan det uppstå problem vid folkbokföringen och
förfarandet hos Skatteverket när en person ändrar juridiskt kön. När en person har
ändrat könstillhörighet syns inte det nya personnumret i de bilder i folkbokföringen
som utvisar relationer. Idag innebär det att när en förälder byter kön så syns det
gamla personnumret på personbilden för barnet.
Enligt artikel 8 i barnkonventionen har barn rätt att behålla sin identitet. Med
identitet menas bland annat medborgarskap, namn och släktförhållanden.
Barnombudsmannen anser att det måste säkerställas att släktförhållandet mellan
barn och förälder framgår i de personbilder i folkbokföringen som utvisar relationer.
Detta gäller oavsett om det är barnet eller den vuxne som ändrat kön. En ändring av
en persons juridiska kön får inte medföra att barn blir utan vårdnadshavare.
Medicinsk könskorrigering
Barn och unga har redan idag rätt till samma könskorrigerande vård och behandling
som personer över 18 år med undantag för operation av könsorganen och
avlägsnande av könskörtlarna. Anledningen till att det idag råder en 18-års gräns är
att ingreppen är omfattande och irreversibla och att det för beslut härom krävs stor
mognad hos personen i fråga, vilket framhålls på flera ställen i utredningen.
Om resultatet av en behandling är osäker måste alla fördelar med en behandling
vägas mot alla tänkbara risker och biverkningar enligt barnrättskommittén.
Kommittén betonar att man i bedömningen av barnets bästa måste ta hänsyn till
att barnets behov kan utvecklas över tid och även se barnets framtida behov.
1
Beslutsfattare bör därför undvika att fatta oåterkalleliga beslut.
Som Barnombudsmannens expert i utredningen, Elin Olsson, framförde i det
särskilda yttrandet anser Barnombudsmannen att förslaget att sänka
åldersgränsen för att söka tillstånd till operation av könsorganen eller avlägsnande
av könskörtlarna inte omfattas av utredningens direktiv. För att kunna ta ställning
till om åldersgränsen för operation av könsorganen eller avlägsnande av
könskörtlarna bör sänkas anser Barnombudsmannen att frågan måste utredas
ytterligare. Barnombudsmannen anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning
har vägt barnets skyddsbehov och argumenten mot en sänkning av åldersgränsen
mot vissa barns eventuella behov av dessa ingrepp. För att kunna avgöra vad som
är ett barns bästa måste denna avvägning göras både utifrån vad som är barnets
bästa på kort och på lång sikt.
1
FN:s Barnrättskommitté, Allmän Kommentar Nr. 14 om Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet.
2013.
5
Medfödd avvikelse
Även om Barnombudsmannen anser att frågan om medicinsk könskorrigering inte
är tillräckligt utredd för att kunna ta ställning är vi positiva till att det föreslås en
reglering kring könskorrigeringar för barn med medfödd avvikelse i
könstillhörigheten då det inte finns någon åldersgräns alls idag. Eftersom det
handlar om ett oåterkalleligt ingrepp anser Barnombudsmannen att det inte ska
vara tillåtet utan medicinsk grund om inte barnet själv samtycker. Frågan om vid
vilken ålder bör dock utredas.
Sterilisering
Barnombudsmannen anser att det är anmärkningsvärt att utredningen lägger
förslag kring följdändringar i steriliseringslagen trots att frågan, precis som de
själva konstaterar, ger upphov till problem och oklarheter om vilka tillstånd som
krävs i samband med att en person ansöker om tillstånd till avlägsnande av
könskörtlarna enligt könstillhörighetslagen. Utredningen konstaterar själva att
detta behöver utredas. Frågan om åldersgräns är tätt sammankopplat med detta
och kräver ytterligare utredning.
Avslutande synpunkter och kommentarer
Barnombudsmannen önskar att utredningen hade diskuterat vad dagens system
med två juridiska kön får för konsekvenser för personer som varken identifierar sig
som kvinna eller man. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har
nyligen kritiserat den binära synen på kön som bland annat tvingar intersexuella
2
att registreras under ett av de två könen.
Föredragande i ärendet har varit juristen Emma Forssell och utredaren Elin Olsson.
Fredrik Malmberg
barnombudsman
2
Council of European Commissioner for Human rights. Human rights and intersex people. Issue paper 2015.
6
