så rekryterar företagen i framtiden

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02
SÅ REKRYTERAR
FÖRETAGEN I
FRAMTIDEN
Sammanfattning
En avgörande faktor för ett företags framgång är att rekrytera rätt kompetens och ansträngningarna är stora för att undvika dyra felrekryteringar. Hur går Sveriges rekryteringsansvariga tillväga vid sina rekryteringar nu när sysselsättningen förväntas nå den högsta
tillväxten på nästan två år? Stockholms Handelskammare och affärsinformationsföretaget
Bisnode har för sjätte året i rad genomfört en kvantitativ rikstäckande undersökning bland
landets rekryteringsansvariga för att få svar på det.
Undersökningen visar att allt färre företag har en policy för sin rekrytering samtidigt som
rekryterarna upplever att bakgrundkontrollerna ökar. Även om 70 procent av företagen
har någon form av policy eller rutiner för bakgrundskontroller så är det ändå en nedgång i
jämförelse med tidigare år. Och totalt sett ökar bakgrundskontrollerna, vilket är en tydlig
trend sedan 2010.
Referenstagning är fortfarande den vanligaste bakgrundskontrollen men internetsökningar på kandidater via sökmotorer såsom Google ökar i betydelse för sjätte året i rad. Även
sociala medier såsom bloggar, Twitter, Linkedin och Facebook spelar en allt större roll i
företagens bakgrundskontroller. Att kontrollerna via sociala medier ökar har varit en trend i
Företag i den privata sektorn tenderar att undersöka alkohol- och drogtester, göra kreditupplysningar och kontrollera betalningsanmärkningar, engagemang i andra företag,
sociala medier samt hälsokontroller i betydligt större utsträckning än arbetsgivare i den
offentliga sektorn. Arbetsgivare i offentliga sektorn lägger större vikt vid att undersöka
utbildningshistorik, brottsdomar och stämningar, samt använder sig av till exempel Google
i sina bakgrundskontroller i större utsträckning än vad som är fallet för privata företag.
Undersökningen visar att bemannings- och rekryteringsföretagen kommer att förmedla
Arbetsförmedlingen vid rekrytering. Både arbetsgivare och arbetssökande har minskat sin
Arbetsförmedlingens medverkan.
2
Konjunkturläget stärks
Fyra kvartal i följd har konjunkturen stigit i till exempel Stockholms län och därmed kan
den tidigare negativa trenden konstateras bruten och konjunktursignalerna ser ljusare ut än
på länge för hela Sverige. Även arbetsmarknaden stabiliseras nu, men långsamt.
Konjunkturundersökningen för Stockholms län, Stockholmsbarometern, fastställer i senaste
rapporten för kvartal fyra år 2013 att sysselsättningen totalt sett minskar. Och det för sjätte
kvartalet i följd. För Stockholms näringsliv uppnår sysselsättningen ett nettotal1 på -18,
vilket är den lägsta noteringen år 2013. Under fjärde kvartalet minskade antalet anställda
Livsmedelshandeln och sällanköpsvaruhandeln är de branscher som visar på en positiv
trend där sysselsättningen fortsätter att öka.
Prognosen för arbetsmarknaden under 2014 års första kvartal, är enligt Stockholmsbarometern, totalt sett positiv. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen i hela näringslivet för nästa års första kvartal mäter 7, vilket är en positiv spegelbild av motsvarande
noteringen från förra kvartalet på -7.
Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning
50
50
Antal anställda, förväntan
40
40
Antal anställda, utfall
30
30
Konjunkturindikator
20
20
10
10
00
-10
-10
-20
-20
-30
-30
-40
-40
-50
-50
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
KÄLLA: STOCKHOLMSBAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 2013.
BRIST PÅ KOMPETENS INOM DATABRANSCHEN
Totalt sett mäter samtliga branscher låga andelar företag som lider av brist på kompetens
kvartal.
1 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss
faktor.
3
Brist på arbetskraft
100
100
Näringslivet
80
80
Byggindustrin
Databranschen
60
60
Uppdragsverksamhet
40
40
20
20
0
2000
2000
2001
2001
2002
2002
2003
2003
2004
2004
2005
2005
2006
2006
2007
2007
2008
2008
2009
2009
2010
2010
2011
2011
2012
2012
2013
2013
KÄLLA: STOCKHOLMSBAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 2013.
Näringslivet Databranschen Byggindustrin Uppdragsverksamhet
Konjunkturen som helhet i Stockholms län fortsatte att stärkas under fjärde kvartalet 2013
och det skedde i snabbare takt än tidigare. Osäkerheten bland företagen är visserligen
fortsatt påtaglig, men den tidigare långsiktigt vikande trenden tycks bruten. Oron har sin
bakgrund främst i den ekonomiska utvecklingen i utlandet, särskilt i södra Europa.
sättningen förväntas att öka, särskilt i uppdragsverksamheten och databranschen. Byggindustrin minskade kraftigt under fjärde kvartalet 2013, men även för den branschen ser det
ljusare ut under första kvartalet 2014 då sysselsättningen väntas öka för första gången på
sex kvartal. I tillverkningsindustrin väntas antalet anställda minska kraftigt. Men totalt sett
förväntas sysselsättningen nå den högsta tillväxten på två år.
Förväntan Q1
Tillverkning
30
30
Bygg
Motor
Partihandel
Sällanköpshandel
Livsmedelshandel
Data
branschen
Uppdragsverksamhet
20
20
10
10
00
-10
-10
-20
-20
-30
-30
-40
-40
-50
-50
Förväntan Q4
Utfall Q4
Förväntan Q1
KÄLLA: STOCKHOLMSBAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 2013.
4
Bakgrundskontroller vid anställningar
Att rekrytera rätt kompetens är en avgörande faktor för företagens framgångar och
ansträngningarna är stora för att undvika dyra felrekryteringar. Vi har för sjätte året i rad
genomfört en kvantitativ och rikstäckande undersökning bland Sveriges rekryteringsansvariga för att ta reda på hur de går tillväga vid rekryteringar. Vet de vad de ska leta efter i de
ansökningar de får in? Vilka bakgrundskontroller av kandidater är vanliga? Har företagen
rutiner för bakgrundskontroller eller går de på känsla?
TILLVÄXTEN I NÄRINGSLIVET FÖRBÄTTRAS
Hela 78 procent av de tillfrågade i undersökningen uppger att de planerar att anställa
innan, 74 respektive 77 procent, och ligger i linje med att tillväxttakten i näringslivet
förbättras.
När undersökningen genomfördes första gången, våren 2008, var konjunkturläget starkt
och 88 procent av företagen svarade att de planerade att anställa någon de närmaste tre
månaderna. Andra gången den genomfördes, våren 2010, började konjunkturen återhämta
anställa någon de närmaste tre månaderna. Undersökningen visar att rekryteringsviljan är
större än de senaste två åren, dock verkar fortfarande osäkerheten på den globala marknaden hämma företagen.
4%
18 %
78 %
Ja
Nej
I undersökningen uppger tio procent att tillgången på kompetent personal är bättre jämfört med ett år tillbaka. 71 procent anser att
det inte är någon skillnad medan tio procent
menar att tillgången är sämre. När undersökningen genomfördes för ett år sedan upplevde
16 procent av företagen att tillgången på
kompetent personal var bättre jämfört med
året innan, medan åtta procent tyckte den
blivit sämre. Konjunkturen var då sviktande,
arbetsmarknaden bromsade in och företagen
minskade kraftigt antalet anställda.
Vet ej
Planerar ditt företag att anställa någon de
närmaste tre månaderna?
5
Hur upplever du tillgången på kompetent personal jämfört med ett år sedan?
80
80
71 %
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10,5 %
10,5 %
10
10
8%
0
Bättre
Ingen skillnad
Sämre
Kan inte bedöma
Brist på arbetskraft och kompetent personal brukar öka i takt med att arbetsmarknaden tar
fart, verksamheter utökas och ny personal behöver anställas. Eftersom konjunkturen nu ser
kompetent personal minskat. Avsaknaden av rätt kompetens kan i vissa fall begränsa potentiell tillväxt och utveckling för företagen. Under 2000-talet har det i Stockholm särskilt
varit företag i byggindustrin, databranschen och uppdragsverksamheten som drabbats av
problemen.2
När undersökningen bland rekryteringsansvariga genomfördes förra året, våren 2013,
av mindre kvartalsmässiga justeringar upp och ner. Arbetstagarna började då att konkurrera om jobben i högre utsträckning än tidigare och situationen övergick till ”arbetsgivarens
marknad”. Arbetsgivarnas handlingsfrihet utökades och förhandlingsutrymmet stärktes
något. För två år sedan, våren 2012 var situationen liknande, om än något lindrigare.
Under 2014 förväntas sysselsättningen öka i vissa branscher under det första kvartalet, om
ationen är omvänd, men förhoppningsvis går uppdragsverksamheten och databranschen i
den riktningen enligt de senaste siffrorna i Stockholmsbarometern.
2 Uppdragsverksamheten med branscher såsom advokat, reklam, arkitekt, redovisning med mera är en
viktig del av företagstjänstesektorn.
6
Bakgrundskontroller ökar –
policyn otydligare
Undersökningen visar att 70 procent av rekryterarna har någon form av policy eller rutiner
föregående år och med tio enheter sedan år 2010. Men samtidigt som färre och färre
företag har en policy för hur rekryteringen ska ske upplever rekryterarna att bakgrundskontrollerna ökar. I årets undersökning svarar 40 procent att de upplever att bakgrundskontrolär en tydlig trend, svaret på frågan år 2010 var identiskt med i år och undersökningarna
upplever en ökning av bakgrundkontroller, vilket rimligen leder till slutsatsen att de totalt
har minskat gör att man kan ställa sig frågan om företagen egentligen har kontroll på sin
rekrytering.
Jämförelse fem år bakåt i tiden över policy eller rutiner vid bakgrundskontroll
42 %
40 %
38 %
37 % 38 %
35 %
36 %
39 %
39 %
31 % 30%
25 %
25 %
25 %
20 %
2010
2011
2012
2013
2014
Ja, vi har en tydlig policy/rutin
Ja, men mer av informell karaktär
Nej
Vid frågan om för hur stor del av företagens rekrytering det genomförs bakgrundskontroller
(utöver referenstagning) svarar 29 procent att det sker för samtliga rekryteringar, 30 procent
ett fåtal rekryteringar. Majoriteten av rekryterarna, 60 procent, gör bakgrundskontroller på
en eller två kandidater. 21 procent genomför bakgrundskontroller på tre till fyra kandidater
56 procent av rekryterarna att de gör bakgrundskontroller på en eller två kandidater.
7
61 %
Bland de företag som genomför bakgrundskontroller uppger 97 procent
i undersökningen referenstagning,
vilket alltså i princip är samtliga
företag. 85 procent kontrollerar
tidigare anställningar medan två
tredjedelar, 66 procent, undersöker
utbildningshistorik hos de sökande.
21 %
söker
brottsdomar
och
stämningar
10 %
8%
och nästan en femtedel, 16 procent,
tar också del av hälsokontroller.
Internetsökningar på kandidater
0
1-2
3-4 5 eller fler
via sökmotorer såsom Google ökar
i betydelse för sjätte året i rad och
Hur många kandidater gör ni bakgrundskontroller på?
utförs av 41 procent av företagen.
När undersökningen genomfördes
förra året var motsvarande andel 39 procent och året före det, 37 procent. Även sociala
medier spelar en allt större roll i företagens bakgrundskontroller. 32 procent av företagen i årets undersökning använder sociala medier såsom bloggar, Twitter, Linkedin eller
Facebook som ett led i sina bakgrundskontroller. När undersökningen genomfördes förra
året var motsvarande andel 30 procent och året före det, 24 procent.
Vilken av följande bakgrundskontroller gör ni vid rekrytering?
Referenser
97 %
Tidigare anställningar
85 %
Utbildningshistorik
66 %
Gör sökningar på Internet via till exempel Google
41 %
Sociala medier som bloggar, Twitter, Linkedin eller Facebook
32 %
Brottsdomar och stämningar
26 %
Engagemang i andra företag
22 %
Kreditupplysning och betalningsanmärkningar
18 %
Vi förlitar oss på bemannings- eller rekryteringsföretag
17 %
Hälsokontroll
16 %
Alkohol- och drogtest
14 %
Inkomstuppgifter
8%
Konkurser
8%
Övrig privatekonomi
3%
Frånvaro via Försäkringskassan
3%
Vi gör inga bakgrundskontroller
1%
8
Skillnad mellan privat och offentlig sektor
Företag i privata sektorn tenderar att undersöka alkohol- och drogtester, kreditupplysning,
betalningsanmärkningar, engagemang i andra företag, sociala medier som bloggar, Twitter,
Linkedin eller Facebook samt hälsokontroller i betydligt större utsträckning än arbetsgivare
i offentliga sektorn.
Arbetsgivare i offentliga sektorn lägger större vikt vid att undersöka utbildningshistorik,
brottsdomar och stämningar, samt använder sig av till exempel Google i sina bakgrundskontroller i större utsträckning än vad som är fallet för privata företag. Resultaten från
förra årets undersökning visade på liknande skillnader mellan privata och offentliga sektorn
förutom att offentliga företag, liknande undersökningen från år 2012, återigen lägger ner
större vikt vid att undersöka brottsdomar och stämningar jämfört med privata. Till exempel är utdrag från belastningsregistret obligatoriskt vid vissa anställningar inom offentlig
verksamhet.
När rekryterarna tillfrågas om vilka av bakgrundskontrollerna de inte utför i dag, men
ningen alkohol- och drogtest, 31 procent. 30 procent skulle vilja kontrollera frånvaro via
Försäkringskassan, medan 29 procent uppger brottsdomar och stämningar. Lika stor andel,
29 procent vill genomföra en hälsokontroll, vilket är en ökning från föregående år med hela
nio procent. Knappt en femtedel (17 procent) uppger kreditupplysning och betalningsanmärkningar som en bakgrundskontroll de inte utför i dag, men som de skulle vilja göra. En
stor andel av respondenterna, 43 procent, är nöjda med de bakgrundskontroller som deras
företag redan genomför.
Företag inom privat sektor önskar i större utsträckning än arbetsgivare i offentlig sektor att
göra kreditupplysning och undersöka betalningsanmärkningar, brottsdomar och stämningar samt frånvaro via Försäkringskassan. Arbetsgivare i offentlig sektor skulle vilja lägga
större vikt vid hälsokontroller, men är över lag nöjdare med de bakgrundskontroller som
tidigare års resultat.
9
Vilka av följande bakgrundskontroller gör ni INTE idag, som du skulle vilja göra
för att ge en ökad trygghet vid anställning?
Är nöjd med det vi redan gör
43%
Alkohol- och drogtest
31%
Frånvaro via Försäkringskassan
30%
Hälsokontroll
23%
Brottsdomar och stämningar
23%
Kreditupplysning och betalningsanmärkningar
17%
Engagemang i andra företag
11%
Konkurser
10%
Sociala medier som bloggar, Twitter, Linkedin eller Facebook
10%
Övrig privatekonomi
9%
Inkomstuppgifter
9%
Gör sökningar på Internet via till exempel Google
6%
Utbildningshistorik
5%
Tidigare anställningar
4%
Använda bemannings- eller rekryteringsföretag
3%
Referenser
1%
Förmedlar bemannings- och rekryteringsföretagen framtidens jobb?
Två tredjedelar, 65 procent, av företagen anger att de aldrig eller sällan anlitar Arbetsförkostnadsfria för arbetsgivare. I undersökningen uppger 29 procent att de ibland vänder sig
till Arbetsförmedlingen. Hela 69 procent uppger att de alltid eller ibland anlitar bemansiffror motsvarar relativt väl föregående års undersökningar som visar att användandet av
Arbetsförmedlingen är på väg neråt. Både arbetsgivare och arbetssökande har minskat sin
Arbetsförmedlingens medverkan. Informella kontakter är ofta en viktig kanal vid rekrytering och användningen av spontanansökningar har ökat kraftigt de senaste åren.
10
Talar de sökande sanning?
En majoritet av företagen, nästan 60 procent, har upplevt att kandidater förvanskat uppgifråkat ut för att kandidaten uppgett så grovt felaktiga uppgifter eller undanhållit relevant
information vid rekrytering att de valt att inte gå vidare med kandidaten. För 37 procent av
tillfällen. Vid jämförelse med resultaten från undersökningarna tidigare år kan det konstateras att det är i stort sett lika stor andel företag som har råkat ut för en sådan situation i år.
I undersökningen uppges även att svarsalternativet ”Frånvaro hos tidigare arbetsgivare”,
saknas. Ett önskemål är att kunna ta reda på allt från sjukdomsfrånvaro till ogiltig frånvaro.
Vilken typ av uppgifter har du upplevt att kandidater har förvanskat?
Aldrig upplevt att en kandidat förvanskat något
42,1%
Erfarenheter
38,0%
Tidigare lön
26,6%
Examen
14,9%
Uppdrag i företag
11,2%
Brott/Domar
9,4%
Betalningsanmärkningar
7,2%
Eget bolag
3,3%
Civilstånd
1,0%
Bostadsadress
0,6%
Ålder
0,4%
Sociala medier ett komplement till
bakgrundskontroll
heller i år. Totalt 58 procent av företagen använder sig av sökningar sociala medier som en
del av bakgrundskontrollen (14 procent alltid och 44 procent ibland). Flera svarande uppger
att detta inte är något som täcks av rekryteringspolicyn, men att det sker vid vissa tillfällen.
En svarande beskriver det som ”Ej helt strukturerat ännu” vilket antyder att det är något
som diskuteras i policysammanhang.
I andra fritextsvar uppges också att typen och mängden av bakgrundkontroller som görs
varierar för olika befattningar och olika saker kan vara varierande känsligt beroende på till
med identiskt namn och dels handlar det om att faktiskt värdera om informationen verkli-
11
gen är relevant som underlag för ett beslut. I tidigare undersökningar har till exempel frågor
ställts om det ses som en merit eller belastning att vara aktiv i sociala medier och den frågan
ges inget entydigt svar.
44 %
43 %
Att sökningar i sociala medier faktiskt
påverkar rekryteringsprocesser visas
av att 25 procent uppger att de någon
gång sorterat bort en kandidat med
anledning av information de fått om
kandidater via sökningar på Internet.
År 2013 svarade 22 procent att de
gjort det, så en liten ökning kan också
14 %
det är vanligare att rekryterare sorterar
bort kandidater på grund av andra skäl
(34 procent).
Skäl som anges för bortsorteringen
är till exempel ”Personen hade skrivit
rasistiska inlägg på Facebook och var
Kontrollerar ni kandidater via sociala medier?
verk”. Rekryterare uppger också att
de inte nödvändigtvis sorterar bort en kandidat från processen, men att informationen från
internetsökningar tas upp i anställningsintervjuer.
Ja,
regelbundet
Ja, ibland
Nej
Den personliga integriteten värnas
En klar majoritet, 64 procent, av rekryterarna anser att det är viktigt att värna den personliga
integriteten för kandidater vid anställningar, enbart elva procent anser det inte. Hela 79 procent informerar också kandidaterna (samtliga eller vissa) om vilka bakgrundkontroller som
görs. Flera lyfter fram att det är ett dilemma att rekryterarna självklart vill ha så mycket
information om kandidaten som möjligt och att det måste balanseras mot att värna integriteten. Ett svar lyder: ”Svår fråga. Felrekryteringar är kostsamma och svåra att hantera.” En
svarande betonar också att hanteringen av informationen är viktig och svarar ”Som rekryterare behåller man uppgifter för sig själv som rör personens privatliv. Uppdragsgivaren
(chefen) får inte reda på allt jag ”gräver” fram om kandidaterna.”
12
Informerar ni kandidaterna om
vilken typ av bakgrundskontroller ni gör vid rekrytering?
56 %
23 %
Ja, samtliga
kandidater
Ja, till vissa
kandidater
21 %
Nej
Skepsis till att dölja namn och ålder
Rekryterarna är skeptiska till metoden att ta bort namn och ålder från ansökningar för
att göra diskriminering i rekryteringsprocessen svårare. Totalt 16 procent tycker att det
är rätt, medan 60 procent svarar nej och 24 procent har ingen åsikt. En del invänder att
det inte är praktiskt genomförbart och andra hänvisar till att ”Erfarenheter visar att det är
mycket arbete till ingen nytta.”
Tycker du att det är rätt att ta
bort namn och ålder från ansökningar för att göra diskriminering i rekryteringsprocessen
svårare?
24 %
Ja
Nej
11 %
65 %
Ingen åsikt
13
FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN
Undersökningen är genomförd mellan den 22 januari och 22 februari 2014.
Enkäten riktades till rekryteringsansvariga, HR- och personalchefer samt rekryterare hos rekryteringsföretag. Totalt deltog 524 respondenter av 3 722 tillfrågade,
vilket ger en svarsfrekvens på 14 procent.
Företagen som respondenterna representerar delas in i fyra olika storlekar
baserat på antalet anställda. Av respondenterna representerar 29 procent företag
500 anställda, 24 procent representerar företag med mellan 50 och 100 anställda
och 13 procent representerar företag med färre än 50 anställda.
Av respondenterna tillhör 75 procent av företagen den privata sektorn medan
övriga, 25 procent, tillhör den offentliga sektorn.
14
Stockholms Handelskammare driver frågor
som är viktiga för Stockholms utveckling
och tillväxt. Frågor som är avgörande för
att Stockholm ska vara en attraktiv stad för
företagare och människor. Var med och
bidra du också, bli medlem!
Box 160 50
103 21 Stockholm
Tel: 08-555 100 00
www.chamber.se
ISSN: 1654-1758
ANSVARIG ANALYS:
Lotta Andersson
[email protected]
ANSVARIG KOMMUNIKATION:
Andreas Åström
[email protected]