Tidiga insatser för att
förebygga läs- och
skrivsvårigheter
Mats Myrberg, Specialpedagogiska
institutionen, Stockholms universitet
”Ju förr dess bättre?” IFAU-konferens 25 oktober 2012
Uppläggning av presentationen
●Språk-, läs och skrivutveckling från 18 månader till 29 år
(bild 3-7)
●Förebyggande insatser, intervention och ”treatment resisters”
(bild 8-16)
●Samhällets insatser – en önskelista
(bild 17)
3/7/12
3
Ordavkodningsförmågans utveckling
från 8 till 29 år (--- = matchade kontroller)
Källa Fouganthine,2012, Dyslexi genom livet
3/7/12
11
Kvarstående problem vid 29 års ålder:
3/7/12
11
Matteuseffekten redan vid två års ålder:
(--- = Aktivt ordförråd P55-70, -·- = P0-25) Data från SPRINTprojektet, Cox Eriksson 2012)
350
300
P 55-70
P 0-25
250
Number of
Words
200
150
100
50
0
17
18
19
20
Age in Months
21
22
23
Föräldrafeedback på barns
(18 -24 mån) yttranden:
Feedback
behaviour
Total
Imitations
57
Commentaries
143
Expansions
84
Affirmations
428
Negative lexical
70
responses
Prohibitions
43
*p < .05, **p < .01 (two-tailed)
P 0-25
P 55-70
M
11.4
28.6
16.8
85.6
14.0
SD
7.7
5.1
10.5
14.5
6.4
8.6
10.0
Total
M
198
39.6*
226 45.2**
122
24.4
884 176.8**
53
10.6
20
4.0
SD
23.1
9.6
7.3
42.5
6.5
3.8
Ordförråd och meningsbyggnad från 18
till 30 månaders ålder
(Källa SPRINT-projektet, Eva Berglund 2012)
● Det finns ett starkt samband mellan storleken på det
talade ordförrådet vid 18 månader och vid 24 månader
● Under detta åldersspann är ordförrådets storlek den
drivande faktorn för meningsbyggnaden
● Ordförrådet har ett positivt samband med andra
språkförmågor vid 30 månader:
– Uttal
– Språkanvändning
– Allmän språkutveckling
3/7/12
15
Olika aspekter av ”intervention”
● ”Remedial vs Classroom instruction” (Reading
Recovery vs Bornholmsmodellen)
● Evidence based vs recommended practice (Hattie,
McKinsey, Pressley, Langer)
● Cost Effectiveness (Sällan uppmärksammat i pedagogisk
forskning)
● Hawthorne-effekten, (”Barn utvecklar antikroppar mot
ny pedagogik)
● Samspelseffekter (Marulis &Neuman, (at risk, low SES
endast 57% av interventionseffekten på ordförråd för
at risk, middle/high SES)
● ”Treatment resisters” (Niemi)
● Systematisk uppföljning (Torgesen, Vellutino)
3/7/12
19
Problem med ordigenkänning vs
problem med språkförståelse
(Efter Tunmer & Gough, ”Simple View of Reading”)
-
-
Generella läs- och
skrivproblem – ”Garden
Variety”
Ordigen- Hyperlexi
känning
+
Språkförståelse
+
Dyslexi
God läs- och
skrivutveckling
RTI (”Response-To-Intervention”, Vellutino
1996, 2006) – från 9 % till 1,5% dyslexi på
sex månader med bästa möjliga pedagogik
● Särskilj problem till följd av dålig pedagogik från problem till
följd av konstitutionella faktorer
● Identifiera genom svar på intervention:
Kvarstående problem:
●Effekterna sprids ej till läsförståelseutveckling efter åk1
●1,5% av barnen svarar ej på ”bästa möjliga pedagogik”
●Vad kan vi göra för att möta
a) läsförståelseproblemen från åk 2
b) problem med ”treatment resisters” från förskoleklass
NAEP 1971 -2008 – bättre läsförståelse för
9-åringar, inga tydliga förbättringar för 13och 17-åringar
Hur ser det ut i Sverige?
Ingen motsvarighet till NAEP, men:
• PIRLS/IEA RL visar nedåtgående trend, men
fortfarande topp 10
• PISA accelererande nedgång 2000 – 2009
• Mindre läs- och skrivpedagogik efter åk3 än i andra
länder (PIRLS 2001)
Var femte svarar dåligt på Bornholmsmodellen!
”Treatment resisters”: (Task avoidance, Number Skills and
Parental Learning Difficulties as predictors of Poor response to
instruction, Niemi et al. JLD, 2011)
(1) Två starka prediktorer av ”treatment resistance”: Snabb
benämning lexikal åtkomst, processhastighet ? Skicklighet
med talföljder arbetsminne?
(2) Föräldrarnas inlärningssvårigheter samvarierar med andra
prediktorer, i synnerhet med motivation hemmets läsvanor
och -kultur?
(3) ”Treatment resisters” drabbas av generella snarare än
specifika inlärningssvårigheter
Samverkan hem – skola särskilt viktigt i övergången
mellan förskola och skola
(Transition to formal schooling: Do transition practices
matter for academic performance? Ahtola et al, Early
Childhood Research Quarterly, 2011)
1-3
stödhandlingar
4-5
stödhandlingar
6-7
stödhandlingar
0,2
0,1
0
-0,1
-0,2
t
1,
v
Å
k
vt
-0,3
Fö
rs
ko
la
Läsning & matte
0,3
Föräldrakraft med kontinuerligt
samhällsstöd ger effekt även i svåra fall –
exemplet autism
(Sallows & Graupner, ”Intensiv Behavioral Treatment for Children with
Autism: Four year Outcome and Predictors, Am. J of Mental Retardation,
2005)
• Autism är en svårpåverkad form av utvecklingsstörning (”developmental
disorder”) som identifieras tidigt och för det mesta leder till allvarlig
nedsättning av sociala, intellektuella och språkliga färdigheter
• Exempel på teoribas – Lovaas, 1987, ”Behavioral Treatment and Normal
Educational and Intellectual Functioning in young Autistic Children” med
flera studier – barn i allmänhet lär sig av vardagserfarenheter under
dygnets alla vakna timmar – autistiska barn gör inte det.
• Systematisk föräldraimplenterad beteendemodifikation 25-40 timmar per
vecka med coachning under fyra år leder till förbättrad utveckling
(placering i vanlig klass) för 50% av barnen i experimentgruppen jämfört
med 2% i kontrollgruppen i Lovaas studie.
”Trestegsmodellen” för god
läsutveckling – en forskningsbaserad
önskelista
Steg 1: ”Talspråksplattformen” (0-7 år) med uppföljningsfokus på
ordförråd, språkligt samspel, fonologisk förmåga och arbetsminne
Steg 2: ”Kodknäckarfasen” (5-9 år) med uppföljningsfokus på
fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap, grafem-fonemkunskap
och ”sight word”-läsning
Steg 3: ”Läsförståelsestrategier” (7 år och uppåt genom hela
skolsystemet) med uppföljningsfokus på läsflyt, läsintresse,
metakogntition och ”breddkompetens”
MEN!
Forskningsbasen för steg 1 och 2 är god, för steg 3 svagare
