Energi - Länsstyrelserna

Globala klimatförändringar
och behovet av energiomställning
Underlagsrapport inför kommande strategi för klimat och energi i Västerbottens län.
t/r reklambyrå AB
Foto: Patrick Degerman, Johan Gunséus, Jens Backman,
Anders Esselin och Matton.
Innehåll
FÖRORD
SAMMANFATTNING
1 REGIONAL STRATEGI FÖR KLIMAT OCH ENERGI – UPPDRAG OCH SYFTE 6
2 VÄSTERBOTTEN OCH VÅR OMVÄRLD 2.1 Västerbotten i korthet 2.2 Klimatförändringar, växthuseffekten och behovet av energiomställning 2.3 FN:s Klimatkonvention, Kyotoavtalet och EU:s klimat- och energipolitik 2.4 Nationella och regionala klimatmål och överenskommelser 2.5 Stigande energipriser och ökade krav på effektiv energianvändning 7
7
8
9
11
12
3 ENERGISITUATIONEN I VÄSTERBOTTEN 3.1 Energianvändning
3.2 Anläggningar för el-, värme- och biobränsleproduktion 3.2.1 Fjärr- och kraftvärmeproduktion
3.2.2 Vattenkraftproduktion
3.2.3 Vindkraftproduktion
3.2.4 Anläggningar för biobränsleproduktion
3.3 Energieffektivisering 13
13
14
14
15
15
16
16
4 UTMANINGAR FÖR ATT MINSKA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER
OCH FRÄMJA ENERGIOMSTÄLLNING 4.1 Hållbart byggande och boende 4.2 Hållbart resande och energieffektiva transporter 4.3 Hållbart näringsliv och miljödriven affärsutveckling 4.4 Hållbart energisystem och förnybara energikällor 19
19
22
26
29
FOTNOTER
33
BILAGA 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 2006, TWh
34
3
Förord
I Västerbottens län påbörjades tidigt arbetet med att vidta åtgärder för att hantera klimatförändringarna. Länet har under
senare år lyckats förena en stark ekonomisk tillväxt med en minskad klimatpåverkan. Även om Västerbottens län uppvisat
en relativt gynnsam utveckling så kvarstår mycket arbete för att även fortsättningsvis begränsa utsläppen av växthusgaser.
Globala klimatförändringar och omställningen av världens energisystem påverkar länet i både positiv och negativ bemärkelse
och får med stor sannolikhet en betydande inverkan på människor, miljö och ekonomi. För att hantera utmaningen med
energiomställning och klimatförändringar krävs ett fortsatt omfattande förändringsarbete med djärva visioner, konkreta mål
och åtgärder.
Regeringen har gett länsstyrelserna i Sverige i uppdrag att utarbeta regionala strategier för att hantera klimatförändringarna.
Vi ska också se till att främja en effektivare energianvändning och en ökad andel förnybar energi. Denna rapport utgör
en samlad kartläggning och tillståndsbeskrivning av klimat- och energiarbetet i Västerbottens län, och i vår omvärld.
Rapporten har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av Jens Backman, Samordnare för miljömålsarbetet, Marie Vallin,
Miljöanalys, Thomas Edström, Energihandläggare och Åsa Laurell, Naturvårdshandläggare. Arbetsgruppen har letts av
Patrik Sällström, Planeringsdirektör. Under arbetets gång har kontakter tagits med företrädare för kommuner och landsting,
näringsliv, forskning och statliga myndigheter.
Rapporten utgör en gemensam plattform för det fortsatta arbetet. Förhoppningen är att den också ska vara ett stöd och en
inspirationskälla för en regional kraftsamling i syfte att minska utsläppen av växthusgaser och främja energiomställningen.
Det kommande arbetet inriktas på att i bred samverkan och dialog med myndigheter, företag och organisationer forma en
regional förankrad strategi. Du är välkommen att höra av dig med synpunkter och anmäla ditt intresse för att delta i det
fortsatta arbetet.
Mer information om klimat- och energiarbetet i Västerbottens län och vår omvärld finner du på:
www.ac.lst.se/klimatochenergi
Chris Heister
Landshövding
4
Sammanfattning
Denna rapport utgör en samlad kartläggning och tillståndsbeskrivning av klimat- och energiarbetet i Västerbottens län,
och i vår omvärld.
Jordens klimat håller på att förändras. Den globala uppvärmningen är en följd av en växande världsbefolkning,
industrialisering och ekonomisk utveckling. Klimatförändringen påverkar hela ekosystem, global matproduktion och
världsekonomin. För att stabilisera halten av växthusgaser
i atmosfären på en långsiktigt uthållig nivå krävs mycket
omfattande utsläppsbegränsningar. En i stort sett enig
forskarvärld anser att de globala utsläppen av växthusgaser
måste mer än halveras till år 2050. De är också eniga om att
klimatförändringar är ett resultat av mänsklig påverkan och
att följderna för samhället kan bli dramatiska. Exempelvis
är tillgången till energi för värme, industriell produktion och
transporter en ödesfråga för mänskligheten.
Prognoser visar dock att en fortsatt växande världsbefolkning och en ökad konsumtion ställer krav på fortsatt
hög energianvändning. Samtidigt vet vi att merparten av
de globala utsläppen av växthusgaser är energirelaterade.
Den gemensamma globala utmaningen är att utveckla och
tillämpa hållbara energilösningar för att begränsa klimatförändringarna. Genom att öka energieffektiviteten och
andelen energi från förnybara energikällor kan utsläppen av
växthusgaser minska. Samtidigt skapar en ökad medvetenhet i myndigheter, företag och organisationer nya affärsmöjligheter. Ambitiösa klimat- och miljömål i kombination med
stigande energipriser driver fram nya tekniska lösningar och
omfattande investeringar inom energi- och miljöområdet.
Västerbottens län har i ett nationellt och europeiskt perspektiv ett antal regionala särdrag vilka skapar särskilda utmaningar: Dessa regionala särdrag är:
• god tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft och
skogsbränslen,
• stora arealer med potentialer för etablering av vindkraft,
• kallt klimat och stort behov av värme i bostäder och lokaler samt el för industriell produktion,
• långa avstånd och ett exportinriktat näringsliv med ett högt
transportbehov av såväl gods- som persontrafik
Västerbottens bidrag till den nationella och internationella
klimatpolitiken är att visa omvärlden på möjligheter att
skapa synergier mellan ambitiösa klimatmål och en ekonomisk tillväxt. Av särskild betydelse blir att sprida kunskap,
teknik och systemlösningar till andra regioner och länder. I
Västerbottens län finns ett flertal starka forskningsmiljöer
där grundforskning länkas samman med utvecklandet av
framtida produkter och processer med koppling till klimatförändringar och energiomställning.
I Västerbottens län påbörjades tidigt arbetet med att vidta
åtgärder för att hantera klimatförändringarna. Länet har ett
regionalt antaget miljömål om begränsad klimatpåverkan.
Målet är att år 2010 ska de sammanlagda utsläppen av
koldioxid från fossila bränslen i länet ha minskat med åtta
procent jämfört med utsläppt mängd 1990. Förutsättningarna att nå det regionala miljömålet är goda. Länet har under
senare år lyckats förena en stark ekonomisk tillväxt med
en minskad klimatpåverkan. Västerbottens län uppvisade
under år 2006 en utsläppsminskning av koldioxid med 15,7
procent och den totala mängden växthusgaser minskade
med 11,5 procent jämfört med år 1990. Energianvändningen
i Västerbotten präglas av en god tillgång till, och ett högt
nyttjande av, förnybara energikällor. Av den totala energianvändningen i länet uppgår andelen förnybar energi till 65
procent.
I tabellen nedan visas en jämförelse mellan Västerbottens
län, riket och EU avseende växthusgasutsläpp, energi­
användning och andel förnybar energi.
Västerbottens län Sverige EU 27
Utveckling av växthusgasutsläpp i %, år 1990-2006
-11,5
-8,7
-7,7
1
16
10
65
43
8,5
Utveckling av energianvändning i %, år 1990-2006
Andel förnybar energi
i %, år 2006
Även om Västerbottens län uppvisat en relativt gynnsam
utveckling så kvarstår omfattande utmaningar för att fortsätta begränsa utsläppen inom många områden. I länet står
transportsektorn och industrin för merparten av växthusgasutsläppen. Inom exempelvis transportsektorn så måste
andelen förnybara energislag öka kraftigt för att kunna begränsa det ökade transportarbetets negativa klimatpåverkan.
I offentlig sektor, industrier och hushåll finns den främsta
potentialen i effektivisering och hushållning av energi. Även
om energianvändningen effektiviserats genom åren så finns
fortfarande stora effektiviseringspotentialer. Länets kommuner har en nyckelroll i detta arbete, ett arbete som bör
vidareutvecklas.
5
1
REGIONAL STRATEGI FÖR KLIMAT
OCH ENERGI – UPPDRAG OCH
SYFTE
Länsstyrelsen i Västerbottens län har under många
år haft ett flertal uppdrag inom klimat-, energi- och
transportområdet som syftar till ökad användning av
förnybara energikällor och en utveckling av energieffektiv
och miljöanpassad teknik. I 2008 års regleringsbrev anges
att länsstyrelsen ska främja energiomställningen i relevanta
sektorer på regional nivå. Regeringens ambition är att
Sverige ska vara ett föregångsland i den internationella
miljöpolitiken bl.a. genom att visa på minskade utsläpp
av växthusgaser samtidigt som den ekonomiska tillväxten
ökar. För att hantera denna utmaning krävs ett omfattande
förändringsarbete med djärva visioner, konkreta mål
och åtgärder. Regeringen har därför beslutat att samtliga
länsstyrelser ska utarbeta regionala strategier för klimat
och energi i syfte att minska klimatförändringarna, främja
energiomställningen, öka andelen förnybar energi samt
främja energieffektivisering och effektivare transportsystem.
Västerbottens regionala klimat- och energistrategi ska
främst bidra till:
• bättre miljö genom att begränsa klimatpåverkan och
minska utsläppen av växthusgaser så miljömål kan nås,
lokalt, regional, nationellt och globalt
• hållbar tillväxt genom att bryta kopplingen mellan
ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan så att
energianvändningen och växthusgasutsläppen minskar
samtidigt som den ekonomiska tillväxten ökar
• ökad konkurrenskraft och fler jobb i länets företag
genom att utveckla affärsmöjligheter inom klimat- och
energiområdet
• trygg, säker och kostnadseffektiv energiförsörjning
genom att minska beroendet av olja och andra fossila
bränslen
• ökad samordning och samverkan mellan näringsliv,
universitet, institut samt andra offentliga och privata
aktörer inom forskning, utveckling och innovation
Den kommande strategin ska utgöra underlag för
länsstyrelsens arbete med klimat- och energifrågor dels i
vår egen verksamhet, dels i samverkan med myndigheter,
kommuner, företag och organisationer. Klimat- och
energifrågorna berör de flesta samhällsområden
och Länsstyrelsens ambition är att den kommande
regionala strategin för klimat och energi ska vara
sektorsövergripande. Strategin ska utgå från, för att
sedan vidareutveckla, olika lokala och regionala styr- och
policydokument som exempelvis transportplaner, tillväxtoch miljömålsprogram.
RUP - Länets samlade sektorsövergripande
strategi för hållbar utveckling
Klimat- och
energifrågornas koppling
till annat utvecklingsarbete
som pågår i länet
6
Transporter och
kommunikation
Klimat
och energi
Tillväxt
Utbildning
och kompetens
Miljö
Jämställdhet
Integration
Folkhälsa
Pågående och planerade mål, strategier och åtgärder
i kommuner, näringsliv och organisationer
Exempel på regionala
policys och program
Nationella/Internationella mål och ambitioner
från ex. EU, riksdagen, regeringen
Att utveckla och förändra en region är en komplex
process med många aktörer vilket kräver långsiktighet
och tålamod. Utmaningen för länet är att begränsa
utsläppen av växthusgaser men också att vidta nödvändiga
anpassningsåtgärder på grund av de klimatförändringar
som redan sker. För att genomföra detta behövs en
realistisk, effektiv och systeminriktad strategi som tar
avstamp i dagens system och fokuserar på direkta och
konkreta åtgärder som kan genomföras på kort sikt. Detta
kan innebära en regional strategi med inriktning mot
områden:
• som står för en betydande del av länets energianvändning
eller utsläpp av växthusgaser,
• där åtgärder är samordnande och kostnadseffektiva samt
bidrar till stora synergieffekter med andra samhälleliga
mål - sociala, ekonomiska och ekologiska,
• där det finns stora möjligheter att styra och påverka, lokalt
och regionalt, så att planerade åtgärder verkligen realiseras
ekonomi i länet. I Västerbotten finns Umeå universitet
(UmU), fakulteten för Skogvetenskap vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) och Luleå tekniska universitets
(LTU) institution i Skellefteå. Vid dessa universitet finns ett
flertal starka forskningsmiljöer där ledande grundforskning
länkas samman med utvecklandet av framtida produkter
och processer som underlättar omställningen till förnybara
energikällor bl.a. energiteknik, transportforskning, skoglig
forskning, träteknik och byggande.
Västerbotten har sedan år 2003 regionala helhetsstrategier
för hållbar utveckling som bl.a. utgår från nationella
och regionala miljömål om begränsad klimatpåverkan.
I länsstrategiska utvecklingsarbeten som exempelvis
regionala utvecklings- och tillväxtprogram, miljömål,
landsbygdsprogram och länstransportplaner har klimatoch energiaspekterna en framskjuten och prioriterad
position. Energiomställningen med dess utmaningar och
möjligheter är också ett prioriterat tillväxtområde i det
regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland.
Västerbottens län har i ett nationellt och europeiskt
perspektiv ett antal regionala särdrag vilka skapar särskilda
utmaningar: Dessa regionala särdrag är:
2.1
• god tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft
och skogsbränslen,
• stora arealer med potentialer för etablering av vindkraft,
• kallt klimat och stort behov av värme i bostäder och
lokaler samt el för industriell produktion,
• långa avstånd och ett exportinriktat näringsliv med ett
högt transportbehov av såväl gods- som persontrafik
Västerbottens län utgör nästan 14 procent av hela Sveriges
landareal och är till ytan det näst största länet i landet. Länet
är stort och varierat – kust och fjäll, skog och hav – där stora
inomregionala skillnader innebär skiftande förutsättningar
och behov i länets 15 kommuner. År 2007 uppgår
befolkningen i Västerbotten till ca 258 000 människor.
Tillsammans bor ca 71 procent av länets befolkning i
två kustkommuner, Umeå och Skellefteå. Utöver dessa
relativa befolkningskoncentrationer är Västerbotten ett
glest befolkat län. Stora delar av länet utgörs av lands- och
glesbygd, och mer än en tredjedel av länets befolkning bor
utanför tätorterna. De stora avstånden i länets glesbefolkade
delar inrymmer både hot och möjligheter.
Globala klimatförändringar och omställningen av världens
energisystem påverkar Västerbotten i både positiv
och negativ bemärkelse och får med stor sannolikhet
en betydande inverkan på människor, miljö och
Kommunerna har en nyckelroll i klimatarbetet.
Länets kommuner arbetar i varierande grad med
energieffektivisering och förnybar energi. Endast 10 av
länets 15 kommuner har aktuella energiplaner. Drygt
hälften av länets kommuner har politiska antagna
sektorsövergripande mål och strategier för att hantera
klimatförändringarna. Två kommuner, Lycksele och
Storuman, deltar i Energimyndighetens program
Uthållig kommun. Kommunerna Bjurholm, Lycksele,
Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs
har antagit Aalborgåtagandena för en hållbar stads- och
landsbygdsutveckling. Därutöver är Umeå och Lycksele
kommun medlemmar i Klimatkommunerna som är
ett pådrivande och stödjande nätverk för att minska
utsläppen av växthusgaser. I Naturskyddsföreningens
ranking av klimatarbetet i Sveriges kommuner placerar
sig Lycksele bäst av länets kommuner, tätt följt av Umeå,
Norsjö och Skellefteå.1 Lycksele kommuns energi- och
2
VÄSTERBOTTEN OCH VÅR
OMVÄRLD
Västerbotten i korthet
7
klimatstrategi som sträcker sig under femårsperioden 20062010 innehåller lokala mål och åtgärder för att minska
utsläppen av växthusgaser och andra negativa effekter av
energianvändning och transporter.
2.2
Klimatförändringar, växthuseffekten och behovet av
energiomställning
Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för
livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35ºC
kallare vid jordytan. Den naturliga växthusgas som främst
buffrar värmen i atmosfären är vattenånga. Men nu ökar
andra växthusgaser som koldioxid och metan till följd
av mänskliga aktiviteter, vilket i sin tur ger effekter på
klimatet världen över. Som ett resultat av utsläppen av
växthusgaser kan man de närmaste hundra åren förvänta
sig att jordens medeltemperatur ökar. Ett förändrat klimat
Aktivitet
Utsläpp av
växthusgaser
Förändrat klimat
Effekter på
ekosystem och
samhälle
AKTIVITET
En växande världsbefolkning i kombination
med en hög global tillväxt kräver energi för
transporter, industriell produktion och för att
värma eller kyla bostäder och vatten.
UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER
En ökad energianvändning i bostäder,
industrier och vid transporter medför en
ökad förbränning av fossila bränslen som sin
tur leder till växande koldioxidutsläpp.
KLIMAT
Ökade utsläpp av växthusgaser till följd av
mänskliga aktiviteter, medför att jordens
medeltemperatur ökar. Den globala
medeltemperaturen har höjts med drygt
0,7ˇ°C under de senaste 150 åren och
den stiger för närvarande med 0,2 °C per
årtionde.
EFFEKTER PÅ EKOSYSTEM OCH
SAMHÄLLE
Ett förändrat klimat påverkar hela
ekosystem, global matproduktion och
världsekonomin.
Alla världens länder och regioner drabbas
även om konsekvenserna varierar kraftigt
mellan regioner.
påverkar hela ekosystem, global matproduktion och
världsekonomin. I FN:s senaste klimatrapport konstateras
att effekterna av klimatförändringarna kommer tidigare
och blir svårare än man hittills har räknat med. De
globala utsläppen av växthusgaser bedöms med dagens
utsläppstrender öka snabbare kommande 20–30 år än
de senaste 35 åren.2 FN:s klimatpanel (IPCC) slår fast
att en sådan ökning av växthusgasutsläppen kommer
mycket sannolikt att orsaka förändringar i det globala
klimatsystemet som är större än de som observerats
under 1900-talet. Redan idag ser vi effekterna i form
av t.ex. varmare klimat, minskade snö- och istäcken,
smältande polarisar, ökad nederbörd, stigande havsnivåer,
döende korallrev och fler naturkatastrofer (orkaner,
översvämningar, extrem torka eller värmeböljor).3
Klimatförändringarna får med stor sannolikhet omfattande
konsekvenser för allt mänskligt liv och får även allvarliga
följder för tillväxt och produktion i världen. Det finns allt
fler vetenskapliga belägg för att det är samhällsekonomiskt
lönsamt att reducera utsläppen av växthusgaser och därmed
minska klimatförändringarna. Den uppmärksammade
Sternrapporten4 som togs fram på uppdrag av Englands
Premiärminister Tony Blair pekar på de enorma
samhällskostnader alla världens länder står inför som en
följd av den globala uppvärmningen.
Merparten av de globala utsläppen av växthusgaser är
energirelaterade. Energianvändningen är störst i de rika
länderna som också står för merparten av de globala
utsläppen, såväl i absoluta tal som per person. Energin
används för att värma eller kyla bostäder och vatten.
Industrin har ett stort behov av energi för sin produktion
och vid transporter. En växande världsbefolk­ning och
en hög global ekonomisk tillväxt och världshandel
innebär en ökad energianvändning i bostäder, industrier
och vid transporter. Världsbefolkningen har under de
senaste århundradena mångdubblats och tillgången till
energi har blivit en ödesfråga för mänskligheten. Antalet
människor på jorden förväntas bli allt fler samtidigt som
konsumtionen per person ökar. Enligt OECD:s prognoser
förväntas det samlade behovet av energi i världen öka
med mer än 50 procent från 2005 till 2030. Stora och
snabbväxande ekonomier som Kina och Indien förväntas
stå för nästan hälften av dessa ökade behov.5
Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning (SOU
2007:60) har analyserat hur Sveriges klimat kan utvecklas
under de kommande 100 åren. Utredningen konstaterar
att temperaturökningar i Sverige väntas bli större än
8
Världsbefolkningens
utveckling
1650-2050
Världsbefolkningsens
utveckling
1650-2050
10
8
Antal miljarder
6
4
Utvecklingen av jordens totala
befolkning uttryckt i antal miljarder
människor. Källa: FN, United
Nations Population Division
2
0
1650
det globala genomsnittet. För Västerbotten kan det
innebära ett fuktigare klimat med mer nederbörd och att
trädgränsen förflyttas högre upp på fjället. Utredningen
konstaterade att det är nödvändigt att påbörja anpassningen
till klimatförändringarna och analyserade också
konsekvenserna för en rad olika sektorer och områden.
Några viktiga slutsatser och förslag är följande:
• Risken för översvämningar, ras, skred och erosion
ökar på många håll så mycket att förstärkta insatser för
förebyggande åtgärder är motiverade
• Skogstillväxten ökar kraftigt, förutsättningarna för
jordbruksproduktion förbättras. Det krävs dock
anpassningsåtgärder för att minimera skadorna och
bevara den biologiska mångfalden
• Rennäringen kan drabbas då kalfjällsarealerna förväntas
minska och trycket på kustnära vinterbete kan öka vilket
kan leda till fler intressekonflikter med andra näringar
• Sveriges energibalans gynnas genom minskat
värmebehov och ökad vattenkraftpotential
1750
1850
1950
2050
2.3
FN:s klimatkonvention,
Kyotoavtalet och EU:s klimatoch energipolitik
FN:s Klimatkonvention och tillhörande protokoll, Kyoto­
protokollet, utgör basen för det internationella samarbetet
inom klimatområdet. Kyotoprotokollet är en internationell
överenskommelse mellan ca 170 länder som reglerar
utsläppen av de sex viktigaste växthusgaserna6. Kyoto­avtalet
innebär bland annat att de industrialiserade länderna under
perioden 2008-2012 ska minska sina utsläpp av växthusgaser
med fem procent jämfört med 1990. Mycket återstår att
göra för att uppnå dessa mål. En aktuell rapport från IEA
visar att under perioden 1990-2005 ökade de globala
koldioxidutsläppen med 25 procent.7 Sverige är dock ett
av de fåtal industriländer som redovisar minskade utsläpp.
Under 2007 påbörjades förhandlingar om en ny internationell
klimatöverenskommelse för perioden efter år 2012.
Ambitionen är att ett nytt globalt avtal efter Kyotoprotokollet
ska slutas vid FN:s nästa stora klimatmöte i Köpenhamn
december 2009, då Sverige också är EU:s ordförandeland.
Utveckling och tillämpning av hållbara energilösningar är
en viktig förutsättning för att hantera klimatförändringarna.
Genom att öka energieffektiviteten och andelen energi
från förnybara energikällor kan utsläppen av växthusgaser
minska. Inom EU har förhållandena på energiområdet
varit föremål för en intensiv debatt under hela 2000-talet.
Klimatförändringar, ökat importberoende och hö­gre
energipriser är problem som alla EU-länder står inför.
9
Energianvändningen inom EU har ökat med 10 procent
under perioden 1990-2006. Prognoser visar på en fortsatt
ökad efterfrågan på energi vilket kan leda till mycket
kraftiga utsläppsökningar av växthusgaser. Redan idag är
utsläppen mycket högre än vad som på lång sikt kan tillåtas
för att klara EU:s klimatmål. Utmaningen består i att klara
av kraftiga utsläppsreduceringar samtidigt som samhället
ska tillgodose en starkt ökad global efterfrågan på energi.8
Ett verktyg för att komma tillrätta med ökade växthusgas­
utsläpp är EU:s utsläppshandel som omfattar ett antal
industrigrenar, främst energianläggningar och vissa energi­
intensiva industribranscher som gruv- och skogsindustri.
Alla länder som är medlemmar i EU omfattas av handels­
systemet. Tanken är att utsläppen minskar när priset
på utsläppsrätter överstiger kostnaden för att minska
utsläppen genom förändringar i produktion eller teknik
vid det enskilda företaget. Företag med höga kostnader
för att minska utsläppen kan köpa utsläppsrätter från
företag med lägre åtgärdskostnader. Den som släpper ut
mindre koldioxid än det antal utsläppsrätter som företaget
förfogar över kan spara utsläppsrätterna för resten av
handelsperioden eller sälja överskottet till andra företag.
Energi står för 80 procent av alla utsläpp av växthus­gaser
inom EU vilket innebär att en central del i EU:s energipolitik
är att komma till rätta med klimat­förändringarna. I början
av 2007 lade EU fram en ny energipolitik för Europa för
att kraftfullt satsa på en ekonomi med låg förbrukning av
säkra, konkurrenskraftiga och hållbara energislag. Statsoch regeringschefer inom EU har åtagit sig att minska
utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent fram till
år 2020, jämfört med 1990. Detta minskningsmål ska ökas
till 30 procent under förutsättning att en tillräckligt bred
internationell uppgörelse kan nås för perioden efter år 2012.9
Enligt Eurostat har utsläppen av växthusgaser inom EU
minskat med 7,7 procent under perioden 1990-2006.
EU-kommissionen presenterade i början av 2008 ett
åtgärdspaket ”Climate Action” för att uppfylla EU:s
ambitiösa utsläppsmål för växthusgaser och för att öka
användningen av förnybara energislag. Målet är att 20
procent av EU:s samlade energianvändning ska vara
baserad på förnybara energikällor år 2020, en ökning
med ungefär 11,5 procentenheter. För Sveriges del sattes
målet om andelen förnybar energi till 49 procent, en
ökning med ungefär 9 procentenheter. Därutöver finns i
energihandlingsplanen ett mål om energieffektivitet som
innebär 20 procent lägre energianvändning år 2020 jämfört
med prognos. Förslaget håller på att förhandlas och en
överenskommelse förväntas uppnås under våren 2009.10
10
TABELL 1
KVANTITATIVA MÅL FÖR EU:S KLIMATOCH ENERGIPOLITIK
Temperaturmål
• Högst
ökning med 2 grader Celsius jämfört med
förindustriell tid i globalt genomsnitt
Kyotoåtagande
(utsläppsreduktion 2008-2012 jämfört med 1990)
• 8 procent för EU-15
Utsläppsreduktion år 2020 jämfört med
1990 för EU som helhet
• 30 procent (villkorat med åtaganden från andra
länder)
• 20 procent minst (utan villkor om åtaganden från
andra länder)
Utsläppsreduktion år 2050 jämfört med
1990 för utvecklade länder
• 60-80
procent
Energi
• 20 procent förnybar energi år 2020 av all slutlig
­energianvändning för EU som helhet
• 20 procent lägre energianvändning jämfört med
prognoser för år 2020 i kommissionens grönbok om
energieffektivitet
• 10 procent förnybar energi (biodrivmedel) inom
transportsektorn år 2020
Källa: Klimatberedningen
2.4
Nationella och regionala
klimatmål och
överenskommelser
År 2006 var utsläppen av växthusgaser i Sverige
66 miljoner ton koldioxidekvivalenter11, vilket är en
utsläppsminskning med 8,7 procent sedan 1990. Sverige
har låga växthusgasutsläpp per person jämfört med andra
industriländer främst på grund av en koldioxidseffektiv
energisektor. År 2006 stod industri-, energi- och
transportsektorn för mer än 70 procent av de totala
utsläppen. Växthusgasutsläppen i Sverige uppstår
främst vid förbränning av fossila bränslen och utsläppen
domineras av koldioxid. Även om Sverige haft en relativt
gynnsam utveckling av växthusgasutsläpp så återstår
mycket att göra. Industrier, energianläggningar och
godstransporter visar på ökade växthusgasutsläpp sedan
1990 och enligt Naturvårdsverkets prognoser till år 2020
förväntas fortsatta utsläppsökningar inom dessa sektorer.
Den svenska klimatpolitiken och nationella mål för
reduktion av växthusgasutsläpp håller för närvarande på
att ses över. Ett minskningsmål på 30 procent inom EU
skulle genom EU:s bördefördelning innebära att Sverige
skall minska sina utsläpp med 35 procent till år 2020
jämfört med 1990 års nivå. Klimatberedningen12 anser att
Sverige ska gå före i det internationella klimatarbetet och
föreslår ett nationellt minskningsmål till år 2020 på 38
procent jämfört med 1990 års nivå. Klimatberedningens
slutbetänkande utgör underlag för regeringens klimat­
politiska proposition. Åtgärder av betydelse för klimat­
politiken har införts stegvis. Exempel på sådana åtgärder
är ekonomiska styrmedel, lagstiftning, energi- och
koldioxidskatter, elcertifikat och handel av utsläppsrätter.
Utsläpp
avav
växthusgaser
Västerbottens
Utsläpp
växthusgaser i iVästerbottens
län län
fördelat påfördelat
sektorer
år 2006år 2006
på sektorer
Industri, jordbruk och
arbetsmaskiner
40%
Transporter
40%
Energiförsörjning,
avfall och avlopp
20%
Utsläpp av växthusgaser i Västerbottens län fördelat på sektorer
Källa: Miljömålsportalen
totala mängden växthusgaser minskade med 11,5 procent
jämfört med år 1990. Mängden av utsläppta växthusgaser
har dock varierat sedan år 2000 vilket innebär att det krävs
fortsatta insatser och åtgärder för att reducera utsläppen av
växthusgaser till relativt låga nivåer. Störst möjlighet att
fortsätta begränsa utsläppen finns i transportsektorn och i
industrin men det finns goda potentialer också inom andra
områden.
I länet står transportsektorn och industrin för merparten av
växthusgasutsläppen. Transportsektorn är den sektor som
ökat sina utsläpp mest sedan år 1990.
År 2006 var Västerbottens andel av rikets
totala växthusgasutsläpp knappt 2 procent och
växthusgasutsläppen per person är betydligt lägre i länet
jämfört med riket. Västerbotten påbörjade tidigt arbetet
med att vidta åtgärder mot klimatförändringarna och
länet har ett regionalt antaget miljömål om begränsad
klimatpåverkan. Målet är att år 2010 ska de sammanlagda
utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i länet ha
minskat med åtta procent jämfört med utsläppt mängd
1990. Förutsättningarna att nå det regionala miljömålet
är goda. Västerbottens län uppvisade under år 2006 en
utsläppsminskning av koldioxid med 15,7 procent och den
11
0,06
0,0375
0,04
Elpriser för industrikunder (Euro per kWh)
Elpriser
för förbrukning
industrikunderpå
(Euro
kWh)
med årlig
2000per
MWh
0,02
0
med årlig förbrukning på 2000 MWh
0,1
2000
EU 15
0,0837
0,08
Sverige
0,0626
0,0625
0,06
0,0375
0,04
Elpriset för industrikunder i
Sverige och i EU
0,02
Källa: Eurostat
0
2000
2006
EU 15
Sverige
sektorer och branscher men år 2007 hade svensk industri
som helhet 25 procent lägre elpriser än genomsnittet för
industrikunder inom EU 15. Prisskillnaderna har dock varit
ännu större, år 2000 skiljde hela 40 procent mellan Sverige
och snittet för EU. Elprisprognoser pekar på ytterligare
prisökningar under kommande år.13
2.5
Stigande energipriser och
ökade krav på effektiv
energianvändning
För att vårt moderna samhälle ska fungera krävs energi, i
form av elektricitet, värme och bränslen. Sedan 1970-talets
oljekriser har Sverige och många andra länder arbetat
för att öka sin egen självförsörjningsgrad av inhemskt
producerade energislag. Men fortfarande är Sverige i
mycket hög grad beroende av importerade energislag
(främst oljeprodukter) där värdet av importen överstiger
exporten. Under 2000-talet har el- och andra energipriser
ökat markant i Sverige vilket påverkar energikostnaderna i
företag och hushåll. I jämförelse med många andra länder
har Sverige relativt låga energipriser, framför allt på el. På
en allt mer internationell energimarknad förväntas dock
de svenska energipriserna att stiga och harmoniseras med
EU:s energimarknad. Prisbilden varierar mellan olika
De kommersiella energipriserna består av en rad olika
komponenter som på olika sätt påverkar priset. Det är allt
ifrån utvecklingen av energiråvarans pris, det är skatter
och avgifter men också yttre omständigheter så som
temperatur- och väderförhållanden. Elpriserna på den
nordiska elbörsen Nord Pool har ökat dramatiskt de senaste
tio åren vilket medfört en flerdubbling av årsmedelpriserna
på el i Sverige under 2000-talet. Statistik sammanställd
av Energimarknadsinspektionen visar att under perioden
2000-2007 har elpriset för en villaägare med en årlig
elförbrukning på 20 000 kWh/år ökat med närmare 150
procent. Även elpriserna för industrikunder har haft
liknande prisökningar. Därutöver tillkommer ökade skatter
och kostnader för elcertifikat som i kombination med högre
elpriser medfört kraftigt stigande totalpriser på el.
Elprisets utveckling 2000-2008 (årsmedelpris)
Elprisets utveckling 2000-2008 (årsmedelpris)
50
45
öre/KWh
40
35
30
25
20
15
10
2000
12
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Elprisets utveckling
Källa: NordPool (Spotpriser i
Sverige på den nordiska elbörsen
t o m oktober 2008)
2006
Energitillförsel
invånare
i ett urval
Energitillförsel perper
invånare
i ett urval
länder länder
2006 2006
(Mtoe/capita)
(Mtoe/capita)
8
6
4
2
Den svenska energipolitiken syftar till att skapa villkor
för en effektiv och hållbar energianvändning och en
kostnads­effektiv svensk energiförsörjning med låg negativ
påverkan på hälsa, miljö och klimat. För att minska klimat­
förändringarna och främja energiomställningen krävs
att energianvändningen effektiviseras dvs. att i högre
utsträckning fokusera på hur energin används, lokalt och
regionalt.
In
di
en
Br
as
ilie
n
Ki
na
Ja
pa
n
Ty
sk
la
nd
Sy
dk
or
ea
R
ys
sl
an
d
Sv
er
ig
e
0
U
SA
Energitillförsel (i motsvarande
ton olja per invånare)
Källa: Key World Energy
Statistics, IEA
3
ENERGISITUATIONEN
I VÄSTERBOTTEN
3.1
Sverige är ett av de länder i världen som använder mest
energi per invånare. Även om energianvändningen Energianvändning, TWh, 1990-2006
effektiviserats genom åren så finns fortfarande stora
effektiviseringspotentialer. Företag, myndigheter
120och
Den totala slutliga energianvändningen i Västerbotten var
hushåll kan få lägre driftkostnader samtidigt som
115
ca 13 TWh år 2006, enligt SCB. Länets energianvändning
det skapas förutsättningar för ökad konkurrenskraft,
uppdelat på sektorer fördelas enligt följande; industri
stigande inkomster, fler jobb och en bättre miljö.
110I EUoch areella näringar (43 %), transporter (21 %) samt
kommissionens fjärde rapport om ekonomisk och social
105
hushåll, offentlig sektor och service (36 %). Den totala
sammanhållning konstateras att regioner som ex. norra
energianvändningen ökar dock inte lika snabbt som i
Sverige påverkas mest av energiomställningen100
där höjda
övriga Sverige. Energianvändningen i länet har sedan 1990
energipriser i kombination med ett perifert läge, långa
95
ökat med ca 1 procent vilket är betydligt lägre än riket
avstånd och en energiintensiv industri ökar sårbarheten.
Index 100=1990
Energianvändning
90
1990
1995
2000
2001
2002
2003
2004
Energianvändning,
TWh,
1990-2006
2005
2006
Energianvändning, TWh, 1990-2006
120
Riket
Index 100=1990
115
Västerbotten
110
105
100
95
Energianvändning i
Västerbottens län och i riket
Källa: SCB
90
1990
1995
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Riket
Västerbotten
13
Förnybar energi (TWh) i Västerbottens län år 2006 fördelat på sektorer
Förnybar energi (TWh) i Västerbottens län år 2006
total energianvändning
fördelat
på sektorer varav förnybar energi
Förnybar energi (TWh) i Västerbottens län år 2006 fördelat på sektorer
6
nybar energi (TWh) itotal
Västerbottens
län årvarav
2006
fördelat
energianvändning
förnybar
energipå sektorer
5
otal energianvändning
6
varav förnybar energi
4
5
3
4
2
3
Förnybar energi i Västerbottens län
fördelat på sektorer
Källa: SCB:s regionala
energibalanser, bearbetning av
Länsstyrelsen i Västerbottens län14
1
2
0
1
Regionala transporter
Industri och areella näringar
Hushåll, offentlig sektor,
service m.m.
0
Regionala transporter minskar
Industri
och hushåll
areella näringar
(16 %). Energianvändningen
i länets
och i
den offentliga
sektorn.
Precis
som i övriga
riket offentlig
ökar dock
Regionala transporter
Industri
och areella
näringar
Hushåll,
sektor,
service
m.m.
energianvändningen inom industriell produktion och vid
transporter även om ökningen är betydligt lägre än snittet
för Sverige.
För mer information om det svenska energisystemet dvs.
tillförsel och användning av energi, se bilaga 1.
Ovan redovisas energianvändningens fördelning mellan
olika sektorer samt andelen förnybar energi. Av den
totala energianvändningen i länet är ca 8 TWh förnybar
energi (65 %). Andelen förnybara bränslen skiljer sig
mellan olika sektorer där framförallt energianvändningen
inom transportsektorn baseras på en låg andel förnybara
energislag.
3.2
Anläggningar för el-, värmeoch biobränsleproduktion
Västerbotten har en positiv nettoexport av el främst
på grund av en stor vattenkraftproduktion. Den
energiproduktion som sker i Västerbotten överstiger länets
samlade behov av energi för uppvärmning, hushållsel
och industriell produktion. Den vanligaste källan för
att producera el och värme i länet är vattenkraft och
biobränsle. Därutöver förväntas en kraftfull utbyggnad
14
Hushåll,
offentligvilket
sektor, innebär att länets samlade el- och
av
vindkraften
service m.m.
värmeproduktion i hög utsträckning baseras på förnybara
energikällor.
3.2.1
Fjärr- och kraftvärmeproduktion
I Västerbotten finns flera såväl stora som små
förbränningsanläggningar. Kraftvärmeproduktion är ett
energieffektivt sätt att producera el och värme samtidigt.
Västerbotten har ett väl utvecklat fjärrvärmenät där
fjärrvärmen är den dominerande uppvärmningsformen
i tätorterna. Fjärrvärmenät finns i länets samtliga 15
kommuner och en fortsatt utbyggnad pågår. Länets två
stora lokalt ägda energibolag, Umeå Energi och Skellefteå
Kraft, äger ett flertal stora kraftvärmeverk i länet. Totalt
producerades cirka 1,6 TWh värme och 0,3 TWh el i
dessa anläggningar år 2007. Kraftvärmeproduktionen
i länet baseras i hög utsträckning på biobränslen som
fått ett uppsving sedan handeln med elcertifikat15
infördes. Därutöver planerar och genomför Umeå
Energi och Skellefteå Kraft nya miljardinvesteringar i
biobränsleeldade kraftvärmeverk som de närmaste åren
mer än fördubblar dagens produktionskapacitet i länet.
Den huvudsakliga mängden biobränslen som används
för energiproduktion kommer från skogsbruket och
skogsindustrin i form av avverkningsrester (grenar, toppar
och stubbar), ved, bark, spån samt pellets och briketter.
I länet sker en effektiv produktion av el och värme vid
Vindkraft i Holmsund. Umeå Energi har satsat hårt det senaste året på
vindkraftverk. I dag äger de 13 snurror och är delägare i en.
industriella processer. Västerbotten är ett skogslän där
råvara från skogen av tradition utgör en naturlig insatsvara
för industriell förädling och förnybar energi. Skogsbruket
och skogsindustrin levererar betydande energimängder
som används för att driva industriprocesser samt generera
fjärrvärme och elektricitet.
3.2.2
Vattenkraftproduktion
I Västerbottens län finns större vattenkraftanläggningar
längs Skellefteälven, Umeälven och Ångermanälven
vilka tillsammans utgör en tredjedel av landets totala
vattenkraftsproduktion. Normalårsproduktionen i dessa
tre älvar är på ca 20 TWh varav 13 TWh produceras i
kraftstationer belägna i länet. Länet har ett tiotal större
vattenkraftstationer med en installerad eleffekt på mer
100 MW. Stornorrfors kraftverk i Umeälven är, sett till
produktionskapacitet, den största anläggningen i länet
med en effekt på 591 MW och en normalårsproduktion
på ca 2,3 TWh. Den utvecklingspotential som finns för
vattenkraft i Västerbotten, liksom i övriga Sverige, är att
göra mindre utbyggnader i de älvar som redan idag är
exploaterade samt att effektivisera de kraftverk som är
i drift. I Västerbotten byggs ett flertal kraftstationer om
med syfte att bland annat effektivisera energiutvinningen.
Enkelt uttryckt kommer samma vattenmängd att ge
mer energi eftersom moderna maskiner har bättre
verkningsgrad än de gamla turbinerna som sitter i
kraftverken idag. Vattenkraftbolagen i Sverige bedömer
att det på längre sikt finns en effektiviseringspotential i
kraftverken på sammanlagt ca 1 TWh i hela landet.
3.2.3
Vindkraftproduktion
Finnforsfallet, strax väster om Skellefteå
Vid årsskiftet 2007/2008 fanns 14 registrerade
vindkraftverk i Västerbotten i drift. Dessa vindkraftverk
producerade 23 GWh år 2007 vilket utgör ca 2 procent
av den samlade vindkraftsproduktionen i Sverige.16
Antalet vindkraftverk och vindkraftproduktionen ökar
kraftigt. Sedan 2006 har den installerade effekten och
produktionskapaciteten i Västerbotten flerdubblats.
Flera vindkraftparker planeras i länet varav ett par
större vindkraftsparker planeras fjällkommunerna. Ett
15
exempel är Skellefteå Krafts planer på en vindkraftspark i
Blaikenfjällen i kommunerna Storuman och Sorsele. Detta
är ett av Sveriges största landbaserade vindkraftsprojekt
och omfattar 100 vindkraftverk med en årsproduktion
på 800 GWh vilket motsvarar förbrukningen för mer
än 30 000 normalvillor med eluppvärmning. Om
dessa vindkraftprojekt godkänns och uppförs kommer
Västerbotten att nå Energimyndighetens planeringsmål för
länet på 303 GWh år 2015 med god marginal.
I Västerbotten blåser det bra längs kusten men
även på höga lägen i inlandet och i fjällen. Som ett
led i planeringen för utbyggnad av vindkraft har
Energimyndigheten pekat ut riksintressanta områden
för storskalig utbyggnad. Bedömningen görs i första
hand utifrån en beräknad medelvind. I maj 2008 blev 74
sådana områden utpekade för Västerbotten. Av totalt 423
riksintressanta områdena för vindkraft som pekats ut i
Sverige finns 16 procent av arealen i Västerbottens län.
Västerbotten är därmed det län där störst areal är utpekat
som intressant för vindkraft. Av länets totala areal är det ca
2,7 procent som pekats ut som riksintressanta för vindbruk.
För att underlätta och skynda på planeringen har tolv av
länets femton kommuner sökt och fått bidrag från Boverket
för att ta fram översiktsplaner för vindkraft. Länet har goda
förutsättningarna för en vindkraftsutbyggnad bland annat
beroende på en gles bebyggelse vilket gör att risken för
störning för människor minskar.
3.2.4
Anläggningar för biobränsleproduktion
Sedan 1990 har energitillförseln av biobränsle
från skogen ökat i Sverige. En växande andel av
biobränslena utgörs av förädlade bränslen som pellets
och briketter, där antalet pelletsfabriker blir fler och
produktionen ökar. I Västerbotten finns fyra större
anläggningar för produktion av träpellets med en total
produktionskapacitet på mer än 300 000 ton per år. Dessa
fyra anläggningar utgör tillsammans en fjärdedel av den
totala produktionskapaciteten i riket år 2008.17 Den nyaste
anläggningen bioenergikombinatet ”BioStor” i Storumans
kommun tas i drift under 2008 och ska producera pellets,
fjärrvärme och elenergi. Skellefteå Kraft har investerat
närmare en halv miljard kronor i ”BioStor”. Syftet är att
bygga upp en energieffektiv och miljövänlig produktion
av biobränsle genom råvaror från regionens sågverk och
skogar. Vid full drift kommer anläggningen att ha en
produktion på ca 105 000 ton träpellets per år. Spillvärmen
från pelletstorkningen ska användas till att producera el
(50 GWh) och fjärrvärme (40 GWh). För årsproduk­tionen
behövs cirka 330 000 kubikmeter råvara, eller virke från
minst 10 000 hektar gallrings­skog. Processen som utvecklats
är unik i världen vad gäller energieffektivitet där 98 procent
av insatsvaran kan återanvändas till förnybar energi. Genom
den geografiska placeringen, med närhet till råvarorna, blir
också transportkostnad och miljöpåverkan minimal.
När det gäller biogasanläggningar så har avloppsrenings­
verket på Ön i Umeå, genom Umeva18 , en årlig produktion
på ca 1 400 000 kubikmeter biogas som används
internt inom Umeå kommun för torkning av pellets och
fjärrvärmeproduktion m.m. Skellefteå är den enda kommun
i länet som hittills satsat på biogas som fordonsbränsle.
Biogasanläggningen Tuvan i Skellefteå invigdes år 2007
och producerar fordonsgas av organiskt material, i form
av hushållsavfall, avloppsslam från reningsverk och
annat avfall. Matavfallet som samlas in i Umeå kommun
transporteras till Skellefteå och återvinns genom rötning
i Tuvans biogasanläggning. Flera av länets kommuner
överväger liknande lösningar. Fordonsgasen i Skellefteå
används främst som drivmedel för kommunala fordon bl.a.
i bussar, och sopbilar men tankstationen är också öppen
för privatbilister och företag. Kommunerna i Västerbotten
samverkar inom avfallsområdet genom Region
Västerbotten och Samrådsgrupp Avfall.
3.3
Energieffektivisering
Skellefteå krafts bioenergikombinat i Storuman
16
En effektivare energianvändning utgör ett prioriterat medel
när det gäller att minska energiberoendet i Europas länder.
I budgetpropositionen för år 2008 har Sveriges regering
slagit fast att incitamenten för energieffektivisering inom
En hög andel förnybar energi i Sverige
har inverkan på användningen av
fossila bränslen i Europa
När vi ökar vår
import av el....
eller minskar vår
export av el...
ökar utlandet sin
elproduktion med
fossilt bränsle.
både hushåll och industri bör ses över. Regeringens
målsättning är att förändra det samband som hittills
funnits mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av
energi och råvaror. Energieffektivisering och hushållning
med andra begränsade resurser ska syfta till att minska
belastningen på klimat och miljö. Olika energikällor och
energibärare har i det sammanhanget olika betydelse.
Besparing av en kWh el från t.ex. kolkondenskraft måste
enligt regeringen därmed värderas högre än besparing av
en kWh fjärrvärme från industriell spillvärme eller från
en solfångare. De klimatrelaterade problemen till följd av
utsläpp av växthusgaser ligger i huvudsak bakom denna
förändrade syn på energieffektivisering.
Med effektivare energianvändning menas att vi skall få
ut mer nytta, t.ex. värme eller transportarbete, av varje
enhet använd energi. Alternativt skall vi få ut samma
nytta som tidigare, men med en mindre mängd använd
energi. Det innebär att den totala energianvändningen kan
få öka, om t.ex. befolkningen växer eller produktionen
stiger. Effektiviseringar skall dock leda till att energi­
användningen blir mindre än den skulle ha varit utan
effektiviseringsåtgärder.
Genom att spara energi kan företag och hushåll minska
kostnaderna, minska miljöpåverkan och minska samhällets
import av fossilbaserade energislag. Energieffektivisering
kommer allt mer i fokus i takt med höjda energipriser
och en ökad miljömedvetenhet. En effektivare
energianvändning skapar också stora affärsmöjligheter då
det finns en växande efterfrågan och behov av kunskap och
teknik över hela världen.
I Västerbotten pågår ett flertal projekt, inom bl.a. bygg-,
transport- och energisektorerna, som syftar till en effektivare
energianvändning (för mer information se kapitel 4).
Inom den energiintensiva massa- och pappersindustrin
har exempelvis pappersbruket SCA Packaging Obbola
investerat närmare en miljard kronor i en ny toppmodern
och högeffektiv sodapanna. Investeringen syftar till att
minska energikostnader och bli självförsörjande inom energi
och kraft. Sodapannan som tagits i drift under 2008 är även
försedd med en turbin för biobränslebaserad elproduktion.
Ett annat exempel på en lyckad energieffektivisering
är ombyggnaden av Båtfors kraftstation (vattenkraft)
där stationseffekten ökade från 40 MW till 48 MW och
normalårsproduktionen från 180 GWh till 200 GWh.
17
Energieffektivisering är inte enbart en fråga om att använda
ny kunskap och teknik utan också om att organisera sig för
att nyttja redan kända lösningar. Genom att kartlägga var
och hur energin används kan onödig och överdimensionerad
energianvändning upptäckas. Med ganska enkla åtgärder,
nya rutiner och ökad information kan energianvändningen
effektiviseras och på så sätt minska energibehovet och
därmed kostnaderna. Företag och hushåll måste förändra
sina beteenden men då krävs ökade kunskaper om energi­
effektiviseringen och dess ekonomiska vinster.
Potentialen för energieffektivisering är betydande, såväl i
Sverige som i övriga världen. Energieffektiviseringsutredningen bedömer att det i Sverige fram till år 2016 finns en
teknisk-ekonomisk effektiviseringspotential på ca 55 TWh
slutlig energianvändning. Den största effektiviseringspotential bedöms finnas inom bebyggelsesektorn, därefter
följt av transport- och industrisektorn.
Flera oberoende studier visar att det i industrin generellt
finns en ekonomisk potential för energieffektivisering
vid användning av elmotorer, tryckluftsystem, fläktar
och pumpar. Även energianvändningen för ventilation
och belysning i industrins lokaler kan effektiviseras. Det
gäller också industriföretag som inte är energiintensiva.
Den största samlade energieffektiviseringspotentialen
i de industrigrenar där handel med utsläppsrätter
inte förekommer, bedöms finnas inom trävaru- och
verkstadsindustrierna. Även kemisk industri är en
industrigren med en stor samlad effektiviseringspotential.19
Nedan ges några exempel på åtgärder som leder till en
effektivare energianvändning:
• minska elanvändningen till belysning, ventilation och
tryckluft,
• styra och reglera energianvändningen,
• ändra inställningar i befintliga reglerutrustningar,
• återvinn spillvärme,
• stoppa onödiga läckage,
• slå av apparater och utrustning som inte används,
• isolera bättre,
• inför mätsystem för kontinuerlig uppföljning av
energianvändningen,
• satsa på energieffektiv utrustning vid nya inköp,
• räkna på varje investerings livscykelkostnad (LCC), dvs.
samtliga kostnader under investeringens hela livslängd,
• planera drift och effektuttag på ett optimalt sätt (laststyrning),
• byt energibärare (t.ex. från el till fjärrvärme eller biobränsle),
• utbilda personalen i att upptäcka onödig energianvändning
18
Även organisationen Företagarna är övertygade om att
Sveriges företag kan bli mer energieffektiva där även
mindre företag kan vara med och tjäna på smartare
energianvändning. Företagarna har därför inlett ett
samarbete med Energimyndigheten för att nationellt och
regionalt sprida kunskap om energieffektivisering bland
Sveriges småföretag. Under 2008 utlyser Företagarna för
första gången utmärkelsen ”Årets energismartaste företag”.
Utmärkelsen kommer årligen att delas ut till företag som på
ett kreativt och företagsamt sätt har blivit energismartare
genom sparande och effektiviserande åtgärder. Syftet är
att visa att det både kan vara lönsamt och klimatsmart att
effektivisera sin energianvändning.
Klimatförändringarna och energiomställningen kräver dock
inte enbart tekniska effektivitetsökningar och en övergång
till förnybara energikällor. Det kommer också att krävas
förändringar i vårt sätt att leva och en medvetenhet om
kvinnor respektive mäns livsvillkor och förhållningssätt
till klimatproblematiken. Vi har en ökande konsumtion
av klimatpåverkande varor och tjänster, t ex bil- och
flygresor, boyta, energislukande apparater, långväga
livsmedel. För att minska växthusgasutsläppen behöver
konsumtionstrenden i högre grad vändas mot konsumtion
av mindre klimatpåverkande typer av varor och tjänster.
I prognossammanhang antas att rådande attityder och
preferenser oftast är oförändrade, men i verkligheten
kan plötsliga oförutsedda förändringar ske i människors
konsumtionsmönster och produktval.
I länets miljömålsarbete är en hållbar konsumtion
och livsstil ett prioriterat område för att nå ett hållbart
samhälle. Den regionala statistiken över växthusgasutsläpp
och energianvändning har vissa brister och ger tyvärr inte
en rättvis bild över länets klimatpåverkan. Vi måste på
sikt kunna mäta effekterna av vår totala konsumtion, även
inberäknat import av varor och tjänster. Denna import
kommer inte sällan från länder med mycket större utsläpp
per producerad enhet. Även utrikesflyget bidrar till vår
klimatpåverkan men syns inte i den regionala statistiken.
Vetenskapliga rådet för klimatfrågor har slagit fast att
förändringar av konsumtionsmönster spelar stor roll för
att minska utsläppen av växthusgaser. I Miljömålsrådets
utvärdering av Sveriges miljömål 2008 (rapporten
Nu är det bråttom!) betonas också betydelsen av
beteendeförändringar för att nå målen. Därför behövs
ökade kunskaper om konsumentbeteende och möjligheter
till utveckling mot mindre klimatpåverkande konsumtion.
• hållbart byggande och boende,
• hållbart resande och energieffektiva transporter,
• hållbart näringsliv och miljödriven affärsutveckling,
• hållbart energisystem och förnybara energikällor
I följande avsnitt beskrivs länets förutsättningar inom
respektive område mer ingående avseende potential,
nuläge, åtgärder etc. De förslag till åtgärder som ges inom
respektive område innehåller enbart sådana förslag där det
finns möjligheter att styra och påverka lokalt och regionalt.
4.1
Hållbart byggande och boende
Övergripande om byggande och boende
4
UTMANINGAR FÖR ATT MINSKA
UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER OCH
FRÄMJA ENERGIOMSTÄLLNING
Västerbottens bidrag till den nationella och internationella
klimatpolitiken är att minska utsläppen av växthusgaser,
effektivisera energianvändningen och öka andelen
förnybara energislag som produceras och används i
länet. Det klimat- och energistrategiska arbetet tar sin
utgångspunkt i den vision som år 2006 antagits i länets
regionala utvecklingsprogram (RUP):
Sektorn bostäder och service står för 36 procent av
Sve­riges totala slutliga energianvändning. För år 2006
uppgick energianvändningen inom sektorn till 145,3
TWh, varav andelen fossil energi (kol, olja och naturgas)
uppgår till ca 10 procent. Användningen av fossil energi
har minskat kraftigt inom sektorn som består av bostäder
och lokaler exklusive in­dustrilokaler, areella näringar och
övrig service. Olje­kriser, ökade energipriser, ändringar
i energibe­skattningen och investeringsprogram har
påverkat övergången från olja till andra energibärare.
Nedgången beror till stor del på att uppvärmning allt oftare
sker med fjärrvärme, el eller biobränslen. Av den totala
energianvändningen i sektorn, är användningen störst i
bostäder och loka­ler, ca 87 procent. Nästan 60 procent av
”Västerbottens län är ledande i Nordeuropas regioner
med arbetet för en hållbar utveckling präglat av ett
kunskapsdrivet och konkurrenskraftigt näringsliv.”
Hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende delar
ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och kräver
förmåga till helhetssyn och en balanserad avvägning
mellan olika intressen, politikområden och tidsperspektiv.
Åtgärder där samhället, företag och hushåll kan minska
kostnader eller öka lönsamheten eftersträvas. Länet
ska även i framtiden visa omvärlden på möjligheter
att skapa synergier mellan ambitiösa klimatmål och en
ekonomisk tillväxt. Av särskild betydelse blir att sprida
kunskap, teknik och systemlösningar till andra regioner
och länder. Några viktiga utmaningar för att minska
klimatförändringarna och främja energiomställningen i
länet summeras nedan:
Nyabs fyravåningars kretsloppshus på Tomtebo i Umeå med
innerträdgårdens stora glasytor i mittpartiet.
19
energianvändningen i sektorn går till uppvärmning och
varmvatten. Detta med­för att energianvändningen påverkas
av aktuella temperaturförhållanden.20 Västerbottens län har
i ett nationellt och internationellt perspektiv ett kallt klimat
och därmed också relativt stora uppvärmningsbehov.
Lagen om energideklarationer för byggnader trädde i
kraft 1 oktober 2006 och syftar till ökad energieffektivitet.
Under 2008 ska cirka 600 000 byggnader i Sverige
energideklareras, bland annat flerbostadshus, skolor,
sjukhus och andra offentliga byggnader. Med början 2009
är även villaägare skyldiga att energideklarera i samband
med försäljning. Från och med 1 juli 2007 ska därutöver
alla nybyggda hus energiberäknas och klara Boverkets
krav som för norra Sverige21 är på max 130 kWh/kvm
och år. Pågående klimatförändringar och ökade krav på
hushållning av energi berör samhällets alla sektorer och
ställer bland annat nya krav på lokalisering och planering
av bebyggelse och infrastruktur. Genom medveten
planering samt förebyggande åtgärder kan energieffektiva
och klimatsmarta samhällsbyggnadslösningar utvecklas.
Sveriges kommuner har en viktig roll i arbetet
att förebygga eller minska klimatförändringarna.
Kommunerna ansvarar för fysisk planering och lokal
energi- och klimatrådgivning. Därutöver är kommunerna
stora verksamhetsutövare och upphandlare som förvaltar
fastigheter och energibolag.
Den mängd energi som kommer att användas under en
byggnads hela livslängd påverkas i hög grad av vilken
byggmetod och vilka material som väljs. Bygg- och
fastighetssektorn står för cirka 40 procent av materialflödet
i samhället och även för en betydande användning
av olika kemiska produkter.22 Ökade miljökrav och
stigande energipriser talar för att den energismarta och
kretsloppsanpassade byggtekniken kan komma att bli
ett dominerande inslag vid ny-, till- och ombyggnad
av bostäder och lokaler över stora delar av världen. I en
omvärld där miljöfrågor får en allt högre prioritet, kan
användandet av trä i byggnationer antas möta en ökad
efterfrågan. Dels är trä är en förnybar resurs och dels är
förädlingen relativt energisnål.
Nulägesbeskrivning
Västerbotten har perioden 1990-2007 haft en genomsnittlig
befolkningsökning på ca 400 personer per år. Befolknings­
tillväxten (2 %) sedan 1990 är visserligen lägre än det
nationella snittet (7 %) men däremot betydligt högre
jämfört med övriga Norrland och län i såväl mellersta
som södra Sverige. Länets befolkningsutveckling och
bostadsmarknad präglas dock av stora inomregionala
skillnader. Den relativt gynnsamma utvecklingen beror
uteslutande på en stark befolkningstillväxt i Umeå
kommun där det också skett en kraftig nybyggnation.
Under 2000-talet har det i hela Västerbotten årligen byggts
ca 600 flerbostads- och småhus där Umeå kommun står för
mer än 90 procent av samtliga nyproducerade hus i länet.
Umeå kommun har tillsammans med Boverket genomfört
en analys vilken visar ett förväntat tillskott med ca 5ˇ600
Befolkningsutveckling
Befolkningsutveckling
108
Riket
106
Index 1990=100
Västerbottens
104
102
100
98
20
07
06
20
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
99
20
98
19
19
97
96
19
95
19
94
19
93
19
92
19
91
19
19
19
90
96
Befolkningsutveckling i
Västerbottens län och i riket
Källa: SCB
hushåll i Umeå under de kommande 10 åren, vilket kräver
en fortsatt nyproduktion av flerbostads- och småhus för att
möta efterfrågan.23 Tillväxten av bostadshus är blygsam
i länets övriga delar. Enligt SCB finns i Västerbotten ca
130ˇ000 bostäder varav total yta för dessa bostäder är ca
10,5 miljoner m2. Därutöver finns i länets lokaler en total
yta på ca 5 miljoner m2.
Energianvändningen i länets bostäder och lokaler baseras i
hög utsträckning på förnybara naturresurser. Få bostäder i
länet värms idag upp med olja som en följd av en kraftfull
utbyggnad av fjärrvärmenäten under senare år. En annan
bidragande orsak är det statliga stödet, konverteringsstöd
från oljeuppvärmningssystem i småhus (SFS 2005:1256).
Även offentliga lokaler har låg andel byggnader
uppvärmda med olja. Stödet till energieffektivisering
och konvertering i offentliga lokaler (SFS 2005:205)
har skyndat på urfasningen av olja. Som en följd av
stödet har en del kommuner fasat ut samtliga oljepannor
i fastighetsbeståndet. Konverteringsstödet från
direktverkande elvärme (SFS 2005:1255) har bidragit
till att länets elanvändning för uppvärmning av bostäder
och lokaler minskat markant. De drygt 2000 bostäder och
lokaler som har beviljats stödet bidrar till att minska länets
elanvändning med ca 47 GWh/år.
Inom ramen för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har
Riksdagen 2006 fastställt ett mål för energianvändningen
i bostäder och lokaler. I förhållande till användningen
1995 bör den totala energianvändningen per uppvärmd
areaenhet ha minskat med 20 procent till år 2020 och 50
procent till år 2050. Ungefär 90 procent av den befintliga
bebyggelsen år 2050 har redan byggts. Detta innebär att
den stora besparingspotentialen finns i befintlig bebyggelse
om man dessutom tar hänsyn till att byggnader idag byggs
betydligt energisnålare än tidigare. Energianvändningen
för uppvärmning (inkl. varmvatten) av bostäder och lokaler
i länet är ca 150 kWh/m2 och år enligt SCB. Här finns
en mycket stor utvecklingspotential. Det går att minska
energianvändningen till hälften både i nybyggnad och
vid renovering/ombyggnad av äldre hus med energismart
byggteknik.
Beträffande renovering/ombyggnad finns den närmast
liggande potentialen i flerbostadshus.24 Den centrala
frågeställningen är med vilken hastighet och vilka
hjälpverktyg (byggregler, bidrag, skattestyrning,
informationskampanjer etc.) denna omställning kan
genomföras.
Västerbotten
Riket
152
137
Flerbostadshus 157
156
Småhus
128
Lokaler
140
Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av bostäder och
lokaler år 2006, kWh/m2
Källa: SCB
Nya byggsystem utvecklas kontinuerligt liksom nya
material, arkitektur och design. I Västerbotten finns ett
flertal konkurrenskraftiga träbyggnadsföretag; Martinsons
i Bygdsiljum, Masonite Beams i Rundvik, Finndomo i
Renholmen, Setra Plusshus i Skellefteå etc. Företaget NYAB
i Umeå projekterar och bygger 4-6 våningars flerbostadshus
i trä där kretsloppsanpassat byggande kombineras
med passivhusteknik och sociala boendekvaliteter.
Fler bostadsprojekt med denna inriktning är under
planering i Umeå där byggtekniken har stark koppling till
skogsproduktion, träförädlings- och träbyggnadssektorn.
Ett av de centrala expansionsområdena i Umeå kommun är
Ön. Byggnadsnämnden har i ett yttrande i arbetet med den
fördjupade översiktsplanen för Ön uttalat att inriktningen
ska vara passivhusteknik och att energianvändningen i
nybyggda lägenheter (f n ca 2 500 enheter) ska ligga på
maximalt 60 kWh per kvadratmeter och år.
I Robertsfors kommun finns en fastställd detaljplan för ett
mindre villaområde i Sikeå hamn med motsvarande krav på
låg energianvändning.
I Skellefteå pågår under 2008/2009 ett av Sveriges mest
intressanta träbyggnadsprojekt med energieffektivt byggande
och boende. Projektet är ett demonstrationsbyggande
med ett nytt byggsystemkoncept där ett bostadsområde
(Älvsbacka Strand) bestående av flervåningshus på upp till
sju våningar byggs med trä som dominerande byggmaterial.
Kommunernas krav på energieffektiva bostäder är betydligt
högre än Boverkets krav för nya hus. Under hösten 2008
har Länsstyrelsen i Västerbottens län publicerat en skrift
om ”Energismart & kretsloppsanpassat byggande i kallt
klimat”. Länsstyrelsen genomför också, i samarbete med
Umeå kommun och Byggsektorns lokala kretsloppsråd, en
konferens om ”Klimat- och kretsloppsmart boende med
helhetskvalité”.
21
Möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och
inte ett slutligt åtgärdsförslag.
• Verka för en energieffektiv och klimatsmart
samhällsplanering
• Högre ambitioner vad gäller minimerad energianvändning
i nybyggda hus
• Energimärkning av byggprodukter (funktionskrav)
• FoU och affärsutveckling av energieffektivt byggande
och boende
• Klimatskalsåtgärder (tilläggsisolering, byte av fönster och
ytterdörar, vindisolering etc.)
• Invändiga tekniska åtgärder (återvinning av
ventilationsluft, förbättrad värmestyrning, konvertering
av uppvärmningssystem etc.)
• Energisnåla installationer och vitvaror
• Lokal och regional energi- och klimatrådgivning
• Utbildning och informationskampanjer
22
4.2
Hållbart resande och
energieffektiva transporter
Övergripande om transporter
Tillgänglighet till ett effektivt transportsystem med god
kvalitet och säkerhet är ett viktigt konkurrensmedel för
att attrahera människor, företag och investeringar till en
region. Transportsektorn är en snabbt växande bransch
där globalisering och en ökad ekonomisk tillväxt bidrar
till att allt fler personresor och godstransporter går till
andra länder och avstånden ökar. Varor tillverkas där
produktionen är billigast och produkterna transporteras
sedan till marknader runt om i världen. Transporternas
omfattning har ökat stadigt under de senaste årtiondena,
och alla prognoser pekar mot en fortsatt ökning.25
Merparten av transportsektorns koldioxidutsläpp inom
EU kommer från vägfordon. Medan de flesta av de olika
koldioxidutsläppen minskar i linje med EU:s åtaganden
enligt Kyotoprotokollet, fortsätter de transportrelaterade
utsläppen att öka.
I Sverige stod transportsektorn år 2006 för ungefär
en fjärdedel av landets totala energianvändning.
Växthusgasutsläppen från transporter har i Sverige ökat
med 9,5 procent sedan 1990 och utgör en växande andel
av de totala koldioxidutsläppen. Över 90 procent av
drivmedlen i transportsektorn härstammar från oljeprodukter
(fossila bränslen) och den största andelen transporter är
från vägtrafik. Användningen av förnybara drivmedel
(etanol, FAME26 och biogas) är en väldigt liten andel av
transportsektorns energianvändning även om förnybara
drivmedel ökat markant under senare år. Preliminär statistik
från Energimyndigheten för år 2007 visar att andelen
förnybara drivmedel i vägtrafiken uppgår till 4 procent.27
För att minska koldioxidutsläppen är en minskning och/
eller en effektivisering av transporterna nödvändig.
När det gäller personbilar så har Sverige den mest
bränsleslukande bilparken i EU och koldioxidutsläppen
för nya bensin- och dieselbilar ligger högst. Oavsett vilket
drivmedel som används så bör bilen vara bränsleeffektiv
och därmed förbruka så lite bränsle som möjligt. Om hela
den svenska bilparken på sikt skulle reducera utsläppen till
i genomsnitt 120 gram per kilometer, vilket är EU:s mål
för nybilsförsäljningen 2012, skulle koldioxidutsläppen
minska med cirka 5,2 miljoner ton eller nästan åtta procent
av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2006.28
Nulägesbeskrivning
Trenden i Västerbotten, precis som för riket, är att allt fler
av arbetstillfällena koncentreras till större städer medan
boendemönstren är mer trögrörliga, vilket innebär en
ökad arbetspendling. Allt fler i Västerbotten, både kvinnor
och män, väljer att arbeta i en annan kommun än i sin
bostadskommun. Närmare två tredjedelar av dem som
arbetspendlar över kommungräns är män. Andelen kvinnor
som arbetar i annan kommun än sin bostadskommun ökar
dock stadigt. Det finns stora skillnader mellan män och
kvinnors energianvändning där män konsumerar i snitt
20 procent mer energi än kvinnor. De största skillnaderna
finns i bränsleförbrukning och bilinköp där männen
använder betydligt mer energi för transporter än kvinnor.29
Länet präglas av långa avstånd och glesbefolkning så
det är inte enbart arbetspendlingen som ökar resandet
utan även behovet av livsmedel, drivmedel och annan
samhällsservice kräver ett ökat resande. Exempelvis
har mer än var fjärde person (≥25 %) mer än en mil till
närmaste livsmedelsbutik i flera av länets kommuner. För
riket som helhet är motsvarande siffra ca 2,5 procent.
Avstånd
livsmedelsbutik
år 2007
Avståndtilltillnärmaste
närmaste
livsmedelsbutik
år 2007
Avstånd till närmaste livsmedelsbutik år 2007
Mer än 10 km till butik (%)
Mer än 10 km till butik (%)
31,8 - 31,9
31,8
- 31,9
23,6
- 31,8
20,2
- 23,6
23,6
- 31,8
13,7
- 20,2
20,2
- 23,6
2,4 - 13,7
13,7 - 20,2
Andel av befolkningen
som har mer än 1 mil till närmaste livsmedelsbutik
2,4 - 13,7
Källa: www.regionfakta.com
I Västerbotten ökar bilresandet, antalet personbilar
blir fler och bilparken blir allt äldre. Trenden visar att
trots en utveckling av mer bränslesnåla fordon och nya
drivmedel så ökar koldioxidutsläppen från vägtrafiken i
länet. I Västerbotten fanns närmare 122 000 registrerade
personbilar i trafik år 2007, en ökning med 12 procent
sedan 1990. Merparten av personbilarna i länet använder
bensin som drivmedel (88 %). Under 2007 har det dock
skett en mycket positiv utveckling. Årsskiftet 2007/2008
hade 57 procent av de nyregistrerade bilarna i länet något
annat drivmedel än bensin, det vill säga diesel, etanol E85,
gas eller elhybrider.
Nya bensin- och dieselbilars utsläpp av koldioxid
minskade med drygt fyra procent, från 186 till 178 gram
per kilometer. Tar man hänsyn till att allt fler bilar drivs
av förnybara drivmedel blir utsläppen ännu lägre. Av de
personbilar som övervägande kan köras på förnybara
energislag är etanoldrivna bilar vanligast. Användningen av
etanol har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket också
medfört fler tankställen med förnybara drivmedel. Nya
etanolbilar har, trots högre bränsleförbrukning, en betydligt
lägre klimatpåverkan jämfört med nya bensinbilar.
23
Av de ca 6ˇ000 nyregistrerade personbilarna i Västerbotten
år 2007 var såväl genomsnittlig bränsleförbrukning som
genomsnittligt koldioxidutsläpp per kilometer lägre än
riket. Fakta om de personbilar som nyregistrerades (siffror
för riket visas inom parentes): 30
• 43 procent (53 procent) drivs med bensin och släpper i
genomsnitt ut 186 (185) gram koldioxid per kilometer
• 47 (34) procent drivs med diesel och släpper i genomsnitt
ut 172 (175) gram koldioxid per kilometer
• 9 (11) procent kan drivas med etanol
Västerbotten är engagerad i de två verksamma pilot- och
demonstrationsanläggningarna som finns i Sverige för den
så kallade andra generationens biodrivmedel (ytterligare
en anläggning finns, i Värnamo, men den är f.n. stoppad).
Dessa anläggningar är etanolproduktion från cellulosa i
Örnsköldsvik och syntesgasproduktion från svartlut i Piteå.
Pilot- och demonstrationsanläggningen i Örnsköldsvik
ägs av universiteten i Umeå och Luleå genom respektive
holdingbolag samt till en mindre del av SEKAB som
har uppdraget att driva och utveckla verksamheten. Den
andra anläggningen av regionalt intresse för Västerbotten
är Chemrecs och Smurfit Kappas pilotanläggning i
Piteå. Chemrec har utvecklat en patentskyddad teknik
och har sedan 2005 en mindre pilotanläggning i drift
för framställning av förnybart dieselbränsle (DME31)
genom förgasning av svartlut. I slutet av 2009 tas en
större pilotanläggning i drift. Volvo lastvagnar, som
redan utvecklat färdiga DME-motorer till sina lastbilar,
är medintressent i anläggningen. Fördelarna med
svartlutsförgas­ningen är många. Massabruken nyttjar först
veden till pro­duktion av pappermassa och får DME, metanol
eller etanol som biprodukter med ett drivmedelsutbyte
på ca 60 procent av träråvarans energiinnehåll. Chemrec
uppskattar att upp till 25 procent av landets bensin- och
dieselkonsumtion skulle kunna ersättas med DME, metanol
24
eller etanol från svartluts­för­gasning om alla massabruk i
Sverige satsar på denna teknik. Därutöver bygger företaget
Sunpine en anläggning i Piteå hamn för tillverkning av
biodiesel av tallolja bl.a. från massabruken i Piteå.
I syfte att främja hållbara transporter finns sedan några år
tillbaka BioFuel Region vilket är ett organiserat samarbete
mellan offentliga aktörer, företag och universitet i
Västernorrlands och Västerbottens län. BioFuel Regions
vision är att vara en världsledande region i omställningen
till biodrivmedel och produkter från förnybara råvaror. En
långsiktig strategisk satsning i regionen är ”Framtidens
Bioraffinaderi” som under år 2008 bland totalt 86 sökande
vunnit VINNOVAs program VINNVÄXT. Vinsten innebär
ett tillskott på 32 miljoner kronor under åtta år från staten,
men minst lika mycket till satsas regionalt, för att utveckla
bioraffinaderier baserade på skogsråvara och energigrödor.
”Framtidens Bioraffinaderi” involverar universiteten,
kommuner, industrier och företag i Örnsköldsviks- och
Umeåregionen. Ambitionen är att skapa hållbar tillväxt
genom att utveckla ny kunskap, nya drivmedel och nya
energilösningar från industrins procesströmmar.
I norra Sverige finns tankställen för biogas i Östersund,
Skellefteå och Boden. Dessa kommuner utreder för
närvarande förutsättningarna för bildandet av ett regionalt
samverkansorgan för biogas i Norrland - Biogas Norr.
Ett annat intressant initiativ för att minska transporternas
klimatpåverkan sker i Umeåregionen. Ett kontor eller ett
s.k. ”Mobilitetscentrum” ska i Umeåregionen arbeta med
att stimulera medborgarna till att göra mer långsiktigt
hållbara val av transportmedel.
I Västerbotten utgör personbilar den största delen av
växthusgasutsläppen från transporter men på grund av
ökade godsfrakter växer utsläppen främst från tunga
lastbilar och bussar. Länet har många internationellt
konkurrenskraftiga företag av stor ekonomisk betydelse,
både direkt och indirekt via vidareförädling i övriga
Sverige och Europa. Detta i kombination med det
relativt sett perifera geografiska läget, innebär att ett
energieffektivt och klimatvänligt transportsystem är av
stor betydelse. Eftersom länets näringsliv är exportinriktat
är transportflödena söderut dubbelt så stora som flödena
norröver för såväl järnväg som sjöfart. Lastbilstrafiken
inom norra Sverige har betydligt lägre andelar, men har
något större norrgående flöden än södergående. Trafiken
väger idag mer än vad vägen dimensionerades för när
den byggdes. Detta leder till att vägarna slits snabbare
än förväntat och bärighetsproblem som redan existerar
Framtidens bioraffinaderi
Nya produkter
Drivmedel
Energi
ra
va
Rå
© Processum Biorefinery Initiative AB 2008
förstärks ytterligare genom att vägunderhållet släpar efter.
En dålig vägstandard som medför varierande hastigheter
med inbromsningar, fartökningar och onödiga stopp
försämrar också förutsättningarna för en energisnål körning
med låg klimatpåverkan. Effektivare och samordnade
system av godstransporter skapar möjligheter för lägre
miljöpåverkan, dels genom överflyttning av gods från
väg till järnväg, dels genom att varje tåg kan ta mera
laster. Ökad samverkan mellan tåg och lastbil förutsätter
satsningar på kombiterminaler där Umeå utpekats av
Banverket som en av totalt åtta orter som föreslås ingå i ett
strategiskt nät av rikskombiterminaler i Sverige.32
Skogsbolaget SCA har under några år testat miljövänlig
diesel i olika transportfordon. Nu ska ett försök ske i full
skala där SCA byter ut allt sitt drivmedel vid transporter
i Umeå hamn mot ett miljövänligare alternativ. Kranar,
truckar och lastbilar ska enbart använda en syntetisk
diesel som kallas Paradiesel. Utsläppen av kväveoxid
och koldioxid uppskattas minska med tio procent. Den
Paradiesel som nu används tillverkas än så länge av
naturgas som omvandlas i en reaktor till flytande diesel
enligt Fischer-Tropsch metoden. Målet är att göra den mer
miljövänlig i framtiden när man kan framställa den genom
förgasning av skogrester. Paradiesel utvecklas av företaget
Framtidsbränslen i Sundsvall. Lycksele kommun, som
tecknat avtal med dem, övergår successivt till Paradiesel
för drift av sina tunga fordon under de kommande fyra
åren. Ett tankställe för paradiesel öppnades under våren
2008 i Lycksele.
Järnvägstrafik är energisnål och energibehovet är
lågt jämfört med andra transportslag. Sedan flera
år tillbaka bedriver Västerbotten tillsammans med
övriga norrlandslän ett omfattande länsöverskridande
samarbete kring prioriterade satsningar i transporter och
infrastruktur. Järnvägssystemet har i detta sammanhang en
särställning där satsningar inom den Botniska Korridoren
prioriteras. Den Botniska Korridoren är en viktig länk i
Europas godstransportsystem och utgörs av flera olika
järnvägssträckor på både svensk och finsk mark. Dagens
järnvägsnät har stora brister i kapacitet, vagnvikter och
hastighetsstandard. Genom att Botniabanan färdigställs
2010 förbättras kapacitet, tågvikt och transporttider, men
betydande brister kvarstår. Redan vid 20 procents ökning
av godstrafiken får i stort sett hela den Botniska Korridoren
stora kapacitetsproblem. Norr om Umeå/Vännäs råder
restriktioner avseende kapacitet och vagnvikter till dess
att Norrbotniabanan färdigställts. Norrbotniabanan mellan
Umeå och Luleå är en prioriterad framtidssatsning där den
nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och
nordvästra Ryssland. Mer än hälften av Norrbotniabanans
nyttor kommer från effektivare godstransporter för
befintliga företag. Även tvärbanan och inlandsbanan är
betydelsefulla transportstråk som kan utvecklas ytterligare.
Norrbotniabanan AB är ett bolag under bildande
25
som kommer att ägas gemensamt av landstingen och
kommunerna längs järnvägsstråket. Det nybildade bolaget
ska förutom att bekosta järnvägsutredningen även träffa
överenskommelser med staten avseende medfinansiering,
upphandling och genomförande av järnvägsprojektet.
• Utveckla kollektivtrafik, både på väg och järnväg, samt
gång- och cykeltrafik
• Främja energieffektiva och miljöanpassade system
för godstransporter, intermodala systemlösningar och
logistiksamverkan på järnväg, väg och hamnar/sjöfart.
• Ökad lokal och regional förädling av varor och tjänster
Möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och
inte ett slutligt åtgärdsförslag.
• Förändra beteenden genom ökad information och kunskap
• Fler bränslesnåla och koldioxideffektiva bilar och fler
tankställen med förnybara drivmedel
• Utveckla energieffektiva metoder för framställning av
förnybara drivmedel
• Utveckla eldrift i form av plug-in-hybridbilar,
batterifordon och spårtrafik
• Utbildning i sparsam körning (eco-driving)
• Etablering av bilpooler
• Ökad tillgänglighet till offentlig och kommersiell service
på lands- och glesbygden
• Utveckla IT-kompetensen och IT-lösningar för digitala
tjänster som förenklar vardagen, minskar resandet och
bidrar till bättre livskvalitet för människor och företag
• Främja energieffektiv och klimatsmart samhällsplanering
som minskar och/eller effektiviserar resandet
26
4.3
Hållbart näringsliv och
miljödriven affärsutveckling
Övergripande om näringsliv och
affärsutveckling
Klimatfrågan ger upphov till en mängd nya
frågeställningar, problem och möjligheter. En ökad
medvetenhet i myndigheter, företag och organisationer
om klimatförändringar och behovet av energiomställning
skapar nya affärsmöjligheter. Ambitiösa klimat- och
miljömål i kombination med stigande energipriser
driver fram nya tekniska lösningar och omfattande
investeringar inom energi- och miljöområdet. Efterfrågan
på vattenrening, avfallshantering, hållbar infrastruktur
och hållbara bostäder med mera ökar dramatiskt i
takt med att miljöproblemen växer i stora delar av
världen. Investeringsnivåerna, som ökat varje år
under 2000-talet, fortsätter uppåt. EU-kommissionen
uppskattar att investeringarna i förnybara energislag
ökade med 43 procent under 2007. Enligt en studie
gjord av den internationella konsultkoncernen Ernst &
Young beräknas de globala investeringarna i förnybara
energislag vara värda 5 000 miljarder kronor om tio år.
Enbart i Sverige förväntas inom elenergiområdet nära 300
miljarder att investeras under kommande 10-årsperiod.
Två tredjedelar av investeringarna går till utbyggnad av
elproduktionen, där vindkraften är det största enskilda
investeringsområdet.33
Energieffektiv och miljöanpassad teknik, så
kallad CleanTech, blir också allt intressantare för
riskkapitalister och fondförvaltare.34 EVCA (Europeiska
riskkapitalföreningen) har gjort en studie som visar
att en tredjedel av världens riskkapitalister tror att
CleanTech är nästa stora investeringsområde, både räknat
som antal investeringar och som investerat belopp.
Anledningen till riskkapitalisternas allt större intresse
för CleanTech beror på flera parallella drivkrafter såsom
klimatförändringar, höga energipriser, oljeberoendet, mer
krävande miljölagstiftning samt den ökande insikten om
miljöfrågornas betydelse.35 CleanTech är ett tillväxtområde
där svenska miljöteknikföretag under senare år haft en
mycket stark utveckling. Miljöteknikföretagen omsätter
ca 100 miljarder år 2006 varav en stor andel går på
export (27 %). Svensk miljöteknikexport ökar stadigt
och världsmarknaden för miljöteknik omsätter tusentals
miljarder. De områden där Sverige i flera tidigare studier
bedöms vara internationellt konkurrenskraftiga och ha stor
tillväxtpotential är följande: 36
• Förnybara energikällor, särskilt bioenergi
• Hållbart byggande och samhällsplanering (energieffektivt
byggande och boende)
• Hållbara transporter (fordon, drivmedel, logistik och
transportsystem)
• Miljöskyddstekniker (vattenrening, avfallshantering med
mera)
• Systemlösningar på komplexa miljöproblem där olika
kunskaper och kompetenser behöver samordnas
I en aktuell kartläggning av svensk miljöteknik
konstaterar ITPS att ”En lyckad strategi för tillväxt i
miljötekniksektorn bör vara väl balanserad mellan å ena
sidan åtgärder inom områdena forskning, utveckling
och entreprenörskap och å andra sidan åtgärder som
skapar efterfrågan för miljöteknik. Inom det senare
området spelar offentliga aktörer och, inte minst, de
stora företagen en helt avgörande roll – det är hos dessa
aktörer resurserna för investeringar i ny teknik finns.
Incitament för att genomföra investeringarna skapas
genom en kombination av marknadsbaserade drivkrafter
och miljörelaterade styrmedel.”
Nulägesbeskrivning
I Västerbotten finns en intressant blandning av varu- och
tjänsteproducerande företag, internationellt efterfrågade
naturresurser samt många starka forskningsmiljöer. Länets
näringsliv präglas i hög grad av råvarubaserade näringar
inom energi, skogs- och mineralområdet, med stark
tillväxt och goda framtidsutsikter. Med dessa basnäringar
som grund, har många företag utvecklats och etablerat
sig på den nationella och internationella arenan. Den
genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten i Västerbotten
under 2000-talet är hög både i ett nationellt och europeiskt
perspektiv. Antalet företag ökar, fler jobb skapas och länets
andel av rikets samlade inkomster och produktion växer.
Detta beror främst på en hög tillväxt i den privata sektorn –
som får en ökande ekonomisk betydelse.
Globalt sett, och även historiskt för Sverige, finns
ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt, ökade
växthusgasutsläpp och en växande energianvändning,
men detta är ett mönster som Västerbotten lyckats bryta.
Under perioden 1990 till 2006 då energianvändningen
varit relativt konstant i Västerbotten ökade den samlade
produktionen av varor och tjänster (BRP) med mer än 50
procent. Samtidigt minskade utsläppen av växthusgaser
med 11,5 procent. Västerbottens län har relativt stora
energibehov per producerad enhet där energiintensiteten37
i ekonomin är hög både i ett nationellt och europeiskt
perspektiv. Trots en relativt hög energiintensitet i
länet är de klimatpåverkande utsläppen i Västerbotten
låga i jämförelse med andra län. Västerbotten har
låga koldioxidutsläpp per invånare, endast Stockholm
och Skåne uppvisar lägre utsläpp.38 Västerbottens
ekonomi är koldioxideffektiv39 där ekonomisk tillväxt
förenas med en minskad klimatpåverkan. År 2006 är
växthusgasutsläppen i länet 21 gram per producerad
krona vilket är koldioxideffektivt, även i ett nationellt
perspektiv. Under 2000-talet har växthusgasutsläppen per
producerad krona i länet minskat med mer än 31 procent
jämfört med 25 procent för riket. Figuren nedan visar att
växthusgasutsläppen minskat under 2000-talet samtidigt
27
3
Befolkningstillväxt
1
Produktion, BRP
Utveckling avUtveckling
produktion,
avbefolkning,
produktion,energianvändning
befolkning, energianvändning
och växthusgasutsläpp
(%) perioden (%)
2000-2006
och växthusgasutsläpp
perioden 2000-2006 -10
Växthusgasutsläpp
-4
0
10
Riket
-5
Västerbotten
6
Energianvändning
3
3
Befolkningstillväxt
1
29
Produktion, BRP
42
-10
0
10
20
30
40
Utveckling av
BRP, befolkning,
energianvändning
och växthus­
gas­utsläpp i
Västerbottens län
och i riket
Källa: SCB och
Naturvårdsverket,
egen bearbetning
av Länsstyrelsen i
Västerbottens län
50
Riket
Västerbotten
som länet haft en mycket hög ekonomisk tillväxt både i ett
nationellt och europeiskt perspektiv. En god tillgång till, och
ett högt nyttjande av, förnybara energikällor har medverkat
till att länet lyckats förena miljö och företagande.
Energiproduktion samt teknik- och tjänsteutveckling med
koppling till energianvändning är en stor och växande
del av ekonomin i Västerbotten. SCB:s undersökning
”Företagens ekonomi 2006” som bygger på bokslut från
näringslivets samtliga 870 000 aktiva företag i Sverige
visar följande:
• Investeringarna inom energisektorn40 har fördubblats
under perioden 2003-2006 och utgör mer än en tredjedel
av samtliga investeringar i industrin. Investeringarna
i Västerbotten ökar snabbare än i riket och har under
motsvarande period tredubblats
• Produktions- och förädlingsvärden inom energisektorn
har ökat snabbare än övrigt näringsliv under perioden
2003-2006. Västerbotten har haft den starkaste tillväxten
av Sveriges samtliga län där tillväxten under motsvarande
period har fördubblats.
• Antalet anställda och antalet företag inom
energisektorn har ökat snabbare än övrigt näringsliv
under perioden 2003-2006. Västerbotten har haft den
starkaste tillväxten av Sveriges samtliga län där antalet
anställda vuxit med 42 procent under motsvarande period.
28
Energi är ett prioriterat tillväxtområde i Västerbotten
och länet ligger långt fram i arbetet med energi- och
klimatrelaterad forskning och utveckling. Företag,
myndigheter och andra organisationer investerar i
energieffektiv teknik och förnybara energislag och dessa
har en viktig uppgift i att sprida ny kunskap och teknik,
inte minst för att stödja andra länder att minska utsläppen.
I Västerbotten finns goda förutsättningar för export av
kunskap och teknik, som följer i klimatförändringens spår
och i omställningen till ett hållbart energisystem. Det
främsta miljöteknikområdet i norra Sverige41 är Energi och
klimat där exporten flerdubblats de sista tre åren. Området
innefattar varor och tjänster inom ex. bioenergi, fjärrvärme,
vattenkraft och energieffektivisering.
Ett annat exempel på ett viktigt utvecklingsområde är
IT-infrastruktur och mobil (trådlös) kommunikation.
Kommunikationsbehovet handlar i första hand om
effektivitet, tillgänglighet och säkerhet men väl fungerande
kommunikationer kan också medföra minskade
transportbehov.
20
Möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och
inte ett slutligt åtgärdsförslag.
• Förändra beteenden genom ökad information och
kunskap
• Lokal och regional energi- och klimatrådgivning
• FoU, produkt-, process- och marknadsutveckling
• Export av kunskap, teknik och systemlösningar
• Nyföretagande
• Främja energieffektiv och klimatsmart teknik
• Ökad lokal och regional förädling av varor och tjänster
4.4
Hållbart energisystem och
förnybara energikällor
Övergripande om energi och förnybara
energikällor
Den totala energianvändningen i Sverige (exkl. om­
vandlings- och distributionsförluster) uppgick till 423
TWh år 2006. En relativt stor andel (43 %) av den energi
som användes i Sverige år 2006 kom från förnybara
energikällor (183 TWh). Sedan 1990 har andelen förnybar
energi i förhållande till slutlig energianvändning ökat
kraftigt i Sverige. Med förnybar energi menas sådana
källor, som kontinuerligt förnyas, och som därför inte
kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. Till
de förnybara energikällorna räknas bl.a. biobränslen,
vatten­kraft och vindkraft. Sammanlagt är biobränsle den
förnybara energikälla som används mest i Sverige följt av
vattenkraft.42
Tillförseln av förnybara energikällor ökar, men andelen
måste öka ytterligare för att minska beroendet av olja och
andra fossila bränslen och en negativ klimatpåverkan.
Det svenska energisystemet består i hög utsträckning
av energibärare med låga utsläpp av växthusgaser dvs.
biobränslen, el och fjärrvärme. Sverige använder mycket
el per invånare och elanvändningen utgjorde år 2006 en
fjärdedel av den totala energianvändningen i Sverige.
Den höga elanvändningen i Sverige kan förklaras med en
stor andel elintensiv industri, långa avstånd och ett kallt
klimat. Tillgång till relativt billig el har också inneburit att
en hög andel el används för uppvärmning i bostäder och
lokaler. Svensk elproduktion är relativt klimatneutral där
exempelvis vattenkraften bidrar till en hög andel förnybar
energi. Sveriges förnybara elproduktion stod år 2006 för
52 procent av all elproduktion varav 45 procent utgjordes
av vattenkraft. Under senare år har dock stora investeringar
påbörjats inom vindkraft och biobränsleeldad värmekraft.
Ungefär hälften av elproduktionen baseras på vattenkraft,
vindkraft och biobränsleeldad värmekraft.
Andelen förnybar elproduktion förväntas öka kraftigt de
närmaste åren.43 År 2006 stod biobränsle för mer än 60
procent av det insatta bränslet i den förbränningsbaserade
elproduktionen i Sverige. Energiprognoser för perioden
2008-2010 visar att biobränslen är den energibärare som
kommer att öka mest i Sverige de närmaste åren.44
Nulägesbeskrivning
Skogen är ett av de absoluta kännetecknen för
Västerbotten. Skogsmarksarealen i länet uppgår till
närmare 60 procent av länets totala landareal och 14
procent av Sveriges skogsmarksareal.
Länets skogar utgör en viktig resurs för att minska
klimatförändringarna och främja energiomställningen.
Skogen bidrar med förnybar råvara till svensk
skogsindustri (papper, massa och sågade trävaror) och
energiproduktion (drivmedel, el och värme). Dessutom
binder skogen årligen stora mängder koldioxid i växande
träd och mark. Enligt SLU är den årliga kollagringen i
skogen nära 30 miljoner ton koldioxid vilket motsvarar
mer än en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av
växthusgaser. Växande skog binder mest koldioxid när
träden är mellan 30 och 50 år gamla. När träden åldras
påbörjas en nedbrytningsprocess varvid trädet börjar avge
koldioxid. Därför är det ur klimatsynpunkt viktigt att bruka
skogen klokt, det vill säga att avverka vid rätt tidpunkt
och plantera nytt. Att öka användningen av produkter
från förnybar skogsråvara kan också vara gynnsamt för
klimatet. Dels brukas skogen så att den absorberar mer
koldioxid, dels fungerar produkterna som kolsänkor
under hela sin livstid. Det gäller såväl trähus, trämöbler,
pappersförpackningar, tidningar samt andra fiberbaserade
produkter. Vid slutanvändningen av dessa produkter
omvandlas dessutom energi genom förbränning.
29
Den energiintensiva industrin i Västerbotten baseras i
hög utsträckning på internationellt efterfrågade råvaror
som skog. Stigande energipriser för såväl produktion som
transporter kan för vissa industrier vara helt avgörande
för konkurrenskraften. Energikostnadernas andel av ett
företags totala kostnader, omsättning eller förädlingsvärde,
varierar kraftigt mellan olika branscher och regioner. Ett
öres prishöjning per kilowattimme (kWh) kan för enskilda
företag betyda mångmiljonbelopp i ökade kostnader.
Elkostnaderna motsvarar 10-40 procent av basindustriernas
förädlingsvärde och för de mest elintensiva företagen
ligger elkostnaden i nivå med lönekostnaden.45 Det
finns alltså goda skäl för att i länet öka den inhemska
energiförsörjningen, och att det sker från ett större urval
förnybara energikällor. Ett bredare urval energikällor
som exempelvis en kombination av bioenergi, vind- och
vattenkraft ger en tryggare energiförsörjning.
I Västerbotten spelar bioenergi en allt viktigare roll
i det regionala energisystemet där användningen av
biobränslen från skogen ökat kraftigt, inledningsvis
främst för värmeproduktion, men på senare år även för
produktion av el och till viss del drivmedel. Ungefär
en fjärdedel av länets totala energianvändning kommer
från biobränslen. Biobränslen används framför allt
inom skogsin­dustrin, i fjärrvärmeverk, till elproduktion
och vid uppvärmning av bostäder. Produktionen av
biobränslen i Sverige baseras i huvudsak på bi- och
restprodukter från skogsindustrin och avverkningsrester
från skogsbruket. Av den svenska skogsråvaran som
årligen avverkas används närmare hälften till energi.46
Skogens betydande bidrag till energiförsörjningen kan
dessutom utvecklas ytterligare. Utifrån de senaste årens
utveckling och nuvarande styrmedel förväntas avsättningen
av biobränsle för energiproduktion öka betydligt.47 Den
största ökningspotentialen finns i produktion av fjärr- och
kraftvärme samt småskalig värme (pellets).48 Det svenska
målet om en ökad andel förnybar energi i det svenska
energisystemet (49 %) innebär, om energianvändningen
är konstant, en ökning med ca 40 TWh från dagens
nivåer. LRFs bedömning är att svenskt skogsbruk och
skogsindustri under rätt ekonomiska förutsättningar
kan bidra med mer än hälften av denna ökning samt att
det dessutom finns en betydande potential för export av
vidareförädlade energivaror och kunskap rörande förnybar
energi.
Virkesförrådet i länet uppgår till ca 300 miljoner m3sk
(skogskubikmeter) och ökar inte på samma sätt som
tidigare. En expanderande bioenergisektor kan leda till
ökad konkurrens, stigande priser och ökad import av
skogsråvara. För att möta en ytterligare ökad efterfrågan
av biobränslen på längre sikt måste skogens tillväxt
öka om både behoven inom traditionell skogsindustri
och den växande energisektorn ska kunna tillgodoses.
Därutöver innebär bevarandet av natur- och kulturvärden,
biologisk mångfald, jakt, rennäring, turism, rekreation och
friluftsliv allt fler markanspråk på skogen. Tillkomsten av
exempelvis nya naturreservat minskar den areal som är
avverkningsbar. Detta skärper kraven på tillväxthöjande
skogsskötselåtgärder och att tillvarata den skog som
avverkas. Om länets skogsägare gemensamt skulle
sköta sina skogar för maximal skogsproduktion, skulle
tillväxten i skogen kunna öka betydligt och därmed ökar
också den årliga avverkningspotentialen. Forskning
visar att traditionella skogsskötselåtgärder som till
exempel förbättrat föryngringsarbete och användning
av förädlade plantor har störst betydelse för tillväxt i
30
skogen.49 De avverkningsrester som idag används för
biobränsleproduktion motsvarar 7 TWh bränsle per
år.50 Skogsindustrierna har i en kartläggning funnit att
ytterligare 20 TWh bränsle går att utvinna. Det kan ske
genom ökat uttag av grenar och toppar och att ta tillvara
klena träd från gallringar, röjningsrester, stubbar och
rötved. Av den potential som finns i Sverige för att öka
produktionen av biobränslen, återfinns 40 procent i Norroch Västerbotten.51
Från och med år 2008 är Umeå centrum för ett nytt stort
forskningsprogram om framtidens skog. Totalt satsas
150 miljoner kronor i forskningsprogrammet Future
Forests – Sustainable Strategies under Uncertainty
and Risk. Finansiärer är forskningsstiftelsen Mistra,
tillsammans med skogsnäringen, SLU, Umeå universitet
och Skogforsk. Forskningsprogrammet ska vara en
mötesplats för forskare från olika discipliner och avnämare
från olika samhällssektorer. Syftet med forskningen är att
ta fram kunskap och verktyg som ska göra det möjligt att
intensifiera nyttjandet av skoglandskapet på ett hållbart
och acceptabelt sätt. Utmaningen ligger i att få skogen att
räcka till för många olika behov. Klimatförändringarna,
globaliseringen och den ökade efterfrågan på
skogsresurser, till bland annat energi och biodrivmedel,
ställer nya krav på skogsbruket. Att intensifiera
skogsbruket för att utvinna mer timmer, papper och energi
och samtidigt säkra biodiversitet, rekreation och andra
ekosystemtjänster är nödvändigt och en komplex uppgift.
En central del av forskningen kommer därför att handla om
att ta fram olika scenarier för framtidens skogar.
En annan regional satsning är projektet ”Bioenergigårdar
i ett nytt landskap” som syftar till att producera mera
biobränsleråvara i Västerbotten. Länsstyrelsen i
Västerbottens län utgör projektets huvudman. Projektet
bedrivs i nära samarbete med Norra Skogsägarna,
Skellefteå Kraft, Umeå Energi, LRF, Kempestiftelsen,
Nutek, SLU, Energimyndigheten, Jordbruksverket och
markägare som tillsammans med Länsstyrelsen gemensamt
finansierar projektet med cirka 60 miljoner kronor.
Projektet som påbörjades under 2008 ska i praktiken
åstadkomma ökad produktion av bioråvara inom både
jordbruks- och skogssektorn. Deltagande bioenergigårdar
får välja insatser ur en meny av produktionshöjande
åtgärder bland annat rörflensodling, energigallring,
stubbrytning etc.
Förutom investeringar i bioenergi så kan en kraftfull
utbyggnad av elproduktion baserad på vindkraft på sikt
kräva stora investeringar i en utökad överföringskapacitet.
31
Svenska Kraftnät bedömer att om utbyggnaden av
vindkraft i Sverige överstiger 10 TWh nås ett läge då
stamnätets överföringskapacitet behöver förstärkas. Upp
till dess bedömer Svenska Kraftnät att vattenkraften
kan användas som reglerresurs. Med det föreslagna nya
nationella planeringsmålet för vindkraft på 30 TWh
år 2020 och med det faktum att det finns planer för
stora parker i norra Sverige kommer en förstärkning
av stamnätet genom snitt 2, ”flaskhalsen” mellan norra
och södra Sverige, att bli nödvändig. Vindkraft har som
förnybar energikälla en stor utvecklingspotential i länet.
Vindkraft är också ett bra komplement till regler- och
lagringsbar vattenkraft. Vindenergi ger inte upphov
till utsläpp eller avfall. Vindkraftverk kan också enkelt
nedmonteras och material kan till stor del återvinnas.
Genom att kombinera vind- och vattenkraft skapas en
mer trygg och säker energiförsörjning. Då tillgången på
vindenergi är stor stängs vattenmagasinen (energin lagras)
och vice versa. Eventuella överskott av el från vind och
vatten kan också i en framtid användas som förnybara
energikällor för eldrift i form av plug-in-hybridbilar,
batterifordon och spårtrafik.
32
Möjliga åtgärder
Nedanstående åtgärdslista ska ses som en exempellista och
inte ett slutligt åtgärdsförslag.
• Främja en hållbar råvaruförsörjning av skogsråvara för
el-, värme- och drivmedelsproduktion
• Insatser för att uppnå det nationella planeringsmålet för
vindkraft
• Främja en effektiv energianvändning och hushållning av
energiresurser
• Insatser för att minska andelen fossila bränslen och öka
andelen förnybara energikällor
FOTNOTER
1
Klimatindex för kommuner 2007, Naturskyddsföreningen
25
Transportbranschen – hur står det till?, SIKA Statistik 2008:9
2
Miljömålen, Nu är det bråttom!, Miljömålsrådet 2008
26
3
Climate change - Synthesis Report, FN:s klimatpanel, IPCC, 2007
AME en förkortning för fettsyrametylestrar, baseras på olika
F
oljeväxter
4
he Economics of Climate Change – the Stern Review, Nicholas
T
Stern, 2006
27
ransportsektorns energianvändning 2007, Energimyndigheten
T
ES 2008:01
5
World Energy Outlook, OECD/IEA, 2007
28
6
oldioxid, Metan, Dikväveoxid, Fluorkolväten, Perfluorkolväten
K
och Svavelhexafluorid
I ndex över nya bilars klimatpåverkan 2007, Rapport 5820, Naturvårdsverket 2008
29
orldwide Trends in Energy use and Energyefficiency, InternaW
tional Energy Agency, IEA 2008
vinnor, män och energi: makt, produktion och användning, FOI
K
2008
30
illväxt och miljö i ett globalt perspektiv, Miljövårdsberedningens
T
promemoria 2007:1
I ndex över nya bilars klimatpåverkan 2007, Rapport 5820,
Naturvårdsverket 2008
31
h ttp://ec.europa.eu/environment/climat/campaign/news/news06_
sv.htmden 11 april 2008
ME (dimetyleter) är ett gasformigt fordonsbränsle som kan
D
användas i dieselmotorer
32
egional systemanalys i de fyra nordligaste länen, Länsstyrelsen i
R
Västerbottens län 2008
33
nkätundersökning bland Svensk Energis medlemmar, Svensk
E
Energi 2008
34
iskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden
R
2007 R 2008:09 Svenska Riskkapitalföreningen
35
Investera i CleanTech, Energimyndigheten 2007
36
S vensk miljöteknik, En kartläggning av aktörer, marknader och
konkurrenter, A 2008:009, ITPS
37
nergiintensitet, eller energianvändning per enhet förädlingsvärE
de, beräknas genom att dividera energianvändning (MWh) med
det samlade förädlingsvärdet uttryckt som BRP (Mkr)
7
8
9
10
11
S vensk klimatpolitik ” Betänkande av klimatberedningen SOU
2008:24
emensam måttenhet för utsläpp av olika växthusgaser. Används
G
för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av skilda växthusgasutsläpp så att de blir jämförbara. Anledningen till detta är
att växthusgaserna har olika effekter och varierande nedbrytningstakt s.k. GWP (Global Warming Potential).
12
S vensk klimatpolitik, betänkande av klimatberedningen, SOU
2008:24
13
Energiförsörjningen i Sverige, ER 2008:12, Energimyndigheten
14
et fossila inslaget i el- respektive fjärrvärmeanvändningen
D
antas vara 0 respektive 22 %. När det gäller bränslekällan avfall
antas andelen förnybar energi vara 60 % med hänvisning till
Energimyndigheten och rapporten ”Analys av den förnybara
andelen av avfall till förbränning i Sverige med hänsyn till
energiinnehåll”
38
Miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu
39
efinieras som utsläpp av växthusgaser per förädlingsvärde
D
(g/SEK)
40
Enligt SNI 2002 40-41 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning
41
ed norra Sverige avses i detta fall länen Värmland, Dalarna,
M
Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och
Norrbotten
42
Energiindikatorer 2008, ET 2008:8, Energimyndigheten
43
Energiläget i Sverige 2007, ET 2007:49, Energimyndigheten
44
riftuppföljning av vindkraftverk 2007, Elforsk Rapport 08:26,
D
www.vindenergi.org
nergiförsörjning i Sverige, Kortsiktsprognos 2008-08-13, ER
E
2008:18, Energimyndigheten
45
Hög tid för ny energipolitik, Rapport 2007:1, Handelskamrarna
17
Pelletsfabriker 2008, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio)
46
18
et kommunala bolaget som ansvarar för vatten och avlopp samt
D
avfall och återvinning inom Umeå kommun
ioenergi - till vad och hur mycket? Forskningsrådet för miljö,
B
areella näringar och samhällsbyggande, Formas 2007
47
19
tt energieffektivare Sverige, Delbetänkande av EnergieffektiviseE
ringsutredningen, SOU 2008:25
lika studier har kommit till olika slutsatser om hur
O
stor biobränslepotentialen men Oljekommissionen,
Energimyndigheten, LRF, Svenska Bioenergiföreningen,
Kungliga vetenskapsakademin m.fl. har alla visat på en stor
utvecklingspotential.
48
otentiell avsättning av biomassa för produktion av el, värme och
P
drivmedel, ER 2008:04, Energimyndigheten
49
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 4 2007
50
I detta avsnitt redovisas energivärdet i bränsle till skillnad från
energivärdet i el. Hur mycket el som kan utvinnas ur ett bränsle
beror på effektivitet i den anläggning där energin omvandlas
51
iobränsle från Skogen – Tillgång och efterfrågan (2006), SkogsB
industrierna.
15
16
en 1 maj 2003 infördes ett marknadsbaserat stödsystem för
D
förnybar elproduktion baserat på elcertifikat. Elproducenterna får
ett elcertifikat för varje MWh förnybar el som produceras. Dessa
certifikat kan sedan säljas på marknaden. Syftet med systemet är
att nå det nationella målet att öka den förnybara elproduktion
med 17 TWh till år 2016 jämfört med 2002 års nivå på 6,5 TWh.
20
Energiläget i Sverige 2007, ET 2007:49, Energimyndigheten
21
orra Sverige utgörs av Klimatzon Norr och består av länen
N
Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg,
Dalarna och Värmland
22
iljöarbete inom bygg- och fastighetssektorn, Institutionen för
M
bygg- och miljöteknik, Chalmers Tekniska Högskola 2007
23
meå kommun, Bostadsefterfrågan i Umeå kommun fram till
U
2015.
24
älften bort! Energieffektivisering i befintlig bebyggelse, BoverH
ket 2008
33
BILAGA 1
BILAGA 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 2006, TWh
Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 2006, TWh
34
35