Jan Ekberg, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet
Ett tre generationsprojekt om invandrares karriär i Sverige
Projektet är placerat vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)
Ekonomihögskolan vid Växjö universitet (Linnéuniversitetet från 2010).
Det finns numera en mycket omfattande litteratur om invandrares (första generationens
invandrare) position och karriär på arbetsmarknaden i invandringsländerna. Det finns en
mindre men snabbt växande litteratur om arbetsmarknaden för barn till invandrare födda
i invandringsländerna (andra generationens invandrare) och överföring av position på
arbetsmarknaden mellan första och andra generationen. Fram till nu har det endast
funnits några få studier med hjälp av massdata om position på arbetsmarknaden för
barnbarn till invandrare födda i invandringslandet (tredje generationen invandrare) och
hur arbetsmarknadsposition överförs mellan tre generationer. Bidragande är sannolikt
bristen på goda data som möjliggör individuella kopplingar mellan tre generationer.
Syftet med projektet var att studera inkomststatus och inkomstkarriär för invandrare och
deras barn och barnbarn födda i Sverige jämfört med infödda och deras barn och
barnbarn. Med hjälp av det svenska befolkningsregistret kan individuella kopplingar göras
över tre generationer. Projektet är unikt både nationellt och internationellt. Endast ett
fåtal tidigare studier finns: för USA, se Borjas (2006), för Israel, se Deutsch, Epstein &
Lecker (2006).
Från vårt projekt finns nu också publicerade studier för Sverige, se
Andersson & Hammarstedt (2010), Ekberg (2006), Ekberg, Hammarstedt & Shukur
(2007 och 2009), Hammarstedt (2007 och 2009). Dessutom är Shukur & Zeebari (2009)
för närvarande i referee process. Manuskript från projektet har presenterats vid
internationella vetenskapliga konferenser både i USA och i Europa. Studierna har
genomförts med hjälp av flergenerationsregistret vid Statistiska Centralbyrån (SCB) och
med hjälp av ett register som har byggts upp vid CAFO i samarbete med SCB.
Avancerade ekonometriska metoder har kunnat användas.
Resultat
Invandrarna (första generationen) i projektet omfattar dem som invandrade till Sverige
före 1960. Deras relativinkomster från arbete (det vill säga deras arbetsinkomster jämfört
med arbetsinkomster för infödda med samma kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå och
samma bosättningsregion i Sverige) observeras. För barnen födda i Sverige (andra
generationen) observeras relativ arbetsinkomst för åren 1980 och 1985. För barnbarnen
födda i Sverige (tredje generationen) observeras relativ arbetsinkomst för åren 1999, 2001
och 2003. Vi fann att den första generationen invandrare var klart framgångsrika och de
hade till och med högre arbetsinkomster än de infödda som de jämfördes med. För män
var deras arbetsinkomst i genomsnitt 3 procent högre än för infödda män som de
1
jämfördes med. Invandrade kvinnor hade 2 procent högre arbetsinkomst än infödda
kvinnor. Det fanns dock vissa skillnader mellan olika invandrargrupper. Speciellt höga
arbetsinkomster hade invandrare från Västeuropa. Män från Västeuropa (utom från
Norden) hade i genomsnitt mer än 8 procent högre relativ arbetsinkomst. För kvinnor
från Västeuropa (utom från Norden) var den knappt 8 procent högre.
I den andra generationens invandrare var arbetsinkomsten i genomsnitt på
ungefär samma nivå som för jämförbara infödda (barn till infödda). Det fanns således en
konvergens det vill säga att skillnaden mellan den andra generationens invandrare och
andra generationens infödda är mindre än i den första generationen.
I den tredje generationen är bilden omvänd. Barnbarnen till invandrare har i
genomsnitt 6 procent lägre arbetsinkomst än barnbarnen till infödda. I
invandrarpopulationen har det således över generationer skett en viss minskning i relativ
arbetsinkomst. En tänkbar förklaring till framgången för dessa tidigt anlända första
generationsinvandrare kan vara positiv selektion. En del av de invandrare som anlände på
1950-talet var förmodligen positivt selekterad vad avser arbetsförmåga. Svenska företag
värvade ofta utländsk arbetskraft efter ett urvalsförfarande. Dessa invandrare mötte också
en helt annan arbetsmarknad än de invandrare som anländer i dag.
En individ kan också göra inkomstkarriär som företagare. Studier från flera länder har
rapporterat hög andel egen företagare bland invandrare jämfört med infödda.
Forskningen har ofta fokuserats på frågan om bestämningsfaktorer till att bli egen
företagare. Viss uppmärksamhet har också ägnats frågan om hur egen företagande
överförs mellan generationer bland invandrare. Det kan finnas en positiv korrelation
mellan generationer i benägenheten att bli företagare eftersom ättlingar under sin uppväxt
kan förvärva en informell företagare-erfarenhet från sina föräldrar.
Är så fallet kan vi förvänta högre andel egen företagare bland personer vars
föräldrar varit egen företagare. Från bland annat USA finns ett antal studier om
företagande över generationer bland invandrare. Dessa är dock begränsade till två
generationer det vill säga mellan föräldrar och barn. Den första internationellt publicerade
studien om företagande över tre generationer invandrare har genomförts inom projektet,
se Andersson & Hammarstedt (2009). Studien omfattar egen företagande bland män över
tre generationer invandrare jämfört med egen företagande bland män över tre
generationer infödda.
För den första generationen observerades om individerna var egen företagare
1960. För deras barn gjordes motsvarande observation 1980 och för barnbarnen gjordes
observationen 2003. Resultaten visar att ha en fader likaväl som att ha en farfader som var
egenföretagare har en positiv effekt för benägenheten att bli egen företagare i den tredje
generationen invandrare. För infödda är det en positiv effekt på benägenheten att bli egen
företagare om fadern varit egen företagare men däremot finns ingen effekt av om
farfadern varit egen företagare. Det finns således starkare kopplingar över generationer i
benägenheten att bli egen företagare bland invandrare än bland infödda.
2
Vi fann också att barn till särskilt framgångsrika företagare har speciellt hög
benägenhet att bli egna företagare. Detta är fallet för både invandrare och infödda. En
förklaring är sannolikt att speciellt framgångsrika egen företagare har större möjlighet att
överföra finansiellt kapital till sina barn vilket underlättar för dessa att bli företagare.
1) Projektet är både nationellt och internationellt unikt genom att individuella kopplingar
kunnat göras över tre generationer invandrare (de som invandrat före 1960 och deras
barn och barnbarn födda i Sverige) och jämfört med tre generationer infödda.
2) Denna tidiga grupp invandrare var framgångsrik på arbetsmarknaden och hade för män
i genomsnitt 3 procent högre arbetsinkomst än de infödda män som man jämförs med
(infödda män med samma ålder, civilstånd, utbildningsnivå och bosättningsregion i
Sverige). Bland invandrade kvinnor var arbetsinkomsten i genomsnitt 2 procent högre än
för de infödda kvinnor som man jämförs med. Speciellt invandrare från Västeuropa
(utom norden) hade höga arbetsinkomster. I genomsnitt cirka 8 procent högre än de
infödda som man jämförs med. Även invandrarnas barn hade en god position på
arbetsmarknaden men skillnaden gentemot de inföddas barn var nu mindre. Det fanns
således en konvergens mellan grupperna över de båda generationerna. Däremot hade
invandrarnas barnbarn något lägre arbetsinkomster än de inföddas barnbarn.
3) När det gäller benägenheten att bli företagare är kopplingen mellan generationer
starkare bland invandrare än bland infödda. Benägenheten att bli företagare bland
barnbarnen till invandrare påverkas både av om fadern och farfadern är företagare. Bland
infödda finns en sådan koppling endast om fadern är företagare.
4) Barn till framgångsrika företagare har speciellt hög benägenhet att bli företagare. Detta
är fallet för både invandrare och infödda. En förklaring är sannolikt att speciellt
framgångsrika företagare har större möjlighet att överföra finansiellt kapital till sina barn
vilket underlättar för dessa att bli företagare.
3
