Remiss Resolution - en ny metod för att hantera

1 (6)
YTTRANDE
AD 1355/2014
851 81 Sundsvall
0771-670 670
www.bolagsverket.se
2014-10-28
Klassificeringsid
0.0.0
Finansdepartementet
Finansmarknadsavdelningen
103 33 Stockholm
Resolution – en ny metod att hantera
Resolution
banker
– en iny
kris
metod
(SOUatt
2014:52)
hantera banker i kris (SOU 2014:52)
Fi 2014/2275
Inledning
Inledning
Bolagsverket är den myndighet som registrerar
flertalet av Sveriges företag och föreningar.
De olika registren utgör ett väsentligt underlag
för denärkontroll
som skersom
inom
den ekoBolagsverket
den myndighet
registrerar
nomiska samfärdseln. Verkets registeruppgifter
ligger
därför
till
grund
för
ett
stort
flertalet av Sveriges företag och föreningar.antal
De
beslut inom såväl näringslivet som den offentliga
förvaltningen.
olika registren
utgör ett väsentligt underlag för
den kontroll som sker inom den ekonomiska
Sammanfattning
samfärdseln. Verkets registeruppgifter ligger
Bolagsverket ser positivt på utredningensdärför
förslagtillattgrund
införa
att rekonstruförettettförfarande
stort antalför
beslut
inom
era eller avveckla systemviktiga företag påsåväl
dennäringslivet
finansiella marknaden
på
ett
sätt
som
som den offentliga förvalt-inte
riskerar att utlösa en finansiell kris och som
samtidigt
innebär
att företagets ägare och låneningen.
finansiärer får bära kostnader som ankommer på dem till följd av företagets fallissemang.
Sammanfattning
Kommitténs förslag är omfattande och komplext.
Mot bakgrund av förslagets komplexitet
är det svårt att till alla delar förutse och avgöra
hur
regelverket
i praktiken
kommerföratt påBolagsverket
ser positivt
på utredningens
verka Bolagsverkets roll som registreringsmyndighet.
Ur
Bolagsverkes
synpunkt
är
det
slag att införa ett alternativt förfarande för att därför av vikt att det klargörs under det fortsatta
lagstiftningsarbetet
vilka
beslut eller föreåtgärder
rekonstruera
eller avveckla
systemviktiga
under ett resolutionsförfarande som ska tag
läggas
till
grund
för
registrering
eller
annan
på den finansiella marknaden på ett sätt påverkan i de register som Bolagsverket ansvarar
för.
som inte riskerar att utlösa en finansiell kris
och som samtidigt innebär att företagets ägare
Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande
till att i huvudsak
avsekostnader
de delar av
kommitoch lånefinansiärer
får bära
som
téns förslag som berör verkets roll som registreringsmyndighet.
ankommer på dem till följd av företagets fallissemang.
7.7 Resolutionsmyndighetens underrättelsekrav
Enligt kommitténs förslag ska resolutionsmyndighetens
beslutärom
att försätta
ettkomföretag i
Kommitténs förslag
omfattande
och
resolution eller om att vidta resolutionsåtgärder
snarast
möjligt
offentliggöras.
plext. Mot bakgrund av förslagets komplexitet
är det svårt att till alla delar förutse och avgöra
Bolagsverket uppfattar att verket enligt kommitténs
förslag
inte uttryckligen
hur regelverket
i praktiken
kommer omfattas
att påver-av de
myndigheter som ska underrättas när resolutionsmyndigheten
har
försatt
ett
företag
kar Bolagsverkets roll som registreringsmyn-i resolution. Bolagsverket registrerar idag bl.a. dighet.
uppgifter
likvidation,synpunkt
konkurs är
och
Urom
Bolagsverkes
detföretagsredärför
konstruktioner i de olika företagsregisterav
som
verket
för.
Bolagsverket
menar
att
det
viktigt att det klargörs under det fortsattaär
viktigt att det även framgår av de registerlagstiftningsarbetet
som verket för att vilka
ett företag
i resolution.
beslutäreller
åtgärder
Detta bland annat eftersom kontrollen över
företaget
övergår till resolutionsmyndigheten
under
ett resolutionsförfarande
som ska läggas
till grund för registrering eller annan påverkan i
de register som Bolagsverket för.
Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande
till att i huvudsak avse de delar av kommitténs
förslag som berör verkets roll som registre-
2 (6)
och att beslutet innebär ett antal andra rättsverkningar gentemot aktieägare, borgenärer,
avtalspartners och andra intressenter. Bolagsverket menar därför att beslut om resolution
bör vara föremål för registrering i verkets register. Att ett beslut om resolution ska registreras hos Bolagsverket bör därför tas in i 9 kap. resolutionslagen eller genom förordningsändring för respektive associationsform eller i annan förordning. Detsamma gäller beslut
om att resolutionen är upphävd eller avslutad.
8.9.1 Om avveckling av företag under resolution
Enligt kommitténs förslag ska en ny tvångslikvidationsgrund införas som innebära att
Bolagsverket på ansökan av resolutionsmyndigheten ska besluta att ett aktiebolag som är i
resolution ska försättas i likvidation. En ny bestämmelse härom föreslås bland annat i 25
kap. 10 a § aktiebolagslagen. Bolagsverket vill i detta sammanhang dock lyfta frågan om det
med rådande hänvisningsteknik bör införas en hänvisning i 10 kap. 31 § lagen om bankoch finansieringsrörelse till 25 kap 10 a § aktiebolagslagen för att klargöra att även bankaktiebolagen och kreditmarknadsbolagen omfattas av bestämmelsen.
Bolagsverket uppfattar den föreslagna bestämmelsen i 25 kap. 10 a § aktiebolagslagen på så
sätt att verket ska besluta om likvidation efter det att ansökan om likvidation från resolutionsmyndigheten har kommit in till verket. Ett beslut om likvidation ska registreras i aktiebolagsregistret enligt 25 kap. 10 § aktiebolagslagen. När verket beslutar om likvidation ska
verket enligt 25 kap. 28 § samma lag utse en eller flera likvidatorer. Likvidation av ett finansiellt institut torde i regel vara av komplicerad natur och det kan därför vara svårt för Bolagsverket att finna lämpliga likvidatorer för uppdraget. Det bör övervägas i det fortsatta
lagstiftningsarbetet om inte resolutionsmyndigheten själv ska kunna utse en eller flera likvidatorer. Förfarandet med att utse likvidatorer skulle också kunna underlättas av att det införs en ordning där resolutionsmyndigheten i ansökan om likvidation till Bolagsverket
åläggs att ge förslag till en eller flera likvidatorer som verket sedan utser.
Mot bakgrund av att resolutionsmyndigheten under resolutionen har rätt att besluta i aktieägarnas ställe torde det, enligt verkets mening, vara möjligt för resolutionsmyndigheten
att på en bolagsstämma fatta ett frivilligt beslut om likvidation enligt 25 kap. 1 § aktiebolagslagen och även på stämman föreslå en eller flera likvidatorer. Denna möjlighet till frivillig likvidation bör utredas vidare under det fortsatta lagstiftningsarbetet för aktiebolag och
övriga aktuella associationsformer.
I det fall tvångslikvidation enligt de föreslagna bestämmelserna i 25 kap 10 a § aktiebolagslagen, 9 kap. 1 a § lagen om medlemsbanker, 11 kap. 2 a § lagen om ekonomiska föreningar
och 6 kap. 1 a § sparbankslagen ska vara den enda möjliga vägen under resolution till ett
beslut om likvidation bör det enligt Bolagsverkets mening övervägas om det i stället är
tänkbart att införa en bestämmelse i lagen om resolution om att resolutionsmyndigheten får
fatta beslut om likvidation och utse likvidatorer. Verket tolkar dock att direktivet inte ger
utrymme för sådan ordning.
8.9.2 Relationen till konkurs och likvidation utanför resolution
Enligt förslaget ska en ansökan eller anmälan om likvidation för ett företag som omfattas
av resolutionslagen vilandeförklaras i avvaktan på att resolutionsmyndigheten fattar beslut
om företaget ska försättas i resolution eller inte. Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten ska omedelbart underrättas om en sådan anmälan eller ansökan.
3 (6)
Vidare ska Bolagsverket enligt förslaget underrätta Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten om ett ärende rörande likvidation. Här torde avses ärenden om likvidation
som verket tar upp på eget initiativ, exempelvis att ett bolag inte har kommit in med årsredovisningen.
Eftersom de företag som omfattas av resolutionslagens definition inte alltid kan läsas ut av
Bolagsverkets register kan det i praktiken uppkomma problem med att bedöma om en ansökan, en anmälan eller ett ärende om likvidation ska kommuniceras med resolutionsmyndigheten och Finansinspektionen. Bolagsverket ser vissa svårigheter med att tillämpa bestämmelsen om underrättelseskyldigheten när det gäller andra företag än banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag som ska omfattas av resolutionslagen. Detta gäller
för t.ex. ett blandat finansiellt holdingföretag eller finansiella institut som är dotterföretag
till ett institut eller ett utländskt institut och som omfattas av den gruppbaserade tillsynen.
Ett tänkbart sätt att komma till rätta med dessa svårigheter är att Finansinspektionen åläggs
en skyldighet att underrätta Bolagsverket vilka företag som kan vara föremål för resolution.
Enligt utredningens förslag ska Bolagsverket vilandeförklara en ansökan eller anmälan om
likvidation för ett företag som omfattas av resolutionslagstiftningen. Vilandeförklaringen
ska hävas om resolutionsmyndigheten meddelar att företaget inte ska försättas i resolution
eller om sju dagar har gått utan att företaget har blivit försatt i resolution. Om ett företag
ska försättas i resolution ska enligt utredningen ansökan om likvidation avvisas.
Bolagsverket ställer sig här frågande till vad som gäller vid en anmälan om frivillig likvidation, ska även en sådan anmälan avvisas? Ett beslut av stämman om frivillig likvidation gäller omedelbart eller från och med den senare dag som stämman bestämmer. Om ett företag
för registrering anmäler frivillig likvidation, särskilt om stämmans beslut gäller omedelbart,
uppkommer frågan om vilken rättsverkan beslutet om frivillig likvidation har om företaget
senare försätts i resolution. Frågan bör utredas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. För Bolagsverkets del är det av vikt att det även klargörs om anmälan om frivillig likvidation ska
avvisas, avslås eller avslutas på annat sätt.
I utredningen har inte förslagits några bestämmelser i aktiebolagslagen, lagen om medlemsbanket, sparbankslagen och lagen om ekonomiska föreningar om vilandeförklaring, hävning av vilandeförklaring eller avvisning av en ansökan om likvidation. Sådana bestämmelser har beträffande en ansökan om konkurs föreslagits av utredningen i 2 kap. 10 b-e §§
konkurslagen. Bolagsverket menar att motsvarande bestämmelser om vilandeförklaring,
hävning av vilandeförklaring och avvisning av en ansökan om likvidation bör införas i aktiebolagslagen, sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och lagen om ekonomiska föreningar.
Enligt 10 kap. 31 § lagen om bank- och finansieringsrörelse, 6 kap. 2 § sparbankslagen och
9 kap. 4 § lagen om medlemsbanker ska Bolagsverket efter ansökan besluta att ett bankaktiebolag, sparbank eller medlemsbank ska gå i likvidation om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig
rörelse. Beslutet ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att
ansökan om likvidation kom in till Bolagsverket. Bolagsverket ställer sig här frågande till
om syftet med resolutionsförfarandet är att en ansökan ska vilandeförklaras även när tillståndet att driva bankrörelse har återkallats. Om undantag från underrättelseskyldigheten i
4 (6)
något fall föreligger bör det anges i förordningarna eller klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
9.1 Kontrolltagande
Resolutionsmyndigheten ska enligt kommitténs förslag överta styrelsens och den verkställande direktörens befogenheter, om inte myndigheten beslutar annat. Enligt kommitténs
förslag bör det främst vara under resolutionens inledande fas som det blir aktuellt att resolutionsmyndigheten träder in och fattar beslut i styrelsens ställe. Därefter bör en ny styrelse
utses av resolutionsmyndigheten. I beslutet ska då anges att resolutionsmyndigheten inte
längre innehar styrelsens befogenheter. Om avsikten är att uppgiften om att resolutionsmyndigheten har övertagit styrelsens och den verkställande direktörens befogenheter ska
registreras, bör det införas en bestämmelse härom i lagen om resolution. Fråga uppkommer
också om den registrerade styrelsen, verkställande direktören och särskilda firmatecknare
ska avregistreras eller kvarstå i registret när resolutionsmyndigheten övertagit styrelsens och
den verkställande direktörens befogenheter.
När resolutionsmyndigheten har utsett en ny styrelse bör det vidare klargöras från vilken
tidpunkt beslutet om att utse en styrelseledamot eller en verkställande direktör har verkan.
Har beslutet verkan från beslutets dag eller från när anmälan inkom till Bolagsverket.
Nämnas kan att enligt aktiebolagslagen inträder en styrelseledamot eller den verkställande
direktörens behörighet när anmälan om registrering kommit in till Bolagsverket och ett
enligt lagen om ekonomiska föreningar har beslut verkan från dagen för beslut.
Av kommitténs förslag framgår att för företag i resolution är det resolutionsmyndigheten
som har rätt att avsätta och ersätta styrelsen samt ändra dess sammansättning. Bolagsverket
menar att det är oklart om utredningen menar att den av resolutionsmyndigheten utsedda
styrelsen och den verkställande direktören ska offentliggöras och registreras hos Bolagsverket. Det bör även här tydliggöras vad som gäller för styrelseledamot och verkställande direktör som vill avgå i förtid. Kan anmälan om eget utträde anmälas för registrering av den
som anmälan berör eller ska ledamoten eller den verkställande direktören entledigas av
resolutionsmyndigheten och myndigheten därefter underrätta Bolagsverket om att personen ska avregistreras?
9.4 Särskild förvaltare
Enligt förslaget får resolutionsmyndigheten utse en särskild förvaltare som får utöva stämmans och styrelsens befogenheter. Tillsättningen av särskild förvaltare ska offentliggöras av
resolutionsmyndigheten. Det framgår inte av förslaget om tillsättningen ska registreras hos
Bolagsverket. Bolagsverket menar att en sådan tillsättning av särskild förvaltare bör registreras hos Bolagsverket och föreslår att bestämmelse om detta tas in i förordning.
13.7.1 Vissa specifika bestämmelser om styrning av ett broinstitut
I förslaget föreslås att resolutionsmyndigheten ska fastställa arbetsordningen för styrelsens
arbete i enlighet med vad som anges i 8 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551).
Bestämmelsen i till 8 kap. 6 § aktiebolagslagen upphörde dock att gälla den 1 augusti 2014
genom lag om ändring (2014:539) ändring i aktiebolagslagen. Bestämmelse om att fastställa
en arbetsordning gäller numera bara för publika bolag, se 8 kap 46 a § aktiebolagslagen.
5 (6)
Hänvisningen i 19 kap. 22 § och 20 kap. 15 § resolutionslagen till 8 kap 6 § aktiebolagslagen
bör därför i stället vara 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen, med tillägg av att bestämmelsen ska
gälla även för privata aktiebolag.
15.3 Skuldnedskrivningsverktygets användningsområden
Resolutionsmyndigheten ska enligt förslaget kunna besluta att en sparbank ska ombildas till
ett aktiebolag. Eftersom ett vanligt aktiebolag inte kan bedriva bankrörelse bör de, enligt
verkets mening, i 22 kap. 4 § första stycket förslaget till lagen om resolution stå bankaktiebolag i stället för aktiebolag. Enligt kommitténs förslag ska bestämmelserna i sparbankslagen om ombildning inte gälla för ombildning under resolution. Bolagsverket anser att det i
den föreslagna bestämmelsen bör tydliggöras att 8 kap. sparbanklagen inte är tillämplig.
Av ombildningsförfarandet i 8 kap. sparbankslagen framgår att sparbanksstämman ska besluta att banken ska upplösas utan likvidation. Efter att tillstånd till ombildning erhållits ska
anmälan om att ombildningen är verkställd sändas in till Bolagsverket. När nyssnämnda
anmälan registrerats är sparbanken upplöst. I den föreslagna bestämmelsen 22 kap. 4 §
andra stycket lagen om resolution anges inte vad som gäller för sparbanken vid ombildning
enligt resolutionslagen. Ska sparbanken upplösas utan likvidation eller krävs ett likvidationsförfarande? Bolagsverket menar att det i bestämmelsen bör klargöras huruvida likvidation av sparbanken krävs eller inte. Om sparbanken ska upplösas utan likvidation bör det
även anges vid vilken tidpunkt sparbanken är upplöst. Vidare bör anges att ett ärende om
ombildning ska registreras.
29.6.2 Formen för ingripande och den tillfällige förvaltarens ställning
Enligt föreslagen bestämmelse i 15 a kap. 1 § tredje stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse, ska en tillfällig förvaltare kunna tillsättas. Ett beslut som innebär att den tillfällige förvaltaren ska träda i styrelsens och den verkställande direktörens ställe ska offentliggöras och registreras hos Bolagsverket.
Fråga uppkommer här om Bolagsverket ska avregistrera den i registret registrerade styrelsen och verkställande direktören när den tillfällige förvaltaren träder in i deras ställe.
Av utredningen framgår att styrelsen och verkställande direktören ska återinträda när den
tillfällige förvaltarens uppdrag upphör under förutsättning att institutet inte ska övergå i
resolution eller likvidation. Bolagsverket bedömer att uttalandet talar för att styrelsen och
verkställande direktören inte behöver avregistreras när en tillfällig förvaltare trätt in i deras
ställe. För det fall Bolagsverket ska avregistrera styrelsen och den verkställande direktören
uppkommer frågan om verket självmant ska registrera in dessa när den tillfällige förvaltaren
uppdrag har upphört. Frågan om avregistrering eller inte bör klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
29.6.5 Tiden för förvaltningen
Bolagsverket anser att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet även bör klargöras om verket
självmant ska avregistrera den tillfällige förvaltaren när tiden för uppdraget löpt ut eller om
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket när den tillfällige förvaltaren ska avregistreras ur registret.
Vidare kan Finansinspektionen närsomhelst entlediga den tillfällige förvaltaren enligt förslaget till 15 a kap. 6 § lagen om bank och finansieringsrörelse. Finansinspektionen ska även
6 (6)
entlediga den tillfällige förvaltaren om denne vill avgå i förtid och visar skäl till det. Av bestämmelsen framgår inte om sådana beslut om entledigande ska offentliggöras och registreras hos Bolagsverket. Det bör enligt verkets mening, på motsvarande sätt som anges i 15 a
kap. 1 § tredje stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse, anges i bestämmelsen att ett
beslut om entledigande av den tillfällige förvaltaren som trätt i styrelsens och den verkställande direktörens ställe ska offentliggöras och registreras hos Bolagsverket.
35.3 Konsekvenser för myndigheter och domstolar
Betänkandet innehåller inte någon utredning om förslagets konsekvenser för Bolagsverket.
Det hade varit önskvärt att effekterna av förslaget för Bolagsverket hade blivit belysta.
Utredningens förslag kommer sannolikt inte att medföra något större antal nya ärenden hos
Bolagsverket. Trots att antalet ärenden förväntas bli ytterst få kommer Bolagsverket att
behöva genomföra vissa systemändringar för att anpassa verkets IT-system till det föreslagna regelverket. Dessutom tillkommer kostnader för utformning av registeruppgifter och
andra bevis om registrering m.m. Vidare måste verkets personal utbildas för att kunna
lämna korrekt information vid förfrågningar.
Sammantaget innebär detta att Bolagsverkets kostnader kommer att öka om utredningens
förslag genomförs. Om beslut om resolution ska registreras hos Bolagsverket uppskattar
verket att kostnaden för att genomföra ändringar i verkets IT-system etc. kommer att
uppgå till minst 500 000 kronor.
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Annika Bränström. I den slutliga handläggningen har deltagit chefsjuristen Peter Källenfors. Föredragande var bolagsjuristerna
Sven-Ove Sjölén och Eva Josefsson.
Annika Bränström
Sven-Ove Sjölén
Eva Josefsson