Bemötandet av diabetespatienter i det mångkulturella samhället

Bemötandet av
diabetespatienter
i det mångkulturella
samhället
Annika Herold
Lundens / Rosengårdens vårdcentral, Malmö
[email protected]
Världen förändras.
. förändras diabetesvården?
Hur
Invandring / utvandring till länder.
Språket / kommunikation
Grupptillhörighet / individtillhörighet
Kosten
Motionen
Rökvanor
Dygnsvanor
Nationella riktlinjerna
för
Diabetesvården
2010.
Diabetesvård och utbildning som
tar hänsyn till kulturell bakgrund.
Diabetesvård till personer från andra kulturer kräver att
vården tar hänsyn till personens egna kulturella
mönster.
Kunskap om olika kulturers särdrag är viktiga för att
kunna anpassa vård och utbildning till personer med olika
kulturell bakgrund.
Anpassning gäller språket (med eller utan tolk) men i hög
grad också utbildning om kost och andra livsstilsfaktorer.
Skriven patientinformation översatt till patientens eget
språk underlättar vård och utbildning.
För patienter för kulturer där familjebanden är särskilt
starka kan familjemedlemmars deltagande i vården
vara en viktig framgångsfaktor.
Rekommendation
I Sverige finns i dag människor från många olika kulturer.
Diabetesutbildning till personer från andra kulturer kräver
hänsynstagande till personens egna kulturella mönster.
Inom diabetesvården är anpassning av kostinformationen
viktig liksom hänsynstagande till eventuella skillnader i
synen på hälsa och sjukdom.
Därför bör diabetesvården erbjuda kulturellt
anpassad utbildning i grupp till personer med
diabetes med annan kulturell bakgrund än den
svenska.
Omvårdnad
Framförallt vid typ 2 diabetes är patientens
levnadsvanor en viktig faktor för behandlingsresultatet.
I omvårdnaden av personer med diabetes är en
helhetsbild av patientens livssituation därför
nödvändig för att diabetesteamet ska kunna stödja
patienten i dennes egenvård.
Det finns också specifika situationer där extra
omvårdnadsåtgärder är viktiga tex. vid psykisk
ohälsa, sviktande egenvård, krisreaktioner vid
diabetesdebut, stress i samband med
livsstilsbehandling, rädsla för hypoglykemier och
ätstörningar.
Vad är Kultur
Kulturen är en gemensam livsform av erfarenheter
värderingar regler och idéer som finns i samhället.
Kulturen är något vi lär oss och delar med till andra.
Kultur kan vara ett samspel mellan människor.
Kulturen är avgörande för en människans språk och
kommunikation, för dennes syn på individualitet,
grupptillhörighet och auktoritet.
Kulturen vi växer upp i påverkar till stor del våra
föreställningar och värderingar.
Ingrid Hanssen, 2008. Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle.
”Anpassa sig och ta seden dit man kommer ”
men det är kanske inte så enkelt…
Det är en vanligt förekommande uppfattning
att man måste anpassa sig och ta seden dit
man kommer. Frågan är dock om det är så
enkelt och självklart som det låter.
Människan är en kulturellt präglad varelse ,
vilket innebära att individen handlar , tänker
och orienterar sig utifrån ett system av
nedärvda, sociala erfarenheter, så kallade
minnen som ”ristats in i människors kroppar.
(Broady, 1990, Sociology epistemology. STh, HLS förlag).
Vad händer när man flyttar från
ett land till ett annat …
Immigration / flytt processen
Nykomlingsfasen
Chock-reaktionsfas Bearbetningsfas
Ett tillstånd av
Allt nytt
förvirring och
spännande man är kulturell
nyfiken
desorientering.
Reaktion med starka
känslor som rädsla,
•
Finner sig
tillrätta
•
Skaffar vänner
•
Inriktar sig på
Längden varierar på
förtvivlan, vrede,
hur långt det är
framtiden
mellan hemlandets
ångestsymtom,
•
Kan förändra
och värdlandets
depressioner och
kultur samt andra
psykosomatiska besvär.
faktorer ex.
boendet.
Ingrid Hanssen, 2008. Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle.
Vårt yttre och inre skal
Kulturella skalet går lättaste att ändra
på:
 Innehåller alla yttre tecken på kulturen som
språk, matvanor, traditioner, klädsel.
Den kulturella kärnan är svårast att
förändra och tar tid.
Nedärvda sociala erfarenheterna.
Innehåller beteenden som är rätt och fel, bra
eller dåligt, dvs regler om hur man ska uppföra
sig för att vara en bra människa och hur man
ska uppföra sig i den egna gruppen.
Ingela Olsson, 2007. Kulturmöten & Kulturkrockar i vården.
Förändring över tid
Första generationen behåller
sin ursprungskultur
Andra generationen ; förändras skalet
Dvs. lär sig svenska språket, äter svensk
mat, kläder
Tredje generationen ; förändras kärnan
De djupare skikten påverkas det är då man tappar sin
ursprungskultur.
Ingela Olsson, 2007. Kulturmöten & Kulturkrockar i vården
Vad händer sen!
Den egna ryggsäcken
Familjetillhörighet
Regler
Beteenden
Traditioner
Utbildning
OBS
Stora individuella
skillnader.
Språk
Grupptillhörighet
Religion
Kost
Matvanor
Dygnsrytm
Vad vi vill
förändra!
Annika Herold
Kommunikation
Riktlinjer för kommunikation där patienten behärskar
det svenska språket något.
Tala långsamt var inställd på att samtalet tar dubbelt så lång
tid som normalt vid person som förstår svenska.
Använd enkelt språk, obs inte barnspråk.
Tala tydligt och klart formulera enkla meningar med
subjekt följt av predikat. Undvik tekniska termer.
Instruktionsmaterial ska visas i samma ordningsföljd
som de saker patienten ska göra.
Räkna inte med att du blivit förstådd. Be gärna patienten
återberätta samtalet med egna ord.
(Tripp- Reimer)
Använd Individuell skriftlig överenskommelse, bildmaterial.
(A Herold)
 Vi är nog dåliga lyssnare ibland och detta är ingen
fördel i kommunikationen med patienter från andra
delar av världen.
 Ibland är vi ivriga att få hjälpa till att vi fyller i ord
och fullbordar meningar där patienten stakar sig eller
kämpar med att göra sig förstådd något som
passiviserar ännu mer.
Att arbeta med hjälp av tolk ?
Inga barn eller anhöriga ( sekretess och barn kan bli skrämda )
Vänd dig alltid till patienten tolken är bara en förmedlande länk.
Observera patientens kroppsspråk.
Låt patienten upprepa budskapet
Vid allt för långa samtal avbryt och fråga vad de pratar om.
Tolksamtal tar tid (45 minuter)
Beställ en tolk tex till en förmiddag, boka patienter från
samma språkgrupp.
Beställ en tolk på 1,5 timme ta alla vikt patienter bara upp
på vågen kort diskussion därefter - en gång var annan
vecka.
Väntrumstolk.
Tolk
Skicka med information skriftlig
Visa med bilder
Insulinpennan
Affärsgrupp
Gruppbesök/
stödperson
Fel
Otillfredsställande
Byt ut, gör något åt detta
Varken bra
eller dåligt
Är gränsvärde
Fundera!
Rätt
Bra
Fortsätt så här
Förenklad dygnsprofil
Fastande
6-8 mmol/l
Före lunch Före
6-8 mmol/l middagen
Innan
sänggående
6-8 mmol/l Under 9
06.00-10.00 12.00-15.00 17.00-20.00 mmol/l
Mån 1
12,7
9,7
8,3
12,1
Mån 2
8,9
7,5
8,2
7,9
Motion
Motion
Motion
Röd markering är även under 3,5 mmol/l
Kostens sammansättning
Portionens storlek
Dryck
Gaffel / kniv /sked / pinnar/
fingrar
Tallrik eller inte
Dygnsrytm
Grupptryck (ex Ramadan)
Vad ska man tänka på vid kost informationen
Patienten äter troligen samma mat som hon är van vid tidigare.
Har samma tider att äta på som i hemlandet.
Berätta att du kan något om patientens hemland och dess kost men be
patienten fylla i dina kunskapsluckor.
Socker är det första som bör tas bort, kan söta med frukt.
Andra som tas bort är melass socker samt honung.
Ibland handlar det om att förbjuda.
Juicer går att pressa själv rekommendera ej aldrig färdigköpt.
Kan ingå i en affärsgrupp.
Kostgrupp- dietist (utmana varandra att äta rätt).
Mellanöstern
Lite vagt får mellanöstern ofta beteckna ett område utan
bestämda landsgränser i den allra västligaste delen av
Asien. Många av ingredienserna som diskuteras lagas också
i Turkiet och andra länder av Balkan.
Mellanösterns skafferi
Gröna rätter - Mellanöstern
Mellanösternsskafferi kan beskrivas som vegetarianens
paradis.
Gröna rätter är vegetariska pärlor. Som basvara används
linser, bönor och bulgur får sällskap med fårost, fikon och
mynta.
Många av grönsakerna –
vitkålsblad, vinblad, paprika, zucchini och tomat
används som behållare och fylls med olika godsaker innan
de hamnar i ugnen.
Kött: allt kött utom griskött.
Bulgur är en matvara som härstammar från
mellanöstern och består av durumvete som förkokats,
torkats och krossats. Bulgur liknar couscous men i
bulgur bevaras en större del av vetekornen, vilket gör
bulgur mer närings- och fiberrikt.
Couscous tillverkas normalt av durumvete som
blandas med vatten och formas till små korn. Kornen
blandas med mjöl för att de inte ska klumpa ihop sig.
Efter det torkas kornen och överblivet mjöl silas bort. De
korn som inte är tillräckligt stora fuktas med vatten igen
och blandas med mannagryn.
Ris
Frukt - Bakverk- Dessert
Mellanöstern
Den hälsosamma kost hållningen avslutas med söt och
saftig frukt som druvor och melon.
Nötter av alla de slag används rikligt till bakverken och
desserterna. Valnötter, mandlar och pistaschnötter tillhör
de vanligare sorterna.
Den som är sugen på riktigt sött kan äta baklava en
filodegsbakelse fyllda med pistage och valnötter indränkta
i socker och honungslag.
Somaliska köket
 Det viktigast målet är frukosten som inleds med te
sen intas gröt med mycket smör och socker. I visa
delar av landet är bröd populärt.
 Lunchen är detaljerad och består av ris oftast
basmati ris, som serveras till kött eller fisk kryddas
med kanel, kummin, kardemumma, kryddnejlika och
kryddsalvia.
 Kvällsmaten serveras sent efter kl 20.00 här används bönor
med smör och socker som basvara en hel del bröd och
somalisk gele.
 Mellanmål intas i form av olika frukter.
 Obs! ordet frukt och grönsak blandas ofta ihop här är bilder
viktiga.
Tidpunkt för kostintag
 Oftast inte frukost Undantag Somalia och Libanon.
 Första målet vid 13 tiden
 Frukt mellan första målet och kvällsmålet
 Kvällsmålet börjar intas vid 21-23 tiden och håller på
länge
Kost från forna Jugoslavien
Karta över forna Jugoslavien
Karta över ex-Jugoslavien (gränserna gällande 1945–1991)
1.Bosnien - Hercegovina
2. Kroatien
4. Montenegro
5. Serbien
Serbien omfattar även:
5a. provinsen Kosovo
5b. provinsen Vojvodina
6. Slovenien
Tre måltider, intas inte allt
för sent
Bröd, all
sorts kött
djurfett ,inte
mycket
färska
grönsaker,
inlagda
grönsaker
Fisk, mycket
grönsaker, pajer,
mycket bröd, all
sorts kött
Grillat kött,
ej all sorts,
mycket
grönsaker
även
inlagda
pajer med
fyllning, feta
ostar
Spanien
Medelhavskost.
Varierade måltider med en hel del grönsaker.
Potatis, ris.
Fisk, skaldjur, kött
Olivolja
Grovt bröd
Frukt
Rödvin
Frukost lätt kaffe med kex el smörgås.
Mellanmål
Lunch 13-15 utdragen måltid lagad mat .
Kvällsmat 21-23 lätt måltid med grönsaker.
Tallriksmodell eller??
En hand med ris, potatis eller
pasta
En hand med kött fisk eller
ägg
Två händer med grönsaker.
Fingertjocklek för att visa bredden
på maten
Dag 1
Frukost /
motion
07.00-12.00
Lunch
/motion
12.00-1600
Middag/
motion
16.00-19.00
Kväll-natt/
motion
19.00-07.00
Juice 2 glas
ris, kött , lite
grönsak, vitt
bröd
Vatten
Frukt, banan
Promenad
1.30 min
Lagad mat stor
portion 20.00 23.00 bröd,
joghurt, gryta ris
Blodsocker
Innan
mat
14,2
10,6
12,7
9,6
Dag 2
Kaffe
Ris, kyckling,
vitt bröd
vatten
Frukt 2 st
apelsin
äpple
Promenad 30
min
Lagad mat
klockan 20.30
mindre klockan
23
8,9
9,0
9,2
Promenad 30
min
Blodsocker
Innan
13,3
RÖKNING
Vattenpipa
Cigaretter
Snus
Pipa
Vattenpipa
 Lika farlig som cigaretter, lika mycket koloxid, tjära och
tungmetaller som i cigaretter.
 Syrien, Libanon, Saudiarabien, Egypten, Kuwait, Iran,
Turkiet,
Indien, Pakistan, Bangladesh delar av Kina.
 Mer socialt kallas inte röka (Fråga inte! ”röker du” utan
specificera).
 Mer accepterat att kvinnor röker vattenpipa än cigaretter
 Undersökningar har visat att det finns samband med
försämrad.
lungkapacitet andra problem i luftvägarna och cancer.
 Koncentration av nikotin är större än röken
från industritillverkade cigaretter.
Foten
Skor
Strumpor
Egenvård
Fotspecialist
Var observant på ordinationen
Många invandrar patienter förändrar själva
mönstret för tablett / insulin behandlingen.
Slutar ta medicinen / minskar eller ökar dosen
Byter ut medicinen till något från hemlandet
Ersätter medicinen mot hälsokost – drycker ex te –
honung
Viktigt att fråga hur man tar medicinen samt ta
med medicinen till besöket.
Motion
 Almakhzoomys 2005 kom fram till att det var svårt att följa läkares
råd om motion då de inte utövade någon i hemlandet, men att de
kunde utföra promenad i samband med att de utförde olika ärendet.
 Personer från Bangladesh upplever att motion är främmande då de
inte har begreppet i sitt språk. De upplever också att det finns flera
hinder att promenera, avsaknad av hiss, saknad av park. De anser att
en bön är tillräckligt fungerande och värdig form av motion.
(Greenhalgh 1998).
 Att får rådet att motionera kan för många invandrar patienter med
diabetes upplevas annorlunda än de råd man fått i sitt hemland. För
många så är motion något som de inte utför normalt . (Chesla; Shun
2005, Fagerli et al 2005, Hjälm 2003)
Motion
Klimatet upplevs som ett hinder för att utföra motion.
Då går man omkring i bostaden istället. Somalisk,
pakistanska patienter (Fagerli, 2005).
Arabiska kvinnor upplever hinder för att motionera på
grund av smärta. (Arabiska patienter),(Hjälm 2003).
Kinesiska patienter förstår att motion är bra för att
sänka blodsockret och gå ner i vikt, men de tror på att allt
för ansträngande aktivitet snarare försämrar hälsan. De
upplever regn och dimma som hinder för att gå ut och
röra på sig. (Chesla, Shun, 2005).
 Använd alltid specificering för vad patienterna ska utföra,
promenad, gå i källaren, cykla, tid för utövandet viktigt. (inte alla
som kan klockan)
 Motionscykel dyrt (blocket)
 Sjukgymnast (kostar pengar)
Grupp besök .
 Promenad grupp / 5 dgr / 30 min / sjukgymnast
 Steg mätargrupp / 2 personer
 Affärsgrupp / 5-8 personer
 Kostgrupp / 10-15 personer
 Egenvårdsgrupp
 Insulingrupp
 Blodsocker mätargrupp / 5 personer
 Låt gärna maken följa med.
Religion
 Olika religioner ex, kristendom, judendom, islam, hinduism
buddhism m.m.
 Islam är den dominerade religionen i Nordafrika, Mellanöstern
och Indonesien.
 Islams två huvudinriktningar är sunni 90% och shia 10%.
 Patienterna tar religionen på största allvar och hänvisar ofta till
koranen när de argumenterar för sin uppfattning.
TIPS.
 Köp gärna Koranen ha den på bokhyllan referera gärna till den.
 Ta kontakt med Imamen ta reda på vad som gäller, berätta för
patienten att du har pratat med imamen.
Islam – ramadan - diabetes
43% muslimer med Typ 1 diabetes och 79% med
typ 2 diabetes fastar under ramadan.
Den nionde månaden i islamska månåret är
ramadan (fastemånaden). Inträffar 10-12 dagar
tidigare nästkommande år. Är en viktig högtid
närmast jämförbart med julen för kristna.
EPIDIAR Studien.
Fastan börjar från gryningen (Suhur)
och slutar efter solnedgången (Liftar) Pågår under en
period mellan 28-30 dagar.
Den kan pågå mer än 20 timmar under den ljusa
årstiden och några få timmar under vintern.
Ramadan fastan är obligatorisk vilket innebär att
friska vuxna muslimer helt avstår från mat, dryck,
läkemedel, rökning och könsumgänge under dygnets
ljusa timmar.
2012 07 20
2013 07 09
2014 06 28
Börjar med mat som snabbt höjer blodsockret. (bakelser,
sötsaker, fett, honung, nötter , dadlar, fikon…)
Populärt med energidrycker och coca-cola
Äter ganska fet mat, grönsaker, olja, oliver, ost.
Äter stora mängder mat vid ett par tillfällen under natten.

Kvinnor som är gravida

Kvinnor som ammar (ta igen fastan eller ge mat till en
fattig person varje dag)

Sjuka, kroniskt sjuka, obotligt sjuka (deras tillstånd
försämras om de fastar).

Menstruerande kvinnor (tar igen fastan)

Gamla människor

Barn som ej uppnått pubertets åldern

Resande (tar igen fastan)

Mentalt sjuka personer
Får fasta
 Personer med kostbehandlad diabetes får fasta.
Avrådes att fasta
 Personer med typ 1+2 diabetes
 Personer som står på fler dos regim
 Gamla multipel sjuka oavsett diabetesbehandling
 Dys reglerade oavsett behandling
 Diabetiker med komplikationer
 Gravida
(Hanssen)
 Hypoglykemi (kvällstid)
 Intag av allt för mycket kolhydrater kvällstid är en risk,
sämre kostvanor har observerats under ramadan.
 Hyperglykemi (morgonen)
 Diabetes ketoacidos
 Mindre motion på grund av trötthetskänsla eller rädsla
för hypoglukemi.
 Trombos
Kobissy, Benjali
Rekommendationer
Drick tillräckligt med vatten i gryningen, för att undvika
uttorkning.
Ät tillräckligt med grönsaker till måltiden avsluta måltiden med
frukt.
Undvik intag av hög sockerhalt genom livsmedel godis eller andra
former.
Undvik kryddstark mat (ökar surhetsgraden i magen, risk för
magsår)
Undvik koffeindrycker (vätskedrivande) minska redan innan
ramadan börjar.
Undvik rökning av cigaretter kan påverkar upptagen av
mineraler vitaminer.
Undvik kraftigt fysisk aktivitet.
Bryta fastan vid <3 och >15 mmol/l.
Referens: Islamic-world.net/sister/h22.htm / Glans
 Almakhzoomy, I.K (2005) Cultural understanding and experiences in
managing diabetes of women from an arab immigrant community in Iowa: a
focosed ethongraphic study. University of Iowa.
 B.Benjali, N Mounib et al. (2006) Diabetes and Ramadan: Review of the
litteratur.
 Chesla, C & Chung, K. 2005. Accomodating ype 2 diabetes in the chinese
American family. Qualitative health Reserch, 16(2), 240-255.
 Greenhalgh 1998, Health beliefs and folk model of diabetes in brittich
banlgladesis:a qualitative study. Brittish medical jounal march 28 p.978-983
 Results of the Epidemiology of Diabetes and Ramadan 1422/2001 (EPIDIAR)
study. Salti, Benard, Detournay, Blachi-Biscay,Brigand, Voinet, Jabbar.
 Fossum, B. 2007. Kommunikation, samtal och bemötande i vården
studentlitteratur
 Berg. L& Danielsson E. 2007. Patientes and nurses experience of the caring
relationship in hospital: an aware striving for trust. Skandinavien journal of
caring Sciences. 21(4) 500-506.
 (Bhugra 2004, migration and mental health. Acta Psychiatri
Scand, 109, 234-258)
Ingrid Hanssen, 2008. Omvårdnad i ett
mångkulturellt samhälle. Studentlitteratur.
Ingela Olsson, 2007. Kulturmöten&Kulturkrockar i
vården. Moris förlag.
Tripp-Reimer, 1989, Cross-cultural persepctive on
patient teaching. Nursing clinics of North America,
vol 24 No 3 Sept s 613-619.

.
http://sv.wikpopedia.org/Swiki/Somaliska_k%%C3%B6ket
tack