Bemötandet av diabetespatienter i det mångkulturella samhället Annika Herold Lundens / Rosengårdens vårdcentral, Malmö [email protected] Världen förändras. . förändras diabetesvården? Hur Invandring / utvandring till länder. Språket / kommunikation Grupptillhörighet / individtillhörighet Kosten Motionen Rökvanor Dygnsvanor Nationella riktlinjerna för Diabetesvården 2010. Diabetesvård och utbildning som tar hänsyn till kulturell bakgrund. Diabetesvård till personer från andra kulturer kräver att vården tar hänsyn till personens egna kulturella mönster. Kunskap om olika kulturers särdrag är viktiga för att kunna anpassa vård och utbildning till personer med olika kulturell bakgrund. Anpassning gäller språket (med eller utan tolk) men i hög grad också utbildning om kost och andra livsstilsfaktorer. Skriven patientinformation översatt till patientens eget språk underlättar vård och utbildning. För patienter för kulturer där familjebanden är särskilt starka kan familjemedlemmars deltagande i vården vara en viktig framgångsfaktor. Rekommendation I Sverige finns i dag människor från många olika kulturer. Diabetesutbildning till personer från andra kulturer kräver hänsynstagande till personens egna kulturella mönster. Inom diabetesvården är anpassning av kostinformationen viktig liksom hänsynstagande till eventuella skillnader i synen på hälsa och sjukdom. Därför bör diabetesvården erbjuda kulturellt anpassad utbildning i grupp till personer med diabetes med annan kulturell bakgrund än den svenska. Omvårdnad Framförallt vid typ 2 diabetes är patientens levnadsvanor en viktig faktor för behandlingsresultatet. I omvårdnaden av personer med diabetes är en helhetsbild av patientens livssituation därför nödvändig för att diabetesteamet ska kunna stödja patienten i dennes egenvård. Det finns också specifika situationer där extra omvårdnadsåtgärder är viktiga tex. vid psykisk ohälsa, sviktande egenvård, krisreaktioner vid diabetesdebut, stress i samband med livsstilsbehandling, rädsla för hypoglykemier och ätstörningar. Vad är Kultur Kulturen är en gemensam livsform av erfarenheter värderingar regler och idéer som finns i samhället. Kulturen är något vi lär oss och delar med till andra. Kultur kan vara ett samspel mellan människor. Kulturen är avgörande för en människans språk och kommunikation, för dennes syn på individualitet, grupptillhörighet och auktoritet. Kulturen vi växer upp i påverkar till stor del våra föreställningar och värderingar. Ingrid Hanssen, 2008. Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. ”Anpassa sig och ta seden dit man kommer ” men det är kanske inte så enkelt… Det är en vanligt förekommande uppfattning att man måste anpassa sig och ta seden dit man kommer. Frågan är dock om det är så enkelt och självklart som det låter. Människan är en kulturellt präglad varelse , vilket innebära att individen handlar , tänker och orienterar sig utifrån ett system av nedärvda, sociala erfarenheter, så kallade minnen som ”ristats in i människors kroppar. (Broady, 1990, Sociology epistemology. STh, HLS förlag). Vad händer när man flyttar från ett land till ett annat … Immigration / flytt processen Nykomlingsfasen Chock-reaktionsfas Bearbetningsfas Ett tillstånd av Allt nytt förvirring och spännande man är kulturell nyfiken desorientering. Reaktion med starka känslor som rädsla, • Finner sig tillrätta • Skaffar vänner • Inriktar sig på Längden varierar på förtvivlan, vrede, hur långt det är framtiden mellan hemlandets ångestsymtom, • Kan förändra och värdlandets depressioner och kultur samt andra psykosomatiska besvär. faktorer ex. boendet. Ingrid Hanssen, 2008. Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Vårt yttre och inre skal Kulturella skalet går lättaste att ändra på: Innehåller alla yttre tecken på kulturen som språk, matvanor, traditioner, klädsel. Den kulturella kärnan är svårast att förändra och tar tid. Nedärvda sociala erfarenheterna. Innehåller beteenden som är rätt och fel, bra eller dåligt, dvs regler om hur man ska uppföra sig för att vara en bra människa och hur man ska uppföra sig i den egna gruppen. Ingela Olsson, 2007. Kulturmöten & Kulturkrockar i vården. Förändring över tid Första generationen behåller sin ursprungskultur Andra generationen ; förändras skalet Dvs. lär sig svenska språket, äter svensk mat, kläder Tredje generationen ; förändras kärnan De djupare skikten påverkas det är då man tappar sin ursprungskultur. Ingela Olsson, 2007. Kulturmöten & Kulturkrockar i vården Vad händer sen! Den egna ryggsäcken Familjetillhörighet Regler Beteenden Traditioner Utbildning OBS Stora individuella skillnader. Språk Grupptillhörighet Religion Kost Matvanor Dygnsrytm Vad vi vill förändra! Annika Herold Kommunikation Riktlinjer för kommunikation där patienten behärskar det svenska språket något. Tala långsamt var inställd på att samtalet tar dubbelt så lång tid som normalt vid person som förstår svenska. Använd enkelt språk, obs inte barnspråk. Tala tydligt och klart formulera enkla meningar med subjekt följt av predikat. Undvik tekniska termer. Instruktionsmaterial ska visas i samma ordningsföljd som de saker patienten ska göra. Räkna inte med att du blivit förstådd. Be gärna patienten återberätta samtalet med egna ord. (Tripp- Reimer) Använd Individuell skriftlig överenskommelse, bildmaterial. (A Herold) Vi är nog dåliga lyssnare ibland och detta är ingen fördel i kommunikationen med patienter från andra delar av världen. Ibland är vi ivriga att få hjälpa till att vi fyller i ord och fullbordar meningar där patienten stakar sig eller kämpar med att göra sig förstådd något som passiviserar ännu mer. Att arbeta med hjälp av tolk ? Inga barn eller anhöriga ( sekretess och barn kan bli skrämda ) Vänd dig alltid till patienten tolken är bara en förmedlande länk. Observera patientens kroppsspråk. Låt patienten upprepa budskapet Vid allt för långa samtal avbryt och fråga vad de pratar om. Tolksamtal tar tid (45 minuter) Beställ en tolk tex till en förmiddag, boka patienter från samma språkgrupp. Beställ en tolk på 1,5 timme ta alla vikt patienter bara upp på vågen kort diskussion därefter - en gång var annan vecka. Väntrumstolk. Tolk Skicka med information skriftlig Visa med bilder Insulinpennan Affärsgrupp Gruppbesök/ stödperson Fel Otillfredsställande Byt ut, gör något åt detta Varken bra eller dåligt Är gränsvärde Fundera! Rätt Bra Fortsätt så här Förenklad dygnsprofil Fastande 6-8 mmol/l Före lunch Före 6-8 mmol/l middagen Innan sänggående 6-8 mmol/l Under 9 06.00-10.00 12.00-15.00 17.00-20.00 mmol/l Mån 1 12,7 9,7 8,3 12,1 Mån 2 8,9 7,5 8,2 7,9 Motion Motion Motion Röd markering är även under 3,5 mmol/l Kostens sammansättning Portionens storlek Dryck Gaffel / kniv /sked / pinnar/ fingrar Tallrik eller inte Dygnsrytm Grupptryck (ex Ramadan) Vad ska man tänka på vid kost informationen Patienten äter troligen samma mat som hon är van vid tidigare. Har samma tider att äta på som i hemlandet. Berätta att du kan något om patientens hemland och dess kost men be patienten fylla i dina kunskapsluckor. Socker är det första som bör tas bort, kan söta med frukt. Andra som tas bort är melass socker samt honung. Ibland handlar det om att förbjuda. Juicer går att pressa själv rekommendera ej aldrig färdigköpt. Kan ingå i en affärsgrupp. Kostgrupp- dietist (utmana varandra att äta rätt). Mellanöstern Lite vagt får mellanöstern ofta beteckna ett område utan bestämda landsgränser i den allra västligaste delen av Asien. Många av ingredienserna som diskuteras lagas också i Turkiet och andra länder av Balkan. Mellanösterns skafferi Gröna rätter - Mellanöstern Mellanösternsskafferi kan beskrivas som vegetarianens paradis. Gröna rätter är vegetariska pärlor. Som basvara används linser, bönor och bulgur får sällskap med fårost, fikon och mynta. Många av grönsakerna – vitkålsblad, vinblad, paprika, zucchini och tomat används som behållare och fylls med olika godsaker innan de hamnar i ugnen. Kött: allt kött utom griskött. Bulgur är en matvara som härstammar från mellanöstern och består av durumvete som förkokats, torkats och krossats. Bulgur liknar couscous men i bulgur bevaras en större del av vetekornen, vilket gör bulgur mer närings- och fiberrikt. Couscous tillverkas normalt av durumvete som blandas med vatten och formas till små korn. Kornen blandas med mjöl för att de inte ska klumpa ihop sig. Efter det torkas kornen och överblivet mjöl silas bort. De korn som inte är tillräckligt stora fuktas med vatten igen och blandas med mannagryn. Ris Frukt - Bakverk- Dessert Mellanöstern Den hälsosamma kost hållningen avslutas med söt och saftig frukt som druvor och melon. Nötter av alla de slag används rikligt till bakverken och desserterna. Valnötter, mandlar och pistaschnötter tillhör de vanligare sorterna. Den som är sugen på riktigt sött kan äta baklava en filodegsbakelse fyllda med pistage och valnötter indränkta i socker och honungslag. Somaliska köket Det viktigast målet är frukosten som inleds med te sen intas gröt med mycket smör och socker. I visa delar av landet är bröd populärt. Lunchen är detaljerad och består av ris oftast basmati ris, som serveras till kött eller fisk kryddas med kanel, kummin, kardemumma, kryddnejlika och kryddsalvia. Kvällsmaten serveras sent efter kl 20.00 här används bönor med smör och socker som basvara en hel del bröd och somalisk gele. Mellanmål intas i form av olika frukter. Obs! ordet frukt och grönsak blandas ofta ihop här är bilder viktiga. Tidpunkt för kostintag Oftast inte frukost Undantag Somalia och Libanon. Första målet vid 13 tiden Frukt mellan första målet och kvällsmålet Kvällsmålet börjar intas vid 21-23 tiden och håller på länge Kost från forna Jugoslavien Karta över forna Jugoslavien Karta över ex-Jugoslavien (gränserna gällande 1945–1991) 1.Bosnien - Hercegovina 2. Kroatien 4. Montenegro 5. Serbien Serbien omfattar även: 5a. provinsen Kosovo 5b. provinsen Vojvodina 6. Slovenien Tre måltider, intas inte allt för sent Bröd, all sorts kött djurfett ,inte mycket färska grönsaker, inlagda grönsaker Fisk, mycket grönsaker, pajer, mycket bröd, all sorts kött Grillat kött, ej all sorts, mycket grönsaker även inlagda pajer med fyllning, feta ostar Spanien Medelhavskost. Varierade måltider med en hel del grönsaker. Potatis, ris. Fisk, skaldjur, kött Olivolja Grovt bröd Frukt Rödvin Frukost lätt kaffe med kex el smörgås. Mellanmål Lunch 13-15 utdragen måltid lagad mat . Kvällsmat 21-23 lätt måltid med grönsaker. Tallriksmodell eller?? En hand med ris, potatis eller pasta En hand med kött fisk eller ägg Två händer med grönsaker. Fingertjocklek för att visa bredden på maten Dag 1 Frukost / motion 07.00-12.00 Lunch /motion 12.00-1600 Middag/ motion 16.00-19.00 Kväll-natt/ motion 19.00-07.00 Juice 2 glas ris, kött , lite grönsak, vitt bröd Vatten Frukt, banan Promenad 1.30 min Lagad mat stor portion 20.00 23.00 bröd, joghurt, gryta ris Blodsocker Innan mat 14,2 10,6 12,7 9,6 Dag 2 Kaffe Ris, kyckling, vitt bröd vatten Frukt 2 st apelsin äpple Promenad 30 min Lagad mat klockan 20.30 mindre klockan 23 8,9 9,0 9,2 Promenad 30 min Blodsocker Innan 13,3 RÖKNING Vattenpipa Cigaretter Snus Pipa Vattenpipa Lika farlig som cigaretter, lika mycket koloxid, tjära och tungmetaller som i cigaretter. Syrien, Libanon, Saudiarabien, Egypten, Kuwait, Iran, Turkiet, Indien, Pakistan, Bangladesh delar av Kina. Mer socialt kallas inte röka (Fråga inte! ”röker du” utan specificera). Mer accepterat att kvinnor röker vattenpipa än cigaretter Undersökningar har visat att det finns samband med försämrad. lungkapacitet andra problem i luftvägarna och cancer. Koncentration av nikotin är större än röken från industritillverkade cigaretter. Foten Skor Strumpor Egenvård Fotspecialist Var observant på ordinationen Många invandrar patienter förändrar själva mönstret för tablett / insulin behandlingen. Slutar ta medicinen / minskar eller ökar dosen Byter ut medicinen till något från hemlandet Ersätter medicinen mot hälsokost – drycker ex te – honung Viktigt att fråga hur man tar medicinen samt ta med medicinen till besöket. Motion Almakhzoomys 2005 kom fram till att det var svårt att följa läkares råd om motion då de inte utövade någon i hemlandet, men att de kunde utföra promenad i samband med att de utförde olika ärendet. Personer från Bangladesh upplever att motion är främmande då de inte har begreppet i sitt språk. De upplever också att det finns flera hinder att promenera, avsaknad av hiss, saknad av park. De anser att en bön är tillräckligt fungerande och värdig form av motion. (Greenhalgh 1998). Att får rådet att motionera kan för många invandrar patienter med diabetes upplevas annorlunda än de råd man fått i sitt hemland. För många så är motion något som de inte utför normalt . (Chesla; Shun 2005, Fagerli et al 2005, Hjälm 2003) Motion Klimatet upplevs som ett hinder för att utföra motion. Då går man omkring i bostaden istället. Somalisk, pakistanska patienter (Fagerli, 2005). Arabiska kvinnor upplever hinder för att motionera på grund av smärta. (Arabiska patienter),(Hjälm 2003). Kinesiska patienter förstår att motion är bra för att sänka blodsockret och gå ner i vikt, men de tror på att allt för ansträngande aktivitet snarare försämrar hälsan. De upplever regn och dimma som hinder för att gå ut och röra på sig. (Chesla, Shun, 2005). Använd alltid specificering för vad patienterna ska utföra, promenad, gå i källaren, cykla, tid för utövandet viktigt. (inte alla som kan klockan) Motionscykel dyrt (blocket) Sjukgymnast (kostar pengar) Grupp besök . Promenad grupp / 5 dgr / 30 min / sjukgymnast Steg mätargrupp / 2 personer Affärsgrupp / 5-8 personer Kostgrupp / 10-15 personer Egenvårdsgrupp Insulingrupp Blodsocker mätargrupp / 5 personer Låt gärna maken följa med. Religion Olika religioner ex, kristendom, judendom, islam, hinduism buddhism m.m. Islam är den dominerade religionen i Nordafrika, Mellanöstern och Indonesien. Islams två huvudinriktningar är sunni 90% och shia 10%. Patienterna tar religionen på största allvar och hänvisar ofta till koranen när de argumenterar för sin uppfattning. TIPS. Köp gärna Koranen ha den på bokhyllan referera gärna till den. Ta kontakt med Imamen ta reda på vad som gäller, berätta för patienten att du har pratat med imamen. Islam – ramadan - diabetes 43% muslimer med Typ 1 diabetes och 79% med typ 2 diabetes fastar under ramadan. Den nionde månaden i islamska månåret är ramadan (fastemånaden). Inträffar 10-12 dagar tidigare nästkommande år. Är en viktig högtid närmast jämförbart med julen för kristna. EPIDIAR Studien. Fastan börjar från gryningen (Suhur) och slutar efter solnedgången (Liftar) Pågår under en period mellan 28-30 dagar. Den kan pågå mer än 20 timmar under den ljusa årstiden och några få timmar under vintern. Ramadan fastan är obligatorisk vilket innebär att friska vuxna muslimer helt avstår från mat, dryck, läkemedel, rökning och könsumgänge under dygnets ljusa timmar. 2012 07 20 2013 07 09 2014 06 28 Börjar med mat som snabbt höjer blodsockret. (bakelser, sötsaker, fett, honung, nötter , dadlar, fikon…) Populärt med energidrycker och coca-cola Äter ganska fet mat, grönsaker, olja, oliver, ost. Äter stora mängder mat vid ett par tillfällen under natten. Kvinnor som är gravida Kvinnor som ammar (ta igen fastan eller ge mat till en fattig person varje dag) Sjuka, kroniskt sjuka, obotligt sjuka (deras tillstånd försämras om de fastar). Menstruerande kvinnor (tar igen fastan) Gamla människor Barn som ej uppnått pubertets åldern Resande (tar igen fastan) Mentalt sjuka personer Får fasta Personer med kostbehandlad diabetes får fasta. Avrådes att fasta Personer med typ 1+2 diabetes Personer som står på fler dos regim Gamla multipel sjuka oavsett diabetesbehandling Dys reglerade oavsett behandling Diabetiker med komplikationer Gravida (Hanssen) Hypoglykemi (kvällstid) Intag av allt för mycket kolhydrater kvällstid är en risk, sämre kostvanor har observerats under ramadan. Hyperglykemi (morgonen) Diabetes ketoacidos Mindre motion på grund av trötthetskänsla eller rädsla för hypoglukemi. Trombos Kobissy, Benjali Rekommendationer Drick tillräckligt med vatten i gryningen, för att undvika uttorkning. Ät tillräckligt med grönsaker till måltiden avsluta måltiden med frukt. Undvik intag av hög sockerhalt genom livsmedel godis eller andra former. Undvik kryddstark mat (ökar surhetsgraden i magen, risk för magsår) Undvik koffeindrycker (vätskedrivande) minska redan innan ramadan börjar. Undvik rökning av cigaretter kan påverkar upptagen av mineraler vitaminer. Undvik kraftigt fysisk aktivitet. Bryta fastan vid <3 och >15 mmol/l. Referens: Islamic-world.net/sister/h22.htm / Glans Almakhzoomy, I.K (2005) Cultural understanding and experiences in managing diabetes of women from an arab immigrant community in Iowa: a focosed ethongraphic study. University of Iowa. B.Benjali, N Mounib et al. (2006) Diabetes and Ramadan: Review of the litteratur. Chesla, C & Chung, K. 2005. Accomodating ype 2 diabetes in the chinese American family. Qualitative health Reserch, 16(2), 240-255. Greenhalgh 1998, Health beliefs and folk model of diabetes in brittich banlgladesis:a qualitative study. Brittish medical jounal march 28 p.978-983 Results of the Epidemiology of Diabetes and Ramadan 1422/2001 (EPIDIAR) study. Salti, Benard, Detournay, Blachi-Biscay,Brigand, Voinet, Jabbar. Fossum, B. 2007. Kommunikation, samtal och bemötande i vården studentlitteratur Berg. L& Danielsson E. 2007. Patientes and nurses experience of the caring relationship in hospital: an aware striving for trust. Skandinavien journal of caring Sciences. 21(4) 500-506. (Bhugra 2004, migration and mental health. Acta Psychiatri Scand, 109, 234-258) Ingrid Hanssen, 2008. Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Studentlitteratur. Ingela Olsson, 2007. Kulturmöten&Kulturkrockar i vården. Moris förlag. Tripp-Reimer, 1989, Cross-cultural persepctive on patient teaching. Nursing clinics of North America, vol 24 No 3 Sept s 613-619. . http://sv.wikpopedia.org/Swiki/Somaliska_k%%C3%B6ket tack