Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati
Att bidra till att stärka demokratin i det svenska samhälle är en
central uppgift för folkbildningen. I Röster om folkbildning
och demokrati får vi ta del av ett antal demokratiprojekt som
pågår i folkhögskolor och studieförbund. Vi möter även några företrädare för folkbildningen som ger sin syn på de utmaningar
som folkbildningen står inför när det gäller att utveckla demokratin – såväl inom folkhögskolor och studieförbund som i samhället i stort.
Rapporten ingår som en del i Folkbildningsrådets nationella
projekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna.
Folkbildningsrådet
fbr Folkbildningsrådet
Folkbildningsrådet utvärderar
No 3
2001
Röster om folkbildning
och demokrati
E n r a p p o r t f r å n p ro j e k t e t
Fo l k b i l d i n ge n o c h d e d e m o k r a t i s k a
utmaningarna
Röster om folkbildning
och demokrati
En rapport från projektet Folkbildningen
och de demokratiska utmaningarna
Röster om folkbildning och demokrati
1
Röster om folkbildning och demokrati
En rapport från projektet Folkbildningen
och de demokratiska utmaningarna
Folkbildningsrådet
Box 730
101 34 Stockholm
Tel: 08-412 48 00
Fax: 08-21 88 26
E-post: [email protected]
Internet: www.folkbildning.se
Grafisk form: Thomas Östlund Produktion AB
Omslag: Gunnar Falk
Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm
Stockholm, december 2001
ISBN: 91-88692-205
2
Röster om folkbildning och demokrati
Röster om folkbildning
och demokrati
En rapport från projektet Folkbildningen
och de demokratiska utmaningarna
F O L K B I L D N I N G S R Å D ET
Röster om folkbildning och demokrati
3
4
Röster om folkbildning och demokrati
Förord
Demokratin är ofta något vi tar för givet. Ändå är det faktiskt inte
mer än  år sedan vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige.
Någon har sagt att demokratin måste erövras av varje ny generation. I studieförbund och folkhögskolor möts hundratusentals
människor varje år. Folkbildningen erbjuder en miljö präglad av
nyfikenhet, kunskapssökande och reflektion. Jag är övertygad om
att det är i mötet mellan människor – där olika erfarenheter och
värderingar bryts mot varandra – som demokratin kan erövras av
nya generationer. Det är därför en stor utmaning för folkbildningen att ge utrymme för en levande diskussion om demokrati. Ur denna diskussion kan nya redskap och modeller för hur demokratin
kan utövas utvecklas.
I ”Röster om folkbildning och demokrati” vill vi ge några glimtar från det demokratiutvecklingsarbete som pågår i studieförbund
och folkhögskolor. Rapporten utgör en del av Folkbildningsrådets
nationella projekt ”Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna”.
Jag vill rikta ett stort tack till de företrädare för folkhögskolor
och studieförbund som delat med sig av sina erfarenheter och åsikter och därmed gjort denna studie och rapport möjlig.
Stockholm i december 
Britten Månsson Wallin
Folkbildningsrådet
Röster om folkbildning och demokrati
5
6
Röster om folkbildning och demokrati
Innehåll
Inledning
Bakgrund


Om projekten

Demokratiprojekt på folkhögskolor
Nya målgrupper
Samverkan och IT
Morgondagens lärorum
Nya former för samverkan
Regional samverkan för förnyelse av folkrörelser
För bygdens framtid
Aktiva människor i lokalsamhället
Medborgerligt deltagande
Aktivt deltagande i samhällsprocessen
Demokrati – IT och informationsvärdering
Viktigt att värdera information
Ungdomars delaktighet
Demokratiprojekt i studieförbund
Morgondagens folkbildare
Experimentverkstäder
Ungas uppfattning om studiecirklar
Unga tycker till
IT som demokrativerktyg
Lärcentrum
Ny plattform för lärande på nätet
Demokrati i lokalsamhället
Demokratiåret – en nationell satsning























Röster om folkbildning och demokrati
7
Om medborgarskap och medborgarbildning
Tillhörighet och delaktighet – ingen självklarhet
Aktiva medborgare – med självkänsla
Medborgaren som delaktig
i lokalsamhällets utveckling




Om möten, mötesplatser och arenor




Traditionella arenor
Externa arenor
Virtuella möten
Nygamla former

Om den inre demokratin





Former för inre demokrati
Att leva som man lär
Medlemsorganisationer
Nära lokalsamhället
Samverkan
8

Om framtiden och folkbildningens
demokratiska utmaningar

Lokalt demokratiarbete
Från ord till handling
Nya former och nytt innehåll?
Folkbildningens målgrupper
Nationellt demokratiarbete
Möten, mötesplatser och samtal
Vardagskunskap, erfarenhet och helheter
Bildning – utbildning
Folkbildning i medborgarnas tjänst
Makt och maktstrukturer
Folkbildningens särart











Mer om projekten

Folkbildningsrådet
Utvärderingar från Folkbildningsrådet


Röster om folkbildning och demokrati
Inledning
Under perioden - pågår inom Folkbildningsrådet det nationella projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Projektet innefattar flera olika delar, där en del innebär att
inventera projekt inom demokratiområdet som pågår i folkhögskolor och studieförbund. I denna rapport presenteras en rad exempel
på sådana projekt.
Rapporten inleds med en kort bakgrund och en översikt av de
olika delarna i projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna.
I kapitel ett presenteras ett antal demokratiprojekt i folkhögskolor och studieförbund.
De fyra kapitlen därefter bygger på intervjuer med personer som
arbetar med projekten. Här förmedlar de tankar och erfarenheter
utifrån fyra olika teman:
• Om medborgarskapet och medborgarbildningen
• Om mötesplatser och arenor
• Om den inre demokratin
• Om folkbildningen, framtiden och de demokratiska utmaningarna
Ambitionen med denna rapport är inte att utförligt beskriva projekten. Syftet är i stället att ge några glimtar från det arbete med
demokratiutveckling som just nu pågår inom folkbildningen – och
förmedla några erfarenheter från detta arbete.
Uppgifterna om projekten baseras i huvudsak på projektbeskrivningar från folkhögskolor och studieförbund, kompletterat med
projektledarnas utsagor om de egna projekten. Det bör påpekas att
det är fråga om ett antal lägesrapporter och framför allt – personliga reflektioner från personer som befinner sig mitt uppe i en process.
Röster om folkbildning och demokrati
9
Bakgrund
Begreppet demokrati växlar innebörd och karaktär från tid till annan. Kraven på människor från stat och samhälle har också skiftat
och olika intressenter har haft inflytande på hur dessa krav utformas. Begreppet medborgarskap är centralt när demokratifrågor diskuteras, och kan sägas beskriva människors relation till staten – det
offentliga.
Svensk folkbildning har alltid medverkat till och är djupt förknippad med medborgarbildningen. Såväl form som innehåll har
emellertid varierat. Den mångfald av verksamheter som vi idag kan
se inom folkbildningen är delvis ett resultat av en lång historisk
tradition men också en följd av att nya krafter trätt in på arenan och
att vår omvärld förändras.
Demokratin har som främsta mål jämlikhet och frihet. För såväl
den enskilde som för samhället gäller det att finna en fungerande
balans mellan dessa. Medborgarskapet kan ses som ett uttryck för
hur denna balans hanteras.
I modern demokratiteori fästs stor vikt vid att det finns fungerande medborgerliga offentligheter, det vill säga platser där medborgare kan mötas och fritt utbyta erfarenheter, bilda åsikter och
förbereda sig för kollektiv handling. I offentligheterna inte bara
utövas medborgaskapet utan det formas och vidareutvecklas också.
Projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna
avser att belysa folkbildningens relation till demokratin, särskilt de
folkbildande verksamheternas bidrag till medborgarskapet, nu och
i framtiden. Projektet ska även diskutera och föreslå strategier för
folkbildningens eventuella kompensatoriska och utvecklande roll
när det gäller demokratins framtid.
Av särskilt intresse är folkbildning som medborgerlig mötesplats, dess karaktär av offentlighet. Folkbildningens förhållande till
ungdomars livsstil, ny informationsteknologi och nya folkliga rörelser uppmärksammas speciellt.
10
Röster om folkbildning och demokrati
Projektet har inventerat forskning och utvecklingsarbete som
belyser folkbildningens förhållande till demokratin. Projektet speglar även folkbildningens roll och vilja att anta de demokratiska utmaningarna i samhället.
En central förhoppning är att projektet ska gagna folkbildningen genom att förmedla effekter och resultat från enskilda utvecklingsprojekt inom demokratiområdet som pågår i folkbildningen.
Inom projektet fokuseras fyra centrala frågeställningar:
a. Individen och medborgarskapet
Individens förhållande till andra människor, till fria associationer,
till kommuner och till staten avgörs till stor del av hur denne själv
ser på sin roll som samhällsvarelse.
För folkbildningens del finns anledning att mer specifikt ta reda
på vilka uttryck för demokrati som dagens medborgare har och relatera dessa till folkbildningen.
b. Folkbildningen och medborgarskapet
Folkbildningens verksamheter och former har ansetts vara ett naturligt sätt att inlemmas i och lära sig ett demokratiskt arbetssätt
genom den pedagogik som tillämpas i studiecirklar och i folkhögskolans kurser. I ljuset av hur människor formulerar sin syn på sig
själva som samhällsvarelser, hur framstår då de folkbildande organisationernas mål och organisation?
Hur ser i praktiken folkbildningens verksamheter, metoder och
arbetssätt ut i folkhögskolor och studieförbund? Finns det en ”dold
läroplan” i folkbildningen?
c. Folkbildningen och offentligheterna
Folkbildningen har varit och är en naturlig arena för att utveckla
och tillämpa kunskaper som kan komma till uttryck när man utövar sitt medborgarskap.
Vilken karaktär har de folkbildande verksamheterna som medborgerliga offentligheter och vilka uttrycksformer använder sig folkbildningen av för att gestalta det offentliga samtalet?
d. Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna
Ett sammanfattande frågeområde som också ska föreslå åtgärder
för hur folkbildningen kan bidra till demokratins utveckling.
Röster om folkbildning och demokrati
11
För att undersöka ovanstående frågeställningar tillämpas olika metoder. Här innefattas en inventering av pågående och tidigare genomförda forsknings- och utvecklingsprojekt på demokratiområdet inom folkbildningen. Gunnar Sundgrens bok Bildning och demokrati är ett led i denna inventering.
Inom folkbildningen finns många aktörer som söker former för
att utveckla demokratin och medborgarskapet. En viktig del av projektet är att samordna de utvecklingsprojekt som pågår i studieförbund och folkhögskolor.
Kärnan i projektet är den forskningsstudie, Medborgarbildning
i lokalsamhället (Mil) som startade i januari  och genomförs
vid Mälardalens högskola. De centrala frågeställningarna i projektet ligger här till grund för en fallstudie i en kommun – Eskilstuna.
Studien innefattar fyra led:
. Kartläggning av den lokala samhället, särskilt med avseende på
dess offentliga arenor.
. Ett riktat urval av kommuninvånare intervjuas med avseende på
deras förhållande och attityd till demokratin. Samtidigt kartläggs
deras allmänna behov, intressen och livsmål men också deras kunskap om, erfarenheter av och syn på de lokala folkbildande verksamheterna. I urvalet ska tillses att yngre, de med annan kulturbakgrund och kvinnor, vilka traditionellt haft svårigheter att göra sig
hörda inom demokratin, finns med i gruppen som intervjuas.
. Här studeras folkbildande verksamheter närmare med avseende
på både form och innehåll, i synnerhet hur de bidrar till medborgarskapets formering.
. Här ges en sammanfattande bild av hur lokalsamhälle, folkbildande verksamhet och individer tillsammans förhåller sig till demokratins grundläggande värden och vilket bidrag de ger till medborgarskapet.
Studien beräknas vara avslutad år  och resultatet kommer att
publiceras i en rapport från Folkbildningsrådet.
12
Röster om folkbildning och demokrati
Röster om folkbildning och demokrati
13
Om projekten
14
Röster om folkbildning och demokrati
Några röster
”Folkbildningens uppgift är att se till att de som
riskerar att hamna utanför får redskap för att
kunna delta, att göra sin stämma hörd, utbyta
erfarenheter och organisera sig.”
”En viktig fråga blev hur vi tänker i olika
generationer. Konsumbutiken var viktig för de
äldre men fullständigt ointressant som idé för de
yngre.”
”Vi kom till insikt om att alla medborgare i
vårt informationstyngda samhälle har ett behov
av att kunna förhålla sig kritisk till information
och att lära sig värdera den. Detta är en
grundläggande demokratisk fråga.”
Röster om folkbildning och demokrati
15
D
e projekt som beskrivs i detta avsnitt ingår i Folkbildningsrådets paraplyprojekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Gemensamt för projekten är att de på
olika sätt anknyter till området demokrati. Det rör sig som tidigare
nämnts om glimtar från projekt som i en del fall inte var avslutade
när data, i form av intervjuer och projektrapporter, samlades in.
Demokratiprojekt på folkhögskolor
Nya målgrupper
Stadsmissionens folkhögskola har i projektet Livslyftet önskat nå
människor som vanligtvis inte söker sig till studier, exempelvis missbrukare och hemlösa. Detta ska ske genom att bedriva kurser utanför folkhögskolans lokaler och endagsstudier kring olika teman.
Stockholms Stadsmission möter i sin sociala verksamhet många
utsatta människor. De är ofta kortutbildade med olika sociala problem: missbruk, arbetslöshet, hemlöshet, prostitution etc. När de
kommer till Stadsmissionen är de ofta i en så allvarlig situation att
de själva bedömer att myndigheterna inte klarar av att hjälpa dem.
Tanken med Livslyftet har varit att erbjuda en öppen studieverksamhet, som ett ”livslyft”, en språngbräda mot förändring för
dessa människor. Genom en trygg och generös atmosfär i mötet
ville man skapa en lust att delta i projektet och kanske i fortsatta studier. Projektet startade hösten  på en av Stadsmissionens enheter.
”Deltagare bjöds på frukost och verksamheten bestod av samtal och diskussioner kopplade till dagsaktuella händelser. Senare utökades verksamheten till ytterligare en enhet, men
trots mycken information nådde den alltför få personer på
de båda enheterna.”
Björn Holm, projektledare och lärare vid Stadsmissionens folkhögskola
16
Röster om folkbildning och demokrati
Våren  flyttade projektet till enheten Klaragården. Projektledaren och volontärer inom Stadsmissionen samlade en kvinnogrupp
en gång i veckan för studier, samtal, matlagning och studiebesök.
Gruppen fortsatte att träffas även under hösten .
Verksamheten har genomgående byggt på frivillighet. Detta har
varit en ändamålsenlig modell och en viss kontinuitet i verksamheten kunde skapas under våren . De problem som finns har mestadels sin grund i målgruppens livssituation.
Livslyftet har hittills bedömts göra sådan nytta att verksamheten kommer att leva vidare i Stockholms Stadsmissions volontärverksamhet. Kunskapen om folkhögskolans möjligheter har spritts
i Stockholms Stadsmission. Problemen har framför allt hängt samman med svårigheten att nå tillräckligt många deltagare. Målgruppens instabila sociala situation gör det svårt för deltagarna att kontinuerligt medverka i Livslyftets aktiviteter. Studieverksamheten har
därför fått en ”tillfällig” karaktär:
”De viktigaste resultaten är att Livslyftet som verksamhet
har förankrats inom Stadsmissionen samt att kunskapen om
de möjligheter folkhögskolan erbjuder har spritts inom
Stockholms Stadsmission. På ett mer allmänt plan har detta
fått som följd att allt fler deltagare på folkhögskolans allmänna
kurser rekryteras bland de människor som Stadsmissionens
enheter möter. Vidare har detta inneburit nya samverkansformer mellan folkhögskolan och Stadsmissionens enheter.
Nya kurser har tillskapats.”
Frivilligheten
är en viktig förutsättning för att
över huvud taget
nå denna grupp.
Björn Holm
De erfarenheter som projektet gett är att målgruppen är mycket
svår att nå och behålla i kontinuerlig verksamhet – men också att
frivilligheten är en viktig förutsättning för att över huvud taget nå
denna grupp. Målgruppen fordrar en mer omsorgsinriktad verksamhet än vad folkhögskolan kan erbjuda i en ”öppen studieverksamhet”.
”Socialt och pedagogiskt arbete med målgruppen fordrar
trygghetsskapande metoder som bygger på frivillighet. Krav
och villkor förknippas med dåliga erfarenheter av skolan.”
Björn Holm
Röster om folkbildning och demokrati
17
Samverkan och IT
Med projektet IT-stöd i folkbildningsverksamheten har Framnäs
folkhögskola velat öppna verksamheten för personer som förvärvsarbetar, genom att erbjuda ”arbetsplatsförlagda utbildningar med
distansinslag”. Tanken är att människor ska studera på sina arbetsplatser före eller efter arbetsdagens slut. Genom att nyttja arbetsplatsernas datorer ska de kunna studera på it-handledda kurser. Deltagarna ska rekryteras genom samarbete med fackklubbarna på Piteå älvdals sjukhus och AssiDomän.
Samverkan, distansutbildning och it-stöd i studierna står i fokus även i Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås, som Västerås folkhögskola driver i samarbete med lo Västmanland och abf. Projektet syftar dels
till att utveckla samarbete mellan vuxenutbildningsorganisationer,
dels att i detta sammanhang finna en passande folkbildningspedagogik med it-stöd. Liksom Framnäs vill Västerås folkhögskola möjliggöra studier på distans för förvärvsarbetande samt organisationsaktiva personer. En viktig uppgift är att finna former för en folkbildningspedagogik med it-stöd. Tanken är att denna pedagogik,
utöver konkreta utbildningssituationer, även ska ligga till grund för
ett demokratiskt förändringsarbete, i vardagslivet och vid erfarenhetsutbyte mellan människor.
lo gav folkhögskolan i uppdrag att göra en distansutbildning
utifrån en redan befintlig traditionell utbildning som kallades facklig aftonskola. De ämnesblock som ingick var ledarskap, de politiska ideologierna, kommunikation, media, argumentationsteknik och
informationssökning på Internet.
Målet med den nya utbildningen är att människor ska få kunskap och förutsättningar för att våga ta på sig förtroendeuppdrag.
De organisationer som inbjöds var några lo-förbund, abf, Unga
Örnar, Hyresgästföreningen och ssu:
”Det var bara några lo-förbund som nappade i första omgången och det var en nackdel eftersom vi missade bredden.
Vi hade väntat oss fler deltagare som siktade på framtida förtroendeuppdrag.”
Gunne Linder, projektledare och lärare vid Västerås folkhögskola
Hösten  startade en ny kurs med  deltagare. Denna gång skötte
folkhögskolan rekryteringen själva och deltagarnas bakgrund skil-
18
Röster om folkbildning och demokrati
de sig från den tidigare kursens. Det var exempelvis många deltagare
med invandrarbakgrund och med Broderskapsrörelsen som bas:
”Det är en stor tröghet i organisationerna vad gäller att förstå nyttan av att låta medlemmarna gå utbildningen och att
organisationen kan påverka vad medlemmen ska lära sig att
föra ut.”
Gunne Linder
Det projektledaren uppfattar som mest demokratistärkande är deltagarnas träning i att uttrycka sig:
”Jag har sett att några har skrivit insändare i tidningen, gjort
inlägg i Folkbildningsnätet och deltagit i paneldebatter. De
som inte gjort sådant har i alla fall fått en plattform för att gå
vidare i sin egen utveckling. Några har gått vidare i längre
fackliga utbildningar.”
Gunne Linder
Det projektledaren uppfattar
som mest demokratistärkande
är deltagarnas
träning i att
uttrycka sig.
Morgondagens lärorum
Samspelet mellan folkhögskola, demokrati och vardagsliv är också
viktiga ingredienser i projektet Det demokratiska rummet – morgondagens lärorum, som drivs av Brunnsviks folkhögskola. Projektet syftar bland annat till att skapa samverkan mellan olika kunskapsområden och mellan olika organisationer. Organisationerna
är Arbetarrörelsens Pedagogiska Mötesplats, Marieborgs folkhögskola, lo och abf.
Projetet fokuserar på att forma framtida pedagogiska miljöer och
arenor för lärande. Utvecklingsverkstäder, seminarier, samtal och
processinriktat skrivande är några planerade arbetsmetoder.
”Syftet är att stimulera en kunskapsproduktion och kunskapsutveckling värd namnet också inom arbetarrörelsen med
utgångspunkt från att det är lite lamt på den fronten idag.”
Jörgen Hammarin, projektledare och lärare vid Brunnsviks folkhögskola
En central del i projektet är utvecklingsverkstäder, sammansatta av
människor från olika håll i arbetarrörelsen och dess närstående organisationer. I en planerad utvecklingsverkstad ska deltagarna få
Röster om folkbildning och demokrati
19
möta författare, forskare, personer som arbetar med konkreta förändringsprojekt av arbetsorganisationen och personer med sakkunskap av pedagogiska miljöfaktorer. Det kommer därmed att bli ett
möte mellan teoretisk reflektion och praktisk erfarenhet. Gruppen
ska bestå av högst - personer.
”Ett av nyttospåren i projektet är vilken större roll arbetarrörelsens egen studie- och bildningsverksamhet skulle kunna spela i de förändringar som sker på till exempel arbetsplatserna. Vi arbetar med polerna närhet – distans och organiserad folkbildning – vardagens lärorum.”
Jörgen Hammarin
Det kommer
att bli ett möte
mellan teoretisk
reflektion och
praktisk erfarenhet.
Det projektledaren hoppas ska bli särskilt demokratistärkande är
om de inblandade organisationerna producerar egen kunskap och
drar egna slutsatser utifrån projektet. Därmed kan man göra sig
mindre beroende av den managementlitteratur och de utbildningsföretag som man menar inte sällan har förenklade företagarperspektiv.
En annan aspekt är det fokus projektet lägger på ett medvetet
lärande i arbetslivet kopplat till demokratiseringen av arbetslivet:
”Vi tar tag i en samarbetstradition på det pedagogiska området som levt på sparlåga sedan sjuttiotalet. Det är en brist att
inte människor träffas och på djupet diskuterar frågor över
organisationsgränserna. Det är också brist på möten mellan
teoribildning och praktik.”
Jörgen Hammarin
Nya former för samverkan
Projektet Nätverk för socialt arbete och samhällsarbete – Folkbildning i nätverk, som drivs av Tollare folkhögskola, vill hitta en modell för ”öppet och flexibelt lärande”. Tanken är att människor inom
olika slags socialt inriktade nätverk ska utbyta erfarenheter via bland
annat Folkbildningsnätet. Modellen ska även vara användbar i andra sammanhang ”där folkbildning och praktisk verksamhet kan
mötas och befrukta varandra”.
Bakgrunden till projektet är vetskapen om att ”eldsjälar” i socialt inriktade projekt, exempelvis i ideella organisationer eller i kom-
20
Röster om folkbildning och demokrati
muner, ofta är ensamvargar, men att de har behov av erfarenhetsutbyte med andra som arbetar med liknande projekt. Utifrån detta
föddes idén om en utbildning på deltid med möten via nätet, men
också med fysiska träffar.
Tollare folkhögskola ville även se om modellen kunde vara intressant för personer som inte ens har tid att avsätta till en distanskurs, men som ändå använder nätet för kommunikation. Det fanns
kontakt med fyra mer eller mindre organiserade nätverk: Nätverket för eldsjälar på Fryshuset i Stockholm, två drogförebyggande
nätverk samt ett nätverk för socialt arbete med kamratstöd bland
nyktra alkoholister inom nykterhetsrörelsen:
”Vi ville pröva att koppla ihop dem via nätet och få igång en
kommunikation och ett erfarenhetsutbyte utan krav på närvaro eller deltagande. En annan del var att komplettera detta
med en nättidning som speglar eldsjälarnas arbete. Eldsjälarna består av både ideellt arbetande och avlönade personer.
Alla i vår målgrupp arbetar verkligen på gräsrotsnivå.”
Staffan Hübinette, projektledare och lärare på Tollare folkhögskola
Deltagarna i projektet har en organisationstillhörighet, eller medverkar i kommunala projekt av olika slag. Några driver även egna
företag. Deltagarna har det gemensamt att de känner sig lite ”udda”
i de organisatoriska sammanhang där det vanligtvis ingår. Genom
nätverksarbetet kan de få nya impulser, dela erfarenheter och få inspiration.
Genom nätverksarbetet
kan de få nya
impulser, dela
erfarenheter och
få inspiration.
”Vi hade till exempel en journalist, som var invandrare och
arbetslös och inte hade lyckats komma in i samhället. Bitterhet bidrog till känslan av utanförskap. Under året i vår distansutbildning ändrade han helt sitt perspektiv. Genom nätverket fick han en plattform, där han kunde komma till sin
rätt. Han blev sedan anställd som projektledare i en förort.”
Staffan Hübinette
Verksamheten har i viss mån hämtat inspiration i Manuel Castells
analys av nätverkssamhället. Hans analys utgår ifrån att eliter avskiljer sig i samhället och bildar egna nätverk. Därmed finns en betydande risk att stora grupper ”hamnar utanför”. Projektledaren
menar att folkbildningens uppgift är att se till att de som löper denna risk får redskap att kunna bygga egna nätverk, förstå nätverks-
Röster om folkbildning och demokrati
21
och informationssamhällets möjligheter och utnyttja dem för sina
ändamål. Att kommunicera digitalt innebär också en möjlighet att
bryta med de hierarkiskt uppbyggda mönster för kommunikation
som finns i mer ”traditionella” organisationsstrukturer:
”Vi kan genom projektet, i liten skala och på individnivå, se
att det fungerar. Det är för många ett oerhört stort steg att
sätta sig framför en dator, att ge sig i kast med tekniken, att
våga börja uttrycka sina tankar och skriva ner dem, att tro
att någon tycker att de har något att säga som är värt att ta
del av. Att få bli del av ett sammanhang, som de digitala nätverken utgör, är viktigt i ett längre perspektiv.”
Staffan Hübinette
Regional samverkan för förnyelse av folkrörelser
I projektet Ideellt centrum samverkar Wendelsbergs folkhögskola
med ett antal regionala nätverk i syfte att göra människor i Västra
Götaland mer aktiva på olika områden. Nätverk inom följande
områden ska delta i projektet:
• Makt och hälsa.
• Demokrati och ledarskap.
• Drogförebyggande.
• Bildning och kultur.
• Social ekonomi och kooperation.
• Samhällets demokratisering.
Med inriktning på dessa områden ska kursverksamheten utvecklas.
Föreningar och grupper som ingår i nätverken ska kunna nyttja
kursverksamheten. Kursernas utformning och innehåll avgör nätverken och Wendelsbergs folkhögskola tillsammans. Målet med
projektet är att på så sätt skapa ett Ideellt centrum i Västsverige.
Förhoppningen är att ”återupprätta folkbildningen som samhällskraft, i samverkan med andra folkligt förankrade företeelser”.
Bakgrunden till projektet är en önskan att samla folkrörelser på
regional nivå i ett nätverkssamarbete – i det här fallet folkrörelser i
Västra Götaland och Halland. Syftet är att gemensamt utveckla folkrörelserna inom bland annat områdena demokrati och ledarskap.
22
Röster om folkbildning och demokrati
En målgrupp är de regionala funktionärerna i folkrörelserna, som vi vill kommunicera med och bland annat ställa frågan vad de behöver mer utbildning i. I nästa steg vill vi nå
alla som arbetar i folkrörelserna. En annan målgrupp är folkhälsoarbetare, socialarbetare, kulturarbetare, fritidsledare i
kommunerna med flera. Dessutom har vi en tvärsektoriell
ingång – alltså samarbete mellan den offentliga och en stärkt
ideell sektor.
Jan Linde, rektor vid Wendelsbergs folkhögskola och en av projektets initiativtagare
En del i projektet kallas ” kickar för den tredje sektorn”. Här ingår ett kursutbud med följande teman:
• Meningen med ruset.
• Att leda med idé.
• Socialekonomiska projekt för lokal utveckling.
• Utvärdering av projekt i folkrörelser och organisationer.
• Låter sig skyddsänglar organiseras?
• I demokratins tjänst.
• Ledarskap för förändring.
• Folkhälsa och miljö – tredje sektorns roll.
De misstag vi
gör lär vi oss något
av. Eftersom det är
många aktörer tar
Även om inte alla kurser skulle kunna genomföras finns ändå förhoppningen att nätverkssamarbetet kommer att leva vidare:
det tid att hitta
formerna.
”De misstag vi gör lär vi oss något av. Eftersom det är många
aktörer tar det tid att hitta formerna, vilket det måste få göra.
Säkert blir det också en löpande omvärdering av vilka områden vi ska satsa på.”
Sören Eriksson, projektledare vid Wendelsbergs folkhögskola
För bygdens framtid
Folkbildningens centrala plats i samhälleligt förändringsarbete är
den huvudsakliga utgångspunkten för projektet Hållands folkhögskola bygger för bygden. Hållands folkhögskola ska samverka med
Bygdeutvecklingsprojektet som Åre kommun driver för att åstadkomma en bildningsbas för befolkningen i området.
Bakgrunden är att Åre kommun sedan fem år tillbaka bedrivit
ett eu-projekt för fördjupat medborgarinflytande. Det finns nio
”bygder” i kommunen och målet har varit att upprätta nio bygde-
Röster om folkbildning och demokrati
23
kontor med lika många bygdeutvecklare. Det finns också en projektledare i kommunen. Bygderna har själva styrt utvecklingen utifrån sina förutsättningar och intressen. Kallbygden har exempelvis
gjort en lokal ekonomisk analys. Man har redovisat bygdens resurser och kartlagt vilka som försvinner därifrån. Dessutom har man
analyserat vilken kompetens bygden behöver för att täppa till resursläckaget och göra något av resurserna på plats. De har också
startat och driver själva ett vindkraftverk:
”Skolan fick en förfrågan från Kallbygden om det fanns elever
som var intresserade av att bidra med sin kompetens till utvecklingsarbetet. Kommunens visionärer i eu-projektet har
också signalerat att kunskapen är viktig och det erfar också
de som är aktiva i bygderna. Folkhögskolan har ju möjligheter att bistå bygderna och det har vi försökt förmedla till dem.”
Ulrika Karlsson, projektledare och lärare vid Hållands folkhögskola
Skolans demokratiprojekt ska ingå som en del i den planerade fortsättningen av bygdernas utveckling. I projektet erbjuder skolan sina
resurser och erfarenheter, hjälper till att knyta kontakter och sammanföra bygderna. Folkhögskolan kan bidra till att utveckla nätverken, sprida engagemanget och hitta metoder som underlättar utvecklingsarbetet. Målgruppen för skolans projekt är primärt de som
efterfrågar skolans tjänster. Utgångspunkten är att initiativet ska
komma utifrån bygderna via enskilda, byalag, företagareföreningar
eller projektledare. Folkhögskolan utformar inga kurser förrän de
får en förfrågan:
”Projektet har tagit en lite annan form än vi tänkte oss. Vi
trodde att det skulle generera en ganska stor efterfrågan på
kortkurser, men det har inte kommit igång. Vi tar det som
en lärdom att det tar mycket längre tid än väntat. Det blir
också intressant att se hur skolans roll förändras när kommunens projektledare försvinner. Frågorna kanske i större
utsträckning riktas direkt till skolan och då ser vi en möjlighet att börja arbeta mer långsiktigt. Två år är för kort tid
för att arbeta in i folks medvetande att Hållands folkhögskola kan bidra med den kunskapsuppbyggnad som man är
överens om är viktig.”
Ulrika Karlsson
24
Röster om folkbildning och demokrati
Genom projektet har folkhögskolan börjat att fungera som en mötesplats för bygdens befolkning. Folkhögskolan har också blivit mer
synlig utåt genom att projektledaren bland annat varit ute på bygdernas möten och i olika sammanhang där kommunen bjudit in. En
paraplyorganisation, Årebygdernas ekonomiska förening, har bildats. Där ingår de nio bygderna, Studieförbundet Vuxenskolan och
Hållands folkhögskola.
Folkhögskolan har inrättat en speciell bygdelinje. Det har funnits vissa problem med rekryteringen, men beslutet att genomföra
linjen står fast. Idén om att eleverna ska vara resurser i utvecklingsarbetet har ännu inte genomförts, bland annat på grund av en omorganisering av den allmänna linjen. Men genom paraplyorganisationen öppnas en möjlighet för bygderna att komma till folkhögskolan och rekrytera elever:
”Visionen med projektet känns fortfarande helt rätt, svårigheten är bara hur jag som projektledare använder min tid på
bästa sätt.”
Ulrika Karlsson
Genom projektet har folkhögskolan börjat att
fungera som en
mötesplats för
bygdens befolkning.
Aktiva människor i lokalsamhället
I projektet Folkbildning och lokal utveckling – Från Folkärna till
Grövelsjön strävar sju folkhögskolor i Dalarna efter att ”folkbildningen tar plats i den samhällsomdaning som nu pågår”. De sju skolorna är Brunnsvik, Fornby, Företagarna, Malung, Mora, Västanvik och Sjövik. Senare har även Skinnskattebergs folkhögskola tillkommit. Utgångspunkten för samtliga är att lokalt utvecklingsarbete ska grunda sig på den aktivitet människorna i lokalsamhället
själva uppbådar. Demokrati och medborgerligt deltagande är en
självklar del i kurserna, tillsammans med yrkesinriktade kunskaper
och hantverk. Projekten går ut på att hitta former för denna bildning och utbildning. Tidigare projekt har visat att kontinuerlig kontakt mellan skolorna betyder mycket för att man ska kunna granska och kommentera varandras erfarenheter.
Det gäller även att höja personalens kompetens så att de kan
bidra till att utveckla nya redskap i folkbildningen, anpassade till
behoven för den lokala och regionala utvecklingen. Seminarier har
genomförts som ett led i erfarenhetsutbytet. De har framför allt
besökts av lärare, men målgruppen är all personal på skolorna:
Röster om folkbildning och demokrati
25
”All personal är viktig därför att utvecklingen kan innebära
att vi tar in andra grupper i skolan än vi vanligtvis möter där,
och då måste all personal vara införstådd med det.”
Berit Sisell, projektledare och bitr. rektor vid Mora folkhögskola
Folk uppfattar
att studieförbund
och folkhögskolor
är neutrala arenor
Skolorna vill nå människor i Dalarna, som har utbildningsbehov
som behöver tillgodoses. För att möta dessa behov prioriterar varje
folkhögskola några verksamheter var. Som exempel kan nämnas att
Mora har en filial av allmänna kursen i Särna. Förutom ämneskunskaper lär deltagarna känna varandra och får redskap för att våga
påverka och ta tag i processer i byn. Vid filialen har också funnits
deltagare i svenska för invandrare och SärVux.
Även andra skolor har haft filialer med allmän kurs. Brunnsvik
och Fornby har genomfört ”lokalt ting” kring frågor man önskat
lösa i bygden. Brunnsvik har börjat arbeta med frågan om hur människor kan agera för få behålla nedläggningshotad hälso- och sjukvård i sin hembygd.
Några skolor har genomfört kurser i ”gemenskapsföretagande”.
Det innebär att man under utbildningen ska utveckla företagsidéer
och lära sig hur olika företagsformer fungerar.
Inom ramen för det aktuella projektet har Mora folkhögskola
haft kurser i gemenskapsföretagande samt entreprenörskap och projektledning, Skinnskattebergs folkhögskola har genomfört utbildning av småföretagare i turistbranschen i Bergslagen och Företagarnas folkhögskola har genomfört Fisketuristutbildning.
Verksamheterna innebär sammantaget att folkbildningens organisationer tar ett ökat ansvar för den lokala utvecklingen i bygden:
utan egenintresse.
”Folk uppfattar att studieförbund och folkhögskolor är neutrala arenor utan egenintresse, och därför lämpar de sig för
att ta itu med svåra och kanske kontroversiella frågor som
bygden har att lösa. Dessutom tror jag att de tycker att det
finns användbar kompetens att få där och – inte minst – vi är
långsiktigt närvarande i bygden.”
Berit Sisell
Att arbeta med lokal utveckling tar lång tid och det gör att studieförbund och folkhögskolor ser sig själva och ses av befolkningen
som en resurs, eftersom de av tradition ofta finns som en institution i lokalsamhället. En fördel är också att folkbildningen inte har
samma prestationskrav som inom formella utbildningar:
26
Röster om folkbildning och demokrati
”Folkbildningen möter människor med respekt men utan en
massa prestationskrav, och därför vågar folk komma som de
är.”
Berit Sisell
Medborgerligt deltagande
Medborgerligt deltagande och demokrati är nyckelord i projekt som
Kävesta folkhögskola genomför.
Kävesta folkhögskola påtalar att deras kursdeltagare inte tillhör
någon specifik kategori människor. Men åtminstone en sak har de
gemensamt: de känner sig inte särskilt delaktiga i samhällsutvecklingen. Detta ska projektet Demokratiutveckling/utbildning råda
bot på. Med samtalsgrupper om demokrati, gästande föreläsare och
förbättrad interndemokrati vill skolan öka deltagarnas kunskaper
om demokrati, känsla av makt, förståelse för skillnader mellan olika ”verkligheter” samt ”förutsättningarna för deras framtida deltagande i kultur- och samhällsliv”. Bakgrunden till projektet var två
frågor:
• Hur ska folkhögskoleelever uppleva att de verkligen är med och
påverkar samhällets utveckling?
• Hur ska de få en ökad lust att delta i förenings- och kulturliv?
Folkbildningen
möter människor
med respekt men
utan en massa
prestationskrav.
Utvärderingar bland elever den senaste tioårsperioden har visat ett
förhållandevis lågt samhällsengagemang och intresse för föreningslivet. En undersökning visade även att trots att elever sade sig trivas
på skolan och tyckte att de utvecklats personligen, var det en relativt stor andel som inte tyckte att de kunde påverka särskilt mycket, vare sig på skolan eller i samhället.
Syftet med projektet blev att försöka hitta bra modeller för att
utveckla skolans miljö och arbetsformer, bland annat genom att ta
in föreläsare och inspiratörer utifrån. Målgruppen för projektet var
i första hand alla skolans elever. Eleverna har en skiftande social
bakgrund med en medelålder kring  år. Cirka  procent är kvinnor och  procent män.
Projektet har lett till att frågor om människosyn, kunskapssyn
och samhällssyn diskuterats mer:
”Men till en viss gräns. Det är trevligt att diskutera de här
frågorna, men gränsen går där till exempel elevinflytandet
Röster om folkbildning och demokrati
27
övergår i makt. Det vill säga där några vill genomdriva något
som går emot uppfattningen hos den eller de som sitter i en
maktposition. Jag drar parallellen till vad som blev tydligt
vid Demokratiutredningens Demokratiforum i Örebro. Skiljelinjen mellan Demokratiutredningens företrädare och politikerna var att politikerna inte visade någon tilltro till människor genom inställningen att ’man kan inte släppa makten
till folket, för risken finns att folk driver fram korkade eller
farliga beslut’. Det är inte konstigt att det uppstår politikerförakt. Demokratin måste bygga på att människor ser att
deras åsikter omsätts i handling och upptäcker att de också
måste ta ansvar för följderna.”
Demokratin
måste bygga på att
människor ser att
deras åsikter omsätts i handling.
Alf Rikner, lärare vid Kävesta folkhögskola
Projektet har aktualiserat frågor hos både elever och lärare om inflytande och makt och vilka hinder som finns:
”Vi har också tagit upp vad som kan vara demokratihämmande i en mindre grupp och det behöver vi bli skickligare
på att hantera.”
Alf Rikner
Projektet har varit framgångsrikt på så sätt att eleverna fått nya infallsvinklar på hur man kan tänka om demokrati, om demokratiska
arbetsformer och mötesteknik. Mindre framgångsrikt var att många
elever lämnade arbetet med demokratifrågorna med ett slags leda:
”Då har man förbrukat förtroendet hos många elever för ordet demokrati. Vi tog ju upp det som något positivt som de
skulle få pröva på. Tyvärr bidrog Demokratiutredningens
medverkande till en negativ uppfattning genom att med
mycket kort varsel ställa in sin medverkan två gånger, trots
att hela skolan ställt om scheman för att kunna delta. Det
blev ett antiklimax och sände alldeles fel signaler om hur man
värderade mötet med elever och lärare på skolan. Det drog
även ned förtroendet hos lärarkåren.”
Alf Rikner
28
Röster om folkbildning och demokrati
Aktivt deltagande i samhällsprocessen
Projektet Den aktive medborgaren – sökandet efter ett sätt att förnya undervisningen i demokrati vid Botkyrka folkhögskola syftar,
liksom projektet på Kävesta folkhögskola, till att öka människors
deltagande i de demokratiska samhällsprocesserna. Tanken är att
utarbeta undervisningsmetoder som kombinerar teoretiska studier
om den svenska demokratiska modellen med direkt deltagande i
förenings-, parti- eller församlingsverksamhet. Egna erfarenheter
av demokratisk verklighet kan därigenom spegla teoretiska fakta.
Förhoppningen är att människor på kurserna lär sig att aktivt och
medvetet välja form för det egna deltagandet. Tanken är att detta på
sikt ska bidra till att den demokratiska modellen anpassas till nutida samhällsmedborgare.
När det gäller att utveckla nya metoder för den vanliga undervisningen riktade sig projektet till personalen på folkhögskolan:
”Våra elever blev därför våra testgrupper och indirekt målgrupp, de var inte medvetna om att de deltog i ett projekt.
Jag valde att göra så för att inte krångla till det.”
Eric Hartig, projektledare och lärare vid Botkyrka folkhögskola
Deltagarna på folkhögskolans kurser har en varierande bakgrund.
Det var två kurser som deltog i projektet. Den ena var en kurs för
kvinnor i Svenska , kallad q, och den andra gruppen var Allmän
linje, årskurs :
”I q, som jag tycker var mest intressant därför att det hände
mycket, där var det specifika att de var dåliga på att prata
svenska ... De människorna är marginaliserade på så sätt att
de går under kategorin invandrare, är dessutom kvinnor och
kommer från ’fel’ land, det vill säga inte från Västeuropa eller . Åldersmässigt var de mellan  och  år och de flesta
har barn. Några deltagare var aktiva i föräldraföreningar eller Hyresgästföreningen. En på Allmänna linjen som arbetade med Hem och Skola är ganska verbal, så hennes utgångspunkt skilde sig litet från q:s deltagare, men även hon var
arbetslös, invandrare och småbarnsmamma.”
Eric Hartig
Tanken var att alla lärarna skulle ta aktiv del i projektet men så blev
Röster om folkbildning och demokrati
29
inte riktigt fallet. Arbetet genomfördes av projektledaren och ytterligare några lärare. En projektgrupp bildades men det var enbart
projektledaren som hade timmar i tjänsten för projektet. Övriga
lärare i  var också positiva till att driva dessa utvecklingsidéer.
Det fanns också enstaka lärare som tyckte idéerna var intressanta,
ställde frågor och så vidare, men projektledaren menar att det varit
”trögt”:
”Sista halvåret av sammanlagt tre kom många lärare och frågade: Vad håller ni på med? De var nyfikna. Det kan bero på
många saker att det var trögt. Det kan bero på mig också. Jag
var ganska ny på skolan när vi drog igång det här och kände
inte att jag hade en plattform varifrån jag kunde ’bre ut mig’
och uppmana kollegorna att ’kom igen, kom med här’. Projektet presenterades också på studiedagar och vid några andra tillfällen. Nyfikenheten växte det sista halvåret och nu
vet alla lärare att detta har vi gjort, det här är en metod.”
Eric Hartig
Folkhögskolan
blir ett redskap
som direkt kan
bidra till att folk
tar tillbaka makten över sina liv.
Själva idén med projektet var att successivt utveckla och pröva nya
undervisningsmetoder. Att fokus låg på metoder som lärarna skulle
kunna använda gjorde att det främst var i diskussioner med kollegor och rektor som möjliga förändringar eller inriktningar av projektet kom upp:
”Elevgruppen har ju inte varit med och kunnat påverka, eftersom de inte visste om att de indirekt deltog, men en viss
del av deras undervisningstid har påverkats, eftersom vi haft
mer resurser att jobba fram idéerna. Det skulle vi nog gjort
ändå, men i mycket, mycket mindre utsträckning.”
Eric Hartig
Projektet har haft en demokratistärkande roll genom att, som projektledaren uttrycker det, folkhögskolan blir ett redskap som direkt kan bidra till att folk tar tillbaka makten över sina liv. En bakomliggande tanke är att folkbildningsarbetet på skolan för de studerande är en slags ”klasskamp” med samma kännetecken som gällde
vid tiden för demokratins genombrott:
”Invandrare med låg status – de som kommer från ’fel’ kulturer, har ’fel’ religioner, har ’fel’ hudfärg gentemot normen
30
Röster om folkbildning och demokrati
i samhället – de benämns och behandlas som om de vore en
grupp. De har blivit en underklass därför att det är hög arbetslöshet bland dem, de omtalas som om de är mer till besvär än glädje för samhället, och de områden där många av
dem bor blir stigmatiserade och utpekade som problemområden. Det är väldigt likt svensk arbetarklass i den tidiga arbetarrörelsens historia.”
Eric Hartig
Projektet uppfattas som lyckat. Det har gett utrymme för metoddiskussion och också lyft fram demokratiaspekterna i undervisningens innehåll. Särskilt märks projektets betydelse när inte längre resurserna i form av avsatta medel finns:
”I en kurs jobbade jag med ett moment tillsammans med andra lärare på samma grundidé, men det fick inte alls samma
fart och utrymme som under projekttiden. Men att vi över
huvud taget fortsätter med detta förhållningssätt till studierna, med både teori och praktik, och planerar in det i kommande undervisning är bevis nog. Det handlar om inställningen att vår skola inte ska vara ett utbildningscentrum utan
mera ett bildningsorgan. Jag tror också att de studerande fått
mersmak, men i vilken utsträckning de själva kommer att
’pusha’ på i den här riktningen det vet jag inte.”
Eric Hartig
Demokrati – IT och informationsvärdering
Demokrati knyter an till frågor om kommunikation mellan människor – och här har den nya informationsteknologin kommit att få
en allt mer framträdande roll under de senaste åren.
I Kvinnofolkhögskolans projekt KOMIK – kommunikation, IT och
kunskap vill man bland annat få svar på frågan: Hur kan vi via sökandet efter kunskap och kommunikation med  som hjälp dels få
deltagare att aktivt medverka i den offentliga debatten som försiggår på nätet, dels få fram metoder för hur vi kan tolka, granska och
värdera informationen som presenteras på nätet och göra den till
kunskap?
Mottagare av information via Internet behöver alltså veta hur
de ska hantera informationen källkritiskt. Undervisningsmaterial
Röster om folkbildning och demokrati
31
för detta ska produceras och integrering av lärarkompetens sker i
lärarlag.
Viktigt att värdera information
Projektets grundtanke var att väcka
deltagarnas kritiska
hållning och få dem
att skilja mellan
fakta och åsikt.
Tanken att information från Internet automatiskt leder till kunskap
problematiseras inom projektet Hjälmareds folkhögskola I Tiden –
informationspiloter och informationsvärdering. Projektet ska leda
till att kursdeltagarna på Hjälmareds folkhögskola lär sig integrera
kunskap med sin egen verklighetsuppfattning i stället för att kopiera artiklar på Internet eller i böcker. Därför ska informationspiloter
utbildas bland kursdeltagarna. Dessa ska handleda såväl lärare som
andra deltagare i informationssökning med dator och kunskapssökning på bibliotek. All information behöver också värderas och
behandlas källkritiskt. Det är en färdighet som projektet ska ta fram
metoder och redskap för att öva på.
Bakgrunden till projektet var lärarnas iakttagelse att deltagarna
ganska okritiskt använde sig av uppgifter från Internet. Eleverna
ifrågasatte inte om informationen var sann utan förutsatte att den
var det.
Projektets grundtanke var att väcka deltagarnas kritiska hållning
och få dem att skilja mellan fakta och åsikt. Målgruppen blev deltagarna på kurserna. Dessa deltagare består av ett ”bra snitt av befolkningen” med invandrare och på senare tid allt fler äldre elever.
Undervisningen spänner från högstadie- till universitetsnivå. Lärarna på skolan blev indirekt en målgrupp. Lärarna har oftast i sin
egen utbildning lärt sig kritiskt tänkande och källgranskning och
tanken var att de skulle undervisa i detta via sina egna ämnen med
hjälp av ett material som producerades inom projektet. Det medförde att en fortbildningsdag genomfördes.
”Vi kom till insikt om att alla medborgare i vårt informationstyngda samhälle har behov av att kunna förhålla sig kritisk till information och lära sig värdera den. Detta är en
grundläggande demokratisk fråga.”
Mats Lilienberg, projektledare och lärare på Hjälmareds folkhögskola
Enligt projektledaren mottogs projektet positivt och uppfattades
som meningsfullt av alla deltagare.
32
Röster om folkbildning och demokrati
”Vem säger ’vad, när, hur och varför?’ Det blev själva kärnan
i vårt material och checklistan för vårt projekt. Det gjorde
att det var lätt att ta till sig, inte abstrakt och teoretiskt utan
jordnära. Vi gjorde till och med en sång av det och det blev
ett slags mantra, som alla hade i huvudet när de satte sig framför datorn. Vi har också lagt ut all information och material
på Internet, så att alla som vill fritt kan använda sig av det.*”
Mats Lilienberg
Under projektet uppfattade lärarna att deltagarna blev bättre på att
värdera information. I slutenkäten trodde  procent av eleverna att
de skulle ha ”stor” eller ”mycket stor” nytta av den kunskap projektet gett dem.
”När vi började kände vi oss lite som pionjärer, därför att
det fanns väldigt få material som kopplar källkritik till Internet. Ett år senare hade det exploderat och det fanns mycket
att tillgå. De som går i grund- och gymnasieskolan idag eller
är ute i arbetslivet kommer att få lära sig om källkritik. De
som varken studerar eller har arbete, långtidssjukskrivna, pensionärer med flera, är viktiga målgrupper för folkbildningen,
därför att källkritik blir nödvändig för alla i ett samhälle som
präglas av så mycken information.”
Källkritik blir
nödvändig för alla
i ett samhälle som
präglas av så
mycken information.
Mats Lilienberg
Ungdomars delaktighet
På Viskadalens folkhögskola genomförs projektet Att mötas för förändring. Målet är att utveckla ungdomars delaktighet och engagemang. De lärare som deltar i projektet är anställda på skolans fritidsledarutbildning. Det finns en önskan att tydliggöra demokratifrågorna i utbildningen. Ett steg är att utveckla modeller för arbetet
med demokratifrågor – modeller som ska kunna implementeras i
samtliga kurser:
”En upprinnelse till projektet var en utredning genomförd
vid högskolan i Jönköping: Kan en filthatt stärka demokratin? Den kritik den framför vad gäller folkbildningens för* Se Internet: www.hjalmared.fhsk.se/hemsida/projekt/kallkritik/
Röster om folkbildning och demokrati
33
måga att skapa engagemang och inflytande föranledde oss
att granska oss själva. Vår folkhögskolas pedagogik måste
genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Det finns
också rapporter som visar att alltför många ungdomar inte
får en chans att komma in i samhället. Även många vuxna
lever i utkanten. Vi ser problemen med integration och rasism i bostadsområdena.”
Mikael Löfgren, projektledare och lärare vid Viskadalens folkhögskola
Resultaten hittills från projektet visar att två begrepp blir centrala:
makt och klass. Projektledaren menar att skolan och fritidsgårdarna ofta inte utgår från ungdomarnas sätt att se på verkligheten. Fritidsgårdarna har ibland kritiserats för brist på perspektiv, när det
gäller frågor om kön, ålder, klass och etnicitet:
Vår folkhögskolas pedagogik måste genomsyras av
ett demokratiskt
förhållningssätt.
”Vårt arbete har influerats av kollegor vid Manchester University. Vi har besökt varandra och det samarbete vi byggt
upp fokuserar på att utveckla strategier för att möta det gemensamma problemet med bristande delaktighet i samhället. Vi förändrar fritidsledarutbildningen genom de här influenserna utifrån. Det rör sig om att i undervisningen inte
se de studerande som en grupp utan som individer – att var
och en lär på sitt eget sätt, har olika erfarenheter, bär på olika
fördomar. Det är viktigt att de får med sig kunskap om hur
de kan förhålla sig till dessa frågor när de själva ska ut som
ungdoms- eller fritidsledare.”
Mikael Löfgren
Målgruppen för projektet är elever vid skolans fritidsledarlinje, men
även yrkesverksamma fritidsledare på fritidsgårdar, i studieförbund,
i kriminalvården etc.
Lärare och deltagare i projektet träffas och för en fortlöpande
diskussion, med koncentration på frågor som rör ungdomars delaktighet.
Deltagarna på fritidsledarutbildningen är mellan  och  år och
fördelningen mellan könen är relativt jämn.
Det är särskilt begreppet medvetandegörande som i det här projektet blir en del i arbetet med att stärka demokratin:
”Medvetandegörandet. Att få oss själva och andra som arbetar med dessa frågor att tycka att det är viktigt och inte låta
34
Röster om folkbildning och demokrati
oss förblindas av eller avtrubbas av det som är ’flashigt’, vackert, trendigt... Medvetandegörandet gör en trygg i sig själv
och det man står för – att hitta sätt att öka inflytandet för
ungdomar som står helt utanför. Vi har i projektet utvecklat
en ’trappa’ i tio steg för att försöka tydliggöra processer, visa
att det tar tid och att man måste vara överens om målet.”
Mikael Löfgren
Demokratiprojekt i studieförbund
På följande sidor beskrivs ett antal projekt inom studieförbund, med
anknytning till temat demokrati.
Ungdomars minskade engagemang i föreningslivet i allmänhet
och i politiska partier i synnerhet är en företeelse som ofta diskuteras i samband med frågan om demokratins framtid. En rad studieförbund genomför inom ramen för denna frågeställning insatser med
unga människor som särskild målgrupp.
Istället för att inrikta sig på en viss åldersgrupp har andra studieförbund valt att arbeta med olika åldersgrupper. En del av dessa
projekt har inriktats på att öka enskilda personers möjlighet att få
tillgång till, och kunskap om, datorer och it.
Studieförbundens verksamhet grundar sig på olika intressenters
behov. En viktig intressent kan vara det lokalsamhälle som studieförbundet verkar i och detta har varit utgångspunkt för några av
projekten.
Demokratiperspektivet är
en hörnpelare
i folkbildningen.
Morgondagens folkbildare
abf genomför ett projekt kallat Morgondagens folkbildare. Syftet
är att inspirera ungadomar till att vara med och utveckla folkbildningen och föra abf:s folkbildningstradition vidare. De som rekryteras till den utbildning som ingår i projektet kommer från hela
landet och åldersgränsen är  år:
”Demokratiperspektivet är en hörnpelare i folkbildningen.
Vårt mål är att även i framtiden vara med och utveckla det
perspektivet i medlemsorganisationerna och i folkbildningen.”
Sven-Åke Pettersson, förbundsansvarig i ABF för projektet
Röster om folkbildning och demokrati
35
Utbildningen är  veckor varav  veckor är internatstudier, som
äger rum på Brunnsviks folkhögskola. Innehållet omfattar folkbildningskunskap, metodik, pedagogik, kulturfrågor och framtidsfrågor. Deltagarna gör också projekt på hemmaplan. De kan till exempel handla om att hitta nya vägar för rekrytering av människor eller
om att utveckla verksamhet ur ett folkbildnings-/utbildningsperspektiv för cirkelledare eller andra som vill arbeta förändringsinriktat.
”De deltagare som genomgått utbildningen är jättenöjda och
tycker att de lärt sig mycket som de har nytta av i sina jobb
eller i sina förtroendeuppdrag. Det negativa är att de inte har
tagits emot på hemmaplan som vi hade hoppats. Deras kunskaper har inte tagits till vara.”
Sven-Åke Pettersson
De mål som fanns med projektet har visat sig hålla under arbetets
gång:
”Visionen håller. De förändringar vi gjort är att vi gett mer
struktur och stadga åt arbetet på hemmaplan mellan internaten och i det virtuella klassrummet. Vi har också infört ett
mentorskapsystem för studie- och praktikarbetet på hemmaplan. Det är ett sätt att stödja och följa upp under hela
utbildningen och se till att deltagarnas kunskaper och kompetens tas tillvara efteråt. Mentorerna finns också med vid
träffarna i inledningen och avslutningen av utbildningen.”
Jörgen Hammarin
Experimentverkstäder
Frikyrkliga studieförbundet, , genomför ett projekt kallat Vem
brinner för en Konsumbutik? Projektet erbjuder enskilda ungdomar att delta i experimentverkstäder kring arbets- och beslutsformer. Bakgrunden är ett projekt i Missionsförbundet med namnet
Vem vill axla denna kyrka? Det hade visat sig att ungdomar inte
ville gå in i traditionellt folkrörelsearbete i kyrkan och med den
utgångspunkten blev projektet ett generationsprojekt. Under samtalen sa någon: Vem brinner egentligen för en Konsumbutik?
Detta var en fråga som väckte alla och man började fundera på
36
Röster om folkbildning och demokrati
var idékraften fanns någonstans. Rektorn för Frikyrkliga studieförbundet förde frågan vidare och det ledde till att en projektplan
skrevs. Tanken var att man skulle ut och väcka frågorna och starta
experimentverkstäder på olika platser. Idén var att undersöka vad
som händer när ungdomar träffas och försöker påverka arbetet i .
Men redan efter en månad ändrades perspektivet. Från att ha uppfattat att ungdomar tvekat inför engagemang, ändrades inriktningen när man insåg att det fanns hundratals ungdomar i en rad olika
projekt. Ungdomarna var inte oengagerade!
”En viktig fråga blev hur vi tänker i olika generationer. Konsumbutiken var viktig för de äldre, men fullständigt ointressant som idé för de yngre. En rad undersökningar visade att
engagemanget kanske aldrig varit så stort som idag, men det
ser annorlunda ut och går utanför våra mätbara möjligheter
inom folkrörelserna. Vi plockade också fram de exempel vi
själva deltog i och kunde konstatera att det finns ett stort
engagemang, men ungdomar idag bygger nya saker.”
Ola Bojestig, projektledare vid Frikyrkliga studieförbundet
När projektet ändrade inriktning blev målgruppen delvis en annan.
De som skulle leda projektet började istället att rikta förändringsarbetet inåt, in i organisationen:
”Om två veckor ska nästan all personal i  på en utbildningsvecka där en dag handlar om demokrati och delaktighet. Där får vi testa vilka värderingar vi egentligen har var
och en. Tanken är också att möta varje avdelnings styrelse
och personal och att utmana till nya demokratiska arbetsformer. Men det handlar mer om att diskutera grundläggande
demokratiska värderingar än att hitta nya demokratiska former.
Ola Bojestig
Ny målgrupp för projektet blev dels människor som arbetar och
engagerar sig i  som studieförbund, dels  deltagare. Cirka  procent av  verksamhet är ungdomsverksamhet och där deltar ungdomar från medlemsorganisationer och från allmänheten.
Projektet är nu avslutat men den process som projektet gav upphov till har bara börjat. En vikig del i processen består av att stärka
demokratin i , bland annat genom att skapa demokratiska arenor.
Röster om folkbildning och demokrati
37
Över huvud taget har demokratifrågorna genom projektet ställts i
fokus i fs. Nya tankar och insikter har fötts:
”Det är den medvetenhet som skapades om ’vi- och domtänkandet’, där ’vi’ står oemotsagt medan man har väldigt
mycket åsikter om ’dom’. Vad vi upptäckte var att det är ’vi’
som är en stor del av problemet, och vi måste börja där för
att omdefiniera och ändra vår syn på ’dom’. Att prata i termer av ’vi’ och ’dom’ är ett sätt att förenkla verkligheten.”
Ola Bojestig
Ungas uppfattning om studiecirklar
Sveriges Idrottsstudieförbund, sisu har genomfört ett projekt kallat Ungdomsutvärdering. I projektet genomfördes en utvärdering
av vad ett antal ungdomar hade för uppfattning om studiecirkelverksamhet som de deltagit i. Bakgrunden till projektet är att 
genom sitt arbete med idrottsklubbar möter många ungdomar, som
även deltar i folkbildningsarbete. sisu har en klar ungdomsprofil
med en genomsnittsålder på - år:
Ungdomar
tycks också vilja
arbeta mer i nätverk av olika slag.
”Idrottsrörelsen antog för några år sedan ett idéprogram för
-talet, ’Idrotten Vill’. I det är ungdomsfrågan mycket
högt prioriterad. Där ingår även att diskutera om det gamla
upplägget i föreningslivet är det som ungdomar vill engagera
sig i. Vi tycker oss märka att det blivit svårare med rekryteringen till styrelser och annat. Ungdomar tycks också vilja
arbeta mer i nätverk av olika slag. Vi ville fördjupa vår kunskap på dessa områden genom att fråga ungdomarna själva.”
Jan Byström, FoU-chef vid SISU Idrottsutbildarna
Det var mot denna bakgrund som utvärderingsprojekt planerades.
 av  -distrikt medverkade. Varje distrikt fick i uppdrag att
intervjua tio cirkeldeltagare i åldern - år. Förbundet tillhandahöll underlag i form av frågor, mall för urval av deltagare och typ av
cirkelstudier. Sammanlagt intervjuades  ungdomar av medarbetare och förtroendevalda. Resultatet överträffade förväntningarna:
”De som gjorde intervjuerna upptäckte hur oerhört intressant det var att prata med ungdomarna. Eftersom intervjuer-
38
Röster om folkbildning och demokrati
na var ganska långa fick även ungdomarna anledning att tänka till. Vi fick också ut väldigt mycket information av utvärderingen, både i form av stöd i många frågor och av pekpinnar om att folkbildningen måste vidareutveckla sin verksamhet. Ungdomarna är oerhört positiva till folkbildningsarbetet och tillräckligt okunniga för att inte ha förutfattade meningar om studiecirkeln. För dem är den en fräsch och positiv erfarenhet och en upptäckt om att man kan studera på ett
annat sätt än i skolan. De var till och med tveksamma om att
det är tränaren eller lagledaren som ska vara cirkelledare. I
vissa fall vore det intressant att få in andra människor, säger
de. De vill också vidga innehållet i studierna till ämnen som
inte har en specifik orientering mot idrotten.”
Jan Byström
Ungdomarna är
oerhört positiva
till folkbildningsarbetet och tillräckligt okunniga för
att inte ha förut-
Unga tycker till
fattade meningar
om studiecirkeln.
Tjänstemännens bildningsverksamhet, tbv har genomfört projektet Unga tyckare. Bakgrunden var ett tidigare projekt kallat ”Nattvandring mot våld”. Redan under de förberedande träffarna med
ungdomarna märkte ledarna att det blev mycket debatt om religion, politik, klotter osv. Ledarna bad därför tbv att ordna en samtalsgrupp.
Detta ledde fram till projektet Unga tyckare, med syftet att stimulera ungdomarna till att fortsätta dialogen kring frågor som engagerade dem, frågor som också är viktiga för samhället.
Projektet har genomförts i Göteborg och har konkret bestått av
en samtalsgrupp. En del av ungdomarna har rekryterats via de kontakter som tbv tidigare haft med socialtjänst, fritidsförvaltning och
polis.
Gruppen har bestått av både tjejer och killar. Några har invandrarbakgrund och en del bodde i lvu-hem (lvu är lagen om vård av
unga). För flertalet av ungdomarna har projektet inneburit en process där de växt på olika sätt:
”Vi hade en kille i Unga tyckare som strulade på alla möten
och inte tillförde någonting, men han kom på vartenda möte,
varje torsdag i två år. Det är uppenbart att det för honom
betydde något att få vara med, även om ingen annan av oss
Röster om folkbildning och demokrati
39
förstod vad. Andra har växt enormt under den tid vi arbetat
tillsammans i projektet.”
Kenneth Johansson, projektledare, TBV Göteborg
Ungdomarna har själva haft inflytande över projektet, genom att
de har kunnat bestämma över innehåll och ekonomi, inom givna
ramar. De har beslutat om vilka ämnen som skulle diskuteras, var
de skulle åka på besök etc.
I folkbildningen finns gemensamma antaganden om demokratins värde men orden behöver följas av handling för att det ska bli
meningsfullt:
I folkbildningen
finns gemensamma antaganden
om demokratins
värde men orden
behöver följas av
handling.
”Det är oerhört svårt att prata om människosyn, kunskapssyn och samhällssyn. Det är ett språk som man inte får något
gehör för. Värderingarna ska finnas där, men man måste visa
i handling i projektets egen verksamhet hur de fungerar, då
blir det intressant. Orden saknar innebörd och det är handlingen som räknas. Det handlar till exempel om att låta alla
komma till tals och inte avbryta, att tillåta ett visst mått av
konfrontation men avbryta när det är på väg att gå över i hot
eller mobbning, att respektera varandra och inte tillåta vilka
tillmälen som helst. Att visa att alla är lika mycket värda.”
Kenneth Johansson
IT som demokrativerktyg
Frikyrkliga studieförbundet, fs i Västmanland och Uppsala län genomför ett projekt kallat Lokalt IT-centrum som demokrativerktyg. Här erbjuds enskilda deltagare, framför allt pensionärer och
ungdomar, kunskap om hur it kan användas till debatt via virtuella
rum.
Inom projektet önskar man genom ett it-nät stärka demokratin
i ett mindre samhälle, via den lokala kyrkliga föreningen. Den ena
målgruppen är ungdomar som uppfattas ha tappat tilltron till demokratin. I projektet ställdes frågan: Hur kan man få dem att tro på
demokratin igen?
Den andra målgruppen är pensionärer som inte haft någon kontakt med den nya tekniken. Här ställdes frågan: Hur kan pensionärerna ta till sig den nya tekniken? Att kunna använda e-post, chatta
och skaffa information via Internet är en väg till delaktighet.
40
Röster om folkbildning och demokrati
Pensionärerna rekryterades till stor del i samband med den SeniorNet-dag som fs och några andra studieförbund arrangerade tillsammans med biblioteket.
Verksamheten har omfattat - grupper som deltagit i en introduktion. Ungefär lika många kvinnor och män har deltagit. Sannolikt kommer pensionärerna att starta en egen senior-it-grupp. Pensionärerna har upptäckt nyttan av att kunna använda e-post för att
kommunicera med barnbarn och myndigheter. Den äldste deltagaren är  år och har precis köpt en ny dator. Pensionärerna är också
den grupp där verksamheten uppfattas som mest framgångsrik.
Verksamheten ska fortsätta, bland annat genom att man ska göra en
egen hemsida.
De unga deltagarna i projektet rekryterade främst bland dem
som är i ”söndagsskoleåldern”, det vill säga elever i --årsåldern.
Dessa ungdomar ingår i  medlemsorganisationer, främst 
(Svenska Missionsförbundets Ungdom). Även andra ungdomar har
bjudits in, och motiverats med att det funnits tillgång till en itstuga.
Deltagarna har exempelvis skrivit till lokalpolitiker och tyckt
till om skolmaten och fått svar tillbaka. De deltog även i att bygga
datorerna och nätet, ett arbete som varade i tre månader. Ledarna
inom projektet ville med denna verksamhet visa att det går att bygga datorer och nätverk utan att det är förenat med stora kostnader.
Ledarna kan konstatera att för de äldre ungdomarna är det diskussionen på nätet som är viktig, inte tekniken. Ledarna har uppmärksammat betydelsen av att diskutera med ungdomarna om demokratifrågor, eftersom kopplingen it och demokrati inte alltid är självklar för dem.
En annan aktivitet är nätverksspel. Där har en grupp bosniska
ungdomar funnit hemsidor på sitt modersmål och mejlat till sina
hemländer, något som också lett till diskussioner om möjligheten
att påverka via e-post.
Det har funnits en viss övervikt av pojkar i projektet, men många
flickor är också aktivt intresserade. Verksamheten har blivit omtalad och ungdomar utanför projektet har hört av sig:
Den äldste deltagaren är 96 år
och har precis
köpt en ny dator.
”En högstadiegrupp med tjejer har hört av sig och vill använda sig av vårt nät för att chatta. Även där kommer jag att
försöka få in demokratiska aspekter genom att diskutera med
dem vilka man chattar med, varför, om vad, vilken påverkan
Röster om folkbildning och demokrati
41
man vill åstadkomma genom sitt chat, vilket språk man använder.”
Ola Osbeck, projektledare vid Frikyrkliga studieförbundet i Västmanland
Det har inte ställts krav att ungdomarna ska tillhöra någon kristen
församling för att få delta i projektet. Flera av dem är muslimer.
Projektledaren menar att målet med projektet håller men att verksamheten tar längre tid än planerat:
”Jag trodde det skulle vara lättare att få tag i ungdomar som
skulle tycka att detta var spännande. De äldre ungdomarna,
som jag räknat med skulle vara ganska lätta att få som en
plattform, de har inte tid på grund av sina gymnasiestudier
eller saknar helt enkelt intresse för data. De som är i högstadieåldern och yngre skulle jag vilja gå vidare med.”
Ola Osbeck
Det som uppfattas som mest demokratistärkande hittills i projektet
är arbetet med invandrarungdomarna och med pensionärerna:
”Båda grupperna har fått aha-upplevelser och upptäckt att
de kan använda it för de områden och frågor som ligger dem
varmast om hjärtat, trots att deras intressen är olika. Projektet har också stärkt självförtroendet hos båda kategorierna,
om än på olika sätt.”
Ola Osbeck
Lärcentrum
Studieförbundet Medborgarskolan i Ängelholm har genomfört ett
projekt där de utvecklat ett Lärcentrum kallat Hjärngymet. I projektet har enskilda deltagare erbjudits tillgång till ett lokalt Lärcentrum för enskilt lärande. Det finns såväl fasta träningstider för olika ämnen som möjlighet att ”slinka in”. Lärcentrat har också erbjudit möjlighet till lärande i grupp.
Syftet med projektet är att marknadsföra och stödja ett flexibelt
lärande för flera skilda målgrupper. Vid Lärcentrum har deltagarna
tillgång till datateknik och pedagogisk handledning. Man har vänt
sig till allmänheten men även till människor, funktionshindrade etc,
på institution:
42
Röster om folkbildning och demokrati
”Med funktionshindrade, främst psykiskt funktionshindrade, har vi kommit långt, men vi har fått ändra inriktning lite
beroende på förändringar hos dem som beslutar inom socialtjänsten. Som exempel var allt klart med lokal och utrustning för att inrätta ett Lärcentrum på en institution, men på
grund av ett chefsbyte blev det plötsligt nej till att använda
Internet på institutionen.”
Birgitta Callerud, projektledare och chef på Medborgarskolan, Ängelholm
Tanken var att deltagarna skulle haft tillgång till både en ”filial” på
institutionen och till Medborgarskolans Lärcentrum. På institutionen skulle Medborgarskolans handledare arbeta utifrån deltagarnas egna förutsättningar och även starta samtalsgrupper med dagverksamheter i andra delar av landet. Men eftersom Internet inte
fick användas på institutionen har i stället särskilda tider avsatts två
gånger i veckan på Lärcentrat för grupper från institutionen. Dessa
deltagare har först introducerats i datoranvändning. Därefter har
var och en valt ämnesområde för att via datatekniken ytterligare
förkovra sig. De ämnen som valts är matematik, engelska, datakunskap och samhällsorientering.
Projektet riktade sig även till allmänheten och där menar projektledaren att verksamheten kommit igång väl. En anledning anges vara att Medborgarskolan är med i Folkbildningsrådets projekt
Folkbildningsnätverk på distans:
Med funktionshindrade, främst
psykiskt funktionshindrade, har vi
kommit långt.
”Bland deltagarna finns många pensionärer och en viss överrepresentation av högutbildade. Det beror delvis på kursutbudet i nätverket. Där är vi  parter med övervägande delen
folkhögskolor, som har en del behörighetskurser. Jag tror att
för att ge sig på det här så behövs ett visst självförtroende i
botten. Men vi har också haft deltagare från dagverksamheten som läst tre kurser tillsammans. De kom hit och fick privat handledning och kunde då delta i en grupp som de aldrig
kunnat delta i om den inte arbetat på distans. Det var väldigt
roligt för det gav dem en plattform och en självkänsla som
gör att de inte är beredda att kliva tillbaka.”
Birgitta Callerud
Det har inte krävts några förkunskaper för att delta i distanskurserna, inte heller har dessa kurser startat med någon introduktionskurs i datoranvändning. Detta skiljer sig från andra verksamheter
Röster om folkbildning och demokrati
43
där det är vanligt att en kurs i data inleder och först därefter går
man in i det ämne man vill studera:
”Eftersom vi använder oss av First Class och Folkbildningsnätet så är det ju egentligen väldigt användarvänligt och bra.
Vi har haft de som varit över  år och som på en gång börjat
att intressera sig för det ämne de valt, till exempel kulturhistoria, religion eller filosofi. Och sådana som med lite handledning kunnat gå in och ’chatta’ med barnbarn i .”
Birgitta Callerud
Verksamheten vid Lärcentrum var från början öppen alla dagar, men
i dagsläget är det öppet varje dag utom söndag. Det är öppet både
dag- och kvällstid, men med olika tider beroende på dag. Under
lördagarna vänder sig verksamheten till särskilda målgrupper. Utan
projektet hade det varit svårare att nå vissa grupper:
”Ja, gruppen med särskilda behov hade definitivt inte kommit hit. Med den gruppen arbetar vi vidare och har nya projekt på gång. Förutan projektet hade kanske bara en eller annan rehabilitering med försäkringskassans hjälp blivit av. Men
nu är det  personer och det ska bli betydligt fler. Man är
väldigt glad på Nybrohuset som bedriver dagverksamhet,
därför att deltagarna nu själva tar steget fullt ut. De kommer
hit och pratar eller ringer och undrar om de får vara med.
Det är resultat som vi inte skulle nått om inte projektet funnits. Vi hoppas att vi satt igång en process och att det intresse
som väckts blir så stort att institutionerna gör någonting,
gärna med vårt bistånd.”
Birgitta Callerud
Deltagarna i projektet har också haft möjlighet till ett visst inflytande:
”Ja, genom direktkontakt med handledarna och mig. Eftersom vi inte är bundna av någon mall så beslutar deltagarna
själva vad de vill syssla med och allt eftersom önskemålen
förändras så löses det direkt på plats. Vi letar fram studiematerial, aktuella sajter, multimediamaterial och liknande.”
Birgitta Callerud
44
Röster om folkbildning och demokrati
Genom projektet får ”nya” grupper av människor tillgänglighet till
. Dessa grupper har ofta kontakter med samhällsservice av olika
slag och denna samhällsservice är i sin tur ”indragen” i . Detta gör
att det blir ännu viktigare för dessa grupper att kunna hantera datorer:
”Vi är ett alternativ till det ’glassiga’ e-learningkonceptet, där
det växer upp stiliga konsulter som testar på företag, vilka
sedan märker att resultaten inte håller. Om man inte har våra
folkbildningsvärden med så blir varje lärsituation så torftig
och begränsad och motivationen försvinner. De värdena har
vi i folkbildningen varit dåliga på att marknadsföra, men nu
tror jag de börjar bli attraktiva igen, även i företagsvärlden.”
Birgitta Callerud
Ny plattform för lärande på nätet
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet,  i Blekinge genomför ett projekt kallat StudyNet. Här erbjuds enskilda deltagare teknisk kunskap om datadistansstudier och distanskurser. Bland distanskurserna finns även temat demokrati. StudyNet är :s plattform för kunskap och lärande på nätet med målet att vara en resurs
i folkbildningens tjänst:
Ur ett demokratiperspektiv är
vår intention att
hjälpa till att över-
”Vi vill koppla samman människor, få dem att interagera och
skapa lärande- och bildningsprocesser på nätet. Ur ett demokratiperspektiv är vår intention att hjälpa till att överbrygga kunskapsklyftor just på -området.”
brygga kunskapsklyftor just på ITområdet.
Urban Sylvan, projektledare och informationssekreterare, NBV
Målgruppen var primärt äldre människor i :s medlemsorganisationer. Projektplanen reviderades dock, eftersom det var svårt att
nå den gruppen. Målgruppen utvidgades till att omfatta även yngre
och människor utanför medlemsorganisationerna.
I projektet försöker man i introduktionsfasen använda dem som
redan kan tekniken som ledare, för att sedan få med mindre vana
deltagare.
”Det viktigaste blev alltså att få deltagare över huvud taget.
Skulle vi dessutom lyckas nå folkbildningens prioriterade
Röster om folkbildning och demokrati
45
grupper med StudyNet så har vi gjort en dubbel vinst och
tagit ytterligare ett steg mot målet att överbrygga kunskapsklyftor. Vi tvingades överge den primära målgruppen när vi
inte lyckades få dem att ställa upp och vara med. Det var ett
för stort steg för dem att anamma tanken och idén. En generell iakttagelse vi gjort är att vi har legat väldigt långt fram
och vi har sprungit för fort, velat för mycket och för tidigt.
Därför har vi fått backa, slå halt, tänka om och börja om från
början. Det är först nu vi märker att människor börjar ta till
sig det här.”
Urban Sylvan
Någon utvärdering ännu inte genomförts men enligt uttalanden från
ledare och deltagare är övervägande delen positiva till studieformen. Som exempel kan nämnas en grupp som reste till Bryssel på
studieresa. De var positiva till att projektet StudyNet gett dem möjlighet att via nätet förbereda sig inför resan.
Projektledaren menar att det som är demokratistärkande i projektet är folkbildningssynen i sig – arbetsmetoderna och filosofin –
även om projektet ligger på Internet:
”Vi försöker hålla en lättbegriplig nivå på allt; språkligt, grafiskt och ekonomiskt. Kommer vi dithän att människor, som
inte är vana vid den här tekniken och arbetssättet, kan anamma det, då blir människor jämställda på ett helt annat sätt än
i verkliga livet. Det är förhållandevis enkelt att använda, men
man behöver tillgång till datorer. Vår uppgift ligger inte bara
i StudyNet. Vi ska också informera om var man kan få tillgång till datorer, hos  runt om i landet förstås, men också
i offentliga miljöer som exempelvis på bibliotek.”
Urban Sylvan
Demokrati i lokalsamhället
För att utveckla dialog och samråd mellan studieförbund och lokalsamhälle har Studieförbundet Vuxenskolan, , genomfört ett
projekt kallat Framtidsverkstad – Samhällsförankrad verksamhetsplanering. I projektet samlades människor i ett tjugotal lokalsamhällen till diskussioner om utvecklingsfrågor, under ledning av folkbildare. Resultatet från diskussionerna användes som underlag för
46
Röster om folkbildning och demokrati
studieförbundets lokala verksamhetsplaner. Bakgrunden till projektet är bland annat det låga valdeltagandet, vilket stämt till eftertanke:
”Det låga valdeltagandet vid senaste valet, det stannade vid
drygt  procent, oroade mig och många andra. Jag funderade över vad folkbildningen kan ha för roll och ansvar i det.
Vid ett seminarium i , Förbundet Nordisk Vuxenutbildning, samma år presenterades modellen Framtidsverkstad.
Den tilltalade mig, eftersom den gav människorna i en bygd
mycket bra förutsättningar att tala om vilka problem man
hade och att komma fram till vad man ville och kunde göra
åt dem. Jag tänkte att den modellen kanske kunde vara ett
sätt att fördjupa Vuxenskolans verksamhetsplanering och
redan från början göra den bättre förankrad i det samhälle
där vi befinner oss. Därigenom kan vi också medverka till att
människor finner ett ökat engagemang.”
Bakgrunden till
projektet är bland
annat det låga valdeltagandet, vilket
stämt till eftertanke.
Göran Lind, ansvarig för projektet i Studieförbundet Vuxenskolan
Syftet var alltså från början att vända sig till invånare som bor i
lokalsamhället. Det visade sig sedan att även anställda och förtroendevalda i Studieförbundet Vuxenskolans medlemsorganisationer
var intresserade av att delta.
Konkret innehöll projektet två delar. Den ena bestod av att pröva modellen Framtidsverkstad, den andra att utbilda personer i att
genomföra modellen så att kunskapen skulle finnas kvar i organisationen när projektet var avslutat. Runt om i landet har ett tjugotal
Framtidsverkstäder genomförts, i samarbete med stiftelsen Cesam
i Örebro.
Framtidsverkstaden uppfattas som ett bra sätt att fördjupa studieförbundets verksamhetsplanering. Modellen att samla in åsikter,
därefter sortera bland dessa och slutligen skapa en konkret plan för
vad som ska åtgärdas och av vem är bra. Att allt knyts ihop innan
dagen är slut har varit särskilt uppskattat.
Projektet har varit demokratistärkande, främst genom att skapa
en arena där medborgare och anställda i Vuxenskolan kan träffas
och diskutera hur studieförbundet kan medverka till att söka lösningar på de frågor som befolkningen lyfter fram som viktiga.
Röster om folkbildning och demokrati
47
Demokratiåret – en nationell satsning
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet,  har valt att göra en
nationell satsning med temat demokrati.  genomförde under år
 ett nationellt projekt kallat Demokratiåret. Projektet har bland
annat innehållit en studiesatsning med studiecirklar, kulturprogram
och föreläsningar. Pedagogiska material har producerats för olika
målgrupper: videofilmer, studiemapp, serietidning etc. I samarbete
med Utbildningsradion har särskilda radio- och -program producerats. Dessutom har man använt en mobil utställning i form av
en lastbilstrailer med utställning, filmsal och datarum. Slutligen genomfördes seminarier och reseverksamhet.
”Demokratifrågan är en av de viktiga framtidsfrågor som ingår i nbv:s femåriga temasatsning. Alla frågor hänger ihop
och de övriga är miljön, drogerna, kulturer i världen och freden. Vi vill bidra till att skapa positiva förändringar. Vårt mål
är att studera frågorna både ur ett lokalt och ett globalt perspektiv och sätta igång processer, inte servera förslag till färdiga lösningar. Individens ställningstagande är viktigt för hur
den framtida utvecklingen kommer att te sig. Demokratin är
oerhört central och inte självklar. Den måste vi värna om och
återerövra hela tiden. Den är också grunden för fred, och
nästa temaår – det sista – heter ’En värld i fred och utveckling’.”
Yvonne Strömberg, projektledare och förbundskonsulent, NBV
Målgruppen för projektet har varit allmänheten, men man har också riktat sig till människor i Nykterhetsrörelsen.
Tema- och målgruppsanpassade material har producerats. Tillsammans med nykterhetsrörelsens ungdomsorganisationer har exempelvis magasinet ”makt.nu” producerats. I anslutning till denna
satsning har ungdomar utbildats till att fungera som ”motorer” för
satsningen. Projektet innehåller även webbplatsen www.makt.nu.
För ungdomar i --årsåldern har en ”demokratipåse” producerats i samarbete med två av :s barn- och ungdomsorganisationer. Demokratipåsen tar på ett lekfullt sätt upp demokratifrågor.
Dessutom har ett seriemagasin producerats för dem som inte är så
läsvana. En av :s medlemsorganisationer har utbildat ”demokratiagenter”, som ska inspirera människor att gå en studiecirkel,
delta i ett kulturprogram eller liknande.
48
Röster om folkbildning och demokrati
Röster om folkbildning och demokrati
49
Om medborgarskap
och medborgarbildning
50
Röster om folkbildning och demokrati
Några röster
”Det som blivit tydligare för alla är att det är
meningen att jag som boende i det här
samhället ska ta ansvar och ta makt i det som
berör mig och samhället.”
”Mycket av drivkraften i ungdomsarbetet är att
få ungdomar att växa, att få och ta ansvar, att
upptäcka att man duger, att bli lyssnad till, och
där har vi blivit bättre. Det hade varit illa om
vi hade fortsatt att problematisera ungdomar.”
”Det handlar om möjligheten att bli sedd och
att få märka att mina erfarenheter räknas.”
”Folkbildningens förhållningssätt tror jag är
den springande punkten. Att möta en växande
rasism och främlingsfientlighet och att skapa
integration är just detta att ha en öppen attityd
till alla människor, försöka bli av med
fördomar, lyssna, se och lära.”
Röster om folkbildning och demokrati
51
B
egreppet medborgare definieras ofta som en individs relation till staten. I de kommentarer som finns från intervjupersonerna i de olika projekten finns denna definition representerad, men dessutom lyfts en rad andra dimensioner fram.
Begreppet kopplas exempelvis till demokrati, aktivitet, förhållningssätt, delaktighet och inflytande. För att kunna vara den aktiva, delaktiga och inflytelserika medborgaren nämns vissa förutsättningar såsom självkänsla och kunnighet. Folkbildningens roll blir
att delta i den process som medför att medborgaren stärks i sin självkänsla och ökar sin kunnighet. Medborgarbildning är ett sätt att
benämna denna folkbildningens insats.
En jämförelse mellan begreppen medborgare och medlem kan
utvisa att det finns likartade dimensioner i begreppen:
”Medborgarskapet i samhället kan ju översättas till medlemskapet i en organisation. Jag tror vi behöver samma diskussion internt som ute i samhället. Vad innebär det att vara
medlem? Jag kommer ihåg en gammal slogan som löd: ’Endast ett aktivt medlemskap kan ge full valuta och utbyte av
medlemsavgiften’. Jag tror att detta också gäller medborgarskapet.”
Göran Lind
”Det finns ju paralleller mellan medlemskap och medborgarskap. Medlemskapet möter samma problem med bekvämlighet och servicetänkande som medborgarskapet. Frågan om
hur man kan stärka det demokratiska och ansvarsfulla medlemskapet i den lärande folkrörelsen, kan till stor del föras
över på medborgarperspektivet.”
Jörgen Hammarin
52
Röster om folkbildning och demokrati
Tillhörighet och delaktighet – ingen självklarhet
Ofta likställs medborgarskap med en persons juridiska tillhörighet
till en nation. Denna tillhörighet är inte alltid självklar och innebär
inte alltid delaktighet:
”De ungdomar som bor i Hammarkullen upplever sig inte
ens som göteborgare. De är först och främst ’hammarkullare’, sedan syrianer, kurder och så vidare, och sedan bor de i
Göteborg … Det finns ingen tro på det demokratiska systemet. Makt och identitet, framför allt hos killarna, ligger mera
i att till exempel få respekt och status som rappare och målet
är guldkedjor och limousine. Texterna är mycket politiska,
men man räknar inte med att det etablerade politiska systemet ska kunna göra något åt det som är fel.”
Kenneth Johansson
I någon mån har denna uppfattning kunnat nyanseras genom :s
projekt:
Deltagarna har
”Deltagarna i ’Unga tyckare’ har fått större kunskap om hur
demokratin fungerar och en inre styrka i vetskapen om att
diskussion fungerar bättre än konfrontation. Det har gett dem
en plattform i livet att kunna uttrycka sig ifrån. Men om det
gett dem övertygelsen att det demokratiska systemet fungerar för att påverka, det är jag tveksam till. De har nog också
fått en större medvetenhet i ansvarsfrågor, som att komma i
tid till exempel. Över huvud taget har attityderna till hur man
beter sig förbättrats. De har kommit in på arbetsmarknaden
och klarar att sköta jobbet, så visst har de blivit bättre och
redigare samhällsmedborgare. Inom projektet har individer
blivit stärkta och de har fått inflytande. Deltagarna var något
skeptiska i början, men allteftersom tiden gått har de märkt
att det går att lita på vuxna svenskar. Deltagarna har hittat
kanaler som fört dem som grupp, eller individer, vidare in i
samhället och för många av dem har det gått riktigt bra. Jag
tror också att de fått ett annat tidsperspektiv: att inte bara
leva här och nu utan börja tänka i ett längre tidsperspektiv,
medveten om att vad de gör nu spelar roll för framtiden.”
hittat kanaler som
fört dem som
grupp, eller individer, vidare in i
samhället.
Kenneth Johansson
Röster om folkbildning och demokrati
53
Relationen mellan individen och staten tydliggjordes också när ungdomarna började att ta till sig att samhället, genom polis, räddningstjänst och politiker, faktiskt kan arbeta för att vara stödjande:
”I samband med katastrofbranden kom ryktet igång att det
var skinnskallar som låg bakom och det var nära att utbryta
krig. När vi lyckades få invandrarungdomarna att komma
ner till räddningstjänsten och träffa polis och politiker så visade det invandrarfamiljerna att det svenska samhället faktiskt ställde upp. Där var projektet ett forum att hjälpa dem
att ta nya kontakter för att få svar på alla sina frågor, vilket i
sin tur nog ledde till att man stärkte sin roll som samhällsmedborgare.”
Kenneth Johansson
Bilden av relationen mellan individ och stat och möjligheterna till
inflytande påverkas av olika aktörer, inte minst massmedia:
Demokrati är
inte bara föreningsdemokrati,
utan också att
”Medborgarskap handlar ju om delaktighet. Tillsammans
med de äldre ungdomarna har vi pratat om att demokrati
inte bara är föreningsdemokrati, utan också att vara aktiv och
delaktig i det samhälle man lever i. Men tilltron till att man
kan påverka är låg. Själv tror jag att det bland annat beror på
att massmedia hela tiden säger att vi kan ingenting påverka,
att  styr, att marknaden styr och så vidare.”
vara aktiv och del-
Ola Osbeck
aktig i det samhälle man lever i.
Aktiva medborgare – med självkänsla
Vid Botkyrka folkhögskola har arbetet inneburit att deltagarna börjat agera genom att vända sig till kommunen, de har börjat att påverka:
”Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att
jag som bor i det här samhället ska ta ansvar och ta makt i det
som berör mig och samhället. Det var många som började ta
det steget framåt och uppleva att ’jag tränger inte på någonstans utan jag intar snarare min plats’ ... Jag tror att många
förstått tanken just därför att de har fått testa olika former.
En av grupperna har inte den teoretiska ramen, men det in-
54
Röster om folkbildning och demokrati
tressanta är att de kanske fattat allra mest, eftersom de gjorde det i konkret handling.”
Eric Hartig
Medborgarskapet kan innehålla olika dimensioner och en av dem
som lyfts fram som viktig är självkänslan:
”Vi pratade om medborgarskapet på så sätt att det handlade
om att stärka självkänslan, att stärka jaget: Jag duger! Utifrån det tar man kraft i samhället också som medborgare.
Mycket av drivkraften i ungdomsarbetet är att få ungdomar
att växa, att få och ta ansvar, att upptäcka att man duger att
blir lyssnad till, och där har vi blivit bättre. Det hade varit
illa om vi hade fortsatt att problematisera ungdomar.”
Ola Bojestig
För att människor ska kunna agera behövs ofta en ny form av kompetens – men också att ens erfarenheter och åsikter tas på allvar:
”De har en annan självkänsla. De vågar framföra sina önskemål och jag märker genom samtalen att de är medvetna på ett
annat sätt. Bland annat genom att de nu kan ta del av information de inte haft tidigare och att deras värld blivit större ...
Det handlar om möjligheten att bli sedd och märka att ens
erfarenheter räknas. Det i sin tur främjar de medborgerliga
’dygder’ som behövs för att skapa tolerans, förståelse och
öppenhet i samhället. När det gäller de distansutbildningar
som vi själva arrangerar på nätet så handlar det om sammanhållna grupper där man inte är anonym och kan göra sin röst
hörd. De kan många gånger vara mer demokratiska än i det
fysiska rummet, där några kan dominera och andra sitta tysta och inte tvingas göra sin röst hörd som man måste på nätet. På nätet väger alla lika.”
Det handlar om
möjligheten att bli
sedd och märka
att ens erfarenheter räknas.
Birgitta Callerud
I den relation som finns mellan individ och stat ingår ofta en definition av rättigheter och skyldigheter för båda parter.
”Att diskutera de skyldigheter som är förknippade med medborgarskapet är en infallsvinkel som inte har fungerat, tycker jag. Ungdomar har inte den pliktkänsla som motiveras rent
Röster om folkbildning och demokrati
55
teoretiskt. Det visar också viss ungdomsforskning. Prat om
skyldigheter i ett demokratiskt samhälle framkallar olust och
leda. Sina rättigheter känner man inte heller till så bra.”
Alf Rikner
Medborgaren som delaktig i lokalsamhällets utveckling
Om vi tänker oss att medborgarbegreppet innefattar dimensionen
delaktighet, kan även lokalt utvecklingsarbete omfatta diskussioner om medborgarskap:
Prat om skyldigheter i ett demokratiskt samhälle
framkallar olust
och leda.
”Det diskuteras speciellt i den utbildning som kallas ’lokalt
utvecklingsarbete’. Det anknyter mycket till ’community
work’, det vill säga hur förfördelade människor i ett bostadsområde kan bli aktiva i samhällsarbetet. De som på grund av
språk, religion, fattigdom, kön, sämre utbildning eller liknande orsaker inte tar för sig eller gör sin röst hörd.”
Mikael Löfgren
I projektet på Viskadalens folkhögskola anges att utgångspunkten
är en stark tilltro till alla människors förmåga att utvecklas till kreativa, kunniga, medvetna och mångsidiga människor. Men också
att mycket är beroende av livssituationen; det sociala samspelet,
handlingsfrihet, uppmuntran, stimulans, motivation, utmaningar etc:
”Folkbildningens förhållningssätt tror jag är den springande
punkten. Att möta växande rasism och främlingsfientlighet
och skapa integration innebär just att ha en öppen attityd till
alla människor, försöka bli av med fördomar, lyssna, se och
lära. Det handlar om människosyn och pedagogisk grundsyn men också, eftersom vi är en folkrörelseägd folkhögskola, om en samhällssyn. Det är inte alltid lätt. Fritidsledare
och andra i utbildning vill ofta ha ’nyckeln’ eller ’metoden’
för hur de ska göra. Det finns förvisso tips, men det måste
börja med att du själv omfattar det här förhållningssättet.”
Mikael Löfgren
En av folkbildande verksamheters uppgifter är att skapa mötesplatser och arenor för samverkan och här kommer också begreppet
medborgare med i diskussionerna:
56
Röster om folkbildning och demokrati
”Det finns demokrati- och medborgarperspektiv i de arbetsområden vi fokuserar på: Ideellt forum (nätverk för social
ekonomi och samhällets demokratisering), hälsa och miljö,
demokrati och ledarskap, drogförebyggande samhälle, bildning och kultur, integration samt språket och makten.”
Jan Linde
Medborgaren är medborgare i nationen (enligt grundlagen) och
medlem i kommunen (enligt kommunallagen). Frågan om inflytande
är dock likartad, oavsett om det gäller nationell eller lokal påverkan:
”Frågan om hur stort inflytande man anser sig ha och hur
stort inflytande man vill ha är väldigt viktig i allt bygdeutvecklingsarbete. Det är en stor fråga, som varit central bland
annat vid de rundabordssamtal kommunen bjudit in till. Genomgående är att man vill att besluten ska tas närmare dem
som berörs. Vi har också diskuterat vad som krävs för att
ungdomarna ska vilja komma tillbaka till bygden, hur vi kan
knyta kompetens hit, vilka frågor som aktiverar fler kvinnor
och så vidare. Tittar man på sammansättningen i de sammanhang där bygdeutveckling diskuteras är medelålders män i
majoritet. Kvinnor och ungdomar är grupper som är marginaliserade, och för dem vill skolan gärna göra utbildningar
som höjer deras kompetens och delaktighet.”
Ulrika Karlsson
För deltagarna
Även om olika personer önskar mer eller mindre inflytande, gäller
det att uppmärksamma de tillfällen då människor önskar påverka.
Viljan till delaktighet och inflytande måste tas på allvar:
”För deltagarna ute i bygden betyder det mycket att någon
lyssnar och tar dem på allvar. Jag har många bevis på att det
fått dem att våga mera och tro på sin egen förmåga. Det i sin
tur gör att de tar initiativ och blir mer delaktiga. Vi har också
haft deltagare som varit aktiva nazister och kommit med alla
attribut men med tiden har de ramlat av och de kommer med
rutig skjorta. På ett annat ställe hade vi en deltagare som var
på väg in i alkoholism, men som satsat helhjärtat på den kurs
han deltagit i. Och jag tror det fungerar därför att det vi gör
är på riktigt, deltagarna tycker det är meningsfullt.”
ute i bygden betyder det mycket
att någon lyssnar
och tar dem på
allvar.
Berit Sisell
Röster om folkbildning och demokrati
57
Om möten,
mötesplatser
och arenor
58
Röster om folkbildning och demokrati
Några röster
”Många med mig är vana att arbeta väldigt
konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan
bli mycket frustrerande i början.”
”Många folkrörelser dras med problem att
samla människor. Samtidigt växer nya fram
som inte har problem att samla folk utan
snarare att hitta en fungerande organisation,
långsiktighet och strategi i sitt arbete.”
”Cirkeln på nätet är en ny arena i vårt
folkbildningsarbete.”
”Det som är unikt med dessa arenor är att vi i
varje enskilt fall letar oss fram till former för
hur samverkan kan ske och med vilka
värderingar.”
Röster om folkbildning och demokrati
59
S
amtal mellan människor i möten där olika åsikter uttrycks
och bryts mot varandra, menar många är ett centralt inslag
i en levande demokrati. För deltagare inom folkbildande verksamheter kan aktiviteterna i sig utgöra en arena för diskussion av olika
samhällsfrågor. Dessutom arrangerar folkhögskolor och studieförbund aktiviteter med den medvetna inriktningen att samhällsfrågor
ska utgöra huvuddelen av dagordningen. Dessa mötesplatser, arenor, kan vara allt från fysiska och fasta såsom verksamheternas olika lokaler till tillfälliga såsom en tidsbegränsad diskussionsgrupp
på Internet. De lokala projektledarna får med sina kommentarer
representera olika sätt att definiera arenor samt olika sätt att skapa
arenor.
Traditionella arenor
Studiecirklar, föreningsverksamhet och tillfälliga kulturprogram kan
räknas till folkbildningens mer traditionella arenor:
”De arenor där sisu möter ungdomar är i studiecirklar, kulturprogram och liknande i idrottsklubbor och föreningar. Det
ungdomarna själva vill ha ut av sitt engagemang är att träffa
justa kompisar och byta tankar och idéer med dem. Men de
värderar studiedelen mycket högt. De vill skilja ut den ännu
tydligare från idrotten och helst inte lägga den en träningskväll utan en särskild kväll. Ungdomar är inte lika angelägna
som vuxna att ha material där alla fakta finns, för det är de
duktiga på att själva söka fram. Samma syn som de har på
cirkeln har de på föreningen. Det är inte styrelseuppdrag som
är det viktiga, utan det är kanske att vara med i en arbetsgrupp, projektgrupp eller annat som inte är något större åtagande.”
Jan Byström
60
Röster om folkbildning och demokrati
I folkhögskolans och studieförbundens lokaler ordnas olika tillfälliga arrangemang:
”Skolan var den demokratiska arenan. En kontaktyta är ’Mötesplats Kävesta’ som består av kvällsprogram med medverkande utifrån, där vi också bjuder in allmänheten.”
Alf Rikner
En mötesplats som verkar bestå är att anordna läger. De fyller behovet av ett fysiskt rum samtidigt som det är tidsbegränsat och
mobilt. tbv i Göteborg har inom sitt projekt anordnat ungdomsläger.
”Lägren var självhushåll och på kvällarna hade vi diskussionsforum, där vi tog upp något av temana i projektet, bland annat demokrati och makt.”
Kenneth Johansson
Tanken var att
Externa arenor
eleverna skulle ut
Folkhögskolan och studieförbundens lokaler kan kombineras med
exempelvis gatan, lokaltidningen eller biblioteket för att bli nya arenor där diskussioner kan föras:
och aktivera sig i
nya sammanhang.
”Tanken var att eleverna skulle ut och aktivera sig i nya sammanhang. Det var bara en grupp som gjorde det fullt ut som
klass. De identifierade vissa problemområden i sin vardag.
Det blev ett slags opinionsarbete dels ute på gatorna när de
pratade med folk och satte upp lappar, dels när de försökte ta
kontakt med lokaltidningen, men där var det ingen som nappade. Så var det naturligtvis myndigheter och skolor dit de
vände sig för att skaffa fram uppgifterna. Efter namninsamlingen vände de sig till den högsta lokala skolpolitikern och
ordnade ett möte här i skolans bibliotek, dit de bjöd in hela
skolan. Politikern kom hit och man gjorde en liten manifestation när man lämnade över namnlapparna och talade om
varför man gjorde det hela. Politikern tog emot namnlapparna och svarade på de frågor som gruppen ställde till henne.”
Eric Hartig
Röster om folkbildning och demokrati
61
De mötesplatser som utvecklas består allt oftare av att det är en
grupp eller förening som organiseras, därefter kan de träffas i olika
lokaler. Istället för att prioritera den fysiska mötesplatsen prioriteras gruppen och dess aktiviteter:
”Det ser olika ut i olika avdelningar. På en avdelning är det
en fs-medarbetare som möter ungdomarna i grupp eller enskilt. På andra ställen kan det vara så att ungdomarna tillsammans med fs byggt upp en musikförening. Då är det föreningen som är mötesplatsen och det är en ny arena som skapats just för de ungdomarnas behov. Det som är unikt med
dessa arenor är att vi i varje enskilt fall letar oss fram till former för hur samverkan kan ske och med vilka värderingar.
Det kan vara arenor som skapas för verksamhet med längre
varaktighet, enskilda arrangemang, egna idéprojekt eller att
samsas i en lokal. Men det går nog inte att lösa medlemskort
till arenorna, men alla som är med vet om att de är med.”
Ola Bojestig
Mötesplatsen kan finnas hos de organisationer som deltar i projektet. Ett annat sätt att skapa en arena med externa organisationer är
att arbeta med kampanjer:
”Under Demokratiåret har vi studiecirklar. Seminariedagar
har anordnats främst i anslutning till Demokratiutredningens arbete. Vi har även samarrangemang med invandrarföreningar, framför allt bosnier och kosovoalbaner. De är mycket
intresserade av att lära sig om demokrati. Över huvud taget
arbetar nbv lokalt med många olika samarbetsparter i temasatsningarna.”
Yvonne Strömberg
Virtuella möten
Det blir också allt vanligare att kombinera fysiska möten med virtuella:
”Nätet är en given arena. I distansutbildningen träffas vi fem
gånger per år. Då är vi ute i förorterna i Malmö, Göteborg
och Stockholm och så turnerar vi en vecka i Mälardalen. När
62
Röster om folkbildning och demokrati
det gäller de digitala nätverken ser det olika ut. Ett av dem
har två fysiska samlingar med sina deltagare, ett har en samling per år. Nätverket på Fryshuset är mycket heterogent och
de träffas sporadiskt på andra konferenser men har inga egna
träffar. De fyra nätverken har var sin ansvarig person som
jag och min kollega arbetar gentemot. Vi är till exempel med
på deras konferenser och seminarier. När det gäller nättidningen är det vi själva som styr helt och hållet. Under våren
ska vi dra in andra som hjälper till med produktionen, till
exempel andra folkhögskolor och mediautbildningar. Eldsjälarna är praktiker och gör saker, men de tycker inte om att
skriva.”
Staffan Hübinette
Att skapa en ny arena på nätet kräver inte bara tillgång till dator,
det kräver också ett val mellan olika plattformar där diskussionen
ska ske:
”Cirkeln på nätet är en ny arena i vårt folkbildningsarbete
och vi har - cirklar igång ... Vi har två tekniska plattformar som vi testar mot varandra. Vi har upp emot   besökare i veckan på StudyNet och det tycker jag är en ganska
stor kontaktyta. Men steget från att gå in och titta till att ta
steget att delta i studier är fortfarande väldigt långt.”
Vi vill kombinera ny kunskap
med gemenskap
och reflektion.
Urban Sylvan
Nygamla former
Det kan tyckas som om det finns ett stort antal möjligheter och
mötesplatser men så är inte alltid fallet. De fysiska mötesplatserna
kan finnas men de personer som ska ”inta mötesplatsen” kanske
inte har grupperat sig:
”Bekymret är att vissa grupperingar inte har några fora. Vår
ambition har varit att skapa sådana fora och de ska vara folkbildningsmässiga. Det betyder för oss att vi vill kombinera
ny kunskap med gemenskap och reflektion. Upplägget av de
kurser vi har i projektet innebär att man dag ett får ny kunskap, under kvällen får gemenskap och möjlighet att diskutera och hitta varandra under trevliga former, man bor över,
Röster om folkbildning och demokrati
63
och dag två använder man för reflektion på temat: Hur kan
vi använda den här kunskapen gemensamt? Vi tror att vi genom folkbildningsmässiga tilltag av olika slag skapar forum
mellan de här organisationerna.”
Jan Linde
Förväntningarna på möten har förändrats under de senaste decennierna och det fria samtalet får svårare att ta plats:
Att arbeta i
nätverk kan bli
mycket frustrerande i början.
”Det kan tyckas att det inte är något nytt, att träffas under
två dagar på det här sättet. Det var vanligt för - år sedan.
Men dagens konferens- och mötesverksamhet är mycket
stressade tillställningar med fokus på en sakfråga som ska
lösas. Sen åker man direkt hem och in i verksamheten igen.
Det är en tröskel både ekonomiskt och tidsmässigt att anmäla sig till kurser med vårt upplägg. Det är också en tröskel att
våga träffa organisationer man aldrig mött förr. Det gäller att
få människor att upptäcka nyttan och fördelarna i det. Många
folkrörelser dras med problem att samla människor. Samtidigt växer nya fram som inte har problem att samla folk utan
snarare att hitta en fungerande organisation, långsiktighet och
strategi i sitt arbete. Kan ’de gamla’ och ’de nya’ mötas och
lära av varann är det ytterligare en poäng och kan bli något
av en pånyttfödelse av ’folkrörelsesverige’.”
Sören Eriksson
Under lång tid har vi vant oss vid att möten följer ”föreningsteknikens” dagordning. Vi är inte lika vana vid att möten kan bestå av
diskussioner utan att konkreta beslut fattas:
”Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här
sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande i början. Dels för att man möter människor med helt andra ingångar och perspektiv, dels för att utfallet av möten och sammanträden kan bli ganska abstrakt. Men jag inser nu att den
långa startsträckan var helt nödvändig för att alla ska ha fortsatt intresse av att vara med och också ta ansvar i projektet.”
Sören Eriksson
Sammanfattningsvis ser vi att mötesplatserna både kan bestå av fysiska och virtuella rum. Dialog kan snabbt skapas i ett fysiskt rum,
64
Röster om folkbildning och demokrati
replik följer efter replik och man kan till och med avbryta varandra.
I det virtuella rummet tar det några sekunder längre att utbyta repliker och man kan inte avbryta varandra. Mötesplatserna kan också vara en eller flera organisationer i samarbete. Mötesplatserna kan
vara tillfälliga som enstaka arrangemang eller nätverk, men också
mer bestående som en lokal eller en organisation.
Röster om folkbildning och demokrati
65
Om den inre
demokratin
66
Röster om folkbildning och demokrati
Några röster
”Vi säger att vi vill att människor ska vara
delaktiga och vara med och styra, men ändå
tillrättalägger vi så mycket. Vi rättar oss för
mycket efter direktiv från olika håll.”
”Det finns brister i att själv leva upp till att vara
en demokratisk och lärande organisation.”
”Det räcker inte att avsätta en viss tid till att ta
upp demokratifrågor, de måste in så gott som
överallt och alla lärare måste vara med.”
Röster om folkbildning och demokrati
67
D
emokratiska beslutsformer används på alla nivåer och i
olika slags relationer i folkhögskolor och studieförbund.
Folkhögskolornas och studieförbundens organisationer är olika
uppbyggda varför också beslutsvägarna blir olika. Begreppet huvudman kan vara centralt för en folkhögskola, medan begreppet
medlemsorganisation kan vara mer centralt för ett studieförbund.
Nedan presenteras några av de relationer och strukturer som har
nämnts av intervjupersonerna.
Former för inre demokrati
På folkhögskolorna finner deltagarna (ofta används begreppet elev
av intervjupersonerna, därför alterneras mellan deltagare och elev i
texten) i kurserna en rad olika tillfällen att delta i beslut. På folkhögskolorna kan diskussioner föras i klassrummet mellan elev och
lärare och i olika grupper förs diskussioner mellan elev och elev.
Det kan finnas olika slags föreningar för deltagarna, det kan finnas
elevråd och kursråd. Deltagarna kan också ha en representant i skolans styrelse.
På liknande sätt deltar de anställda vid en folkhögskola i olika
beslutande eller diskuterande grupper. Personalen har en relation
till skolan som sådan, till den som är rektor, till skolans styrelse och
till skolans huvudman. Personalen har oftast en representant i styrelsen.
I studieförbunden är deltagarnas främsta påverkansmöjlighet
relationen till de andra cirkeldeltagarna och till cirkelledaren. I den
mån deltagarna dessutom är medlemmar i någon av studieförbundens medlemsorganisationer kan möjligheten till påverkan fortsätta
genom dessa beslutsstrukturer. Personalen har en relation till studieförbundens egna lokalavdelningar, till medlemsorganisationerna
på nationell och lokal nivå men också till andra studieförbund. Både
folkhögskolor och studieförbund har sina respektive intresseorganisationer.
68
Röster om folkbildning och demokrati
De personer som berättat om sina projekt har presenterat olika
sätt att bygga upp strukturer som stöder demokratiska beslutssystem, de har också berättat om vad som underlättar och försvårar
deltagande i diskussioner och att beslut ska fattas i demokratisk
ordning.
Vid Viskadalens folkhögskola har en beslutsstruktur byggts upp
under ett antal år:
”Vi har ’Viskadalen-kongressen’ här på skolan sedan drygt
 år tillbaka. Den genomförs som en vanlig kongress. Eleverna skriver motioner under hösten. De ställs samman och behandlas under två dagar i januari med öppnande, kongressspel, presidier från de olika linjerna, argumenterande, debatt
och svar på motionerna och anförande av representant från
regeringen eller något statligt verk kring kongresstemat.
Kongressprotokoll förs och motionerna skickas till berörda
instanser i samhället eller inom skolan. De svar som inkommer behandlas innan vårterminens slut.”
Mikael Löfgren
Vid skolan finns en elevkår och för närvarande är många elever engagerade i debatten om en mer ekologisk inriktning på skolan med
kravodlad mat. Dessutom har klassmöten tillkommit:
Mitt intryck är
att eleverna ökat
sitt inflytande to-
”Mitt intryck är att eleverna ökat sitt inflytande totalt sett.
Ser eleverna under utbildningens gång att det går att påverka
så bär de med sig tron på detta när de ska ut och engagera
andra. Vad gäller lärarkollegiet har vi dels grupper där eleverna är fler än lärarna, dels olika lärarråd och en massa andra
grupper. På grund av det höga tempot missar vi ibland information till berörda, men annars är förutsättningarna för demokratin goda. Personalen och skolans styrelse träffas också.”
talt sett.
Mikael Löfgren
Även vid Hjälmareds folkhögskola finns en etablerad beslutsstruktur:
”Vi har elevråd, kursråd och så vidare på skolan. Många lärare har också ett mycket demokratiskt upplägg av undervisningen, man diskuterar till exempel val av material. Det är
Röster om folkbildning och demokrati
69
mest när det brister i den demokratiska processen i frågor
som rör den dagliga verksamheten på skolan som frågan kommer upp. Alla anställda har också en ganska nära kontakt
med styrelsen.”
Mats Lilienberg
Vid Kävesta folkhögskola finns en uppbyggd beslutsstruktur. Denna struktur skulle dock på ett tydligare sätt kunna länkas till lokalsamhället för att det ska bli lättare för deltagarna att fortsätta med
diskussioner och engagemang för påverkan även efter avslutad kurs:
Här på skolan
har vi elevkår, elevråd och kursråd
och jag tror inte
att fler organ behövs.
”Här på skolan har vi elevkår, elevråd och kursråd och jag
tror inte att fler organ behövs. Vår egen huvudman, landstinget, är osynlig här och därför är det mycket upp till skolans personal att inspirera skolledningen. När det gäller skolans styrelse kan det ju skifta från valperiod till valperiod hur
väl vi tycker att den förstår skolans situation. Men kanske
skulle skolan ha än mer samarbete eller projekt med samhället utanför för att övergången till att arbeta politiskt, i föreningsliv eller liknande skulle bli naturligare.”
Alf Rikner
Hållands folkhögskola är en av dem som bygger upp delar av sin
verksamhet just på samarbete med det lokala samhället:
”Om jag ser på vår isolerade skolvärld, så tror jag att den nya
organisation som skolan nu får blir bättre i det avseendet. Vi
har elevråd, kursråd, skolidrottsförening, styrelserepresentation och internateleverna har regelbundna så kallade borgarmöten. Tack vare att skolans ordförande är engagerad i
ett bygdeprojekt har jag löpande kontakt med honom, men
övriga styrelseledamöter träffar jag inte så ofta. Men kontakten mellan personal och styrelse är något som styrelsen
arbetar på att förbättra.”
Ulrika Karlsson
De strukturer som byggs upp räcker dock inte alltid till för att de som
förväntas delta i beslutsprocessen verkligen finner den meningsfull:
”De som kommer från gymnasieskolan har låg tilltro till elevdemokrati. Elevråds-/elevkårsarbetet attraherar inte. Av 
70
Röster om folkbildning och demokrati
elever kommer cirka  till elevrådsmötena. Eleverna kliver
in på min expedition och vill ha grejer fixade när problemen
dyker upp. Vad vi gör är att utbilda eleverna i hur man driver
elevrådet och en lärare har tid avsatt för att vara rådgivare åt
elevrådet.”
Jan Linde
Ett av skälen till att processen inte fungerar kan vara att personalen
slits mellan de olika kompetenser som deltagarna ska tränas i på
folkhögskolan. Det sker en prioritering mellan ämneslektioner och
diskussioner om skolans vardagsliv:
”Innan vi påbörjade projektet var många lärare avvaktande
till att släppa till för mycket undervisningstid för att ta upp
demokratiutveckling i alla ämnen. Många hade negativa erfarenheter från sjuttiotalet, när de upplevde att elevdemokratin fick för stort utrymme eller inte styrdes i rätt banor.
Det fick till följd att lärarna fick svårt med sin roll och tyckte
att skoldagen inte utnyttjades på bästa sätt för eleverna. Så
startade vi detta projektet och en grupp lärare tog ansvar för
att en viss tid per vecka samtala om demokrati i vissa ämnen.
Den kanske viktigaste effekten av vårt projekt är den slutsats
kollegiet dragit, nämligen att det inte räcker att avsätta en
viss tid för att ta upp demokratifrågor utan de måste in så
gott som överallt och alla lärare måste vara med.”
Många hade
negativa erfarenheter från sjuttiotalet, när de upplevde att elevdemokratin fick för
stort utrymme.
Alf Rikner
Andra skäl kan vara kursernas längd eller att beslutandestrukturerna inte används, eftersom deltagarna anser att verksamheten fungerar:
”Vi har kursråd på skolan och i år även ett elevråd. I skolans
styrelse finns elevrepresentanter. Vi är noggranna med utvärderingar och tar till oss elevernas synpunkter. Annars har
det varit klent med elevråd under några år. En bidragande
orsak till det kan vara att vi i huvudsak har ettåriga kurser.
Eller att de är nöjda med skolan som den är.”
Staffan Hübinette
Det finns också en möjlighet att de strukturer som är uppbyggda
inte fungerar så bra som det är tänkt. En struktur med exempelvis
Röster om folkbildning och demokrati
71
formella möten kanske finns men besluten kanske fattas någon annanstans:
”Man genar i beslutsprocesserna. Tar inte sammanträdena på
allvar. Jag tycker att regelverket med möten, årsmöten, valberedningar och så vidare är mycket viktigt. Vi borde återskapa respekten för det och använda det på rätt sätt. När det
gäller elevdemokratin här på skolan har vi inte ens en elevkår
nu. Antingen är vi för snälla och lyssnar på eleverna en och
en så att de ändå får sina önskemål tillgodosedda, eller också
har de glömt bort det gemensamma instrumentet för att påverka. Det skulle vara mycket bra om vi hade en elevkår som
arbetade aktivt vad gäller skolans utbildningar, så att det inte
enbart låg på lärarna. Vår styrelse har dock blivit mycket mer
aktiv och det är jättebra.”
Berit Sisell
Att leva som man lär
Vi övervärderar
fortfarande det
formella mötet
som ett demokrativerktyg.
I vissa fall kanske det också är så att de formella strukturerna har
fått för stor betydelse eller behöver förändras:
”Ett område där det brister är att själv leva upp till att vara
en demokratisk och lärande organisation. Vi förnyar inte tillräckligt sättet att organisera oss, det brister i hur vi tar vara
på kunskap och kompetens och i hur vi metodiskt lär av misstag, vi övervärderar fortfarande det formella mötet som ett
demokrativerktyg.”
Jörgen Hammarin
Det kan också finnas olika uppfattningar om vad som utgör en demokratisk struktur, att det finns elevråd kan på en folkhögskola
utgöra grund för demokratisk struktur. En annan folkhögskola kan
anse att det krävs en mer utvecklad struktur:
”Det finns en öppenhet i atmosfären, men inte så mycket till
demokratisk struktur. Det blir mer möjlighet till personliga
samtal med den som bestämmer, nämligen chefen. Eller genom personalgruppen utifrån våra personalmöten. Och vi
har fack och fackliga förhandlingar. Vår styrelse är inte di-
72
Röster om folkbildning och demokrati
rekt synlig på skolan, men vi har närvaro- och yttranderätt
på mötena. Våra studerande har själva börjat bygga upp en
struktur, Elevrådet som de kallar den, och en lärare har tid
avsatt för att stödja dem i det arbetet.”
Eric Hartig
Vid Botkyrka folkhögskola har huvudmännen gett utrymme för
rektor och personal att forma skolan utifrån vissa ramar, till exempel att skolan ska vara till för lokalsamhället.
Något som också påverkar möjligheterna att bygga upp olika
demokratiska strukturer är att folkbildande verksamheter har en
rad olika intressenter, inte minst direktiv från olika nivåer som ska
hanteras:
”Vi säger att vi vill att människor ska vara delaktiga och vara
med och styra, men ändå tillrättalägger vi så mycket. Vi rättar oss för mycket efter direktiv från olika håll, och försöker
anpassa folkbildningsarbetet efter dem. Jag menar inte att
folkbildningen ska vara statisk. Den måste förändras och utvecklas utifrån människors behov, men inte som resultat av
direktiv uppifrån.”
Vi rättar oss för
mycket efter direktiv från olika håll.
Gunne Linder
En aspekt är att det inte enbart är deltagare eller personal i folkbildning som kan behöva fundera över den interna demokratin, även de
som är förtroendevalda skulle behöva diskutera hur demokratin
fungerar:
”Jag anser att det fungerar internt på vår skola. Det bygger
mycket på att ta initiativ och att vilja. Jag ser brister i huvudmannens agerande. Det är lätt att vissa saker blir toppstyrda
och det finns en okunskap kring folkbildning i stort. Själv
har jag ytterst liten kontakt med styrelsen.”
Björn Holm
På ett mer allmänt plan kan uppfattningen vara att demokratin fungerar inom ett studieförbunds verksamhetsområde:
”Ja, i de sammanhang som jag själv har erfarenhet av så lever
vi nog som vi lär.”
Kenneth Johansson
Röster om folkbildning och demokrati
73
Uppfattningen kan också vara att folkbildningens personal är mer
medveten om dessa frågor, på grund av att direktiven för att få statliga bidrag innehåller ett demokratiuppdrag:
”Jag tror att vi är som människor är mest. Men i och med att
vi arbetar med demokratifrågan är den mer aktuell för oss
och därför är vi mer insatta, mera med i diskussionen än gemene man. Därmed inte sagt att vi är bättre demokrater eller
alltid agerar på bästa demokratiska sätt.”
Urban Sylvan
Inom andra studieförbund kan det finnas verksamhet som problematiserar demokratin. I studieförbundet  har man lyft fram begreppet dialog och gjort insatser för att den ska bli bättre:
”Den interna demokratin behöver bli bättre.  har sedan
ett antal år arbetat mycket mer i dialog med hela organisationen ute i landet, till exempel när vi tog fram verksamhetsprioriteringarna för -talet, de  stegen, och policydokumentet.”
Sven-Åke Pettersson
Det kan finnas ett problem med att verksamheten ibland måste fokusera på ekonomi i stället för på demokrati:
Den ekonomiska pressen gör att
det är mer kortsiktigt ekonomiskt
tänkande som styr
just nu.
”Där finns det mycket att göra och medvetenheten om frågan är inte så stor som den borde vara. Alla omorganisationer och nedskärningar i studieförbunden gör att det inte riktigt finns tid och kraft att värna om den. Den ekonomiska
pressen gör att det är mer kortsiktigt ekonomiskt tänkande
som styr just nu, tycker jag. De skilda ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolor respektive studieförbund påverkar också negativt, och plötsligt börjar man se folkhögskolan som en konkurrent. Det känns sorgligt och främjar
inte samverkan, trots att vi ju behöver varann.”
Birgitta Callerud
Inom studieförbunden finns inte ”elevråd” men däremot görs kontinuerligt utvärderingar bland deltagarna:
74
Röster om folkbildning och demokrati
”Ungdomarna i vår utvärdering framför ju viss kritik vad
gäller till exempel brist på inflytande i studiecirklarna. Det
har vi uppmärksammat på våra operativa enheter ... Vi har
också i material som riktar sig till lagledare visat hur man
måste jobba för att ge ungdomar utrymme att bli delaktiga
och kunna påverka. Utvärderingen har här direkt påverkat
utformningen av nya material.”
Jan Byström
Medlemsorganisationer
Studieförbunden har en rad medlemsorganisationer och under de
senaste åren har nya medlemsorganisationer tillkommit. Det gör
att de nya och gamla medlemsorganisationerna ska samråda kring
den policy och de direktiv som ska gälla:
”I fs har vi börjat diskutera den interna demokratin genom
projektet och på vissa områden har vi hunnit så långt att det
börjar bära. En viktig ledstjärna i projektarbetet har varit att
vara mycket aktsam om relationerna till avdelningarna och
låta processen ta sin tid. Gör man ett ställningstagande att
allas röst är värd att lyssna på, då måste man sedan också
göra det möjligt för alla att komma till tals och kunna vara
med och ta ansvar. Det är ett förhållningssätt som fs kan föra
vidare i andra delar av folkbildningen där fs är med. En demokratisk utmaning för oss i fs är de ortodoxa kyrkor som
är nya medlemsorganisationer. Ska de anpassa sig till vårt mötesspråk, vårt bildspråk och sätt att arbeta eller är det möjligt
för oss att ändra på oss? Jag tror att alla skulle må väldigt bra
av att göra ömsesidiga anpassningar.”
Gör man ett
ställningstagande
att allas röst är
värd att lyssna på,
då måste man sedan också göra det
möjligt för alla att
komma till tals.
Ola Bojestig
Förutom att studieförbunden har en relation till de nationella medlemsorganisationerna, har de också en relation till de lokala medlemsorganisationerna:
”Det är för stort steg mellan studieförbundet och de lokala
medlemsorganisationerna. Åtminstone är det min uppfattning att dessa inte ser studieförbundet som ett demokrativerktyg för processen inom och mellan sig. Det finns också
Röster om folkbildning och demokrati
75
mycket att göra vad gäller relationen mellan styrelse och anställda.”
Ola Osbeck
Nära lokalsamhället
Precis som folkhögskolorna kan studieförbunden också vara mer
eller mindre ”nära” de lokalsamhällen som de bedriver verksamhet
i. De kan också vara mer eller mindre engagerade i att delta i lokal
och nationell samhällsdebatt:
Jag skulle önska
att studieförbunden vore mer
aktiva i samhällsdebatten.
”Jag skulle önska att studieförbunden vore mer aktiva i samhällsdebatten, exempelvis på kulturområdet. Där ser man inga
spår av all den kulturverksamhet som bedrivs i studieförbunden. Det gäller område efter område i vår verksamhet. Ändå
är vår legitimitet odiskutabel eftersom vi verkligen befinner
oss ute i den så kallade verkligheten. Vi ser inte heller att våra
deltagare blir aktiva i debatten. Däremot syns sns, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – som inte är något studieförbund – flitigt i debatten. Vi borde i cirklarna ha det
arbetssättet att synpunkterna oftare redovisas och förs fram
i offentligheten.”
Göran Lind
Samverkan
De olika studieförbunden har också samverkan, och även här är
frågan om intern demokrati aktuell:
”Visst diskuteras demokratifrågorna i studieförbunden. Eftersom sisu är det studieförbund som har nästan all verksamhet ute i den levande folkrörelsen så är det den fråga som
står högst på dagordningen. Den ägnas oerhört mycket tid i
alla diskussioner. Däremot uppfattar jag inte att vi pratar så
värst mycket demokratifrågor studieförbunden emellan.”
Jan Byström
Frågan är också hur angeläget det är att studieförbunden ska ”komma överens” i de diskussioner som förs dem emellan:
76
Röster om folkbildning och demokrati
”Min högst personliga åsikt är att det ofta är ett käbbel mellan studieförbunden och att man på lokalplanet beskyller varandra för att inte vara justa. Ägnar vi oss åt sådant kan vi inte
få respekt för det vi gör. Jag tror att det till en del beror på ett
önskemål, varifrån vet jag inte riktigt, att vi alltid ska komma överens om så mycket i studieförbunden. Men varför och
hur ska vi kunna det när folkbildningen är så mångfacetterad? Det är därför vi inte är ett utan många studieförbund
med olika folkrörelseförankrade profiler. Och det är det som
egentligen borde hålla dialogen och demokratin igång.”
Yvonne Strömberg
Relationen till olika intressenter och finansiärer kan ibland leda till
att alltför mycket styrs av externa direktiv. Konsekvensen blir att
studieförbunden reagerar istället för att agerar:
”Sedan undrar jag varför staten måste gå in och tala om för
oss att vi måste profilera oss mer, som i folkbildningspropositionen /? Eller att vi måste satsa mer på utvecklingsarbete, som i beslutet om det nya utvecklingsbidraget? Detta
borde vi göra av oss själva utan styrning utifrån eller uppifrån.”
Yvonne Strömberg
Både folkhögskolor och studieförbund har egna intresseorganisationer och en relation till Folkbildningsrådet:
Sedan undrar
jag varför staten
måste gå in och
tala om för oss att
vi måste profilera
oss mer.
”Jag tycker inte det fattas organ på central nivå heller och
har bara positivt att säga om dem. Kanske beror det på att
jag tycker att vi har en samsyn i vår grundinställning till övriga samhället eller utbildningsväsendet. Folkbildningsrådets
remissvar och liknande är väl genomarbetade och jag tycker
att våra synpunkter kommer fram.”
Alf Rikner
Folkbildningsrådet kan också arrangera mötesplatser:
”Folkbildningsrådet kom jag i kontakt med genom demokratiprojektkonferensen på Viskadalens folkhögskola. Då
upptäckte jag en ny arena, som gör att man känner att man är
Röster om folkbildning och demokrati
77
med i ett sammanhang där man kan hitta andra att utbyta
erfarenheter med.”
Ola Bojestig
Den satsning som Folkbildningsrådet gjort på att utveckla folkbildningsnätet används av vissa folkhögskolor:
”Folkbildningsnätet är en demokratistärkande faktor genom
att det syftar till att tydliggöra diskussionerna inom folkbildningen och att underlätta kommunikationen mellan dess
olika delar. Men det är ännu ett alldeles för klumpigt och
svårtillgängligt verktyg och det gör att det inte är så många
som använder det.”
Mats Lilienberg
Sammanfattningsvis beskrivs den interna demokratin som en process som är under ständig utveckling. Denna process pågår på olika
nivåer, hos den enskilde såväl som på olika nivåer inom organisationerna. Ofta har strukturer byggts upp för att utgöra ett stöd för
demokratiska beslut och ibland används de med gott resultat, ibland inte. Då dessa inte används kan en orsak vara att verksamheten
redan uppfattas så bra att inga nya beslut behöver tas, ett annat skäl
kan vara att deltagare eller personal inte tycker sig kunna använda
beslutsstrukturerna – ibland för att de saknar kompetensen, ibland
för att de verkliga besluten inte fattas inom ramen för dessa strukturer.
78
Röster om folkbildning och demokrati
Röster om folkbildning och demokrati
79
Om framtiden
och folkbildningens
demokratiska
utmaningar
80
Röster om folkbildning och demokrati
Några röster
”Det är samtalet som är det bärande och driver
processen. Därför är det viktigt att ge tid åt
dialogen som arbetssätt.”
”Idag formas utbudet mycket efter vad vi
tycker att människor ska kunna i stället för att
fråga dem vad de vill ha och sedan hjälpa dem
med det.”
”Framtidens demokratiarbetare i folkbildningen
måste vara flexibel och påhittig, med stort
intresse för människor och omvärlden.”
”Det gäller för folkbildningen att vara
hundnosen som befinner sig längst fram och
nosar sig fram till vad som är på gång och
fångar upp olika nya uttryck för folkligt
engagemang.”
Röster om folkbildning och demokrati
81
D
e lokala och nationella folkbildande verksamheterna står
inför stora utmaningar under -talet. Inom de folkbildande verksamheterna runt om i landet finns en rad olika aspekter som lyfts fram både på det lokala eller nationella planet. I detta
avsnitt delger oss projektledarna sin syn på demokratiska utmaningar i det lokala såväl som det nationella demokratiarbetet.
Lokalt demokratiarbete
Från ord till handling
Det är avgörande att verksamheterna hittar en balans mellan att prata
om demokrati och att praktisera demokrati i verkliga beslut och i
handling:
”Vi ville genom vårt projekt framkalla ett behov av demokratiska insikter. Genom att vi släppte till områden till eleverna skulle de märka att – hoppsan – här är det risk att någon
kör över någon annan ... Nästa steg för vår folkhögskola skulle kunna vara att klart avgränsa vilka områden som eleverna
kan få verklig suveränitet över. Det innebär också att ta ansvar för konsekvenserna av beslut och att själva korrigera
felaktiga beslut.”
Alf Rikner
Det är viktigt att få uppleva att demokratiarbetet går vidare från
diskussion till handling:
”Jag har upptäckt, att det är först då man visar på demokratin genom det man gör, som det blir medvetandegjort. Och
det är nog där vi brister. Vi borde mycket mer involvera demokratin i alla ämnen och verksamheter i folkbildningen. Jag
82
Röster om folkbildning och demokrati
tror också på  som ett verktyg för demokratin. Dels för
distansstudier, dels för distansutveckling av församlingar utifrån frågeställningar.
Ola Osbeck
Viss folkbildande verksamhet är knuten till lokalt föreningsarbete
och det innebär att förändringar i den ena verksamheten påverkar
den andra, inte minst då det gäller hur demokratin ska utformas.
Tron att föreningsteknik i sig ger demokrati behöver modifieras:
”Hos ungdomarna ser vi tydliga värderingsförskjutningar.
De vill bli delaktiga på sina egna villkor, bli lyssnade till, vill
kunna påverka. Många vill ha ledar- eller tränaruppdrag när
de själva inte längre är aktiva. Detta leder till att vi måste
fundera över hur föreningslivet ska utvecklas för att svara
mot ungdomarnas behov. Värderingsförskjutningarna sker
ju inte bara hos ungdomar utan även hos äldre. Därför måste
vi rent allmänt se över föreningslivets utveckling. Styrelseoch årsmöten måste ju vara kvar, men kanske ska man minska antalet åtaganden för styrelsen och i stället lägga ut uppgifter på arbetsgrupper, projektgrupper etc. Mötesverksamheten i övrigt kommer nog att utvecklas och spela en större
roll.”
Hos ungdomarna ser vi tydliga
värderingsförskjutningar. De vill
bli delaktiga på
sina egna villkor.
Jan Byström
Nya former och nytt innehåll?
Demokratins ”gamla” färdigheter behöver även kompletteras med
”nya”:
”Man kan arbeta med demokratifrågor utan att det måste
handla om att rösta. Det ger en mer modern vinkel på vad
demokrati kan innebära och det behövs mer av det slaget. Vi
skulle kunna fundera mer kring hur man kan använda Internet till att påverka – e-demokrati – att kommunicera via nätet, delta i diskussionsgrupper, e-rösta med mera. En del kommuner lägger ut material på Internet, inbjuder till omröstningar via nätet och så vidare och blir därmed mer synliga
för medborgarna.”
Mats Lilienberg
Röster om folkbildning och demokrati
83
Folkbildande verksamhet gör att allt fler får tillgång till kunskap
om hur Internet används, allt fler kan delta i elektroniska möten.
Men arbetet bör inte stanna vid att träna detta moment, nästa moment är kommunikation och språkets användning:
”Att göra det möjligt för alla medborgare att förstå och använda informationstekniken idag, för att möta det kommunikationsbehov och den teknikutveckling som morgondagen för med sig.”
Ola Osbeck
”Den nya kommunikationstekniken ska vi ta till oss och utveckla inom folkbildningen, men jag tycker mig märka att
den utarmar språket och det måste vi vara uppmärksamma
på. Ett torftigt språk är också en fara för demokratin.”
Yvonne Strömberg
Ett torftigt
språk är också
en fara för
demokratin.
Informationstekniken gör att de enskilda individerna kan informera sig och på så sätt upprätthålls en kontakt med dem som utövar
makten:
”Att se möjligheterna som informationssamhället erbjuder
och vara med och skapa nätverk för dem som står utanför, så
att inte eliterna drar ifrån alltför mycket. Gör de det upphör
demokratin, eftersom den förutsätter ett kontrakt mellan
makten och folket.”
Staffan Hübinette
Folkbildningens målgrupper
En grundläggande tanke i folkbildande verksamheter är att vissa
grupper är mer utsatta än andra och att folkbildningen kan bidra
till att minska denna utsatthet.
”Jag skulle vilja visa att Botkyrka folkhögskola inte endast
är en plats för folk i botten på hierarkin, utan även en plats
där lokala politiker och tjänstemän vidareutbildar och bildar
sig. Det blev tydligt i projektet att om nu de här kvinnorna
ska våga ta sig ut och få respons, så måste politiker och lokala tjänstemän bilda sig i hur man möter dessa kvinnor. De
84
Röster om folkbildning och demokrati
måste förstå att det finns en stor rädsla och osäkerhet i att
bara lyfta telefonluren och bestämma en tid. Att det finns en
stor osäkerhet hos folk för att inte bli förstådda. Det handlar
inte om att ’underklasserna’ måste höja sig till en speciell nivå.
Det handlar om att olika parter måste lära sig hur demokrati
byggs här, i det här sammanhanget, i den här tiden.”
Eric Hartig
Den bild som finns av vilka grupper som är utsatta kan också behöva förändras. Utsattheten tar sig olika uttryck beroende vilken socio-ekonomisk situation personer befinner sig i:
”En viktig uppgift är att folkbildningen på olika sätt ser till
att de människor som riskerar att ställas utanför nätverkssamhället får redskap att hantera det, att delta och att organisera sig. Folkbildningen ska skapa plattformar och utrymme
för dialog, människor emellan.”
Staffan Hübinette
Sedan decennier har vissa målgrupper definierats som särskilt angelägna att nå:
”Utmaningen består i att nå de grupper som idag står utanför. Om inte vi inom folkbildningen gör det, vem ska då göra
det? Det handlar om att nå de grupper vi inte riktigt når idag;
fler invandrade svenskar, fler människor som lever vid sidan
av det etablerade samhället. Dessa människor finns och de är
många fler än vi kanske vill tro och se.”
Den största utmaningen för ABF
är att nå fram till
de mest svårmotiverade och svårrekryterade.
Björn Holm
Att nå de grupper som är minst motiverade är en av de viktigaste
utmaningarna:
”Den största utmaningen för  är att nå fram till de mest
svårmotiverade och svårrekryterade, väcka deras nyfikenhet
på kunskapssökande och lust till ett livslångt lärande.”
Sven-Åke Pettersson
Bristen på motivation handlar ibland om ointresse för lärande, men
ibland kan det också uppfattas som att det handlar om ointresse för
gruppaktiviteter, intresset riktas mot det individuella:
Röster om folkbildning och demokrati
85
”Jag skulle önska att vi kunde komma åt nyckeln till folk, att
hitta mekanismerna där människor känner sig motiverade att
engagera sig i processen, i diskussionen med andra människor. Samhället idag är mycket mer individuellt orienterat. Jag
blir lätt frustrerad idag av det njugga intresset för samhällsutvecklingen och för det gemensamma. Där måste vi lägga
ner mer energi.”
Urban Sylvan
En av de utmaningar som nämns som mest angelägen är att nå ungdomar:
”Att organisationerna öppnar sig, släpper in unga människor och lyssnar på dem. Projektet har gett mig insikt om att
det tyvärr inte händer så mycket i organisationerna. Det var
större aktivitet och mera idéer på sjuttiotalet. Även om sämre ekonomi kan spela roll, tror jag att bristen på nya och unga
människor är en troligare förklaring till att det står stilla.”
Gunne Linder
Bland ungdomar är det särskilt angeläget att nå flickor:
Utbudet ska riktas mer mot den
lokala efterfrågan.
”Ungdomarna, kanske främst tjejerna, kan bli ett av de viktigaste områdena på sikt. För att nå dem krävs insatser för att
hitta nya former.”
Jan Byström
De målgrupper som man vill nå kan identifieras både på lokal och
nationell nivå, vilket också får konsekvenser för utbudet av kurser:
”Utbudet ska riktas mer mot den lokala efterfrågan. Så har
vi inte arbetat tidigare, utan vi har haft riksrekrytering till
givna linjer. Det hänger också på faktorer i omgivningen. Vad
gäller bygdeutveckling är det mycket ideellt arbete av människor som redan har fullt upp och de som skulle ha tid är
svåra att nå. Därför är det viktigt att vara lyhörd och arbeta
långsiktigt. Vi måste skapa fler arenor för kommunikation
kring aktuella frågor både med hjälp av datorer och fysiska
mötesplatser. Det kan innebära att folkhögskolan ibland behöver ’flytta ut’.”
Ulrika Karlsson
86
Röster om folkbildning och demokrati
Inom de folkbildande verksamheterna finns en grundläggande idé
att människor ska erbjudas stöd till att mötas och bilda sig, för att
därefter kunna påverka samhällsuppbyggnad och samhällsförändring. Denna tanke får ibland stå tillbaka:
”Studieförbunden är framkomna ur medlemsorganisationerna. De ville utbilda sina medlemmar för att påverka samhället och hitta en kraftfull organisation som kunde organisera
kunskapsuppbyggnaden. Men vi har kommit ifrån varandra
och det förs ingen folkbildningsdiskussion i medlemsorganisationerna idag. Studieförbunden har därmed tappat en del
av samhällsförankringen, och den måste vi återta. Vi behöver prata mycket om vad demokrati står för och vilka uttryck den tar sig idag. Det stannar för lättvindligt vid att alla
ska ha rätt att gå och rösta. Men även mellan valperioderna
ska människor ha en aktiv del i vad som händer i samhället.”
Göran Lind
Även mellan valperioderna ska
människor ha en
aktiv del i vad som
händer i samhället.
Folkbildande verksamheter är primärt riktade mot ”folket”. Men
varje organisation har också en särskild profil som dessutom i sig
kan utgöra en grund för ett aktivt engagemang i samhällsdebatten:
”Att vi driver ett särskilt demokratiarbete utöver det som
naturligt ingår i allt folkbildningsarbete. Att vi vågar sticka
ut hakan och visa att vi finns både som en kunskapsplats och
en samtalsplats för kontroversiella frågor, vare sig de dyker
upp i samhället, inom folkrörelserna eller i folkbildningen.”
Jörgen Hammarin
Man slits dock mellan å ena sidan det konkreta vardagsarbetet och
finansieringen av detta och å andra sidan ett mer övergripande och
långsiktigt arbete med demokratifrågor:
”Ambitionen att bedriva demokratiarbete finns men jag tror
inte man riktigt hinner med det. Man är fast i att jaga bidrag
eller projekt och se till att verksamheten går runt. Där folkbildningen hakar på de nya rörelserna som växer fram, där
sker en förnyelse av demokratiarbetet. Folkhälsoprojektet i
Hässleholm är ett exempel. Miljonerna till Sjuhäradsbygden
kan också vitalisera demokratiarbetet främst i glesbygden.
Men jag skulle vilja se mer resurser till demokratiarbete i de
Röster om folkbildning och demokrati
87
stora bostadsområdena, där ’avståndet’ mellan människor är
allvarligare än om man råkar bo geografiskt långt från varann. Folkbildningens demokratiarbete bör framför allt bedrivas bland utsatta grupper, de som är svårast att nå.”
Mikael Löfgren
Sammanfattningsvis när det gäller folkbildningens lokala demokratiarbete finns alltså önskemål om förnyelse av former för den lokala folkbildande verksamheten, större flexibilitet och öppenhet för
nya mötesplatser önskas. Innehållet förändras ständigt i växelverkan mellan verksamheterna, huvudman/medlemsorganisationer och
deltagare, det gäller dock att tänka ett steg längre. Särskilt gäller
detta de nya elektroniska mötesplatserna där träning i tekniken kan
överskugga nästa steg, hur kommunikationen sker. De målgrupper
som traditionellt finns, behöver kontinuerligt kompletteras med de
grupper som marginaliseras i takt med att samhället förändras. Folkbildande verksamheter behöver också, med sina olika ideologier som
bas, engagera sig i samhällets utveckling. Endast på detta sätt kan
man vara med och påverka.
Nationellt demokratiarbete
Det nationella demokratiarbetet kan ha likartade utmaningar som
det lokala, men här finns också andra.
Möten, mötesplatser och samtal
Att skapa mötesplatser är en av folkbildande verksamheters centrala uppgifter:
”En generell utmaning är att skapa mötesplatser dit människor kan söka sig av egen fri vilja och få växa i sin egen takt,
utan påverkan vare sig uppifrån eller utifrån. Det är starkt
demokratibefrämjande.”
Sven-Åke Pettersson
Ofta finns en föreställning om att mötesplatserna också ger tillfälle
till diskussion och att denna diskussion i sig ska leda till ”något
gott”:
88
Röster om folkbildning och demokrati
”Det är folkbildningens uppgift att värna och stärka demokratin i samhället. Den tid vi lever i gör det alldeles nödvändigt att vi arbetar med mötesplatser och med att stärka oss
själva i att ta egna beslut och inte lägga framtiden i andras
händer. Vad som behövs är att tydliggöra detta. Annars riskerar vi att ramla in i en verksamhet där det är liktydigt med
folkbildning att grupper möts, för det är inte alls säkert. Folkbildningens värderingar måste finnas med i mötet. Det är de
processer som utvecklas i folkbildningen som är viktiga och
det är samtalet som är bärande och driver processen. Därför
är det viktigt att ge tid åt dialogen som arbetssätt.”
Ola Bojestig
Det är samtalet
som är bärande
I denna diskussion behöver det tydliggöras att det finns ett ”vi”:
och driver processen.
”Folkbildningsorganisationerna är väldigt mycket ’vi’. Det
är uppdelning i ’vi’ och ’dom’. Vi behöver förändras mycket
för att nå nya grupper. Att bekämpa utanförskapet måste vara
det första och det största. Det är så vi värnar grundvärderingarna och demokratin.”
Ola Bojestig
Det är inte heller säkert att de mötesplatser som skapas ger möjlighet till de fria och nyanserade samtal som önskas:
”Människor behöver erbjudas mötesplatser för vad jag skulle vilja kalla ’det goda samtalet’. Vi måste skapa ganska förutsättningslösa mötesplatser, där människor får tid och uppmuntras till att samtala litet djupare. Det saknas idag och
behövs som en motvikt till den höga hastigheten och alla
börsnyheter.”
Göran Lind
Det är inte alltid som det är just möten mellan människor som ska
eftersträvas:
”Det är en utmaning att skapa spännande möten. Inte bara
möten mellan människor, vilket är nog så viktigt, utan också
spännande möten med litteraturen, konsten och musiken. Att
i det goda mötet få en upplevelse som förändrar en liten bit
Röster om folkbildning och demokrati
89
av ens liv, som gör att man blir öppen för nya tankar och
idéer – det är folkbildning.”
Mikael Löfgren
I de möten som skapas måste det finnas en balans mellan ”effektivitet” och att låta samtalen få ta tid:
velse som föränd-
”Jag tror att det till en del handlar om att ta sig tid för reflektion och att lyssna på vad var och en runt bordet har att säga.
Idag köper vi i stället en professionell ledare eller expert som
på kortast möjliga tid kan ge oss den kunskap vi behöver.”
rar en liten bit av
Sören Eriksson
Att i det goda
mötet få en upple-
ens liv, som gör att
man blir öppen för
nya tankar och
Vardagskunskap, erfarenhet och helheter
idéer – det är folkbildning.
Det behövs en balans mellan experters kunnande och människors
egna erfarenheter och vardagskunskap:
”Det finns en betoning på kunskap i stället för på erfarenhet
och kompetens. Vårt projekt bygger på den pedagogiska idén
att den första fasen är ny kunskap, den andra erfarenhetsutbyte, den tredje reflektion och strategi. Det är traditionella
delar i folkbildningen, men de tillämpas inte idag och vi vill
hitta tillbaka till dem.”
Jan Linde
Ett sådant perspektiv skulle också kunna leda till ett helhetstänkande, vilket uppfattas som ett viktigt kriterium för folkbildningsarbetet.
Det finns en utmaning i att försöka ändra hur vardagserfarenhet
betraktas och värderas:
”En utmaning rör det som handlar om kompetensutveckling för dagens människor. Den ligger på universitetsnivå.
Högskolorna arbetar på studiecirkelvis, har distansstudier
och så vidare. I och med att det låses fast som högskolekurs
anses det värdefullt. En studiecirkel som gör exakt samma
sak är inte värd något. Hur kan man åstadkomma att folkbildningen tillerkänns sitt värde också hos arbetsgivare och
folk i allmänhet? Att det blir en merit att ha deltagit i studie-
90
Röster om folkbildning och demokrati
cirklar? Det är en utmaning för folkbildningen. Att hitta vägar för samverkan mellan studieförbund, folkhögskolor och
universitet när det gäller studier som kombinerar det fysiska
mötet och det virtuella mötet på distans.”
Ola Osbeck
En annan variant av helhetstänkande är att bildningen inte ska delas upp i ämnen:
”Det är en utmaning att man tar fasta på helheten. Trots att
folkhögskolan har en uttalad strävan att eleverna ska lära sig
att läsa helheter, styckas undervisningen upp alldeles för
mycket på olika ämnen.”
Gunne Linder
Bildning – utbildning
Till sist blir det en balansgång mellan humanistiska värderingar och
värderingar som bygger på ett nyttotänkande. Det är också en besvärlig balansgång mellan att vara en bildningsrörelse och att ibland agera som utbildningsföretag:
”Det är svårt att hävda folkbildningens idé i en tid när det
råder ett meritokratiskt och nyttoinriktat perspektiv på utbildning. Att våga fortsätta hävda humanistiska värderingar
och nödvändigheten av dialog och att fortsätta strida för att
utöva det i praktiken.”
Staffan Hübinette
Jag hoppas vi
antar utmaningen
att fortsätta som i
huvudsak en bildningsrörelse.
”En annan utmaning är att våga tro att det fortfarande håller,
att man i huvudsak är en bildningsrörelse. Sedan kan man
med det som utgångspunkt ibland spela rollen av utbildningsföretag också. Där tror jag att både studieförbund och folkhögskolor står inför ett vägval, och jag hoppas vi antar utmaningen att fortsätta som i huvudsak en bildningsrörelse.”
Jörgen Hammarin
Svårigheten att balansera mellan bildning och utbildning accentueras av att folkbildande verksamheter utmanas:
Röster om folkbildning och demokrati
91
”Vi tror i vår genomorganiserade värld att vi har monopol
på begreppet folkbildning, men det har vi inte. Det visar sig
nu när privata företag talar om i stora fläskiga annonser att
’vi är folkbildare’ och så agerar de på nätet. Min reaktion på
det var ’yes! Nu fick vi någon att tävla mot.’ Men jag vet att
andra blev skrämda och kände sig hotade.”
Urban Sylvan
Folkbildning i medborgarnas tjänst
En annan utmaning ligger i att fråga människor vad de själva uppfattar som sina behov:
”Att nå ut till de grupper som inte finns med i den demokratiska processen. De som inte äger språket och makten, och
det är ju den stora majoriteten. Idag formas utbudet mycket
efter vad vi tycker att de ska kunna i stället för att fråga dem
vad de vill ha och sedan hjälpa dem med det. Vi borde ha
modet att stanna upp och fundera över detta och tillåta den
tid det tar för att vända på den situation vi har idag. Alla
kommer att vinna på det på längre sikt.”
Sören Eriksson
Det är fortfarande för mycket
timmar, pengar,
struktur, organisation.
Om inte utbudet från folkbildande verksamheter anpassas till de
behov som befolkningen har, då blir det andra aktörer som erbjuder sina tjänster:
”Folkbildning är för mig det sätt på vilket folk väljer att bilda sig. Det är inte jag eller någon annan representant för folkbildningen som bestämmer hur Nisse och Gullan ska bära
sig åt för att bilda sig. De ska tala om för oss som arbetar i
folkbildningen att så här vill vi göra för att skaffa oss kunskaper. Vi ska stötta Nisse och Gullan, tillhandahålla olika
former av plattformar för dem och även bistå med andra resurser om det behövs. Jag tycker inte att vi jobbar så fullt ut
i folkbildningen. Det är fortfarande för mycket timmar, pengar, struktur, organisation. Om vi släppte på reglementet skulle
vi locka fler människor. Det är för lite lyhördhet och metodarbete. Det lämnar fältet fritt för andra aktörer.”
Urban Sylvan
92
Röster om folkbildning och demokrati
I stället för att rikta intresset mot särskilda målgrupper kan utmaningen ligga i att upprätthålla intresset för samhällsfrågor hos enskilda eller grupper för att undvika en situation liknande den i usa,
där en stor andel av medborgarna väljer att inte rösta. Folkbildande
verksamheter, som i sig utgör mötesplatser, skulle i ännu högre grad
också kunna starta dialog om samhällsfrågor, oavsett ämnesinnehållet i cirkeln:
”Alla cirkelledare borde få utbildning i hur man startar samtal om samhällsfrågor. Vad gäller folkhögskollärarna tror jag
att det kommer mer naturligt oavsett ämne de undervisar i.
Många av de elever som lämnar gymnasieskolan utan betyg
eller inte går vidare till högre studier finns på folkhögskolorna, och det är en gigantisk utmaning att skapa ett samhällsengagemang hos dem. Att stärka känslan av sitt värde som
människa är en uppgift som folkbildningen lämpar sig väl
för.”
Jan Linde
Alla cirkelledare borde få utbildning i hur man
startar samtal om
samhällsfrågor.
Folkbildande verksamheter rymmer inom sig en rad olika intressen
och värderingar. Grundläggande är att det finns en gemensam tanke om den enskilda människans möjlighet att agera:
”Demokratiarbetet måste se olika ut på olika platser och miljöer. Den gemensamma utgångspunkten är att du kan vara
med och påverka din vardag och din framtid och är ni flera
så blir det lättare att påverka. Vilka verktyg man ska använda
beror på vilka förutsättningar som råder på varje plats, men
de demokratiska spelregler som gäller ska göras mycket tydliga. Man måste enas om medlen och målen i varje verksamhet. Framtidens demokratiarbetare i folkbildningen måste
vara flexibel och påhittig med stort intresse för människor
och omvärlden.”
Kenneth Johansson
Sammansättningen av befolkningen ändras från decennium till decennium. Idag är medborgarnas behov mer differentierade, vilket
också påverkar folkbildningen:
”Att folkbildningen formar sig till att bli en folkbildning i
medborgarnas tjänst. Det är nästan en motsats mot folkbild-
Röster om folkbildning och demokrati
93
ningens begynnelse, då man ville att medborgarna skulle bildas till att bli de medborgare samhället behövde. Idag tycker
jag att samhället borde sträva efter att bli väldigt differentierat på alla möjliga sätt och då krävs att medborgarna är med
och bygger det på sina egna villkor. Och villkoren skiljer sig
från plats till plats, och det måste få vara så. Folkbildningen
ska vara med och stödja det och inte centralisera den till vissa riktlinjer som man ger ut. Förut fanns en idé om att det
finns ett folk som ska bildas eller snarare folk ska bildas till
att bli ett folk. Idag bör inte målet vara det, drömmen om ett
land och ett folk är inte särskilt trevlig och bra. Folkbildningen bör betona att det handlar om att bilda folk i plural.”
Eric Hartig
För att kunna uppnå denna mångfald behöver folkbildande verksamheter hela tiden finnas i frontlinjen för att kunna identifiera de
nya rörelser och perspektiv som uppstår:
Det gäller för
folkbildningen att
vara hundnosen
som befinner sig
längst fram.
”Det gäller för folkbildningen att vara hundnosen som befinner sig längst fram och nosar sig fram till vad som är på
gång och fångar upp olika nya uttryck för folkligt engagemang. Det finns ju en mängd entusiasm, kreativitet och engagemang hos många människor, men det tolkas ändå som
’icke-deltagande i föreningslivet’ eller att man inte är delaktig eller har någon uppfattning.”
Alf Rikner
Arbetet behöver fortsätta med att tydliggöra hur maktstrukturer är
uppbyggda och vilka möjligheter till påverkan som finns:
”Ända sedan skolan startade har eleverna fått lära sig hur
man sköter en kommun. Skolans inre organisation var en
spegel av kommunen med nämnder och så vidare. Det har
nu trappats av. Jag tror det är viktigt att lyfta fram den kunskapen igen även om det kan ske i andra former. För att kunna påverka måste man sätta sig in i hur de demokratiska institutionerna fungerar. Men även i uppbyggnaden av nya byarörelser är det viktigt att man har kunskap så att man gör
dem demokratiska. Så är det inte alltid.”
Berit Sisell
94
Röster om folkbildning och demokrati
Makt och maktstrukturer
Kunskapen om maktstrukturerna är central och vissa grupperingar
använder sig av denna kunskap på ett sätt som strider mot demokratins grundläggande värderingar. Därför är det angeläget att medborgare med andra värderingar använder sin kunskap och agerar:
”Jag ser många risker för vår demokrati. Det finns maffiametoder i våra rörelser, i partierna och i övriga samhället.
Det finns odemokratiska rörelser som nazistorganisationer
och liknande, som utnyttjar okunskapen och osäkerheten hos
många ungdomar. De är så farliga eftersom de spelar på politikerförakt och kritik mot andra demokratiska institutioner
i samhället, samtidigt som de försöker ta plats i dessa för att
kunna verka inifrån. Och vi som företräder demokratiska
åsikter förhåller oss ganska passiva och tysta. Därför måste
folkbildningen ge människor grunden för hur de ska uttrycka
sig för att bli tagna på allvar, kunskap om de demokratiska
institutionerna och om hur man använder sig av demokratiska redskap.”
Jag ser många
risker för vår demokrati. Det finns
maffiametoder i
våra rörelser, i partierna och i övriga
samhället.
Berit Sisell
Folkbildningens särart
De folkbildande verksamheternas kvaliteter är inte alltid kända, eller respekterade:
”Det är också viktigt att folkbildningens särart förtydligas.
Där är demokratifrågan en ingång och avgörande faktor, enligt min mening. Ska man hitta profilen på folkbildningsarbetet måste man titta på människosyn, kunskapssyn och samhällssyn. För mig har de komponenterna sin förankring i folkrörelsernas demokratisyn.”
Jan Byström
”Vi behöver göra folkbildningens kvaliteter kända och respekterade. Göra den statusfylld och visa att vi finns med i
tiden.”
Birgitta Callerud
Röster om folkbildning och demokrati
95
Ett första steg är att samverkan ökar mellan de olika folkbildande
verksamheterna:
”Folkbildningen måste samverka mycket mer och sluta värna sina egna revir. Inte se det enskilda studieförbundet eller
folkhögskolan som det viktigaste utan själva folkbildningsidén.”
Staffan Hübinette
Folkbildningen
Genom huvudmän och medlemsorganisationer finns en krets av
samverkansorganisationer, men kretsen behöver utökas och breddas:
måste samverka
mycket mer och
sluta värna sina
egna revir.
”Om vi ska uppnå vårt folkbildningsmål, att bilda så många
människor som möjligt, måste vi rikta oss mycket mer utanför medlemsorganisationerna. Det förändrar inte vår roll gentemot dem.”
Urban Sylvan
”Utmaningen för Brunnsvik blir att fylla rollen av att vara
en folkhögskola med bred verksamhet och samtidigt bli en
’arbetarrörelsens högskola’. Den skulle på olika nivåer se till
att de kniviga vägvalsfrågorna kommer upp på dagordningen och den skulle öppna sig mot grupper som ligger strax
utanför arbetarrörelsen.”
Jörgen Hammarin
Genom en utökad samverkan skulle en bättre handlingsbas uppstå
inför utmaningen att tydliggöra de folkbildande verksamheternas
grundläggande betydelse för demokratin. Därmed skulle anslagsgivare som stat och kommun kunna minska direktivens omfattning:
”Att gemensamt se till att det fria och frivilliga finns kvar.
Många kommuner, och ibland även staten, försöker ’villkora’ anslagen. Det sker på bekostnad av verksamheten ’längst
ut’, människors fria kunskapssökande stryps. Att motverka
att så sker är den allra största utmaningen ur demokratiperspektiv. Ett motmedel är att synliggöra och tydliggöra folkbildningen.”
Sven-Åke Pettersson
96
Röster om folkbildning och demokrati
Relationen till staten kan förändras, kvar blir människorna:
”Den största frågan är huruvida vi ska ha folkbildning eller
folkbildningsorganisationer? Vad är viktigast – målet eller
apparaten? Väljer vi apparaten, då finns den nog inte kvar så
länge. Väljer vi målet är jag också övertygad om att apparaten förändras, men folkbildningstanken lever vidare.”
Urban Sylvan
Sammanfattningsvis finns, när det gäller folkbildningen på en mer
övergripande nationell nivå, utmaningar på en rad olika områden.
De finns i hur folkbildande verksamheters relationer till deltagare,
andra organisationer, samhälle och stat ska utformas. Dessutom finns
en utmaning i utökad samverkan inom och mellan folkbildande
verksamheter och hur de grundläggande värderingarna, såsom exempelvis stöd till det demokratiska styrelseskicket, ska definieras
och upprätthållas.
Det finns en kontrast mellan att vända sig till den enskilde och
att vända sig till gruppen, utmaningen kan då bestå av att se både
det enskilda och helheten, se både den enskilda människan och gruppen, samhället. Relationen till staten blir en särskild utmaning i sig
när relationen till viss del utgörs av direktiv och finansiering i utbyte mot stöd till styrelseskicket som staten grundar sig på. Definitionen av demokrati är inte entydig och här finns utrymme för agerande.
Röster om folkbildning och demokrati
97
Mer om projekten
Följande personer är intervjuade i rapporten. För mer information
om projekten, kontakta gärna respektive studieförbund, folkhögskola eller organisation.
• Ola Bojestig, Frikyrkliga studieförbundet
• Jan Byström, sisu
• Birgitta Callerud, Medborgarskolan i Ängelholm
• Sören Eriksson, Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland
• Jörgen Hammarin, Brunnsviks folkhögskola
• Eric Hartig, Botkyrka folkhögskola
• Björn Holm, Stadsmissionens folkhögskola
• Staffan Hübinette, Tollare folkhögskola
• Kenneth Johansson, tbv Göteborg
• Ulrika Karlsson, Hållands folkhögskola
• Mats Lilienberg, Hjälmareds folkhögskola
• Göran Lind, Studieförbundet Vuxenskolan, sv
• Jan Linde, Wendelsbergs folkhögskola
• Gunne Linder, Västerås folkhögskola
• Mikael Löfgren, Viskadalens folkhögskola
• Ola Osbeck, Frikyrkliga Studieförbundet i Västmanland
• Sven-Åke Pettersson, abf
• Alf Rikner, Kävesta folkhögskola
• Berit Sisell, Mora folkhögskola
• Yvonne Strömberg, nbv
• Urban Sylvan, nbv
• Projektet Medborgaren i lokalsamhället, Mil:
Laila Niklasson, Mälardalens högskola
98
Röster om folkbildning och demokrati
Folkbildningsrådet
Folkbildningsrådet bildades  och är en ideell förening med tre
medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). I Folkbildningsrådets uppgifter ingår bland annat att fördela statsanslag till studieförbund och folkhögskolor samt att följa upp och utvärdera folkbildningsverksamheten.
Utvärderingar från
Folkbildningsrådet
Folkbildningsrådets sammanfattande utvärderingsrapport
Utkom 
Rapporten innehåller beskrivningar och tematiska analyser av de
utvärderingsprojekt som pågick under - i Folkbildningsrådets regi.
Folkbildningsforskning – en kunskapsöversikt
av Gunnar Sundgren
Utkom 
I denna rapport diskuteras folkbildningsforskningens historiska
bakgrund, nuläge och framtid. Inventeringen avser främst den forskning som ägt rum efter . I rapporten görs en fördjupad analys
med hjälp av begrepp som diskurs och tankefigur som visar att de
historiska innebörderna av begreppet folkbildning, folkuppfostran,
folkupplysning och självbildning kan avläsas också i modern folkbildning.
Lärande i studiecirkel – en studie av en pedagogisk miljö
av Lena Borgström, Petros Gougoulakis, Robert Höghielm
Vuxenpedagogiska forskningsgruppen, Lärarhögskolan i Stockholm
Utkom 
Omkring två miljoner svenskar deltar varje år i en studiecirkel men
hur, vad och varför lär man i cirkeln? Dessa frågor diskuteras i den-
Röster om folkbildning och demokrati
99
na rapport som utgör en sammanfattande redovisning av forskningsprojektet ”Lärande i studiecirkel”.
Folkhögskolan som kulturell mötesplats
av Lisbeth Eriksson
Utkom 
Denna studie behandlar invandrarna i den svenska folkhögskolan.
Syftet är att studera hur invandrarelever relaterar till folkhögskolans värld och värderingar. Följande frågeställningar behandlas: Vilka gynnande eller diskriminerande faktorer finns och hur kommer
de till uttryck i utbildningen? Vilken betydelse har folkhögskolans
ideologi för invandrarelevernas upplevelse? Vilka skillnader finns
mellan invandrarnas och lärarnas beskrivning av dessa faktorer?
Folkbildning i ett mångfaldigt samhälle – segregerad verksamhet med integrerande syfte
av Lisbeth Eriksson
Utkom 
Denna studie ger bilder från några verksamheter där invandrarkvinnor deltar. Genom intervjuer speglas deras upplevelse av att delta i
folkbildande verksamheter.
Funktionshindrade och folkhögskolan – perspektiv på
empowerment genom folkbildning
av Ola Holmström
Utkom 
I studien intervjuas funktionshindrade elever som går på folkhögskola. De ger i allmänhet en positiv bild av tiden på skolan – men
oroar sig samtidigt över vad som ska hända efter utbildningen. Studien innehåller även en enkätundersökning riktad till landets folkhögskolor, för att klarlägga vilka insatser de gör för att ge möjlighet
för funktionshindrade att delta i verksamheten.
Kunskapslyftet på folkhögskola
– Deltagarnas motiv för studier och för valet av folkhögskola samt deras syn på undervisningen
av Eva Andersson, Monica Larson och Gun-Britt Wärvik
Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik
Utkom 
100
Röster om folkbildning och demokrati
Studien har ett deltagarperspektiv och syftar till att studera kunskapslyftsdeltagare i folkhögskolan. Särskilt av intresse är deras
motiv för att studera, vilka aspekter de tagit fasta på vid valet av
anordnare, hur de ser på undervisningen och vad de vill få ut av
denna.
Cirkelledarskapet
En intervju- och enkätstudie med cirkelledare
av Eva Andersson
Utkom 
Varje år genomförs i Sverige cirka   studiecirklar i vitt skilda
ämnen. Och varje cirkel har en ledare. Cirkelledarskapet är den största svenska studie som gjorts om denna engagerade – men inte särskilt uppmärksammade grupp människor. Studien bygger på enkätfrågor till ett stort antal cirkelledare. Kompletterat med intervjuer med ett antal cirkelledare ger studien en bred och inträngande
bild av cirkelledarnas tankar om sitt ledarskap.
Samtliga rapporter kan beställas från Folkbildningsrådet.
Rapporten ”Folkbildningsforskning – en kunskapsöversikt” finns
även på Folkbildningsrådets hemsida på Internet.
Folkbildningsrådet
Box 
  Stockholm
Tel: -  
Fax -  
E-post: [email protected]
Internet: www.folkbildning.se
Röster om folkbildning och demokrati
101
102
Röster om folkbildning och demokrati
Röster om folkbildning och demokrati
Att bidra till att stärka demokratin i det svenska samhälle är en
central uppgift för folkbildningen. I Röster om folkbildning
och demokrati får vi ta del av ett antal demokratiprojekt som
pågår i folkhögskolor och studieförbund. Vi möter även några företrädare för folkbildningen som ger sin syn på de utmaningar
som folkbildningen står inför när det gäller att utveckla demokratin – såväl inom folkhögskolor och studieförbund som i samhället i stort.
Rapporten ingår som en del i Folkbildningsrådets nationella
projekt Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna.
Folkbildningsrådet
fbr Folkbildningsrådet
Folkbildningsrådet utvärderar
No 3
2001
Röster om folkbildning
och demokrati
E n r a p p o r t f r å n p ro j e k t e t
Fo l k b i l d i n ge n o c h d e d e m o k r a t i s k a
utmaningarna