Sid. 1(19)
2009-02-08
BAGDAD
Ekonomisk landrapport IRAK - februari 2009
Basfakta
Officiellt namn: Republiken Irak
Huvudstad: Bagdad (5,5 milj. inv.)
Övriga större städer: Mosul (1,3 milj. inv.), Basra (0,8 milj. inv.), Najaf
(0,5 milj. inv.)
Statschef: President Jalal Talabani (sedan 6 April 2005)
Premiärminister: Nuri al-Maliki (sedan 20 Maj 2006)
Folkmängd: 29,4 milj. (2008e)
Yta: 438,317 km2; [Sverige: 449,964 km2]
Språk (officiella): arabiska, kurdiska
Befolkningsgrupper (% av bef.): shia-araber ca 60 %, sunni-araber ca
17 %, kurder (flertalet Sunni) ca 17 %, övriga ca 6 %
Minoriteter: yezidier, assyrier, turkmener, armenier, mandéer, kaldéer,
feili-kurder, shabaker, palestinier
Officiell religion: islam
Valuta: 1 irakisk dinar (ID) = 1,000 fils
Valutakurs: 1 ID ≈ 0,0009 USD / 0,0071 SEK (2009-02-08)
BNP: 84,6 mdr USD (2008e); [Sverige: 475,3 mdr USD (2008e)]
BNP/capita: 3 885 USD (2008e); [Sverige: 37 678 USD (2008e)]
BNP-tillväxt: 7,8 % (2008e); [Sverige: 0,6 % (2008e)]
Inflation: 2,8 % (2008e); [Sverige: 3,5 % (2008e)]
Viktigaste exportvara: råolja
Oljeproduktion: 2,1 milj. fat/dygn (2007 1 )
Beräknad oljereserv: 155 miljarder fat (2007 2 ) (världens tredje största)
1
BP (2008), “BP Statistical Review of World Energy June 2008”
Ibid
Anm. till Basfakta: e = estimering av Economist Intelligence Unit (EIU)
2
2(19)
Geografi
Irak ligger i Mellanöstern i västra Asien och gränsar i norr till Turkiet, i
öster till Iran, i söder till Kuwait och Saudiarabien, i väster till Jordanien
och Syrien. Namnet Irak betyder ”två ådror”, vilket syftar på floderna
Eufrat och Tigris. Irak kallas därför ibland ”tvåflodslandet”. Området
mellan floderna består av bördig jordbruksmark. De västra delarna av Irak
är till stor del öken. Den norra delen av landet är till största delen höglänt
med bergskedjor på över 3 000 meter. Irak har mestadels ökenklimat med
höga sommartemperaturer och milda vintrar. De norra bergstrakterna har
kalla vintrar, ofta med snöfall.
Demografi
Iraks folkmängd är mycket svår att uppskatta. Ingen tillförlitlig statistik
finns att tillgå. Detta gäller såväl perioden före 2003, som idag. Krigen och
det fortsatt svåra säkerhetsläget har lett till omfattande migration såväl
inom, som ut ur landet. FN och frivilligorganisationer beräknar att omkring
2,8 miljoner irakier är på flykt inom landet. Av dessa blev omkring 1,2
miljoner internflyktingar före 2006 och närmare 1,6 miljoner därefter 3 .
Ytterligare uppskattningsvis 1,5-2 miljoner flyktingar finns utomlands 4 .
Uppgifterna om antalet flyktingar, främst antalet utanför Irak, är mycket
osäkra och varierar kraftigt mellan olika källor. Andelen yngre av Iraks
befolkning är mycket stor. Hälften är under 20 år, 44 procent är under 15
år, medan endast fyra procent är över 65 år 5 .
Historia
Irak betraktas som en av de tidigaste civilisationerna och landets namn
under antiken var Mesopotamien. Spår av civilisation har konstaterats mer
än 7 000 år tillbaka. Folkgruppen sumererna bildade en högkultur (3200
f.Kr. - 2000 f.Kr.). Uppfinningar som hjulet, tidsindelningen, skriften och
batteriet anses härstamma från denna kultur.
Det Osmanska imperiet erövrade Bagdad från perserna år 1535, men först
år 1831 infördes direktstyre från Höga Porten i Konstantinopel. Dagens
Irak var under den osmanska perioden indelad i tre provinser (vilayet);
Bagdad, Basra och Mosul. Det osmanska styret varade fram till 1918.
Irak blev en självständig stat år 1932 när det brittiska mandatet, som
bildades efter första världskriget, upphörde. Landet var en monarki fram
3
IDP Working Group (2008), “Internally Displaced Persons in Iraq – Update (June 2008)”
IDMC, www.internal-displacement.org
5
UN-Habitat (2007), “The state of Iraq cities report 2006/2007”
4
3(19)
till 1958 då kung Faisal störtades i en statskupp och landet utropades till
republik (”14 juli-revolutionen”). Efter en ny statskupp år 1968 övergick
makten till det socialistiska Baath-partiet. Under 1970-talet ökade
välståndet i landet tack vare de stora inkomsterna från den statliga
oljeindustrin. 1979 blev Baath-partiets starke man, Saddam Hussein,
landets president. Irak utvecklades under Saddam Hussein till en hårdför
diktatur med statsdirigerad planekonomi. Förtrycket mot oppositionella och
minoriteter var omfattande.
I Irak fanns under denna tid en rädsla för att den islamiska revolutionen i
Iran skulle spridas till Iraks shiamuslimer. Dessutom fanns sedan gammalt
flera gränskonflikter mellan Irak och Iran. Dessa faktorer bidrog till
krigsutbrottet 1980 mellan de båda länderna. Västmakterna stödde Irak
med vapen under kriget. Kriget kom att vara i åtta år, utan att någon sida
gjorde några egentliga vinster. Förlusterna var däremot mycket stora på
båda sidor. Sveriges statsminister Olof Palme var under en period medlare i
konflikten mellan Iran och Irak. Kurderna lierade sig med Iran i hopp om
att nå självständighet. De straffades brutalt av Saddam, bland annat med
giftgasanfallet mot staden Halabja 1988 som dödade tusentals människor.
Hela den s.k. Anfal-kampanjen mot kurderna varade i flera år och skördade
långt fler offer.
Efter krigsslutet var Irak ekonomiskt utarmat. Detta var en av orsakerna till
Iraks invasion av det oljerika grannlandet Kuwait i augusti 1990. Det så
kallade första Gulfkriget eller Kuwaitkriget möttes dock av en hård
reaktion från omvärlden. FN:s säkerhetsråd fördömde nästan omgående
invasionen av Kuwait och ett par dagar senare infördes ekonomiska
sanktioner gentemot Irak. Detta i ett försök att förmå Irak att lämna
Kuwait. När Saddam ändå vägrade skapades en USA-ledd FN-styrka vars
mandat var att driva Irak ut ur Kuwait. Sverige deltog i operationen med ett
krigssjukhus. Det tog endast 43 dagar för FN-styrkan att driva ut irakierna
ur Kuwait våren 1991. På uppmaning av USA gjorde kurderna i norr och
shiiterna i söder motstånd mot Saddam. Vedergällningen från Saddamregimen mot dessa grupper blev mycket blodig.
De ekonomiska FN-sanktionerna bibehölls efter krigsslutet för att få Irak
att gå med på FN-ledda vapeninspektioner. Inspektionerna syftade till att
fastställa förekomsten av massförstörelsevapen. United Nations Special
Commission (UNSCOM) leddes under perioden 1991-1997 av svensken
Rolf Ekéus. UNSCOM omvandlades senare till United Nations
Monitoring, Verification and Inspection Commission (UNMOVIC), med i
stort sett samma mandat. UNMOVIC leddes 2000-2003 av svensken Hans
Blix.
FN-sanktionerna mot Irak innebar en isolering av landet och de humanitära
och sociala effekterna blev förödande. I april 1995 infördes därför det s.k.
4(19)
”Olja-mot-mat programmet”, som tillät Irak att sälja olja på
världsmarknaden i utbyte mot mat, medicin och andra produkter som
ansågs vara viktiga för Iraks befolkning och som var godkända av FN:s
säkerhetsråd 6 . År 2003, strax före USA:s invasion av Irak, lades olja-motmat programmet ned. Det framkom senare att korruptionen under
programtiden varit omfattande.
Efter den militära invasionen av en USA-ledd koalition i mars 2003 (”det
andra Gulfkriget”) störtades Saddam Hussein och drevs på flykt. Senare
samma år tillfångatogs Saddam och sattes i arrest i avvaktan på rättegång.
Dom föll i början av november 2006 i vilken Saddam förklarades skyldig
till brott mot mänskligheten. I december 2006 avrättades han.
Den irakiska regionen Kurdistan
Den autonoma regionen Kurdistan i Irak etablerades redan 1970 i ett avtal
mellan den irakiska centralregeringen och ledarna för den kurdiska
befolkningen. Regionen bestod av de tre provinserna Duhok, Erbil och
Sulaymaniyah med en lagstiftande församling i Erbil. I praktiken styrde
dock Saddam-regimen församlingen fram till det kurdiska upproret i
samband med Gulfkriget 1991. Efter Gulfkriget upprättade Storbritannien
och USA en flygförbudszon över Duhok och Erbil för att förhindra
eventuella flygattacker från Saddams regim. Stora områden med kurdisk
befolkning innefattades emellertid inte av flygförbudszonen och där blev
vedergällningen från Saddam-regimen mycket kraftig. I slutet av 1991 drog
Saddam-regimen tillbaka sina styrkor från Kurdistan efter att ha mött starkt
motstånd av kurdiska styrkor. Styret övertogs av de två största kurdiska
partierna, Kurdistan Democratic Party (KDP) och Patriotic Union of
Kurdistan (PUK). De två partierna bildade Kurdistan Regional Government
(KRG) år 1992. I samband med Saddam-regimens tillbakadragande
infördes en irakisk ekonomisk blockad mot regionen som tillsammans med
FN-sanktionerna mot hela Irak slog hårt mot Kurdistans ekonomi. Den
svåra situationen var en bidragande orsak till att ett kortvarigt regionalt
inbördeskrig bröt ut mellan KDP och PUK under mitten av 1990-talet.
Inför utsikterna av en USA-ledd invasion av Irak slöt dock KDP och PUK
fred år 1998.
Under invasionen 2003 patrullerade den kurdiska armén, pershmergan, den
kurdiska regionen som nu bestod av Duhok, Erbil och Sulaymaniyah och
skötte gränsbevakningen. Saddam-regimens fall kom att befästa det
kurdiska självstyret och kontrollen över territoriet. Inför parlamentsvalet
2005 gick KDP och PUK samman med ett antal mindre partier och bildade
Democratic Patriotic Alliance of Kurdistan. Sammanslutningen fick
närmare 90 procent av rösterna och dominerade därmed parlamentet och
regeringen i regionen. Efter flera månaders förhandling i parlamentet
6
FN, Office of the Iraq Programme (OIP), www.un.org/Depts/oip
5(19)
utsågs ledaren för KDP, Massoud Barzani, till president för regionen
Kurdistan. År 2006 valdes den nuvarande regeringen med Nechervan Idris
Barzani (KDP) som premiärminister. Iraks president är PUK-ledaren Jalal
Talabani.
Stabiliteten och säkerhetsläget i den kurdiska regionen har varit bättre än i
övriga Irak de senaste åren. Detta har bidragit till en mer stabil ekonomisk
utveckling i regionen Kurdistan. En stor del av importen från Turkiet, Iran
och Syrien till övriga Irak går genom regionen Kurdistan. Många turkiska
och iranska företag investerar i regionen. Den kurdiska ekonomin
domineras av oljesektorn, jordbruket och turismen. Eftersom regionen
anses som relativt säker har den lockat till sig människor från oroligare
delar av landet vilket har lett till bostadsbrist. Därför pågår nu stora
investeringar och planer på nya bostäder i regionen. Samtidigt saknar
regionen en industriell bas och jordbrukssektorn är eftersatt. Ekonomin är
kraftigt beroende av omvärlden.
Iraks politiska ledning
Irak styrdes av ockupationsmakten USA fram till den 28 juni 2004 då
landet genom FN:s resolution 1546 återfick sin fulla suveränitet. En
interimsregering installerades, nominerad genom en konsultationsprocess
av USA och FN i samarbete med det dåvarande irakiska styrande rådet.
Allmänna val hölls den 30 januari 2005 för att välja representanter till en
nationalförsamling (parlament) om 275 medlemmar. Parlamentet fick i sin
tur utse en övergångsregering och utarbeta ett förslag till en permanent
konstitution som befolkningen skulle ta ställning till i en folkomröstning. I
denna uppnåddes en majoritet för den nya konstitutionen.
Den 6 april 2005 utsåg Iraks parlament kurdledaren Jalal Talabani till
president. Även två vice-presidenter utsågs, Adel Abdul Mehdi (shiia) och
Tariq al-Hashemi (sunni).
Efter ratificeringen av Iraks nya konstitution den 15 oktober 2005 utlystes
allmänna val till 15 december 2005. Valdeltagandet var närmare 80
procent. Den första permanenta regeringen tillträdde dock först den 20 maj
2006 efter långdragna förhandlingar. Till premiärminister utsågs Nuri alMaliki från den segrande Förenade irakiska alliansen, dominerad av shiamuslimska partier.
Under 2009 äger både lokalval och parlamentsval rum. Lokalval hölls i 14
av Iraks 18 provinser den 31 januari 2009. I Kirkuk och regionen
Kurdistans tre provinser kommer dock lokalvalen att äga rum senare under
året. Nationella val till parlamentet är planerade till slutet av året. Under
6(19)
valet 2005 bojkottade flertalet sunnipolitiska företrädare parlamentsvalet. I
2009 års val deltar dessa och sunnipolitikerna förväntas därför stärka sin
politiska position både i lokalförsamlingarna och i parlamentet.
Lokalvalen i januari 2009 blev en framgång för premiärminister Malikis
Dawa-parti. Det största shia-dominerande partiet ISCI förlorade stort,
medan sekulära partier vann ökat stöd. Valdeltagandet blev 51 procent.
Viktiga näringsgrenar
Oljesektorn
Enligt en uppskattning gjord av det brittiska oljebolaget BP 7 uppgick Iraks
kända oljereserver till 115 miljarder fat vid slutet av 2007, vilket motsvarar
9,3 procent av världens totala oljereserv (den tredje största, bara
Saudiarabien och Iran, är större). Uppskattningen av Iraks oljereserv
varierar kraftigt mellan olika källor, vilket beror på att endast omkring tio
procent av oljereserven har undersökts grundligt. År 2007 producerade Irak
2,1 miljoner fat råolja per dag, vilket motsvarade 2,7 procent av världens
råoljeproduktion (en produktionsökning med 7,3 procent jämfört med
2006). Både Iran-Irak-kriget i början av 1980-talet och Kuwaitkriget 1990
ledde till kraftiga störningar i oljeproduktionen. Före den USA-ledda
invasionen 2003 var produktionen omkring 2,5 miljoner fat per dag, men
därefter föll den kraftigt. Råoljeproduktionen i Irak har ännu inte
återhämtat sig till nivåerna före invasionen, se figur 1. Främst beror detta
på sabotage av oljerelaterade anläggningar, bristande investeringar i
oljesektorn under många år, brist på utbildad arbetskraft och haltande
lagstiftning.
Figur 1: Iraks råoljeproduktion, 1965-2007, miljoner fat per dag
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
Källa: BP (2008), “BP Statistical Review of World Energy June 2008”
7
BP (2008), “BP Statistical Review of World Energy June 2008”
2007
2005
2003
2001
1999
1997
1995
1993
1991
1989
1987
1985
1983
1981
1979
1977
1975
1973
1971
1969
1967
1965
0
7(19)
Oljeexporten står för nästan alla inkomster till Irak och är således mycket
viktig. Dess bidrag till BNP är omkring 60 procent 8 .
De omkring 80 kända oljefälten ligger ofta tvärs över regionala gränser. De
största oljereserverna, mer än 50 procent, finns i Basra (shia-kontrollerat) i
söder. Men även runt Bagdad och Kirkuk finns mycket stora oljefält.
Irak är medlem av oljekartellen OPEC och var tillsammans med Iran,
Kuwait, Saudiarabien och Venezuela en av grundarna av organisationen
vid en konferens i Bagdad år 1960. Irak är idag, trots medlemskapet, inte
delaktig i OPEC:s kvotsystem.
Irak hade under 1990-talet kapacitet att raffinera 603 000 fat per dag. Detta
främst i tre större oljeraffinaderier som idag är nedslitna och gamla.
Plundringen efter invasionen 2003 och nuvarande problem med
elproduktionen och leveranser av råolja har inneburit att raffineringen är
mycket liten. Produktionsproblemen har lett till att Irak har tvingats
importera oljeprodukter, främst drivmedel, från sina grannländer; Turkiet,
Kuwait, Iran och Syrien. Enligt US State Department importerades
omkring 58 procent av bensinen i landet i mitten av 2007 9 .
Oljelicenser
I februari 2008 meddelade oljeministern Hussain al-Shahristani att
regeringen hade en plan vars mål var att mer än fördubbla Iraks
oljeproduktion fram till 2013. Detta skulle nås med hjälp av internationella
oljebolag och planen var en väg runt dödläget med den federala oljelagen
(se nedan). Två licensrundor som täcker existerande oljefält och tre nya
större oljefält skulle enligt planen leda till att landets oljeproduktion ökade
till 6 miljoner fat per dag år 2013. I planen ingick även att fördubbla
landets raffineringskapacitet på ”medellång sikt”, öka gasproduktionen och
återuppbygga Iraqi National Oil Company (INOC). De internationella
oljeföretagen hade hoppats på mer eftersom planen till största delen
handlar om att utveckla befintliga oljefält där produktionen redan var
igång. De stora internationella oljeföretagen vill se långsiktiga lösningar
och utveckling av nya oljefält, vilket kräver att en ny oljelag antas.
Den första licensrundan lanserades i oktober 2008 och 35 företag
förkvalificerade sig för denna och kan därmed lägga bud på utvecklingen
av sex oljefält och två gasfält. Kontrakten väntas vara klara i mitten av
2009. Den andra licensrundan lanserades i december 2008 och innefattar
10 oljefält och ett gasfält. De förkvalificerade företagen från första rundan
8
9
EIU (2008), “Iraq - Main report august 2008”
Ibid
8(19)
får delta, men även nya företag kan kvalificera sig att delta. Dessa kontrakt
förväntas vara klara i slutet av 2009.
Oljelagarna
Efter Saddam-regimens fall saknas fortfarande en ny och omarbetad federal
oljelag. Förseningen beror främst på meningsskiljaktigheter på två olika
områden. Det första handlar om vem som skall ha kontrollen över oljan,
centralregeringen i Bagdad eller det regionala styret. Kurdistan Regional
Government (KRG) förespråkar en stark regional beslutanderätt, medan
regioner utan olja större oljetillgångar förespråkar en stark central
beslutanderätt. Iraks regering enades i februari 2007 om ett första utkast till
ny oljelag som man förelade parlamentet. Utkastet har sedan dess skickats
tillbaka och skrivits om ett antal gånger. I utkastet till oljelagen ges det
övergripande planeringsansvaret för oljeutvinningen till ett federalt oljeoch gasråd samt till Iraq National Oil Company (INOC), ett statsägt företag
som återbildas när lagen godkänts i parlamentet. Lagen inkluderar även en
fördelning av oljevinsterna både från existerande och framtida oljefält
baserat på regional folkmängd.
Svårigheterna att enas om en ny oljelag beror bland annat på oenigheter om
vilka av Iraks oljefält som skall hamna under regionalt styre och vilka som
skall hamna under det återetablerade INOC. Även de internationella
oljeföretagens roll är en tvistefråga. Vissa anser att de utländska
oljeföretagen bör få utökad rätt till investeringar och kontroll över oljan för
att på detta sätt påskynda återuppbyggnaden av Iraks oljesektor, medan
andra anser att man inte bör släppa kontrollen eller ägandet av Iraks
oljetillgångar till de internationella oljeföretagen.
På grund av de meningsskiljaktigheter och förseningar som råder kring
utkastet av den federala oljelagen beslöt Kurdistan regional government
(KRG) att anta en egen regional olje- och gaslag. Den 6 augusti 2007
godkändes ”Oil and gas law of the Kurdish region - Iraq”. Lagen ger KRG
rätten att administrera sina oljetillgångar i de tre guvernoraten Erbil,
Sulaimaniyah och Dohuk samt i ”omtvistade territorier”, vilket bland annat
åsyftar Kirkuk som är ett av Iraks viktigaste områden för oljeutvinning.
Enligt KRG är lagen förenlig med Iraks konstitution. Enligt lagen får
irakiska regionen Kurdistan behålla 17 procent av alla oljevinster i Irak
resten skall fördelas till den federala regeringen och övriga regioner i
landet. Förväntan är att dessa i sin tur delar med sig deras oljevinster till
den kurdiska regionen. Ett flertal avtal med mindre internationella
oljeföretag har därefter slutits om oljeutvinning i regionen.
Centralregeringen har hela tiden hävdat att dessa avtal är olagliga eftersom
lagen inte godkänts på federal nivå och oljeföretag som skrivit avtal med
KRG efter lagens tillkomst svartlistas inför kommande upphandlingar med
centralregeringen. Den olja som har utvunnits i regionen Kurdistan har inte
9(19)
gått att exportera, eftersom centralregerigeringen vägrade utfärdade
exportlicenser, utan oljan har endast kunnat säljas på den lokala
marknaden. I slutet av november 2008 nåddes dock en överenskommelse
om att ansluta två oljefält i Irakiska regionen Kurdistan till
pipelineledningen som går till Turkiska hamnen Ceyhan och fortsatta
samtal om exportlicenser skall enligt uppgift äga rum.
De stora internationella oljeföretagen har än så länge undvikit att investera
i irakiska regionen Kurdistan. Oljeföretagen vill inte riskera att svartlistas
från möjligheterna att utvinna de enorma oljefyndigheter som finns i
mellersta och södra delarna av landet och som till stora delar ännu inte är
kända.
Naturgassektorn
Den kända naturgasreserven i Irak uppgick år 2007 till 3,17 biljoner
kubikmeter eller 1,8 procent av världens naturgasreserv 10 . Omkring 70
procent av naturgasen finns i anslutning till Iraks oljefält. Idag förbränns en
stor del av gasen redan vid oljefälten utan att användas för energiutvinning.
År 2003 producerade Irak 1,56 miljarder kubikmeter naturgas och troligen
har inte produktionen ökat sedan dess 11 . Irak exporterade tidigare naturgas
till Kuwait, men sedan Gulfkriget 1991 har exporten varit avbruten. Det har
även funnits planer på export till Turkiet. Naturgasen används idag till att
driva elkraftverk och/eller återförs för att underlätta oljeutvinningen.
Jordbrukssektorn
Irak har omkring åtta miljoner hektar odlingsbar mark, men endast 4-5
miljoner hektar används till produktion. Jordbrukssektorn står för det näst
största bidraget till BNP och sysselsätter flest människor, uppskattningsvis
25 procent av arbetskraften.
Jordbruksproduktionen föll kraftigt i samband med införandet av Olja-motmat programmet 1995. Efterfrågan tillgodosågs istället av billigare
importerade produkter. Många lokala producenter slogs ut på grund av de
statliga matransonerna som delades ut till befolkningen. Enligt World Food
Program (WFP) kan jordbrukssektorn i Irak fortfarande inte tillgodose
efterfrågan på livsmedel i landet. Irak importerar främst vete och ris för att
täcka behovet. Dessutom hade år 2007 tre procent eller knappt en miljon
personer av Iraks befolkning svårt att få tag på tillräckligt med
baslivsmedel och var i behov av humanitär hjälp, trots att de erhöll
matransoner. Ytterligare 9,4 procent av befolkningen eller 2,8 miljoner var
beroende av matransoner 12 .
10
BP (2008), “BP Statistical Review of World Energy June 2008”
EIU (2007), “Iraq - Main report sept. 2007”
12
WFP (2008), “Comprehensive food security & vulnerability analysis (CFSVA) - Iraq”
11
10(19)
Enligt det officiella amerikanska biståndsorganet USAID importerar Irak
baslivsmedel för omkring 3 miljarder dollar årligen och utan en kraftig
ökning av jordbruksproduktionen kommer denna import att behöva
fortsätta under överskådlig framtid 13 .
Byggsektorn
Efter invasionen 2003 har återuppbyggnaden av grundläggande
infrastruktur varit ett prioriterat område, liksom byggnation av bostäder. I
november 2008 beslutade Iraks regering att satsa 510 miljoner dollar på ett
sexårigt nationellt bostadsprogram med syfte att bygga 15 000 nya
bostäder. Enligt Byggnations- och bostadsministeriet måste det byggas 3,5
miljoner nya bostäder i Irak fram till år 2016. Nuvarande byggnationstakt
är omkring 9500 nya bostäder per år, vilket är långt ifrån den årstakt som
krävs för att uppfylla behovet av nya bostäder 14 .
Återuppbyggnaden efter 2003 har dragit ut på tiden, delvis beroende på
bristande finansiering, men framförallt till följd av det svåra säkerhetsläget.
Undantaget är den irakiska regionen Kurdistan där ett flertal större
byggprojekt pågår.
Utrikeshandel
Oljan har dominerat Iraks export sedan 1950-talet. Fluktuationer i
råoljeproduktionen och världsmarknadspriset på råolja spelar därför en
avgörande roll för Iraks ekonomi. 2006 stod oljeexporten för över 97
procent av exportintäkterna. Handelsbalansen visade ett negativt resultat
2003-2004 då oljeproduktionen stannande av på grund av kriget.
Prisstegringen på oljan har dock lett till att handelsbalansen därefter visat
positiva resultat. År 2008 uppskattas handelsöverskottet till 24 miljarder
dollar (28 procent av BNP) se tabell 1.
Importen ökade kraftigt efter Saddam-regimens fall 2003 och borttagandet
av sanktionerna. Den inhemska produktionen är fortfarande låg och därför
importeras många produkter, främst petroleum, kapitalvaror och livsmedel.
Tabell 1: Iraks utrikeshandel, 2004-2008, miljarder US-dollar
Export
Import
Handelsbalans
Anm: 2008 uppskattning av EIU
Källa: EIU
13
14
2004
17,8
20,0
-2,1
2005
23,7
20,0
3,7
2006
30,5
18,7
11,8
2007
38,1
25,7
12,5
USAID, www.usaid.gov
MEED (21-11-2008), “Baghdad to invest $150m in nationwide homes initiative”
2008
61,3
37,2
24,1
11(19)
Irak importerar främst från sina grannländer Syrien och Turkiet, följt av
USA. Se tabell 2. Iran är en av de större exportörerna till Irak, men en stor
del av denna handel registreras inte officiellt.
USA:s export till Irak ökade kraftigt från 35 miljoner US dollar till 1,6
miljarder US dollar mellan 2002-2006. USA är även Iraks främsta marknad
för oljeexporten.
Tabell 2: Iraks största handelspartners 2007
Export till:
USA
Italien
Spanien
Kanada
Källa: EIU
% av totalen
40,6
34,2
14,0
13,5
Import från:
Syrien
Turkiet
USA
Jordanien
% av totalen
30,0
19,3
10,8
4,9
Iraks statsbudget
Irak hade en statsbudget på 69 miljarder dollar år 2008. Inför budgetåret
2009 lades i september 2008 ett första budgetförslag på 79 miljarder dollar,
vilket beräknades utifrån ett genomsnittligt oljepris på 80 dollar per fat. I
takt med att oljepriset föll tillbaka kraftigt från höga nivåer har sänkta
budgetförslag tvingats tas fram. I november 2008 sänktes budgetförslaget
till 69 miljarder dollar och i januari 2009 skedde ytterligare en sänkning av
budgetförslaget till 60 miljarder dollar. I det senaste budgetförslaget från
januari 2009 räknar man med statsintäkter på endast 43 miljarder dollar
varav närmare 90 procent kommer från oljeintäkter. De beräknade
oljeintäkterna baseras på ett genomsnittligt oljepris på 50 dollar per fat och
en oljeexport på 2 miljoner fat per dag. Underskottet på 17 miljarder dollar
skall täckas upp med de ospenderade medel som finns kvar från förra årets
budget.
Under 1990-talet, efter Gulfkriget, fördes en i huvudsak reaktiv finans- och
penningpolitik av Saddam-regimen vars främsta syfte var att stanna kvar
vid makten och ge utvalda grupper ekonomiska fördelar. Tillförlitlig
makroekonomisk data från denna tid saknas. Även information om
statsbudgeten före 2003 saknas. Än idag råder betydande osäkerhet kring
de makroekonomiska indikatorerna.
Enligt Internationella valutafonden (IMF) uppvisade statsbudgeten ett
kraftigt underskott motsvarande 40 procent av BNP 2004. Under 2005 och
2006 skedde en kraftig förbättring och budgeten gick med överskott, 10
procent respektive 14 procent av BNP. Budgetöverskottet berodde delvis
på ett kraftigt stigande oljepris men särskilt under 2006 på att man inte
12(19)
lyckades spendera tidigare års budget som planerat. En amerikansk
myndighet, Special Inspector General for Iraq Reconstruction, har
uppskattat att endast omkring 15 procent av Iraks budget 2004-2006
spenderades. 2007 skedde en viss förbättring och uppskattningsvis 30
procent av budgeten spenderades 15 . Endast en liten del av budgeten
används för nya investeringar. Enligt en rapport från den amerikanska
motsvarigheten till Riksrevisionen, Government Accountability Office,
GAO hade Irak under perioden 2005 till och med 2007 en statsinkomst på
96 miljarder dollar. Av detta stod oljeexporten för omkring 90,2 miljarder
dollar eller 94 procent. Irakiska inkomster från skatter, räntor och övriga
intäkter uppskattades till omkring 5,7 miljarder. Från 2005-2007 hade Irak
utgifter på 67 miljarder fördelat på drift och investeringsaktiviteter, men 90
procent gick till driftsutgifter och endast omkring 10 procent till
investeringsutgifter 16 .
Sedan 2003 har en viktig utmaning för Iraks regering varit att minska
subventionerna på raffinerade oljeprodukter. Dessa subventioner har under
många år varit en stor utgift i statsbudgeten. I mitten av 2007 togs flertalet
av subventionerna på bränsle bort. Kvar finns subventioner på fotogen,
som används av många som bränsle, samt på lokalt raffinerade produkter.
Irak importerar många oljeprodukter eftersom den inhemska produktionen
av raffinerade produkter inte är tillräcklig. Eftersom subventionerna har
tagits bort säljs nu flertalet oljeprodukter till marknadspris och från och
med 2007 tillåts även privata importörer av oljeprodukter. Sammantagna
kommer dessa åtgärder att stärka statsbudgeten.
Statsskulden
Efter Saddam-regimens fall har Irak försökt minska sin stora utlandsskuld
som uppgick till omkring 120 miljarder dollar år 2004. I november 2004
beslutade Parisklubbens 19 medlemsländer att skriva av 80 procent av de
närmare 37 miljarder dollar som Irak var skyldig länderna.
Sverige, som är medlem av Parisklubben, hade fordringar på omkring 1,5
miljard kronor som främst bestod av förfallna exportkreditgarantier som
svenska företag fått av Exportkreditnämnden fram till Iraks invasion av
Kuwait. Sverige skrev år 2006 av den tidigare irakiska utlandsskulden.
Motkravet till skuldavskrivningen som beslutades av Parisklubben var att
Internationella Valutafonden (IMF) fick ökat inflytande över det
ekonomiska reformarbetet. Irak hade även omkring 35-55 miljarder dollar
upplånade från ett antal arabländer. Dessa skulder härstammar främst från
tiden för Iran-Irak-kriget 1980-1988. Det tvistas dock om huruvida dessa
15
Economist intelligence unit (2008), “Iraq - Main report august. 2008”
GAO (2008), “Stabilizing and rebuilding Iraq - Iraqi Revenues, Expenditures, and
Surplus”
16
13(19)
skulder var bidrag eller lån. I juli 2008 nåddes dock en uppgörelse med
Förenade arabemiraten om att skriva av sju miljarder dollar. Ytterligare en
del av utlandsskulden härstammar från Sovjetunionen och dess allierade
under 1970-talet för inköp av militär utrustning och pengar till
utvecklingsprojekt. Denna del har uppskattas till 10-12 miljarder dollar. I
början av 2008 nåddes dock en uppgörelse med Ryssland och 12 miljarder
dollar skrevs av. Även Kina har stora utestående fordringar 17 .
Irak har fortfarande ersättning att betala för invasionen av Kuwait. Enligt
FN:s kompensationskommission (UNCC) skall Irak betala drygt 52
miljarder dollar i kompensation till drabbade. Fram till och med oktober
2008 hade hälften betalats av, men fortfarande återstår 26 miljarder dollar
att betala 18 . Omkring fem procent av Iraks årliga oljeintäkter överförs
löpande för att betala av denna skuld.
Inflationen
Efter invasionen 2003 och Saddam-regimens fall var infrastrukturen i Irak
sönderslagen och man hade ett snabbt inflöde av amerikanska dollar för att
bygga upp landet igen. Detta ledde till ett ökat inflationstryck som
uppskattades till 33,6 procent för år 2003.
Under 2004-2005 var inflationen i genomsnitt 32 procent. Inflationen tog
sedan ytterligare tagit fart 2006 och nådde då 53 procent. Främst berodde
detta på stigande offentliga löner som drev upp köpkraften, speciellt i
storstäderna. En annan orsak var borttagandet av bränslesubventionerna
vilket drev upp bränslepriserna. Efter att Iraks centralbank kraftigt höjde
styrräntan och övervakade en kraftig appreciering av den irakiska dinaren
minskade inflationen år 2007 till 31 procent, se figur 2. För 2008
uppskattas inflationen till 2,8 procent, vilket beror på en stabil valuta,
förbättrad säkerhetssituation och minskade importpriser 19 .
17
Economist intelligence unit (2008), “Iraq - Main report august. 2008”
UNCC, http://www.uncc.ch
19
Economist intelligence unit (2009), “Country Report - Main report: January 16th 2009”
18
14(19)
Figur 2: Inflationen 2003-2008, genomsnitt per år, procent
70
60
50
40
30
20
10
0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Anm: 2008 uppskattning av EIU
Källa: EIU
Iraks ekonomiska reformarbete och internationellt bistånd
I slutet av 2004 presenterade interimsregeringen, i nära samarbete med
Världsbanken och FN, en ”National Plan of Action” för perioden 20042006. Planen gick ut på att genomföra omfattande strukturella förändringar
inom alla samhällsområden. Det politiska systemet skulle förändras i
demokratisk riktning och det ekonomiska systemet skulle gå från
statskontroll och centralstyrd ekonomi till privatisering och
marknadsekonomi. Den privata sektorn skulle ses som den primära motorn
i den ekonomiska diversifieringen. Regeringen avsåg att genomföra
institutionella och lagliga förändringar samt underlätta processen vad gäller
licenser för nya företag.
En annan viktig reform, för såväl dåvarande som nuvarande regering, var
att minska på de statliga subventionerna till konsumenter och företag. Då
fattigdomen och arbetslösheten är utbredd är det emellertid en svår uppgift
för regeringen att drastiskt minska på subventionerna framförallt vad avser
livsmedelsransoner. Priserna på raffinerade oljeprodukter var också kraftigt
subventionerade. Sedan 2006 har dock Iraks regering trots ett hårt initialt
motstånd höjt priserna på raffinerade oljeprodukter. Skatteinkomsterna från
dessa prisjusteringar har varit stora. Målet är att gradvis ta bort de statliga
subventionerna och föra över resurser till investeringar i oljeindustrin,
15(19)
hälsovården, utbildning och på ökad säkerhet i landet genom stärkandet av
det irakiska polisväsendet och armén 20 .
I Irak fanns omkring 200 statliga företag som under den förra regimen hade
ca 500 000 anställda. Efter april 2003, då många av företagen plundrades,
har flertalet slutat fungera. Regeringen har vid en genomgång av företagen
funnit att de företag som är en finansiell börda för staten bör likvideras
eller införlivas i andra företag. Företag som är beroende av inhemskt
råmaterial och där det finns en ökad efterfrågan för dess produkter såsom
gödningsmedel, cement och petrokemiska produkter bör, enligt regeringen,
kunna privatiseras.
Iraks långa isolering har också resulterat i föråldrade institutioner,
omfattande ineffektiv byråkrati och bristande teknisk kunskap vilken i sin
tur inneburit ineffektiva produktionsmetoder. Detta vill regeringen förändra
genom att satsa stort på högre utbildning.
Korruption
Ett stort problem är den utbredda korruptionen och enligt organisationen
Transparency International är Irak ett av länderna med störst problem.
Enligt 2008 års undersökning av korruptionen i 180 av världens länder
återfanns Irak på 178:e plats (Sverige återfanns på delad förstaplats) 21 .
IRFFI
I början av 2004 etablerades International Reconstruction Fund Facility for
Iraq (IRFFI) av United Nations Development Group (UNDG) och
Världsbanken för att hjälpa givarländer att kanalisera och koordinera deras
bistånd för återuppbyggnad och utveckling i Irak. Sedan bildandet av
IRFFI har 25 givarländer donerat 1,7 miljarder dollar till organisationen.
Sverige har bidragit med 16,4 miljoner dollar 22 . IRRFI håller nu långsiktigt
på att fasas ut.
Svenska insatser
Det svenska biståndet till Irak uppgick under perioden 2004-2008 till
närmare 560 miljoner svenska kronor, varav en stor del kanaliserades via
IRFFI. Insatser har också gjorts genom FN och enskilda organisationer
bl.a. med fokus på demokratiutveckling och infrastruktur. Sverige har
också bidragit genom EU:s omfattande biståndsprogram till Irak som 20032008 uppgick till sammanlagt 933 miljoner euro.
20
IMF (2007), ”IMF Country Report No. 07/301”
Transparency international, “2008 Corruption Perceptions Index”,
http://www.transparency.org
22
IRFFI, http://www.irffi.org
21
16(19)
NDS
År 2005 presenterade Iraks regering den första treåriga ”National
Development Strategy” (NDS) för 2005-2007. Strategin är tänkt som ett
övergripande ramverk för den irakiska regeringens rekonstruktions- och
utvecklingsarbete. NDS är även en bas för koordinering och harmonisering
av biståndet till Irak. Dessutom kan regeringen hållas ansvarig gentemot
sina medborgare om inte utpekade reformer i NDS genomförs. I maj 2007
presenterades den andra strategin för perioden 2007-2010. Strategins
huvudsyften är att:
1.
2.
3.
4.
Stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt;
Vitalisera den privata sektorn;
Förbättra levnadskvalitén;
Stärka god samhällsstyrning och säkerhet.
Under respektive pelare finns uppsatta mål som skall uppfyllas genom
framtagande av detaljerade planer och investeringsprogram av ansvarigt
irakiskt ministerium 23, 24 .
ICI
I maj 2007 lanserade Iraks regering tillsammans med FN och Världsbanken
”The International Compact with Iraq (ICI)” vars syfte är att skapa ett
ramverk för Iraks samarbete med det internationella samfundet. Ett antal
mål har satts upp kopplade till hur målsättningarna med NDS skall uppnås,
och hur arbetet skall bedrivas för att uppnå dessa mål. Bland de
övergripande målen i ICI finns bland annat att förverkliga strävan för Irak
att bli en enad federal demokrati med säkerhet och stabilitet där alla
invånare har lika rättigheter och skyldigheter. Landets ekonomi skall
stärkas med en diversifierad produktionsbas som kan tillgodose behoven
för en hållbar utveckling för Irak baserat på en öppen marknadsekonomi,
speciellt genom handel med grannländerna. Irak skall bli en aktiv medlem i
regionala och internationella organisationer. Den privata sektorn skall spela
den ledande rollen i landets ekonomi och statens roll är att reglera
marknaden och skydda den från externa faktorer. De fattiga och sårbara
grupperna i samhället skall skyddas och irakiska medborgare skall ha
tillgång till bra samhällsservice 25 .
23
Ministry of planning and development coordination (2005), “National development
strategy 2005-2007”
24
Ministry of planning and development coordination (2007), “National development
strategy 2007-2010”
25
Gov. of Iraq, UN and IMF (2007), ”The international compact with Iraq - a shared
vision a mutual commitment”
17(19)
I maj 2008 hölls den första internationella översynskonferensen för ICI i
Stockholm. Stora delar av den irakiska regeringen och högnivådeltagare
från ett nittiotal länder samt FN:s generalsekreterare deltog.
Svensk-irakiska ekonomiska förbindelser
Irak var under 1980-talet en viktig svensk exportmarknad, se figur 3. Flera
stora svenska företag gjorde affärer med Irak och byggde därmed upp god
kunskap om förhållandena i landet och fick samtidigt ett gott rykte och
kända varumärken. I och med sanktionslagstiftningen beskars Iraks
ekonomiska förbindelser med omvärlden. Endast handel godkänd av FN:s
säkerhetsråd förekom. För Sverige gällde under denna tid att bevaka de
möjligheter till export som fanns inom ramen för FN-systemet.
Figur 3: Svensk import och export till Irak, 1969-2007, miljarder SEK
3,0
2,8
2,6
2,4
2,2
2,0
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
2007
2005
2003
2001
1999
1997
1995
1993
1991
1989
1987
1985
1983
1981
1979
1977
1975
1973
1971
1969
Import
Export
Källa: SCB
Huvuddelen av den svenska exporten till Irak de senaste åren har, enligt
SCB, bestått av verkstadsprodukter. Den svenska exporten till Irak uppgick
till 368 miljoner kronor år 2007. Importen från Irak är fortfarande liten och
består främst av verkstadsprodukter, men har ökat senaste åren och uppgick
2007 till närmare 5,6 miljoner, se tabell 3. Under de tre första kvartalen
2008 ökade Sveriges export till Irak med omkring 80 procent jämfört med
samma period 2007. Importen från Irak mer än tredubblades under samma
period.
18(19)
Tabell 3: Svensk handel med Irak, 2003-2007, SEK, löpande priser
Export
(miljoner)
Import
(tusental)
Källa: SCB
338,1
Jan-Sept
2007
193,6
Jan-Sept
2008
353,2
5598
1849
6554
2003
2004
2005
2006
2007
159,2
665,7
433,4
363,9
4
91
527
1377
Svenska handelsdelegationer
I slutet av 2008 ledde handelsminister Ewa Björling en handelsdelegation
till Bagdad, vilket var den första handelsdelegationen på ministernivå
sedan 1989. Under handelsdelegationen knöts ett antal viktiga kontakter för
deltagande företag och Scania skrev under ett kontrakt för att återuppta
sammansättningen av fordon i Irak och en initial order på 500 fordon.
Ambassaden anordnade 2006 och 2007 två företagsdelegationer till
irakiska regionen Kurdistan. De svenska företagen fick möjlighet att
utveckla och knyta nya kontakter med irakiska företag och den statliga
sfären.
I samband med den stora Irakkonferensen (ICI) i Stockholm i maj 2008
anordnades också ett rundabordsmöte med en rad svenska företag följt av
enskilda överläggningar mellan olika företag och irakiska ministerier.
Sveriges ambassad för Irak
Vid Sveriges ambassad för Irak finns en särskild handläggare vars uppgift
är att främja svensk handel med Irak. Ambassaden har också ett nära
samarbete med Exportrådets regionkontor för Irak. Ambassaden står gärna
till tjänst med upplysningar och tjänster till svenska företag, liksom
synpunkter på och förslag till uppdateringar av denna rapport.
Vid halvårsskiftet 2009 invigs det nya svenska ambassadkomplexet i
Bagdad. Detta kommer att förbättra möjligheterna att stödja svenska
företags exportsatsningar på den irakiska marknaden. Under andra halvåret
2009 har Sverige dessutom det lokala EU-ordförandeskapet.
19(19)
Sveriges ambassad för Irak
Telefon: +962-6-5922517
Fax:
+962-6-5934162
Ambassadör Niclas Trouvé, E-post: [email protected]
Handelsfrämjare Isam Salih, E-post: [email protected]
