HSU 2006-06-20 p 39
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Landstingsstyrelsens förvaltning
Beställare Vård
2006-05-12
1 (2)
LS 0505-0823
Handläggare
Monica Lindell Olsson
Yttrande över motion av Aram El Khoury (kd) om att inrätta ett
kunskapscentrum för psykisk sjukdom i samband med
barnafödande
Ärendet
Landstingsstyrelsen ska yttra sig över motionen och har överlämnat den till
hälso- och sjukvårdsutskottet för beredning.
Andelen gravida och nyförlösta kvinnor som, enligt svensk och
internationella studier, uppvisar depressiva symtom är 10 – 15 procent.
Detta innebär att på ett sjukhus med 5 000 förlossningar per år, har drygt
400 kvinnor (8 procent) stort behov av stöd, psykiatrisk bedömning och
eventuell behandling. Ytterligare 8-10 kvinnor per år insjuknar i en psykos
inom tre månader efter förlossningen. Patienter inom psykiatrins slutenvård
blir eller är föräldrar i en omfattning av 30 procent.
Motionären menar att det skulle behövas en särskild enhet inom sjukvården
för personer med psykisk sjukdom som blir föräldrar samt att man skulle
inrätta ett kunskapscentrum inom SLL för psykisk sjukdom i samband med
barnafödande.
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar
att
föreslå landstingsstyrelsen yttra sig över motionen enligt
förvaltningens synpunkter i det här tjänsteutlåtandet.
Förvaltningens synpunkter
Många kvinnor är nedstämda efter att ha fött barn, vilket är helt normalt. En
del av dessa mår så dåligt att de behöver vård (öppenvård) för att komma ur
sin svacka. Inom mödra- och barnhälsovården har man idag ett strukturerat
arbetssätt (EPDS-formulär) för att bedöma om en kvinna är mer nedstämd
än man kan vänta. Den hjälp och stöd som erbjuds de flesta dessa kvinnor
sker inom ramen för barnhälsovården.
Det finns ett samarbete mellan psykiatriker, obstetriker, barnmorska och
bvc-sjuksköterska främst i södra länet runt de kvinnor som redan under
graviditeten bedöms som ”psykiskt sköra”. Kvinnorna får då stöd och hjälp i
sin när miljö och det finns ett planerat omhändertagande efter förlossningen.
En mycket liten del kvinnor blir svårt sjuka och behöver slutenvård eller
heldygnsstöd i hemmet. Idag vårdas dessa mödrar på psykiatrisk klinik med
sitt spädbarn bland alla andra svårt sjuka patienter eller på BB-avdelningar
Bilaga: Motionen
2 (2)
bland alla andra mammor. Inget av alternativen är bra för dessa mammor
och deras barn.
En del av de svårt sjuka mammor blir sjuka för första gången. Andra har en
tung psykiatrisk diagnos sedan tidigare - schizofreni eller manodepressivitet
(vanligast) - och får alltså ett återfall i samband med barnafödandet. Vården
syftar till att få mamman i balans igen, att sköta barnet när mamman sviktar,
och att försöka hjälpa mor och barn att knyta an till varandra, när det är
möjligt trots mammans psykiska sjukdom. Ibland misslyckas detta och
barnet omhändertas för kortare eller längre tid.
Ett uppdrag bör ges till Beställare Vård att utreda behovet av och föreslå
utformningen av en vårdenhet, med hela Stockholms län som
upptagningsområde, för denna mycket lilla men svårt sjuka grupp kvinnor.
Bra exempel finns med speciella enheter för denna grupp av patienter finns i
andra länder. Förslagsvis bör en verksamhet omfatta slutenvård, en liten
avdelning med c:a 6-8 vårdplatser för dygnet runt vård, samt öppenvård.
Öppenvården kan vara ett komplement till slutenvården, och arbeta
konsultativt för att ge stöd till de mammor som sviktar kraftigt men som inte
behöver slutenvårdas. Därmed kan inläggning i slutenvård oftast undvikas.
Enheten bör ligga i nära anslutning till en kvinnoklinik och nära en
psykiatrisk klinik och utveckla nära samarbete med dessa kliniker.
Sammanfattande kommentar
Den enhet som beskrivs skulle bli specialiserad på denna grupp kvinnor och
deras spädbarn. Kompetens skulle byggas upp och kunna spridas till
vårdgrannar och samarbetspartners via konsultation, handledning,
seminarier, utbildningar etc. Enheten skulle därmed också fungera som ett
kunskapscentrum.
Anna-Stina Nordmark-Nilsson
Sören Olofsson
