Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:
Fru talman!
Jag börjar med att tacka lagutskottet för ett gott samarbete mellan utskottet och
landskapsregeringen. Jag tänkte kommentera några av de ändringar som lagutskottet går in för. När
det gäller examen har ordföranden och jag exakt samma åsikt och det också därför vi har fört fram
att vi tycker att det borde vara en juridisk examen, men den skrivning som utskottet föreslår
utesluter inte en juridisk examen. I det här jobbet är det svåra juridiska frågor och man måste kunna
ta del av andra länders domstolspraxis, så man måste se till att en sådan kunskap finns.
När det gäller uppsägning håller jag helt och hållet med lagutskottet. Vi hade lite bråttom. Det var
egentligen ett förslag, som vi tyckte, från ett mycket klokt yttrande och vi ansåg att det var så starkt
skrivet att diskrimineringsombudsmannen på det här sättet skulle bli mera oberoende genom att ha
lagtinget att säga sista ordet. Jag tycker att ni har gjort en korrekt bedömning där.
När det gäller diskrimineringsnämnden föreslog landskapsregeringen ett konsultativt råd med exakt
samma uppgifter, så ni har bytt namn på det och satt in det i lagen. Vår bedömning var att eftersom
det inte är beslutande behöver det inte finnas med i lag, men utskottet har valt att sätta in det i lagen
och det är helt okej.
När det gäller kärande och svarande är det bra att lagutskottet har gjort ett förtydligande. Det är inte
meningen att en lagtext bara skall kunna läsas av dem som har juridisk kunskap. Det jag däremot
inte är så förtjust i är 1 § där utskottet lägger till ”annan jämförbar omständighet”. Det har vi aktivt
sagt nej till därför att vi vill undvika flumlagstiftning, som vi kallar det för. Hårfärg, tauteringar och
andra olika omständigheter som ordföranden nämnde har man ändå säkrat i grundlagen. Man kan
ändå inte få någon rätt till skadestånd för den här typen av diskriminering.
Ltl Roger Eriksson, replik:
Fru talman!
Ansvariga landskapsregeringsledamoten och vi i lagutskottet har i stort sett en samsyn här. När det
gäller det konsultativa rådet och diskrimineringsnämnden har vi poängterat att
diskrimineringsnämnden skall tillsättas inom diskrimineringsombudsmannens
verksamhetsområden, att den mera då skulle kunna bistå DO i dess uppgift. Det är kanske den
största ändringen.
När det gäller tillägget i 1§ harmoniserar det bättre med grundlagen. Vi diskuterade också andra
formuleringar, men vi satt in annan ”jämförbar omständighet”. Detta för att poängtera att listan inte
är uttömmande.
Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:
Fru talman!
När det gäller det konsultativa rådet som landskapsregeringen föreslår är det just exakt
diskrimineringsombudsmannens olika områden som skulle representeras där också, men vi tyckte
att det var tydligare med ett konsultativt råd eftersom en diskrimineringsnämnd kan ge en känsla av
att det är beslutande för den som läser lagen.
När det gäller 3 § är jag också lite tveksam till lagutskottets skrivning, där man, tycker jag, har en
svagare skrivning när det gäller språkskyddet. Det är jag lite bekymrad över. Egentligen är det så att
tidigare har man kunnat via förordning t.ex. slå fast en praxis där man vill ge extra tyngd åt det
svenska språket. Med utskottets skrivning måste det alltid vara inskrivet i lag för att man skall
kunna på något sätt favorisera det svenska språket. Det tycker jag alltså är en försvagning, men har
utskottet aktivt gått in för det så respekterar jag det. När det gäller skadeståndsbiten har vi som
teknikalitet försökt få det testat och det är säkert inte fiffigast i den här lagen. Däremot har vi
resonerat att om vi kallar det för gottgörelse eller skadestånd är egentligen samma sak. Det finns väl
en risk att man kan tolka det på det här sättet, men jag är tacksam för att lagutskottet har ändrat det
på det här sättet med ambitionen att det inte skall fastna någonstans och att vi därför inte skall bli
bötfällda.
Ltl Roger Eriksson, replik:
Fru talman!
Om jag börjar där ministern slutade var det just det resonemanget vi förde att det finns ett böteshot
hängande över oss och vi måste få det snabbt igenom. Skadeståndet, som jag också nämnde, anser
jag själv att är utanför behörighetsområdet, så nu har vi gjort det vattentätt, nu kan det inte bromsa
på den här paragrafen. När det gäller 3 § var min personliga åsikt att man egentligen inte skulle
behöva ha någonting överhuvudtaget, för jag anser att Ålandsprotokollet och självstyrelselagen
gäller oberoende, men i framställningen fanns det en uppräkning. Som jag beskrev det lagtekniska:
om ett kommande lagting förkastar det kan någon jurist säga att ja, men nu är det upphävt i och att
med att det inte finns mera som det var förut. Nu har vi skrivit det som en upplysningsparagraf där
vi just påpekar Ålandsprotokollet och självstyrelselagen, att det går inte att förbigå de sakerna med
diskrimineringsaspekterna. Jag tror att vårt tankesätt är detsamma, men så här har vi resonerat.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
……ae
b.eijar…
Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:
Fru talman!
Jag håller helt med ltl Christian Beijar att det här är en mycket viktig lag och att den vad åren går
kommer att bli allt viktigare. Jag tänkte kommentera detta med blåslampan som ltl Christian Beijar
nämnde först, att man känner stress i detta ärende och att vi har EG-domstolen efter oss. Jag kan
informera om att man nu håller på att samla in grund för att avgöra om vitesförfarandet skall inledas
eller icke. Så långt har inget ärende gått ännu. Jag har svarat på det den 17 maj 2005, att lagtinget
kommer att anta lagen inom juni, så jag hoppas att det kommer att gå så också.
När det gäller det konsultativa rådet kontra diskrimineringsnämnd kan jag säga att lagtinget har
föregått landskapsregeringen här och bestämt att det skall in i lag och att den skall vara så här.
Själva tanken och hur den skall tillsättas osv. stämmer helt överens med landskapsregeringens
planer. Däremot valde vi att lämna öppet att ni kan tillsätta den just därför att vi ansåg att vi vill ta
ett ordentligt grepp i den här frågan och fundera på hur rådet eller nämnden sist och slutligen skall
arbeta och att vi inte hade diskuterat det färdigt, tyckte jag då, så därför valde vi att göra det öppet
på det här sättet, men vi har som sagt ingenting emot att det kommer in i lagen på det här sättet och
att det fastställs. Tanken är exakt samma som landskapsregeringen har haft.
Ltl Christian Beijar, replik:
Fru talman!
Ledamoten Britt Lundbergs inlägg bekräftar det som jag sade om det konsultativa rådet, alltså att
landskapsregeringens uppfattning var att det skulle vara frivilligt, att man kan tillsätta det. Vår
uppfattning var att det ändå är en så pass viktig fråga att när man utvecklar verksamheten är det
viktigt att man från början tillsätter en diskrimineringsnämnd.
Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:
Fru talman!
Detta är helt korrekt och jag tycker att lagutskottet har tagit ett bra ställningstagande här. Det som
jag sade i en tidigare replikväxling är att med namnet diskrimineringsnämnd finns det en risk att
man förväxlar och räknar med att det skall vara ett beslutande organ. Ett konsultativt råd talar om
att det är konsultativt, men säkert klarar vi av att hantera det också!
Ltl Christian Beijar, replik:
Fru talman!
Man kan säga att avsikten är i framtiden att utveckla det, som jag också antydde i mitt inlägg, att
diskrimineringsnämnden kan bli en beslutande myndighet, men det vet man inte.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
