Neuroekonomi – hur pengar påverkar hjärnan

advertisement
innehåll nr 47 november 2006
3714 Talassemi i Sverige
Behandlingsmål och uppföljning
varierar kraftigt Marie Oehmichen,
för primärprevention av hjärt–kärlsjukdom:
Rolf Ljung
Björn Beermann
3716 Läkemedelsförmånsnämndens
riktlinjer för hälsoekonomiska
utvärderingar. Analys av kostnadseffektivitet i samhällsekonomiskt
perspektiv Douglas Lundin, Per Carlsson,
3732 Y-BOCS riskerar att bidra
till diskriminering i sjukvården
på grund av sexuell läggning
Lars-Åke Levin, Ulf Persson
Replik: Y-BOCS är bra –men kan
användas fel Jan Bergström, Christian Rück
3721 »Blåsningen«
… eller … föräldrakyssen
Skonsam metod avlägsnar effektivt
främmande kropp i näsan hos barn
Malin Kling, Lars Hallén
läkemedelsfrågan
3725 NSAID och frakturläkning
patientsäkerhet
3727 Diagnos och behandling
blev fördröjda i åtta månader
Temporalarterit gav en bestående
grav synnedsättning på båda ögonen
Etisk skyldighet utfärda rekommendationer på tillgängligt evidensunderlag
Hans Ytterberg, George Svéd
3734 Diabetes och hjärtinfarkt:
Intensiv glukoskontroll viktig
enligt internationella riktlinjer
Anna Norhammar, Klas Malmberg, Linda
Mellbin, Lars Rydén
KULTUR Bosse Ericsson – barnläkare och
konstnär – i två upplagor. Porträttet är
målat av en liten patient. Sidan 3743
3738 Replik: Inte överens om att
blodsockret måste normaliseras
inom timmar Mikael Dellborg, Ann-Marie
kultur
3743 Bosse Ericsson – barnläkare
och konstnär med helhetsperspektiv
Svensson
Jennie Fahlström
3740 Stolliga direktiv minskar vårdproduktionen! Maria Kvist, Mikael Rolfs
3747 lediga tjänster
3749 platsannonser
3728 Symtomen talade mycket tydligt
för en hotande stroke – inte för glaukom
3742 Varför kommenterar inte
ordföranden det verkliga problemet?
3772 meddelanden
Lars Werkö
Opererade in linsprotes med fel styrka
Replik: Artikeln innehöll många sakfel
3729 »Gardin« i synfältet berodde
på näthinneavlossning
Eva Nilsson Bågenholm
debatt och brev
3731 Replik om Läkemedelsverkets nya riktlinjer
Tribonatinfusion vid laktacidos
kan rädda liv Viktor Rosival
och tendentiösa beskrivningar
Artiklar märkta med R-sigillet har genomgått referentbedömning. Varje manuskript
granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av 220 fasta och 350 extraordinarie vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer
(www.icmje.org).
Neuroekonomi – hur pengar påverkar hjärnan
H
ur pengar påverkar vårt beteende och
vårt sätt att tänka kan idag studeras med
sofistikerade neuropsykologiska test.
Detta annorlunda perspektiv på ekonomiska
teorier kallas neuroekonomi och illustreras av
en artikel i veckans nummer av Science
(2006;314:1154–6). I sex sinnrika experiment
testade man en grupp studenter för att kartlägga hur känslan att ha mycket eller lite pengar
påverkar beteendevariabler som målinriktning, samarbetsförmåga och vilja att hjälpa andra.
En försökssituation, där man uppfattade sig
ha gott om pengar, ledde till ökad individualism
och självtillräcklighet. Intresset att lösa problem med andra, dela sina nöjen med andra och
hjälpa andra minskade. Andras beteenden och
bevekelsegrunder tolkades oftare som styrda
av egennyttan.
Dessa resultat avviker inte från vedertagna
uppfattningar att rikedom och pengar inte garanterar lycka och kan leda till ensamhet och
isolering. Det är också möjligt att individualism
3680
som föds ur ekonomisk framgång är evolutionsbiologiskt fördelaktig.
N
är resultaten av denna studie ses i ett
större sammanhang av hur hasardspel
och ekonomiska belöningssystem påverkar vårt val av sociala strategier blir bilden
av hur pengar styr vårt tänkande mindre fördelaktig. I en ledarkommentar varnar författarna – två beteendepsykologer – för att betrakta ekonomiska teorier som matematiska
samband utan koppling till beteendevetenskap.
»Starkt fokus på
ekonomiska resultat riskerar att uppmuntra ett snävt individualistiskt tänkande och en tendens att köpa sig fri
från problem som
bäst löses i samarbete med andra.«
S
tarkt fokus på ekonomiska resultat riskerar att uppmuntra ett snävt individualistiskt tänkande och en tendens att
köpa sig fri från problem som bäst löses i samarbete med andra. Det kan få negativa konsekvenser för organisationer och samhället i
stort. Ett utpräglat materialistiskt synsätt har
dessutom starka kopplingar till en av vår tids
folksjukdomar – att må dåligt trots goda yttre
omständigheter.
Josef Milerad
medicinsk
chefredaktör
[email protected]
läkartidningen nr 47 2006 volym 103
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards