innehåll nr 46 november 2007
hällsfenomen på gruppnivå Lars Tauvon
kräver individualiserad vård
Omhändertagandet bör också centraliseras Tomas Wester
3480 Offentlighetsprincipen och forskningsdeltagares integritetsskydd – slutord i debatten Josef Milerad
patientsäkerhet
3469 Patient med pacemaker som söker
för yrsel ska undersökas med EKG
Sälj inte Läkarförbundets fritidshus! Stefan Johansson
Yrsel, nedsatt känsel, domningar och
nedsatt kraft tydde på hjärnstamspåverkan. Borde remitterats till neurolog eller undersökts med skiktröntgen
eller MR
kultur
3481 Evolutionen efter Erasmus och
Charles Darwin inte bara framsteg
Olav Thulesius
3484 Recensioner
3470 »Sugklockan var inte hög utan
medelhög« Karin Pettersson, Marja-Liisa
3485 lediga tjänster
Swahn, Magnus Westgren
3487 platsannonser
debatt och brev
3474 Fackförbund, res dig upp! Catarina
Canivet
3475 Replik: Det är inte driftsformen som
är problemet! Eva Nilsson Bågenholm
3476 Det är friskt att vara förkyld!
Apoteket AB vill tjäna pengar på normalt obehag Anders Åkvist
KULTUR Erasmus Darwin levde 1731–1802 i
England. Han var läkare, poet och uppfinnare och hade sina egna synpunkter om
evolutionen. Han menade att species utvecklades genom en ändamålsenlig anpassning till sin omgivning. Denna uppfattning
gjorde stort intryck på sonsonen Charles.
Sidan 3481
3501 meddelanden
Glöm inte gå in på webben:
gen vid diagnostik av rinosinuit – en
kommentar från Läkemedelsverket och
Strama Jane Ahlqvist Rastad, Otto Cars,
Vinner vården på Apotekets byte av preparat? Marie-Louise Ekholm
Christer Norman
3477 Psykiatrisk vård – ständig slagpåse? Håkan Westling
Personlig läkare eller personlig som läkare, vilken skillnad … Bengt Mattsson
3478 Lågdos-DT bättre än vanlig rönt-
3479 Utmattningssyndrom – ett sam-
www.lakartidningen.se
Artiklar märkta med R-sigillet har genomgått referentbedömning. Varje manuskript
granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av 220 fasta och 350 extraordinarie vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer
(www.icmje.org).
Framtidstrons biologi
P
ositiv framtidstro är ett typiskt drag i det
mänskliga psyket, vi älskar optimismen.
Vår favoritlitteratur handlar ofta om
människor i akuta svårigheter som ser fram
emot en bättre framtid. En positiv livssyn är en
egenskap vi värderar högt. Skeppsbrutna i till
synes hopplösa situationer ger vi inte upp tanken om räddning.
Denna läggning för optimism om framtiden
måste vara en nedärvd biologisk funktion, resonerade kognitionsforskaren Tali Sharot. Hon
designade ett experiment för att avbilda framtidshoppets lokalisation i hjärnan med hjälp av
magnetkamera (doi: 10.1038/nature06280).
En grupp försökspersoner fick uppgiften att
tänka sig in i ett antal standardiserade situationer som antingen skulle inträffa i framtiden eller redan hade inträffat. När den mentala bilden av den tänkta situationen var tydlig togs en
magnetkamerabild av hjärnan, och personerna
fick gradera den upplevda situationsbilden
som känslomässigt positiv, neutral eller nega-
3424
tiv. Redan försökspersonernas gradering av de
mentala bilderna visade att förväntningar inför
framtiden upplevs som klart mer positiva än
händelser som redan inträffat.
Magnetkamerabilder, tagna när personen
tänkte framåt, visade en starkt ökad syresättning i delar av prefrontala kortex, främre och
bakre delar av cortex cinguli samt amygdala.
Dessa områden anses vara involverade i att
sammanbinda känslor med minnesbilder. Speciellt känslor med trygghetsinnehåll som positiv självbild, tillit, motivation och hantering av
rädsla och ångest anses vara medierade av en
interaktion mellan amygdala och främre cortex
cinguli.
D
enna studie är en av många som avmystifierar komplexa själsfunktioner
genom att ge dem en lokalisation i hjärnan och en möjlig evolutionsbiologisk förklaring; i detta fall beredskapen att ta sig an framtida utmaningar.
»Redan försökspersonernas gradering
av de mentala bilderna visade att förväntningar inför
framtiden upplevs
som klart mer positiva än händelser
som redan inträffat.«
Josef Milerad
medicinsk
chefredaktör
[email protected]
läkartidningen nr 46 2007 volym 104
