Bakterier bakom botulism byter identitet
Botulinumtoxin är ett av världens farligaste gifter och orsakar den dödliga förlamningssjukdomen botulism.
Skönhetsbehandlare kan ha användning av giftet (botox), men det kan också sprida död omkring sig i djurriket. Hanna Skarin
har i sin doktorsavhandling, vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), kartlagt
vilka bakteriestammar som orsakar sjukdomsutbrott bland djur och hur förmågan att producera gift delas mellan stammarna.
Höna som dött av botulism. Foto: Desirée Jansson/SVA
– I Sverige är det vanligast med botulism hos fåglar. Svensk slaktkyckling och sjöfåglar har drabbats hårt det senaste decenniet. Djurbotulism
förekommer i hela världen, men är dåligt övervakad. Mycket tyder dock på att antalet utbrott har ökat på senare år i Europa, säger Hanna
Skarin.
Den gemensamma nämnaren för de olika jordbakteriestammar som kallas för Clostridium botulinum är att de kan bilda botulinumtoxin.
Jordbakterier, som ursprungligen kan vara av en annan art, kan byta till sig de gener (via exempelvis bakterievirus) som gör att de kan
producera giftet och därmed orsaka botulism. Detta gäller exempelvis arten C. novyi, som normalt kan orsaka infektion hos både människor
och djur med andra symptom än botulism.
”Tämligen outforskat område”
– Forskningsområdet är tämligen outforskat på djursidan och svårt att överblicka eftersom bakterierna byter identitet med varandra. Jag har
därför studerat hur förmågan att producera botulinumtoxin uppträder och sprids mellan bakteriearter.
I augusti 2003 hände det första bekräftade utbrottet av botulism i en svensk slaktkycklingbesättning. Sjukdomen återkom och bara under 2008
konfirmerades 21 utbrott. Hur bakterien kom in till djuren, eller vad den dramatiska ökningen berodde på vet inte forskarna. Hanna Skarin har
studerat hur genotyperna såg ut bland annat i de bakterier som orsakade utbrotten 2008. Dessa visade sig tillhöra den vanligast
förekommande genotypiska gruppen, som påträffas vid botulismutbrott i Europa.
”Unik uppsättning rörliga gener”
– Den här gruppen av C. botulinum-bakterier har en unik uppsättning rörliga gener som kan påverka bakteriens förmåga att orsaka sjukdom,
eller att anpassa sig till en ny miljö, och det skulle kunna förklara varför dessa bakterier oftare orsakar botulismutbrott, säger Hanna Skarin.
Den här kunskapen bidrar till bättre förståelse för hur de underliggande sjukdomsframkallande faktorerna samspelar, och kunskapen kan leda
till nya strategier för att förebygga botulism.
Arbetet med avhandlingen har inneburit att nya metoder tagits fram, eller optimerats, för att odla fram stammar av bakterier ur djurprover och
för att jämföra deras arvsmassa. Avancerade analysmetoder som pulsfältsgel elektrofores och helgenomsekvensering har använts för att
studera och jämföra bakteriestammarna.
Doktorand Hanna Skarin, SVA, disputerar fredag 18 september. Foto: Joakim Ågren/SVA
Mer information
Doktorand Hanna Skarin, SVA och SLU, tel. 0708-94 75 86, e-post: [email protected]
Hanna Skarin disputerar fredag den 18 september med start kl 13:15, i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och
husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Genomic organization and diversity of Clostridium
botulinum group III – The bug behind animal botulism”.
Länk till avhandlingen
Fakta om botulinumtoxin
Den dödliga förlamningssjukdomen botulism orsakas av nervgiftet botulinumtoxin, som bildas av bakteriearten Clostridium botulinum. Botulism
kan drabba människor och många djurarter som till exempel fåglar, pälsfarmsdjur, nötkreatur och hästar. För att C. botulinum ska kunna växa
och bilda botulinumtoxin krävs en totalt syrefri miljö, såsom i konservburkar eller ensilage. Bakterien kan bilda sporer, som gör den resistent
mot höga temperaturer och många kemikalier vilket innebär att den kan överleva länge i jorden och är svår att sanera bort efter ett utbrott.
Läs mer om botulism på fjäderfä
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors
hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se
