2015-12-06
…NÄR POLITIKEN KOMMER
IN I TERAPIRUMMET…
Transpersoner
Flera kön
Etik och förhållningssätt i samtal
med hbtq-personer.
Hur ska vi hantera och reflektera
både över oss själva och de vi
möter, när samtalen handlar om
normer, genus, queer och politisk
korrekthet.
Marie Hagberg
Socionom Lundströmmottagningen
[email protected]
0322 - 22 67 92, 0709 - 54 08 91
Transmilitanta brigaden och
deras manifest
• transkamp är klasskamp
• bröd, hormoner och frihet åt folket
• trans är en queer praktik, ett feministiskt
redskap som handgripligt manglar sönder
de så kallade "två könen".
• att vara trans är att vara i rörelse, att se att
det utrymme vi fått tilldelat oss att leva på
är minimalt och att i ständig kamp utvidga
det utrymmet
Cispersoner
• en cisperson klär sig gärna helt oreflekterat i dom
attribut och kläder som våran kultur anser
passande för deras juridiska kön, som staten
tilldelat dom
• cispersoner kan gärna som en reaktion på att möta
en könsöverskridare och/eller transperson säga
saker som, ”ja själv tycker jag ju inte att könet
spelar nån roll”.
• samtidigt som dom uppbär alla de privilegier som
kommer med en cis-identitet och är helt
begränsade i sina uttryck både rent fysiskt i hur
dom sitter, går och talar
• cispersoner tror, och låt dig inte luras, dom hävdar
ofta motsatsen, men sanningen är att dom
verkligen tror att deras kön på något sätt är
naturligt, normalt och ofrånkomligt
te
He
s
ro
Tra
ns
m
is
ex
Transfobi
m
CISSEXISM
iso
gy
ni
Transfeminism
Kö
ns
bi
nä
r
ns
Tra
tt
vå
ng
dri
san
i
m
• kritik mot att alla transpersoner känner att de
är kvinnor som är fångna i mäns kroppar eller
fångna i en kvinnokropp, måste identifiera sig
som man/kvinna
• vilket kön man tillhör utgår från en normkropp,
annars fel genitalier eller fel kropp
1
2015-12-06
Inkluderande feminism
Tvillingskapet - Snoppen blöder
Ett intersektionellt perspektiv där
många maktordningar är
sammanflätade på olika nivåer som
• flera kön och flera kroppar
• sexuell identitet
• etnicitet
• klass
• ålder
• religion
1. Ciskvinna: erfarenhet av
uppfostran i kvinnokultur, biologi
(mens)
2. ”Systerskap” och ”jämställdhet” är
en heterosexuell ciskvinnas
feminism
Sedelärande instruktionsmusikal i
revolutionärt uppförande
Hjalmar Söderberg ur
”Doktor Glas” 1905
Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill ingiva människorna någon slags känsla.
Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till
vad pris som helst.
https://www.youtube.com/watch?t=82&v=jU_YHHCbYrc
https://www.youtube.com/watch?v=jU_YHHCbYrc&feature=youtu.be
Konsekvenser
• det finns inget värre än att bli likgiltigt
behandlad och vara osynlig
• att inte synas är att inte få finnas, kan kännas
som en utplåning av sig själv
• ”den som inte blir sedd kan lika gärna vara
död”
• spegling och bekräftelse är våra grundbehov
Internaliserad transfobi och
även homofobi
• projektiv identifikation, tar på sig andras
negativa känslor och gör dem till sina egna
• tar hänsyn till andra på bekostnad av sig själv
• utsatthet för cissexism och heterosexism - så
van att förtryckas och behandlas illa att man inte
reagerar längre
• svårigheter att acceptera sig själv
• rädsla för negativ särbehandling
• kan känner sig ofta udda, annorlunda eller
väldigt fel inför sin behandlare
• rädsla för att patologiseras/ses som avvikande
• KRONISK MINORITETSSTRESS
2
2015-12-06
Minoritetskultur och subkultur
kontra majoritetskultur
• utanförskap, man är alltid i minoritet
• marginalisering - hamna utanför eller bli
annorlunda behandlad av majoritetskulturen
• segregation - enbart vistas i minoritetskulturen
eller enbart i majoritetskulturen
• integration - inkludera var och ens kultur
• assimilation - gå upp helt, fullständig
anpassning (=utplåning) till majoritetskulturen,
man är likadan fast tvärtom
Attityder till hbtq
•
•
•
•
•
•
•
•
patologiserande
problematiserande
normaliserande
bagatelliserande
nonchalerande
reducerande
förminskande
exotifierande
Coming out of the closet =
Komma Ut processen
•
•
•
•
•
•
•
Nya
samlevnadsformer
komma på
komma ut ur garderoben
komma in
komma hem
komma bort sig
komma vilse
komma fel
Vänskapsrelationer
• eftersom man lever i minoritet betyder vänner och
likasinnade extra mycket
• vänner ersätter familj, släkt, blodsband då de kanske
tagit avstånd eller att man inte träffas på samma sätt då
man lever i olika kulturer
• vänner betyder ännu mer när man inte lever i en
traditionell kärnfamilj
• när kärleksrelationer tar slut kan vänskapen oftare bestå
i hbtq-relationer
• man kan bo ihop med ex och vänner och ha partners
utanför
• skaffar barn med vänner
• hbtqcommunityt och subkulturen är överskådlig, stöter
lättare på sina ex
•
•
•
•
•
enogami, ensamhet, singel
monogami
seriemonogami med överlappningar
basförhållande med öppna relationer
singel, men polyamorösa relationer, KK,
kärlekskompis och/eller knullkompis
• relationsanarkister, skiljer inte på sex- och
kompisrelationer, mot tvåsamhetsnormen
• fasta flersamma förhållanden, polygami
Vad funkar i psykoterapi
•
•
•
•
•
”The Heart & Soul of Change – Delivering What Works in
Therapy”. Barry L. Duncan, Scott D. Miller, Bruce E.
Wampold and Mark A. Hubble (2010)
”Som att det är en kunskapslucka” - En intervjustudie om
hbt-personers upplevelser av terapi i hbt-avseende, Sara
Nilsson & Rebecka Jensen, Psykologexamensuppsats, VT
2010
liten evidens på att någon speciell metod eller behandling
skulle vara bättre än någon annan, beroende på PK:s
bakgrundsproblematik
handlar inte om den perfekta behandlingsmetoden,
människor är komplexa, med olika sorters erfarenheter som
kulturella, etniska, religiösa, ekonomiska samt olika
klassbakgrunder
en trygg och omvårdande kontakt och terapeutens förmåga
till empati, värme, öppenhet, att bry sig om är
förutsättningen att på ett djupare sätt ska våga utforska sina
svårigheter
3
2015-12-06
Lindra könsdysfori som
behandlare
God relation, gott samspel, god
samarbetsallians
• heteronormativitet hos terapeuten har visat sig
vara kopplat till en sämre arbetsallians och lägre
behandlingsnöjdhet hos klienten
• kunskap om vad som påverkar ens liv när det
gäller samhällsproblem, politik, lagar och olika
familjekonstellationer
• tillit och personkemi, engagemang och
inspiration ger mest framgång, oavsett
terapiform
• personen måste att känna att det är möjligt att
själv driva sin egen terapiprocess
• tillsammans utforska könsidentitet och uttryck
• att ta itu med negativa effekter av könsdysfori och
stigmatisering
• lindra och minska internaliserad transfobi
• förbättra kroppsuppfattningen
• stödja det sociala nätverket, gå ut och ta plats i
samhället, gå med i föreningar och organisationer
• rådgivning och stöd till föräldrar, partners, vänner
• hormonbehandling (endokrinolog)
• kirurgi för att ändra kroppsdelar som bröst, externa
och/eller interna könsorgan, ansiktsdrag
(plastikkirurg)
Mångfaldskultur
Hbtq-kompetens/kunskap
ger trygghet
•
•
•
•
•
man vill att mottagningen har relevant kunskap
man vill inte behöva förklara sig
man vill inte själv lära upp eller undervisa
man hoppas slippa bli fördomsfullt bemött
man vill bli lika bra behandlad som alla andra
representation på arbetsplatsen
efter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Klädkoder och ”kostymer” på
arbetsplatsen
Att inte klä sig på ett sätt som avviker mot
"vedertagna normer”…..
Klädedräkten eller detaljer och hur den bärs kan ge
budskap om bärarens
• tillhörighet och politiska hållning
• status och socialgrupp
• kön och genus
• ålder och civilstånd, sexuell orienterlng
• etnicitet och religion
• attityd och modemedvetenhet
utbildningsnivå och kompetens
personkemi, ”funkar i vår grupp”
kön, cispersoner
etnicitet
ålder
sexuell identitet
funktionsvariationer eller funktionsskillnader
klass, livsstil, levnadsstandard
transpersoner, flera kön
Neutralt förhållningssätt
•
•
•
•
vad är ett neutralt förhållningssätt?
om man inte ”sticker ut”, är man neutral då?
heteronormativitet uppfattas oftast som neutralt
heteronormativt synsätt innebär att man som
heteroperson anser sig vara mer neutral än hbtq
• neutrala kläder och övrig design…vad innebär det?
• om det inte framgår inför P/K om man är en
cisperson eller vilken sexuell läggning man har, är
man neutral då?
• rannsaka oss själva och vad vi signalerar
4
2015-12-06
Självinsikt och medvetande
• heteronormen förmedlar en snävare ram om vad som är
kvinnlig/manligt
• vad förmedlar vi i våra kostymer, är vi heteroman,
heterokvinna, bög, lesbisk, intergender, transperson etc?
• en neutral attityd och ett förhållningssätt i relation till sitt kön
och sitt könsuttryck, som hetero eller hbtq, är svårt, eftersom
vi ofta signalerar hur vi vill bli uppfattade som
• medvetenhet om att ens egna könsidentitet/sexuella identitet
och yttre "design” kan väcka olika känslor hos patienten
• att inte bli rädd/känna sig kränkt över att man själv skulle
kunna bli uppfattad som hbtq eller som hetero, eller som ciseller transperson
Röstläge och kroppsspråk
påverkar
• ton och röstläge har olika grader av värme
• bli handfallen, osäker, stum, tyst, rädd
• bli distanserad, kylig, undanglidande, stel och
därmed uppvisa en avståndstagande position
• alltid viktigt hur kroppen förhåller sig till den
man pratar med - att kunna inge förtroende
• att inte visa sig vara obekväm
• inte vara rädd för att man själv, ens barn eller föräldrar skulle
visa sig vara hbtq
RELIGION och POLITIK
Politik och diskriminering
• det personliga är politiskt
• politisera att allt mitt dåliga mående beror på att
jag blir så diskriminerad och utsatt av samhället
och av den usla behandlaren!
• vilket också kan stämma emellanåt, men är förstås
inte alltid hela sanningen
• handlar även om självkänsla, självinsikt,
självanalys hos patienten/klienten
• att sortera sitt liv är en grannlaga uppgift, men för
det krävs tillit till sig själv, tillit till sin behandlare
och tillit till sina närstående
Föreställningar om
transvården
• folk dör i väntan på vård och den görs medvetet
otillgänglig
• en inhuman vård som misstänkliggör,
ifrågasätter, granskar och förhalar
• man måste bevisa att man är trans genom
förnedrande frågor från cispersoner som inte har
någon förförståelse eller egen erfarenhet
• man måste må bra under väntetiden annars får
man ingen behandling, hur kan man må bra utan
behandling?
• behandlare får rollen av att vara plågoandar
Behandlare uthängda på
sociala media och på bloggar
• känna sig felciterad och missförstådd
• det man sagt har ingått i ett större sammanhang
så att betydelsen blir en annan
• får dock leva med det
• vi har betalt, det ingår i jobbet för att klara av att
våra patienter kan känna sig missnöjda hur
mycket vi än tycker att vi gjort vårt allra bästa
• vi gör misstag, klantar till oss, använder fel ord
eller meningar, som gör att det landar fel hos
mottagaren, ingen är perfekt, hur proffsig man
än anser sig vara.
5
2015-12-06
”Politiken” i terapin
Sortering av bekymmer/svårigheter, vad är vad:
• 1. könsdysfori 2. normsamhälle/utsatthet
3. personliga problem och konflikter
• hur hanteras dessa tre?
• att vända könsdysforin inåt eller utåt
• att vända orättvisor, diskriminering och förtryck i
samhället inåt eller utåt
• att vända svår uppväxt som bristande trygghet, omsorg
och tillit inåt eller utåt
• att hantera depression, sorg, rädslor och kriser i sina liv
inåt eller utåt
• att hantera psykisk ohälsa inåt eller utåt
• att hantera olika neuropsykiatrisk diagnoser som
asperger, autism, ADHD
• att hantera missbruk
• att hantera funktionsvariationer eller funktionsskillnader
Rädslan för att
vara trans- och
homofob
• man kan bli för passiv
• inte vågar säga något för rädsla att bli anklagad för
att vara fördomsfull eller ha bristande kunskap
• undvika att ifrågasätta och utmana pga rädsla av
att verka vara trans- och homofobisk
• att våga ställa intima och nära frågor om kärlek,
sexualitet och kön som är relevanta för situationen
• att arbeta för att personen måste få upp ögonen på
vad den behöver att utveckla och träna på i sitt liv
Under varje samtalstimme...
• alltid förklara syftet med svåra och intima frågor,
var en god pedagog
• förebygga misstro genom att ta upp på slutet, göra
en utvärdering hur varje timme har känts för att
undvika sårade känslor med risk att både pat och
behandlare känner sig kränkta
• fråga om det är något pat undrat över, stört sig på,
något språkligt som inte har känts bekvämt
• även om pat inte alltid vågar säga vad den känner,
föder det ändå en känsla av att man kan säga
något och att behandlaren är mån om att det blir
rätt och att den också kan göra misstag
• att man då vågar säga något kanske nästa gång
eller senare
Om det inte uppstår bra
allians…
• prata om varför det inte fungerar
• vad känns svårt i terapin och vad saknar
man?
• något alldeles särskilt man retar sig på?
• byta terapeut eller föreslå andra lösningar
Uppmuntran och hjälp till
nya strategier
• se personen som en helhet och ge stöd, hjälp
och uppmuntran i sitt liv som hbtq
• stödja hbtq att hitta sina egna gränser för hur
man vill bli behandlad
• stödja hbtq att ta plats i sina egna liv och ta
plats i sina relationer
• stödja hbtq att ta ansvar för sitt kärleksliv och
skapa goda och hälsosamma relationer
• ATT FÅ DEN HJÄLP MAN BEHÖVER
6
