Vad får man kalla varandra?
Om vem som sätter ord på identiteter
10-04-14
Sid 1
Språkrådsdagen
6 maj 2015
Mats Landqvist
Nya identiteter – nya ord
• Individer och grupper positionerar sig på
nya sätt idag än tidigare.
• Många grupper har setts som
”minoriteter”. Ofta har de benämnts
nedsättande.
• Grupper ställer krav på att räknas med –
och att benämnas på ett positivt och
respektfullt sätt.
10-04-14
Sid 2
Grupper kan ha olika benämningshistoria
• Benämningar blir negativt laddade med
tiden, och byts ut kontinuerligt.
• Benämningars betydelse omförhandlas
(resignifieras).
• Språkluckor: brist på benämningar, eller
enbart kliniska eller nedsättande.
10-04-14
Sid 3
Problemen
• Hur ska man benämna en individs
grupptillhörighet på ett respektfullt sätt om
det inte finns några vedertagna positivt
laddade benämningspraktiker?
• ”Gamla” benämningar anses inte längre
tillåtna.
10-04-14
Sid 4
Resignifiering
skapa nya betydelser för gamla ord
• Negativt laddade ord kan få positiv/neutral betydelse.
• leder till
– stärkt själv-appellering
– distans till rådande hegemoni
• bög, flata resignifierades aktivt av gayrörelsen under 80talet.
• hora användes under en period under 2000-talet som
självbenämningsform av unga, framförallt migratiserade,
kvinnor i Sverige
10-04-14
Sid 5
Exkurs: exemplet nörd
• Nörd används alltmer i positiva sammanhang, särskilt
sammansättningar: ”matnörd”, ”sportnörd”
• 2006: (ibland nedsättande) enkelspårig och löjeväckande
person
2015: person som har ett stort specialintresse och därför
kan uppfattas som något enkelspårig
• Exempel på identitet som skapas runt
konsumtion
10-04-14
Sid 6
När resignifiering
inte fungerar
• Vissa ord har en lång historia av att användas
nedsättande. De orden fungerar diskriminerande
i de allra flesta situationer i en viss tid.
• Det är svårt att frigöra sig från sådana ords
kränkande betydelse, och vi ser dem som fula
och olämpliga.
• Det visar hur stark en diskrimineringsgrund kan
vara.
10-04-14
Sid 7
Ombenämning
• Grupper kan föredra att bli benämnda på
ett (nytt, annat) sätt
• Romer/samer/svarta kallas så därför att
”gruppen” romer etc. önskar det.
• Kan innebära en kedja av
ombenämningar: krympling, invalid,
handikappad, fysiskt funktionshindrad …
• Offentlig användning skapar legitimitet,
men …
10-04-14
Sid 8
… många protesterar mot språklig reglering
och mot politisk korrekthet.
- Men det heter ju så. Har alltid gjort det.
- Min granne är en X. Han har inget emot att bli benämnd på det
sättet. Varför får man inte säga det då?
- Vi i Sverige är så otroligt PK, ängsliga och överdrivna. Spänn av!
10-04-14
Sid 9
En minoritetsgrupp benämner sig själv:
exemplet transperson
Bakom benämningen finns
en analys:
Kön kan definieras olika: socialt,
biologiskt, juridiskt, upplevt …
(om en persons biologiska,
sociala, upplevda etc. kön inte
sammanfaller är hen en
transperson)
10-04-14
Sid 10
Den nya självbenämningen medför
• fler benämningar, en begreppsfamilj
– cisperson (motsats)
– transfobi (antagonist)
• och möjlighet att relatera identiteten i
termer av social struktur
– cissexism
10-04-14
Sid 11
Språkliga effekter:
(ny-)produktiva morfem och sammansättningar
• kön– könsbinaritet, könstänkande, könskategorisering
• trans– transperson, transfobi, transidentitet
• cis– cissexism, ciskönad, cisperson
• -fobi
– transfobi, homofobi, islamofobi, funkofobi
10-04-14
Sid 12
Ny användning av grammatiska kategorier
(ordklasser)
• ras rasifiera, rasifierad, rasifiering …
• Handlingar uttrycks med verb, egenskaper med adjektiv
och ting med substantiv.
• ”kön”, ”kvinna” osv. är substantiv, vilket understryker att
kön är en beständig egenskap.
• Jämför ”könifiera”, ”kvinnifiera”: nya betydelser, nya
perspektiv (-ifiera som potentiellt produktivt morfem:
funkifiera, sexualitetifiera (homofiera?, transifiera? …)
10-04-14
Sid 13
Vem uppfinner orden?
Medicinsk fackterminologi om könskorrigering:
Könsidentitetsstörning könsdysfori könsinkongruens
Antisexistiska aktivister benämner
motsvarande fenomen:
genderqueer, genderfluid, transing
(to ”trans”), trans_x_ing
Både den fackspråkliga och den
politiska/kritiska diskursen skapar
identifikationsmodeller. De utmanar
på olika sätt tvåkönsnormen
som den enda tänkbara.
10-04-14
Sid 14
Om ombenämningsprocesser
• Språk används för att skapa de grundläggande
sociala kategorier och för att dela in människor i
kategorier.
• Vi konstruerar bilder av varandra som bygger på
kategoriseringarna.
• Dessa konstruktioner fungerar på ett så
naturaliserande sätt att vi inte längre ser att de är
just konstruktioner.
• Men när vi blir medvetna om vilka
kategoriseringar som görs uppstår (behovet av)
nya språkliga uttryck.
10-04-14
Sid 15
Kan språkbruk vara en fråga om
diskriminering?
• Diskriminering kommer till uttryck i språkbruk i
konkreta situationer, med benämningar, liknelser,
förklenande omdömen osv.
• Diskriminerande hierarkier skapas i och
upprätthålls med språket.
• Rasistisk/sexistisk etc. är inte detsamma som
elak, obildad eller självisk.
• För att komma åt själva grunden till
diskriminering bör man vända blicken mot
invanda tankesätt, språkliga begreppssystem,
benämningspraktiker.
10-04-14
Sid 16
Exemplet rasism
• Samhällets rasistiska traditionella tankesätt gör det möjligt
att använda färgerna vit och svart för att dela in
människor.
– vilka individer hamnar inom gränserna för ”vit” och vilka
hamnar inom gränserna för ”svart”?
– var går gränsen mellan den vita och den svarta delen av
mänskligheten?
• Indelningen är (alltså) inte bara färgmässig utan har en
stark koppling till relationer och hierarkier.
• Ett yttrande som beskriver någon som vit eller svart, och
därmed anspelar på ras, kan utgöra en diskriminerande
språkhandling, även om den inte alls verkar vara det eller
att det varit någons avsikt att diskriminera.
10-04-14
Sid 17
Ett språk som totalt undviker diskriminering är
knappast möjligt
Normaliserad benämning
Språkkritisk variant
•
”en svart kvinna”
”en icke-vit kvinna”
•
”en rasifierad person som
identifieras som kvinna”
”en rasifierad och
kvinnifierad person”
•
”en vit man”
•
”en rasistiskt och sexistiskt
privilegierad person”
•
”trebarnspappa”
•
”en rasistiskt och sexistiskt
privilegierad cisperson
mellan 30 och 50
konstruerad som
normaliserat
heterosexuell”
10-04-14
Sid 18
Några tankar om språkvårdens roll
• Förmedla förståelse för att nya betydelser skapas –
inte enbart nya ord, utan också nya ordbildningar.
• Skifta uppmärksamheten från ”vad betyder x?” till
”varför säger man x?”, dvs. från betydelsereferens till
språklig praktik.
• Förmedla lugn inför pågående processer.
• Förmedla acceptans för språklig och kontextuell
variation.
• Förmedla kunskap om bakgrunden till ords
diskrimineringspotential.
10-04-14
Sid 19
