Året som gick - Kvinna till Kvinna

Året som gick
Kvinna till Kvinnas verksamhetsberättelse 2009
2 Innehåll Verksamhetsberättelse 2009
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009
Kvinna till Kvinnas verksamhet
Vårt uppdrag i korthet
3
Förord
4
Kvinna till Kvinna i världen
6
Mellanöstern 8
Södra Kaukasien 10
Västra Balkan
12
DR Kongo 14
Ett gränslöst möte
16
Samarbetsorganisationer
18
Kommunikation för fred
20
Carl Bildt granskas
22
Olika krig, samma erfarenheter
24
Att våga vara aktivist
27
Pushing the limits
28
Axplock
30
Nätverk gör avtryck
32
Kampanjer ger ökat stöd
33
ÅRSREDOVISNING
35
Förvaltningsberättelse
36
Resultaträkning
40
Balansräkning
41
Noter
42
Revisionsberättelse
47
© Kvinna till Kvinna 2010
Projektledare: Anna Lithander
Grafisk form: Louise Bååth | King Island Design
Foto: barbarahendricks.com, Annika Flensburg, Linda Forsell,
Katarina Hellström, Diana Janse, Kvinna till Kvinna, Mattias Kästel,
Helena Sandklef, Maria Steén/Moment, Emma Söderström, Ida Udovic,
Eva Wernlid, Women in Black, Oren Ziv/ Activestills.org.
Omslagsfoto: Kvinnorättsaktivister från organisationen FADI i DR Kongo
kämpar för jämställdhet, här vid ett informationsmöte i byn Kiliba.
Verksamhetsberättelse 2009 Vårt uppdrag i korthet 3
Vårt uppdrag i korthet
Kvinna till Kvinna stärker kvinnor i krig och konflikter för att kvinnors makt och
­inflytande ska öka. Vi samarbetar med kvinnoorganisationer som arbetar för kvinnors
rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred och återuppbyggnad. Kvinna till Kvinna
sprider kunskap om kvinnors villkor i konflikter och betydelsen av deras medverkan för
att uppnå fred och demokrati.
Kostnader för verksamhet 2009
Totalt belopp: 65 556 TSEK
Verksamhet i
konfliktområden
Information och
påverkansinsatser
Studier och forskning
Kvinna till Kvinna stödjer
kvinnoorganisa­tioner i tre konflikt­
drabbade regioner – Mellanöstern,
södra Kaukasien, västra Balkan
– samt i Demokratiska Republiken
Kongo. 2009 samarbetade vi med
totalt 115 kvinnoorganisationer, som
bland ­annat arbetar med kvinnors
­hälsa och för sexuella och reproduktiva
rättigheter. De utbildar om kvinnors
mänskliga rättigheter, motverkar våld
mot kvinnor och människohandel.
De skapar mötesplatser, påverkar
politik och vidareutbildar aktivister.
Vår roll är att i nära kontakt med
samarbetsorganisationerna ge
­ekonomiskt stöd och förmedla ­
kontakt mellan organisationer.
Kvinna till Kvinna vill medverka till
att stärka ­kvinnorörelser i konflikt­
områden. 2009 hade vi 10,5 personer
anställda vid 8 fältkontor.
Kvinna till Kvinna påverkar nationell
och internationell bistånds- och säker­
hetspolitik. Det gör vi genom att öka
kunskaperna om kvinnors situation
i konflikter och vikten av kvinnors
representation i beslutsfattande
organ för att fred och demokrati ska
kunna uppnås. Vi sprider kunskap
om kvinnor i konflikter till såväl
allmänhet som till svenska politiker,
myndigheter, organisationer och det
­internationella samfundet. Under
2009 etablerade vi oss bland annat
som en röst i EU-sammanhang som
rör fred och säkerhet. Vi lyckades nå
40 000 personer i Sverige via den
turnerande utställningen ­Pushing
the limits och vi gjorde ännu en
uppmärksammad granskning av
utrikesminister Carl Bildt.
Kvinna till Kvinna stödjer studier
och forskning kring kvinnors villkor i
­konflikter och hur kvinnors deltagan­
de påverkar fredsarbete. Vi genomför
egen aktionsbaserad forskning och
stödjer forskningsinitiativ kring våra
kärnfrågor. Under 2009 lanserades
rapporten Insiste, Resiste, Persiste,
Existe om hot mot kvinnorätts­
aktivister och deras egna strategier
för förändring. Arbete kring en studie
om sambandet mellan mäns våld
mot kvinnor och konfliktnivån i ett
samhälle påbörjades.
89% 58 057 TSEK
Fältverksamhetens kostnader
11% 7 469 TSEK
0,05% 30 TSEK
7" Ê1
- 1 , /9 Ê,/-Ê ,-½
Ê-/ ,/ -
*OTJTUF3FTJTUF1FS
Koordinering, rådgivning 23%
Nätverkande 7%
Direkt projektstöd 70%
Ê , ,9
܈̅Ê6>…ˆ`>Ê
>ˆ˜>À
TJTUF&YJTUF
4 Förord Verksamhetsberättelse 2009
Kvinna till Kvinnas
kanslichef Anna Lidén
och generalsekreterare
Lena Ag.
Verksamhetsberättelse 2009 Förord 5
Förord
Går utvecklingen framåt eller bakåt för kvinnors mänskliga rättigheter
i k­ onfliktområden? Under 2009 har vi sett både och.
N
är FN:s säkerhetsråd under året
för kvinnoorganisationer som samarbetar över
antog resolutionerna 1888 och 1889
konfliktgränsen för att få fred.
om ­kvinnor, fred och säkerhet samt
Det finns en otrolig styrka i att sammanföra
om ­sexuellt våld i konflikter stärktes tidigare
människor som har delvis olika, men också lika,
­antagna resolutioner med konkreta åtgärder.
erfarenheter. Alla som försöker förändra samhället
­Exempel på detta är beslutet om en särskild
utsätts för motstånd och behöver intryck utifrån
representant inom FN för att bevaka kvin­
för att få stöd, inspiration och kontakter. Det är
nors utsatta situation i krig och konflikter, en
en viktig hörnsten i vårt arbete.
tjänst som Margot Wallström tilldelats. För att
Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer
posten inte ska bli verkningslös är det viktigt
arbetar både inom och över officiella fiende­
att uppdraget inte bara handlar om att skydda
linjer, de trotsar sin egen rädsla och bygger
kvinnor. Kvinnors rättigheter och deltagande
upp ­tillit. Deras strategier är dialog, att ta itu
i ­fredsprocesser och återuppbyggnad måste
med det förflutna, de arbetar för att komma
­inkluderas i ­mandatet.
­sanningen nära och de arbetar för rättvisa. De
Samtidigt pågår övergreppen och mass­
gör vad deras egna politiska ledare borde göra.
våldtäkterna i oförminskad omfattning i de
I Sverige har utrikesminister Carl Bildt visat
östra delarna av DR Kongo. Det systematiska
att han nonchalerar frågor om kvinnor, fred och
våldet mot kvinnorna i
säkerhet. Under 2009 följde vi upp
konflikter används som ett
”Det är hög tid att fjolårets gransk­ning av utrikes­
effektivt och billigt mass­
ministerns tal, artiklar, pressmed­
världens ­ledare
förstörelsevapen. Under
delanden och hans blogg Alla
krigen på Balkan, liksom
­erkänner kvinno­rätts- dessa dagar. Konsekvent fortsätter
i dagens Kongo, användes
Carl Bildt att utelämna kvinnors
våldtäkter som en strategisk aktivisters ­betydelse, roll och rättigheter i det freds­
del i krigsföringen.
­inkluderar dem och byggande arbetet.
Under våren 2009
Många beslutsfattare har
ger dem e­ konomiska en oförmåga eller ovilja att se
­genomförde Kvinna till
Kvinna ett viktigt utbyte
­kvinnors rättigheter som en
­möjligheter ­
mellan psykologer och
­central del av säkerhetspolitiken.
sjukhuspersonal från
för att kunna ­arbeta” Det är inte bara ett svek mot halva
Balkan och DR Kongo.
världens befolkning. Det leder
Gemensamt har de erfarenheter från krigen
dessutom till bristfälliga beslut när det gäller
och berättelserna från alla de kvinnor de
internationell fred och säkerhet.
­behandlat, kvinnor som fallit offer för de
FN:s säkerhetsråds nya resolutioner 1888 och
systematiska våldtäkterna. I DR Kongo och
1889 visar vägen. Men det krävs handlings­kraft
Bosnien-­Hercegovina, liksom i andra konflikt­
för att rättigheterna inte ska stanna vid skriv­
härdar, stigmatiseras offren och utestängs
ningar på ett papper. Kvinnoaktivister och deras
från sina familjer, byar och samhället i stort.
organisationer måste delta i fredprocesser och i
Utbytet visade att det inte räcker med sjukvård
återuppbyggnadsarbetet för att uppnå varaktig
och rehabilitering för att göra det möjligt för
fred. Det är hög tid att världens ledare erkänner
utsatta kvinnor att komma tillbaka till livet.
kvinnorättsaktivisters betydelse, inkluderar dem
Våldet måste ­bekämpas i varje beståndsdel
och ger dem ekonomiska möjligheter för att
av ­samhället. Och för att det ska lyckas måste
kunna arbeta. n
­kvinnors status och rättigheter stärkas.
I oktober arrangerade Kvinna till Kvinna
­ytterligare ett unikt möte. Kvinnorättsaktivister
Lena Ag, generalsekreterare
från Israel och Palestina reste tillsammans till
Anna Lidén, kanslichef
Serbien och Kosovo för att träffa företrädare
6 Kvinna till Kvinna i världen Verksamhetsberättelse 2009
Kvinna till Kvinna
i världen
Kvinna till Kvinna stödjer kvinnoorganisationer i konfliktområden.
Vi samarbetar med kvinnoorganisationer som aktivt arbetar för mänskliga
rättigheter, fred och återuppbyggnad efter konflikter.
M
änniskor som drabbas av väpnade
­ onflikter vet bäst vilka behov
k
som finns i ­samhället. Det är en av
grundpelarna i Kvinna till ­Kvinnas verksam­
het. Hållbara ­lösningar måste utgå från de
erfarenheter och ­kunskaper som finns i
civilsamhället. De som lever i och drabbas av
väpnade konflikter ska inneha makten att
besluta om sin egen ­framtid. Kvinnor utgör
en stor del av det civila samhället i områden
som drabbas av krig och konflikter.
Kvinna till Kvinna arbetar långsiktigt.
Vi har anställda på plats i konflikt­områden
med regelbunden kontakt med våra sam­
arbets­organisationer. Vi stödjer kvinno­
organisationer som har verksamhet i olika
sammanhang och i olika faser av väpnade
konflikter. Under 2009 gav vi stöd till totalt
115 ­kvinnoorganisationer i DR Kongo,
­Mellanöstern, södra Kaukasien och västra
Balkan.
2009 kom att bli ett år av såväl bakslag
som framgångar i de regioner där vi finns
representerade. I Mellanöstern startade
året med ett krig i Gaza, en konflikt som
­drabbade civila i mycket hög grad. Många av
våra samarbetsorganisationer i området har
under året arbetat med konsekvenserna av
kriget, bland annat genom särskilt riktat stöd
till kvinnor som traumatiserats av kriget.
Verksamhetsberättelse 2009 Kvinna till Kvinna i världen 7
Under 2009 inledde vi vårt första ­samarbete
med en organisation i Demokratiska
­Republiken Kongo. Konflikten i DR Kongo
har pågått sedan 1996 och många ­tusentals
­kvinnor har utsatts för det grymma
­systematiska sexuella våldet som används
som vapen. Organisationen FADI i östra
DR Kongo arbetar för att öka kunskaperna
om kvinnors rättigheter och jämställdhet,
­framför allt på landsbygden.
I södra Kaukasien har kvinnorörelsen på
flera håll under året fortsatt sitt arbete för att
söka påverka fredsarbetet i regionen. Många
positiva gräsrotsprojekt för att nå civil­
befolkningen på konflikters båda sidor har
arrangerats.
På västra Balkan pågår sedan många
år ­arbetet för att skapa stabila och
­demo­kratiska samhällen efter krigen på
1990-talet. En stor utmaning 2009 har varit
de nationalistiska strömningar som har
börjat göra sig påminda, inte minst i Serbien
och Bosnien-Hercegovina. En kontrastfylld
och positiv utveckling ses bland många av
Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer
i regionen, som mer och mer har börjat sam­
verka kring gemensamma frågor. Utbyten
sker såväl inom länder som regionalt.
Många kvinnoorganisationer är mer eller
mindre ensamma i sitt arbete och många
gånger uppfattas deras verksamhet som
provocerande. Att möta andra organisationer
skapar gemenskap och stärker organisation­
erna i deras arbete. Ett betydelsefullt möte
över regiongränser skedde bland annat
våren 2009 då kvinnor från Balkan och DR
Kongo utbytte erfarenheter och diskuterade
metoder för arbete kring sexualiserat våld
i konflikter. Ett annat ­värdefullt möte tog
plats i Serbien och Kosovo, då våra samarbets­
organisationer från Israel och Palestina
besökte regionen för ­erfarenhetsutbyte kring
kvinnors ­organisering i krig och konflikter. n
FADI i östra DR Kongo arbetar
för att öka kunskaperna om
­jämställdhet i samhället.
Lena Ag och Lena Wallquist från Kvinna till Kvinna
­tillsammans med personal från FADI, däribland Eric L Wa
Mwenge, Godelive M Msabah och Chantal Musafiri.
8 Mellanöstern Verksamhetsberättelse 2009
Libanon
Israel/Palestina
Gaza
Mellanöstern
I skuggan av kriget i Gaza och i en allt mer spänd politisk
situation mobiliserade sig kvinnorörelsen i Mellanöstern i
en rad solidaritetshandlingar under 2009.
Golanhöjderna
Västbanken
Irak
Jordanien
Egypten
Kvinnor från bland annat Coalition of Women for Peace i en fredsdemonstration i Jerusalem.
U
nder det 23 dagar långa kriget i Gaza
vid årsskiftet 2008-09 dödades fler än
1 400 palestinier, varav 83 procent
civila. Över 50 000 människor fick sina hem
förstörda.
– Återuppbyggnaden har ett år senare
knappt kommit igång och det är en mycket
svår vardag befolkningen möter. Gaza är
ett år efter kriget fortfarande avskuret från
­omvärlden på grund av Israels blockad. Över
hela ­Mellanöstern har kvinnorörelsen gått ut
hårt och fördömt Israels agerande, säger Ida
Udovic, samordnare för Kvinna till Kvinnas stöd
till kvinnoorganisationer i Israel och Palestina.
När kriget bröt ut anpassade många
­palestinska kvinnoorganisationer sina
­aktiviteter för att möta de nya behov som
­uppstod. På Västbanken upprättades till
­exempel flera hjälplinjer dit kvinnor från
Gaza kunde ringa. Under året har Kvinna till
Kvinnas samarbetsorganisation Women’s
­Affairs ­Committee i Gaza erbjudit gruppterapi
till ­kvinnor som traumatiserats av kriget.
­Palestinian Centre for Human Rights gick
direkt efter kriget ut för att samla in vittnesmål
från kvinnor. Rapporten Through Women’s Eyes
visar med tydlighet hur kriget riktades mot
civila och hur kvinnor specifikt drabbades.
Även om kriget i Gaza överskuggade mycket
av kvinnoorganisationernas arbete i regionen
under 2009 gjordes också framsteg kring
kvinnors rättigheter. Det intensiva ­samarbetet
inför utvärderingen av handlingsplanen för
att främja kvinnors rättigheter i Europa och
Medelhavsområdet, Istanbul Framework of
­Action, är ett exempel. Genom ett gemensamt
lobbyarbete mellan kvinnoorganisationer i
Mellanöstern och Nordafrika lyckades man
få EU-kommissionen och medlemmar i det
europeiska partnerskapet mellan länder i
Verksamhetsberättelse 2009 Mellanöstern 9
Europa, Medelhavsområdet och Mellanöstern
att bland annat erkänna civilsamhällets roll för
att främja kvinnors mänskliga rättigheter. Det
regionala samarbetet i Medelhavsområdet och
Mellanöstern har också rört insatser mot våld
mot kvinnor, prostitution och människohandel.
– 2009 har också präglats av gemensamma
ansträngningar för sekulariserad lagstiftning.
På många håll döms familjerelaterade ärenden
i religiösa domstolar, där kvinnors rättigheter
inte har mycket utrymme. Framgångar har
varit att regeringarna i Egypten, Irak och
Jordanien har lyft reservationer mot centrala
artiklar i FN-konventionen om avskaffande av
all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW)
som reglerar kvinnors lika villkor för med­
borgarskap liksom för rörelsefrihet och val av
bostad. I Irak har kvinnorörelsen även bidragit
till en avkriminalisering av organisationer i det
civila samhället, berättar Ida Udovic.
I Israel är det fortsatt svårt för kritiska
röster att göra sig hörda, inte minst efter valet
2009 som banade väg för ultranationalistiska
krafter. Kvinnoorganisationer liksom övriga
aktörer i civilsamhället har sedan länge svårt
att få ­ekonomiskt internationellt stöd för sina
insatser. För att nå ut med sina budskap har de
intensifierat sitt arbete med att påverka Israels
politik via andra länders regeringar och via
organisationer i andra länder.
– En stor framgång under året var den
s­ tudieresa som samarbetsorganisationer i Israel
och Palestina gjorde till Serbien och Kosovo.
Besöket på Balkan gav både inspiration och
kraft. Organisationerna i Israel och Palestina
har haft stora svårigheter att samarbeta,
­särskilt sedan Gazakriget. Många av deltagarna
uttryckte att besöket på Balkan gav nya idéer
kring aktivism och att de stärktes av att se
hur kvinnor i Serbien och Kosovo arbetar för
­kvinnors rättigheter och fred, säger Ida Udovic. n
Nasra Shihab, Basma Abu Eker och Raeda Freirikh deltar i en
­utbildning för fältarbetare arrangerad av Women’s Studies
Centre i Betlehem, juni 2009.
Kvinna till Kvinnas Ida Udovic,
samordnare för I­ srael och
Palestina.
Detta har hänt!
Fredsjournalistik i fokus
En uppskattad kurs i freds­
journalistik hölls i ­Ramallah
i november. Deltagare var
journalister och represent­
anter från palestinska
kvinnoorganisationer på
Västbanken och i Israel.
Under kursen diskuterades
hur konfliktrapportering
kan analyseras utifrån ett
freds- och genusperspektiv.
Stor vikt lades vid hur
organisationer i civilsam­
hället kan nå både lokal och
internationell media med
sina budskap.
16 dagars aktivism
För första gången deltog
libanesiska kvinnoorganisa­
tioner i den ­globala årliga
kampanjen mot mäns våld
mot kvinnor, 16 days
of ­activism. ­Organisationen
Kafa tog fram och över­
lämnade ett lagförslag
till parlamentet om våld i
hemmet. I samband med
16 days of activism erkände
det libanesiska parlamentet
den 25 november som den
­internationella dagen för att
stoppa våld mot kvinnor.
Mot marginalisering i politik
Den palestinska kvinno­
organisationen PWWSD gav
under 2009 ut rapporten
Women in Local Authorities,
Reality and Challenges, som
visar hur kvinnor utsätts
för strukturell diskriminer­
ing i politiska församlingar.
Rapporten är ett viktigt
inlägg i den debatt som
pågår om kvotering av kvin­
nor. Många röster har höjts
för att den kvotering som
infördes inför förra valet
inte gör någon skillnad och
­rapporten ett viktigt verktyg
för att ­bemöta kritiker till
­kvotering.
En plats på universitetet
Tack vare organisationen
Al Tufula i Nazareth, Israel,
har 15 palestinska tjejer
kommit in på universitetet.
På grund av ­diskriminering
mot palestinier i ­Israel är
undervisningen i palestinska
skolor otillräcklig. Normer­
na i samhället uppmanar
­dessutom inte flickor att
växa upp till självständiga
och högut­bildade kvinnor.
Hos Al Tufula har tjejerna
fått stödundervisning och
chans att jobba ideellt för
olika organisationer i Naza­
reth, vilket har stärkt både
kunskaper och självförtro­
ende. Tjejerna är nu viktiga
förebilder för andra unga
kvinnor.
10 Södra Kaukasien Verksamhetsberättelse 2009
Södra Kaukasien
Abchasien
Sydossetien
Fredsdialog över gränser var ett av de nyckelbegrepp som
präglade kvinnorörelsens aktiviteter i södra Kaukasien u
­ nder
2009. Andra centrala insatser har varit att öka kvinnors
­deltagande i politik och beslutsfattande. Kvinnoorganisationer
har även varit pådrivande i flera viktiga processer kring nya lagar
om jämställdhet och våld mot kvinnor.
P
å officiell, nationell nivå har mycket lite
hänt i fredsprocessen efter den väpnade
konflikten i Georgien 2008. Parterna har
fortfarande inte lyckats komma överens om
vilka som ska få delta i fredssamtalen. Men på
gräsrotsnivå har det skett desto mer. Under året
som gick arrangerade kvinnoorganisationer
i regionen flera viktiga möten över konflikt­
gränserna.
Christine Bender är Kvinna till Kvinnas
samordnare för södra Kaukasien på kansliet i
Stockholm. Hon berättar om möten under året
mellan kvinnor från Georgien och Ryssland och
mellan Georgien och ­utbrytarregionerna Ab­
chasien respektive Sydossetien, något som var
helt omöjligt att genomföra efter konflikten i
fjol. Möten har också skett mellan kvinnor från
Armenien, Azerbajdzjan och ­Nagorno-Karabach.
Sona Grigoryan och Anna
Kokhaeva, psykologer på
Women’s Rights Center i
Jerevan, Armenien.
Georgien
Azerbajdzjan
Armenien
Nagorno-Karabach
Azer.
– Människor i Södra Kaukasien har en ­historia
av att leva som grannar, innan de många väp­
nade konflikterna startade. Genom att anordna
möten bortom storpolitiken kan människor
hitta tillbaka till varandra igen. De som deltar
blir varse att krig inte har några vinnare, civil­
befolkningen far illa oavsett vilken konfliktsida
de tillhör. Men visst är det en utmaning att
arrangera den här typen av träffar, det är inte
ovanligt att kvinnor pekas ut som förrädare
och utsätts för stark intern kritik när de argu­
menterar för att möta ”fiendesidan” i samtal,
förklarar Christine Bender.
De gränsöverskridande mötena har bidragit
till stärkta nätverk och erfarenhetsutbyten
­mellan kvinnor i hela regionen. Azeriska
kvinno­organisationer har till exempel inspir­
erats av hur kvinnor i Georgien har jobbat för
Verksamhetsberättelse 2009 Södra Kaukasien 11
Den enda förlossningssalen på ett sjukhus i Nagorno-Karabach.
att stödja internflyktingar. Lagstiftning för att
stärka kvinnors ­rättigheter var en annan stor
fråga 2009. I flera länder har kvinnoorganisa­
tioner lyckats driva fram nya lagar, eller viktiga
lagändringar, som främjar jämställdhet och
ökar skyddet och rättigheterna för kvinnor
som utsätts för våld. På det politiska planet
arbetar många kvinno­organisationer för att öka
­kvinnors deltagande i beslutsfattande organ.
– Kvinna till Kvinna har gett stöd till flera
utbildningar under året där kvinnor har
lärt sig hur det politiska etablissemanget
fungerar och hur man argumenterar. ­Kvinnors
­representation i politiska församlingar är
generellt väldigt låg i området, mellan 3 och 5
procent. Diskussioner har förts om hur kvinnor
på bästa sätt kan stödja dem som vill ge sig in
i politiskt arbete. Att anordna stödgrupper för
kvinnliga politiker har varit ett förslag, berättar
Christine Bender.
Sexuella och reproduktiva rättigheter
står generellt lågt i kurs. För att öka unga
­människors kunskap om sina ­kroppar och om
reproduktiv hälsa har flera kurser ­anordnats
under året, bland annat inom ramen för det
regionala Young Women’s Network.
– Kvinna till Kvinna har utökat stödet till
insatser kring sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter i södra Kaukasien. Vi har sett att
försvinnande lite internationellt stöd går till
den här typen av verksamhet, trots att behovet
är så stort. Kroppen är ett tabuämne, men
det finns intresse för att lära sig. Många unga
tjejer och killar vill delta i de utbildningar som
kvinnoorganisationer anordnar, säger Christine
Bender. n
Kvinna till Kvinnas Christine
Bender, samordnare för södra
Kaukasien.
Detta har hänt!
Mobilt ultraljud
Avangard i Abchasien har
i många år kämpat för en
bärbar ultraljudsapparat
med målet att nå kvinnor i
avlägsna byar som har svårt
att ta sig till stan för en
undersökning. I december
2009 lyckades Kvinna till
Kvinna ordna fram en mobil
ultraljudsanläggning – en
välkommen julklapp till
Avangard.
Lagar mot våld på gång
Genom ett långvarigt
påtryckningsarbete från
kvinnoorganisationer i
Azerbajdzjan och Armenien
färdigställdes under året
lagförslag gällande våld mot
kvinnor i de båda länderna.
Det finns stort hopp om
att lagarna kommer antas
under 2010.
Abchasiens”de facto”regering antog en jämställd­
hetslag under året och i
det georgiska ­parlamentet
gjordes en första genomgång
av förslag till jämställdhets­
lag. ­Kvinnoorganisationers
intensiva lobbyarbete ligger
bakom framgångarna.
Rätten till kroppen
Avangard i Abchasien har i
flera år utbildat skol­elever
kring sexuella och reproduk­
tiva rättigheter. Women’s
Hope i Akhaltsikhe, Geor­
gien, har inspirerats av Avan­
gard och under året startade
de en liknande verksamhet.
Även andra kvinnoorgani­
sationer har börjat jobba
för att sprida kunskap om
sexuell och reproduktiv
hälsa, ett ämne som det
råder starka tabun kring på
många håll.
Fredsmöte i Baku
I maj träffades kvinnor från
Georgien och Sydossetien
till ett första möte efter
kriget 2008, på neutral mark
i Baku, Azerbajdzjan. Mötet
var av stor betydelse, då
kvinnor för första gången
kunde återuppta sina
kontakter och relationer
sedan gränserna stängdes
vid kriget. Gemensamma
erfarenheter av kriget
delades och strategier för
att försöka öppna gränserna
och motverka motsättningar
diskuterades.
12 Västa Balkan Verksamhetsberättelse 2009
Västra Balkan
BosnienHercegovina
Trots allvarliga problem med nationalistiska strömningar
och hot mot oliktänkande blev 2009 också ett år av positiv
­utveckling på västra Balkan. Kvinnorörelsen har stärkt sitt
samarbete över gränserna och flyttat fram kvinnors position i
politiken.
I
f lera av länderna på västra Balkan, framför
allt i Serbien och Bosnien-Hercegovina, ses
allt starkare nationalistiska ­strömningar.
Hot och våld mot aktivister som kämpar
för mänskliga rättigheter har blivit vardag.
I ­oktober 2009 stoppades den stora Pride­
festivalen som skulle ha ägt rum i Belgrad till
följd av att regeringen inte sade sig kunna
garantera demonstranternas säkerhet.
– Samtidigt fortsätter kvinnoorganisationer,
liksom andra aktörer i civilsamhället, sitt
arbete för demokrati och förbättrade livsvillkor.
Allt fler kontakter sker över nationsgränserna
och jag ser en trend mot att kvinnorörelsen
har blivit bättre på att samarbeta kring
­gemensamma frågor.
Det berättar Elisabet Thorp, som från
­kansliet i Stockholm samordnar Kvinna
till Kvinnas stöd till kvinnoorganisationer
i ­Albanien, Montenegro och Serbien. Hon
­nämner flera nya nätverk som har skapats
samt det studiebesök som kvinnorättsaktivis­
Serbien
Montenegro
Kosovo
Makedonien
Albanien
ter i Israel och Palestina gjorde i Serbien och
Kosovo – ett utbyte över såväl nations- som
­regiongränser.
– Kvinnor i politiken var en stor fråga 2009.
Det hölls parlamentsval i Albanien och där
­fördubblades antalet kvinnor i parlamentet,
till 23 kvinnor av totalt 140 ledamöter. Med
tanke på de patriarkala ­strukturerna är kvinno­
organisationerna mycket nöjda med resultatet.
Det var även val i ­Montenegro och där lyckades
kvinnorörelsen bidra till att andelen kvinnor
i parlamentet kom att kvarstå på cirka nio
procent – en framgång då jämställdhetsarbete
är marginaliserat och till och med offentligt
motarbetat i Montenegro. Inför valet gav
Kvinna till Kvinna stöd till en stor konferens
om kvinnors villkor, en viktig startpunkt för de
många kampanjer som kom att anordnas, säger
Elisabet Thorp.
Flera länder på västra Balkan närmar sig
EU och lämnar årligen statusrapporter till
EU-­kommissionen. Under 2009 bidrog kvinno­
Detta har hänt!
Kvinnor i nya nätverk
Albanian Women’s Empow­
erment Network (AWEN)
­bildades i juni 2009 med syfte
att stärka arbetet för kvin­
nors rättigheter i Albanien.
Det är det första nätverket
i landet mellan Kvinna till
Kvinnas samtliga samarbetsor­
ganisationer. I Kosovo har Serb
Women’s Network etablerats
som en del av det stora Kosovo
Women’s Network.
Pris för arbete kring cancer
I både Kosovo och ­Makedonien
har obligatoriska ­cancertest
för kvinnor ­införts.
­Makedonska Organisation
of Women ­tilldelades under
året priset Pearl of Wisdom från
Europeiska livmoderhalscan­
cerförbundet (ECCA) för sitt
påverkans­arbete kring frågan.
Fredsläger för tjejer
Ett multietniskt sommarläger
med 74 flickor ­arrangerades
av Center for Inter-Cultural
­Dialogue – Kumanovo i
Makedonien. Målet var att ge
flickorna kunskaper om bland
annat ledarskap, konflikt­
lösning och jämställdhet.
Genom utbildningen började
­deltagarna att bryta ned
­kulturella stereotyper och
bygga en fredskultur sinsemel­
lan.
Verksamhetsberättelse 2009 Västra Balkan 13
Women in Black i Serbien demonstrerar på internationella kvinnodagen den 8 mars.
organisationer i Bosnien-Hercegovina, Kosovo,
Makedonien, Montenegro och ­Serbien med
viktiga underlag som lyfte kvinnors villkor
och vikten av jämställdhet för en ­demokratisk
utveckling.
Jämställdhetslagar finns i samtliga länder
på västra Balkan, förutom i Serbien där en lag
är nära förestående. Under 2009 reviderades
lagarna på flera håll i regionen, vilket ses som
positivt. Kvinnorörelsen har ställt hårdare
krav på att lagarna ska tillämpas i högre
­utsträckning och att de nationella handlings­
planer som finns ska följas.
De flesta länder i regionen har under
Bosniska kvinnor tar plats
Tack vare den bosniska
organisationen Buducnosts
påverkansarbete har kom­
munstyrelsen i Derventa
åtagit sig att implementera
jämställdhetslagen genom
att bland annat tillsätta
kvinnor på hälften av
alla ­officiella tjänster och
­uppdrag.
de senaste åren förbättrat familje- och
s­ traffrätts­lagarna som ska ge starkare skydd till
­kvinnor utsatta för våld. Elisabet Thorp ­berättar
att ­kunskaperna om kvinnors rättigheter
och våld mot kvinnor har ökat, inte minst på
­landsbygden där kvinnoorganisationer i flera
länder länge har arbetat med informations­
insatser riktade till kvinnor.
– Kvinnojourerna får allt fler samtal från
våldsoffer och polisen tar emot fler anmälning­
ar. Utan kvinnoorganisationernas arbete hade
vi inte sett den här utvecklingen. Fortfarande
finns dock stora problem med implementering­
en, framför allt hos domstolsväsendet. n
Samarbete mot våld
På flera håll i Bosnien-­
Hercegovina har kommuna­
la samarbetsgrupper skapats
för att förstärka arbetet
kring våld mot ­kvinnor.
Grupperna består bland
annat av socialtjänst, polis,
vårdcentraler, skolor och
kvinnoorganisationer.
Hundra kvinnors röster
Antologin Women’s Side of
War innehåller kvinnors
berättelser från krigen
på Balkan. Boken har
­sammanställts av Women in
Black i ­Serbien och finns på
­albanska, bosniska/kroatis­
ka/serbiska och ­engelska.
Under 2009 ­lanserades
boken på flera håll på Bal­
kan, oftast i samband med
en teaterföreställning på
bokens tema.
Elisabet Thorp, samordnare
för Kvinna till Kvinnas stöd
till samarbetsorganisationer i
Albanien, Serbien och
Montenegro.
För romska kvinnors rätt
I Montenegro bildades
under året det första
­nationella nätverket för
romska kvinno­aktivister. I
Makedonien sågs framgång­
ar av organisationen NGO
LiLs arbete för ökat politiskt
deltagande bland romska
kvinnor. Under 2009 fanns
fyra romska kvinnor rep­
resenterade i de tre största
romska partierna. Women’s
Space i Nis, ­Serbien, arbetar
också för att ­förbättra
­romska kvinnors villkor.
14 DR Kongo Verksamhetsberättelse 2009
Demokratiska
Republiken Kongo
Demokratiska
Republiken Kongo
Under 2009 började Kvinna till Kvinna stödja kvinnors o
­ rganisering i
Demokratiska Republiken Kongo. Samtidigt pågår förberedelser för
etablering i Liberia.
FADI spelar en pjäs om våld
i hemmet i Kiliba, östra DR
Kongo.
K
vinna till Kvinnas första samarbets­
organisation i Demokratiska Republiken
Kongo heter FADI, Femmes en Action
pour le Developpement Intégré, och är verksam
i östra DR Kongo. FADI jobbar för att sprida
kunskap om jämställdhet till människor på
landsbygden i distrikten Fizi och Uvira.
DR Kongo har en lång historia av krig och
konflikter. Sedan mitten av 1990-talet pågår ett
inbördeskrig som har drabbat ­civilbefolkningen
mycket svårt. Värst drabbade är de östra de­
larna, som gränsar till Rwanda och Burundi.
Som en del av den strategiska krigföringen
har hundratusentals kvinnor våldtagits och
stympats.
Agneta Falck har arbetat med Kvinna till
Kvinnas etablering i DR Kongo.
– Massvåldtäkterna slår sönder kvinnors liv
samtidigt som de gör hela samhället instabilt.
Våldet mot kvinnorna sprider sig in i det civila
livet och är ett allvarligt hot mot fred och
stabilitet. Det arbete som FADI gör är ett viktigt
Verksamhetsberättelse 2009 DR Kongo 15
Godelive M Msabah från FADI arbetar för jämställdhet i DR Kongo.
led för förändring. De strävar efter att sprida
kunskap om vikten av jämställdhet och respekt
för kvinnors rättigheter.
Nätverkande och regionalt fokus är centrala
begrepp i Kvinna till Kvinnas arbete i konflikt­
områden. Så även i DR Kongo, där Kvinna till
Kvinna förmedlar kontakter mellan olika ak­
törer som arbetar med samma typ av frågor. Ett
exempel är det utbyte som ­arrangerades under
året mellan kvinnorättsaktivister på Balkan och
i DR Kongo som alla arbetar med konsekvenser­
na av det sexuella våldet i konflikter. När möten
hölls i östra DR Kongo deltog även FADI.
– I sitt dagliga arbete kommer FADI ofta i
kontakt med kvinnor som har utsatts för olika
former av övergrepp. Därför är det av stor vikt
att de får träffa andra som möter samma prob­
lematik, förklarar Agneta Falck.
FADI jobbar även med så kallad ”ekonomisk
empowerment” genom att stödja bygrupper att
gå samman och bilda kooperativ, till exempel
för att odla grönsaker eller föda upp djur.
Samtidigt arbetar de för att inkludera lokala
beslutsfattare och militär i arbetet för att förän­
dra byarna till mer jämställda och demokratis­
ka samhällen.
Kvinna till Kvinna planerar att utöka sitt
”Det arbete som FADI
gör är ett viktigt led för
­förändring. De strävar
efter att sprida kunskap
om ­vikten av jämställdhet
och respekt för kvinnors
rättigheter“
arbete i Demokratiska Republiken Kongo under
de närmaste åren.
– Vi hoppas kunna bidra till att stärka
nätverk mellan kvinnoorganisationer såväl
inom landets gränser som med grannländerna.
Kvinnorättsaktivister måste finnas med som
deltagare i de fredsprocesser som pågår mellan
DR Kongo, Burundi, Rwanda, Uganda och de
andra intressenterna i konflikten. Det är också
viktigt att stärka de samarbeten som finns mot
det sexualiserade våldet liksom för kvinnors
rättigheter, avslutar Agneta Falck.
Under 2010 planerar Kvinna till Kvinna för
etablering även i Liberia. n
Agneta Falck, ansvarig för
Kvinna till Kvinnas etablering
i DR Kongo.
16 Ett gränslöst möte Verksamhetsberättelse 2009
Kosovo/Serbien
Oktober 2009
Kvinnorättsaktivister från Serbien, Israel och Palestina i en demonstration i Belgrad för att Serbien ska erkänna och ta ansvar för folkmordet i Srebrenica.
Ett gränslöst möte
Vad kan vi lära av varandra? Vilka likheter finns mellan de olika verkligheter vi lever och agerar i?
Under tio intensiva dagar träffades i oktober kvinnor från Israel, Palestina, Serbien och Kosovo för
att diskutera kvinnors aktivism och fredsarbete.
H
ur når ni ut till människor med era
­budskap? Och hur ser samhället på det
ni håller på med?
Nadia, Adi och Wafa är nyfikna. De är tre av
de tio kvinnor av olika nationalitet som sitter
runt ett mötesbord i ett luftigt rum högt upp i
ett hus på en av Pristinas sluttningar. Utanför
­fönstret grönskar träden i en de få ­parkerna.
Vyn över omgivningarna visar hur liten
­huvudstaden i den nybildade staten Kosovo
faktiskt är.
– Vi ser till att skaffa oss allierade, bland
journalister och bland de kvinnliga besluts­
fattare som finns. Det behövs här. Det finns
en misstänksamhet mot det vi arbetar med.
Många tror fortfarande att feminister är några
som hatar män, svarar Luljeta Vuniqi som är
chef för organisationen Kosovar ­Gender Studies
Center i Kosovo.
Besökarna i rummet kommer från en rad
kvinnoorganisationer i Palestina och Israel,
som under tio intensiva dagar är på studie­
besök i Kosovo och Serbien. Samtliga deltagare
är aktiva i organisationer som, med stöd från
Kvinna till Kvinna, på olika sätt arbetar för
kvinnors rättigheter.
– Våra samhällen ser olika ut, men de
problem kvinnor står inför är likadana.
­Diskriminering och våld mot kvinnor är ju
bara några exempel, säger Nadia L M ­Yasin
från ­organisationen Palestinian Working
Women’s ­Society for Development i Tulkarem
på ­Västbanken.
Samtalet kring bordet kommer in på behovet
av lagstiftning för att säkra kvinnors rättigheter
och möjligheter till deltagande. Luljeta Vuniqi
berättar om det tuffa arbetet som hennes
organisation har deltagit i kring att utforma ett
utkast till diskrimineringslag.
– När väl utkastet var färdigt för beslut togs
det inte av regeringen. Min åsikt är att poli­
tikerna inte vill ha någon lag eftersom det är
detsamma som att erkänna att ­diskriminering
förekommer i Kosovo.
Någon lag kring diskriminering finns inte
heller i det palestinska samhället.
– Vi har inte ens ett ord för ”genus” i
­arabiskan. Många motståndare till jämställd­
Verksamhetsberättelse 2009 Ett gränslöst möte 17
het menar att genusbegreppet bara är ett
väster­ländskt påfund som har tvingats på oss,
­berättar Nadia L M Yasin.
Kaos och isolering
Ute på gatan byggs det. Överallt i Kosovo pågår
byggnadsarbeten. Bostadshus, vägar, broar och
hotell. Röstfiske ­inför de förestående lokalvalen
sägs vara ­anledningen.
– Det är ett kaos. Det finns ingen samord­
ning, ingen överblick. Alla kör på efter
egen agenda, utbrister en av värdarna för
­studiebesöket, Igo Rogova från Kosovo Women’s
Network, när vi passerar ett av alla påbörjade
lägenhetskomplex i Pristinas utkanter.
Igo Rogovas betraktelse av infrastrukturen är
en spegling av den nya statens politiska struk­
tur – eller snarare bristen på den. Nya institu­
tioner ska skapas och en demokratisk utveck­
ling ska förhoppningsvis påbörjas i det nyfödda
Kosovo, som står inför svåra utmaningar och
politiska dilemman efter åren av krig, förtryck
och politiskt kaos. Än så länge är Kosovo inte
erkänt av vare sig Serbien eller Bosnien-Herce­
govina, vilket är en av de största stötestenarna
för det ­politiska ­etablissemanget liksom för den
stora internationella närvaron i landet. Delar
av den serbiska minoriteten i Kosovo lever idag
i isolerade enklaver, utan samröre med övriga
samhället.
– Jag känner verkligen igen mig i det kaos­
artade och komplicerade. Det är som hemma,
suckar Naila I O Zaqout från Women’s Affairs
Centre i Gaza, när gruppen gjort ett besök hos
organisationen Ruka Ruci, som ­jobbar för att
stärka kvinnor i den serbiska enklaven Ugljare
och öka deras möjligheter till möten och inte­
gration med andra ­kvinnor i Kosovo.
Att hela krigstrauman
Det är frostkallt ute på gatan, bussen står på
tomgång och väntar. Frusna deltagare ­snabbar
på stegen för att slippa kylan som slagit till
på bara en dag. Från tjugo plus­grader till
knappa fem – det känns. Dagens utflykt går
till Gjakova i västra Kosovo. Här finns organi­
sationen Medica som allt sedan kriget för tio
år sedan har ­jobbat för att ­stödja kvinnor. Vid
organisationens ­kvinnocenter erbjuds allt från
gynekologiska ­kontroller till psykologstöd och
aktiviteter för att hitta egen försörjning. Grup­
pen slår sig ned på stora mjuka kuddar som är
­placerade längs väggarna i det ljusa rummet.
– Hur gör ni för att nå dem ni vill hjälpa?
Hur får ni kontakt med kvinnor som lider av
trauman från kriget?
Hadeel Abdos fråga tolkas snabbt till alban­
ska och får genast svar av chefen Lola Vepriu.
– Vi kan inte sitta och vänta på att kvinnor
ska våga sig hit. Vi söker upp dem, besöker byar
och bostadsområden där vi berättar att vi finns
och vad vi gör.
Hadeel Abdo från Women’s Study Center
i Jerusalem och de övriga besökarna ställer
många frågor och reflekterar samtidigt över sin
egen vardag. Samtalet i rummet rör sig från
metoder för att hjälpa kvinnor som drabbats av
krig till hur krig slår mot kvinnor – oavsett var
i världen konflikter pågår.
– Det kvinnorna berättar här påminner om
vår egen historia. Att ses som andra ­klassens
medborgare och fördrivas från sina hem – det
är ju precis vad som hänt oss ­palestinier, säger
Wafa Shahin Trad från Al Zahraa i Galileen i
norra Israel.
Mod och kraft
Studiebesöket i Kosovo föregicks av flera dagar
i Serbien, där kvinnorna från ­Mellanöstern
­guidades av det serbiska ­kvinnonätverket
Women in Black. De deltog bland annat i en
demonstration för att ­Serbien ska erkänna
och ta ansvar för folkmordet i Srebrenica 1995
liksom i en konferens om rättvisa i övergången
mellan konflikt och återuppbyggnad.
– Mina känslor efter dagarna i Serbien är
tudelade. Jag är chockad över hur stark nation­
alismen är och vilka villkor som kvinnorätts­
aktivisterna arbetar under. Det är värre än i
Israel. Samtidigt imponeras jag av deras kraft
och mod. Jag ska verkligen försöka ta med mig
det hem, säger Yael Ben Yefet från Community
of Learning Women, som betonar hur mycket
resan till Kosovo och Serbien betyder för henne.
Innan det är dags för avsked och ­hemfärd till
Tel Aviv, Jerusalem, Ramallah och Haifa säger
Nadia L M Yasin att hon hoppas få komma till­
baka igen – och att ­utbytet med kvinnorna på
Balkan ska fortsätta. Wafa Shahin Trad fyller i:
– Jag har aldrig varit i Kosovo förut. Ändå
känner jag mig hemma. Kanske är det för att
samhället här fortfarande är så präglat av
krigets konsekvenser, precis som min vardag i
Israel. n
Hadeel Abdo från Women’s
Studies Center, Jerusalem,
lyssnar till kvinnor i Gjakova,
Kosovo.
Sverige
18 Samarbetsorganisationer Verksamhetsberättelse 2009
Sverige
Västra Balkan
Södra Kaukasien
Bosnien- Serbien
Hercegovina
Kosovo
Montenegro
Makedonien
Albanien
Abchasien Sydossetien
Georgien
Armenien
Azer.
Mellanöstern
Libanon
Israel/Palestina Golan-
Västbanken höjderna
Gaza
Jordanien
Egypten
Demokratiska
Republiken Kongo
Irak
Azerbajdzjan
Nagorno-Karabach
Verksamhetsberättelse 2009 Samarbetsorganisationer 19
Samarbetsorganisationer
2009
Demokratiska
Republiken Kongo
FADI
Mellanöstern
Egypten
Appropriate Communication Techniques
for Development
The Egyptian Foundation for Family Development
Heya Foundation for Women
Karama
Irak
Al Mostaqbal Center for Women
Asuda for Combating Violence Against Women
Baghdad Women’s Association
Iraqi Al Amal Association
Organization of Women’s Freedom in Iraq
Israel/Palestina
All the Women Together, Today, Tomorrow
Al-Tufula Centre
Al Zahraa Arab Women Organization
Bat Shalom
Coalition of Women for Peace
Community of Learning Women
Isha L’Isha
Jerusalem Center for Women
MAAN
The Palestinian Centre for Human Rights
Palestinian Centre for Peace and Democracy
The Palestinian Working Woman Society
for Development
The Stars of Hope Society
Women’s Affairs Centre – Gaza
Women’s Studies Centre
Jordanien
Arab Women Organization
Family Development Association
Jordanian Women’s Union
Kura Women Voluntary Society
Rakeen Women Voluntary Society
Sisterhood is Global Institute
Queen Zeen Al-Sharaf Society
Libanon
Association Najdeh
Collective for Research and Training on ­
Development–Action
KAFA (enough) Violence & Exploitation
Lebanese Council to Resist Violence Against Women,
LECORVAW
Lebanese Democratic Women Gathering
Women’s Humanitarian Organisation
Södra Kaukasien
Armenien
Democracy Today
Society Without Violence
Women’s Resource Center
Women’s Rights Center
Azerbajdzjan
Azerbaijan Feminist Group of Humanitarian Center, YUVA
Association for the Protection of Women’s Rights after
D.Aliyeva
Women’s Association for Rational Development
Women’s Problems Research Union
Georgien, Abchasien
och Sydossetien
Anti-Violence Network of Georgia
Association ‘‘Avangard’’
Association Gaenati
Association of Women of Abkhazia
Association of Women of South Ossetia
for Democracy and Human Rights
Cultural-Charitable Centre “Peace without Violence”
named after Zurab Achba
Cultural-Humanitarian Fund “Sukhumi”
Democrat Women’s Organisation of
Samtskhe-Javakheti
Imedi – IDP Women for Peace
Journalists for Human Rights
Union of Business Women of Abkhazia
The Union of Business women of Gagra region
Women’s Hope
Women’s Information Center
Women’s Political Resource Center
Women’s Political Resource Center International
Foundation
Västra Balkan
Albanien
Agritra-Vizion Centre
Association for Women with Social Problems
Gender Alliance for Development Centre
Psycho-Social Center ”Vatra”
Une Gruaja, Pogradec
Women’s Forum, Elbasan
Bosnien-Hercegovina
Buducnost
Centre for Legal Assistance for Women
Duvanjke
Forum Zena
Foundation Cure
Helsinki Citizens’ Assembly
Horizonti
Lara, Bijeljina
United Women/hCa
Women’s Association Most
Zene Zenama
Zenski Centar, Trebinje
Kosovo
Edona
Gender Training and Research Centre
Kosovar Gender Studies Centre
Kosova Women’s Network
Women’s Association Aureola
Women’s Association Legjenda
Women’s Association Ruka Ruci
Women’s Centre Open Door
Women’s Committee for the Protection
and Human Rights
Makedonien
Association of Women “Prestige”
Macedonian Women’s rights Centre – Shelter Centre
NGO LIL, Skopje
Organisation of Women, Sveti Nikole
Research Centre in Gender Studies
“Euro-Balkan” Institute
Women’s Centre Kumanovo
Women Organisation “Aureola”, Struga
Women’s Centre Debar
Montenegro
ANIMA Centre for women and peace
education, Kotor
Bona Fide
SOS Hotline Podgorica
SOS Niksic
Serbien
Autonomous Women’s Centre
Belgrade Women’s Studies and
Gender Research Center
Fenomena
Nemeza
Novi Sad Lesbian Organization
Queeria, Belgrade
Sandglass
Women for Peace
Women’s Alternative
Zene na delu
Women in Black
Women’s Economic and Ecological Organization
Women’s Information-Documentation Centre
Women’s Space
Antal organisationer
2009
2008
2007
2006
2005
115
113
120
111
102
st
st
st
st
st
20 Kommunikation för fred Verksamhetsberättelse 2009
Kommunikation för fred
I Kvinna till Kvinnas kommunikationsarbete lyfts de insatser som våra
samarbets­organisationer gör i konfliktområden. Vi strävar efter att öka
­människors kunskap och engagemang kring kvinnors villkor i krig.
Kvinna till Kvinna arbetar också för att påverka nationell och internationell
bistånds- och säkerhetspolitik.
2
009 blev ett betydelsefullt år för
Kvinna till Kvinnas kommunikationsarbete. Via den turnerande utställningen Pushing the Limits, om unga aktivister i
konfliktområden, har vi nått fler än 40 000
­människor runt om i landet med ett intresse
och engagemang för samhällsfrågor som
jämställd­het, rätten att påverka och utrikespolitik. Kvinna till ­Kvinnas Pushing the Limitsblogg, där aktivister från konfliktområden
skriver om sin vardag, har också attraherat
många läsare.
Kvinna till Kvinna har också nått nya
­målgrupper via en utökad satsning på
­ emsida och sociala medier. Hösten 2009
h
publicerades det första inlägget på general­
sekreterare Lena Ags blogg och sedan början
av året finns Kvinna till Kvinna på såväl
­Facebook och Twitter, med ett ständigt
ökande antal personer som följer oss.
Rapporten Insiste, Resiste, Persiste, Existe,
som lanserades i mars, bygger på över 100
intervjuer med kvinnorättsaktivister världen
över och handlar om de hot som kvinnliga
människorättsförsvarare står inför och hur
de bemöter dem. Rapporten ingår i ett större
projekt som syftar till att stödja kvinnorätts­
aktivister i deras vardag. Säkerhet stod också
Verksamhetsberättelse 2009 Kommunikation för fred 21
i centrum i Kvinna till Kvinnas seminarium
“Will human security bounce back in 2009?”,
där Hans Blix, tidigare generalsekreterare för
Internationella atomenergiorganet (IAEA), var
huvudtalare.
Under 2009 följde vi upp fjolårets
om­talade granskning av utrikesminister
Carl Bildt och hur avsikten i regeringens
utrikesdeklaration om kvinnors deltagande
i freds- och säkerhetsarbete avspeglas i Carl
Bildts utåtriktade arbete. Granskningen, som
visade att kvinnors deltagande fortfarande
inte har prioritet i utrikesministerns arbete,
fick liksom 2008 stor medial uppmärksamhet
och är ett exempel på hur Kvinna till Kvinna
bedriver mediaarbete.
Under 2009 har vi fortsatt vårt samarbete
med The Body Shop och utvecklat vår långsiktiga samverkan med klädkedjan Lindex. Flera
lyckade kampanjer under året visar att det
finns ett engagemang hos svenska folket för
att stödja kvinnor i konfliktområden.
Under 2009 profilerade vi oss som en ­viktig
aktör kring frågan om sexuellt våld i krig. Ett
välbesökt seminarium under ­Almedalsveckan
i Visby tog upp vikten av stöd till kvinnorätts­
aktivister som stödjer våldets offer och
arbetar för förändring. Under året påbörjade
vi även arbetet med en dokumentär­film på
samma tema, ­tillsammans med journalisten
Marika ­Griehsel. Under 2010 kommer filmen ­Kvinnornas krig vara en viktig del i vårt
­informations- och påverkansarbete såväl inom
Sverige som internationellt.
I EU-sammanhang gjordes flera framsteg under 2009. Kvinna till Kvinna steg
fram som en aktör, inte minst gällande
­påverkan kring implementering av ­nationella
­handlingsplaner för FN:s säkerhetsråds
­resolution 1325 i EU:s medlemsstater. Under
året bidrog vi och våra samarbetsorganisationer på Balkan dessutom med viktiga
­underlag om kvinnors rättigheter till de
status­rapporter som länderna på Balkan
­lämnade till EU-kommissionen.
2009 års insatser på kommunikations­
området visar att Kvinna till Kvinna har en
viktig roll att spela i såväl svensk samhälls­
debatt som i internationella sammanhang
som rör frågor om fred, jämställdhet,
­säkerhet och bistånd. n
Kvinna till Kvinna strävar efter att öka
människors kunskap och ­engagemang
kring kvinnors villkor i krig.
Kvinna till Kvinnas knappar med aktivistbudskap var omåttligt
populära under Almedalsveckan i Visby.
22 Carl Bildt granskas Verksamhetsberättelse 2009
Ny granskning av
utrikesministern
Under 2009 granskades utrikesminister Carl Bildt återigen av
Kvinna till Kvinna. Vi följde upp den genomgång av hans arbete
som gjordes 2008 för att ta reda på om Carl Bildts engagemang för
kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsarbete har ­förbättrats.
R
egeringen framhåller i samtliga sina utrikesdeklarationer
att Sverige ska arbeta för att
FN:s säkerhetsråds resolution 1325
om kvinnor, fred och säkerhet ska
bli ­verklighet. Resolutionen understryker att kvinnors deltagande är en
förutsättning för hållbar fred. Våren
2008 granskade Kvinna till Kvinna
utrikesminister Carl Bildt för att se
Utrikesminister Carl Bildt.
om avsikten i utrikesdeklarationerna
om kvinnors deltagande i freds- och
säkerhets­arbete avspeglas i hans
utåtriktade arbete. Resultatet, som
­presenterades på DN debatt i maj 2008,
var nedslående. I utrikesministerns
samtliga tal, bloggar och pressmeddelanden sedan regerings­tillträdet i
september 2006 nämndes kvinnors
konstruktiva medverkan till fred
enbart en gång, i ett tal. Inga möten
med kvinnoorganisationer hade skett
under ministerns resor till vare sig
Mellanöstern, södra Kaukasien eller
västra Balkan. Carl Bildt träffade högt
uppsatta politiker och beslutsfattare,
till 90 procent män.
I september 2009 gjorde Kvinna till
Kvinna en uppföljande granskning för
att se om någon förändring skett sedan
april 2008. Resultatet var dystert:
I de sju artiklar som publicerats
under perioden nämns ordet kvinna en
gång liksom ordet jämställdhet.
I de uppskattningsvis 508 blogg­
inläggen förekommer ordet kvinna vid
sju tillfällen.
I de 240 pressmeddel­anden som
publicerats under perioden nämns
ordet kvinna liksom ordet jämställdhet
två gånger.
I tre av de 22 tal som återfinns
på ­Utrikesdepartementets hemsida
förekommer ordet women.
Verksamhetsberättelse 2009 Carl Bildt granskas 23
Stockholm
Oktober 2009
Granskningen av Carl Bildt fick stort genomslag, här
en krönika på temat i Svenska Dagbladet.
”…Det gäller inte
minst FNs ­möjlighet
att genomföra
­alltmer omfattande
och komplexa fredsfrämjande och statsbyggande insatser.
I enlighet med säkerhetsråds resolution
1325 måste kvinnors
roll i detta arbete
stärkas”
Ur utrikesdeklarationen 2009.
Inte i något av ovanstående sammanhang framhåller utrikesministern
kopplingen mellan kvinnor, fred och
säkerhet. Kvinnors rättigheter är aldrig
det centrala budskapet. När ordet
kvinna eller jämställdhet nämns är det i
bisatser.
Den nya granskningen visade att
Carl Bildt fortfarande inte lever upp
till avsikterna i Sveriges utrikesdeklarationer.
Granskningen presenterades i
Sveriges Radio Ekot och därefter följde
en rad kommentarer på ledarsidor och
i krönikor. ­Debattartiklar ­publicerades
i Aftonbladet och Göteborgs­posten.
Utrikesminister Carl Bildt nekade
­konsekvent att svara på frågor om
­granskningen. n
Lena Ag lämnar vidare Elin Wägnerpriset Årets väckarklocka till kanslichef Karin Höglund på Utrikesdepartementet.
Väckarklocka till Bildt
I september fick Kvinna till Kvinna ta emot Elin Wägner-­
sällskapet fina pris Årets Väckarklocka 2009. Väckarklockan
lämnades, som traditionen föreskriver, vidare till någon som
pristagaren anser behöver väckning.
E
lin Wägner-sällskapets prismotivering till Väckarklockan 2009
lyder i sin helhet: ”Kvinna till
Kvinna tilldelas väckarklockan för dess
mångåriga och framgångsrika arbete
för att stödja och lyfta fram kvinnors
arbete för fred, demokrati och mäns­k­
liga rättigheter. Genom sitt samarbete
med lokalt förankrade kvinnoorganisationer, som skapar mötesplatser över
sociala, kulturella och geografiska
gränser i konfliktområden, stärker
Kvinna till Kvinna – helt i Elin Wägners
anda – kvinnors delaktighet och
­inflytande, och därmed också en hållbar framtid för både män och kvinnor.”
– Vi är glada och stolta över den här
utmärkelsen. Elin Wägner är en viktig
förebild som har inspirerat generationer av kvinnor och män, säger Lena
Ag, generalsekreterare för Kvinna till
Kvinna.
Enligt tradition lämnar pristagaren
Väckarklockan vidare till någon som
den anser behöver väckning. Kvinna
till Kvinna lämnade sin väckarklocka
till utrikesministerns kansli.
– Vi vill påminna utrikesministern
om vikten av att träffa kvinnorätts­
aktivister i konfliktområden och
att även väga in deras perspektiv i
säkerhetsanalyser och beslut, säger
Lena Ag.
Tillsammans med Väckarklockan
­överlämnades en inbjudan till ett
möte mellan georgiska och ryska
kvinnoorganisationer. Mötet hölls
i Georgiens huvudstad Tbilisi i
­december och syftade till att förändra
fiendebilder och stärka den mellanfolkliga dialogen mellan Georgien och
Ryssland. Utrikesministern tackade
nej till inbjudan. n
Olika krig,
samma erfarenheter
DR Kongo
Maj 2009
Personal vid Panzisjukhuset, Bukavu, DR Kongo.
– Det som hände på Balkan pågår här just nu. Det som sker är inte unikt för Afrika. Därför
betyder det mycket att ni har kommit hit. Vi måste hålla ihop för att bekämpa våldet mot
kvinnorna, säger doktor Denis Mukwege, chefsläkare vid Panzisjukhuset i Bukavu, DR Kongo.
I
ett hus som klättrar upp längs
sluttningen från Kivusjön i
­Bukavu, östra Demokratiska
Republiken Kongo, sitter doktor Denis
Mukwege tillsammans med en grupp
besökare från Balkan och Sverige.
Gästerna kommer från kvinno­
organisationerna Horizonti och CLA
i Bosnien-Hercegovina, Women’s
Room i Kroatien, Kvinna till Kvinna
i Sverige och PMU, Pingstmissionens
Utvecklingssam­arbete, som finansierar
delar av verksamheten vid Panzisjuk­
huset.
Besöket i Bukavu är andra delen
av ett utbyte mellan kvinnorätts­
försvarare från DR Kongo och
­Balkan. Tidigare under året besöktes
Bosnien-Hercegovina av personal
från Panzi­sjukhuset. Under krigen på
Balkan, liksom i DR Kongo, användes
­våldtäkter som en strategisk del i
krigföringen. Ur detta föddes idén till
utbytet. På båda håll fanns en nyfikenhet och ett behov att träffa personer
med liknande erfarenheter kring
arbete med stöd till kvinnor som överlevt sexualiserat våld. Utbytet arrangeras av Kvinna till Kvinna och PMU.
Mötet sker i en tid då våldet åter
eskalerar i östra DR Kongo. Invånarna
väntar på att regeringsarmén ska
inleda sin offensiv mot FDLR, hutumilisen som kom hit efter folkmord­
et i Rwanda. En del av regeringens
strategi är att integrera väpnade grup-
per, som tidigare krigat mot varandra,
och i enad front slå till mot FDLR.
Befolkningen hamnar mitt i stridslinjen och båda sidor är ansvariga för
övergrepp mot civila.
– Du kan inte samla personer som
begått övergrepp och förvänta dig att
de plötsligt ska skydda kvinnor och
barn. Många kvinnor känner igen sina
våldtäktsmän inom armén. När jag ser
vad som händer skäms jag. Jag ska till
New York snart för att prata om FN:s
resolution 1820 om sexualiserat våld.
Hur kan människor fatta beslut utan
att driva igenom faktiska förändringar? frågar sig doktor Mukwege.
Verksamhetsberättelse 2009 Balkan - DR Kongo 25
Systematiskt vapen
Utsikten från huset på sluttningen är
förföriskt vacker, vattnet i sjön ligger
spegelblankt. Att det mitt i denna
stillhet pågår en militär upptrappning
känns främmande. Hela vistelsen är
fylld av motsägelser och kontraster.
Vackra färger, leenden, musik, dans,
styrka, generositet och samtidigt
för­tvivlan, trötthet, fattigdom och
smärta.
– Våldtäkter i krig är ett systematiskt vapen som används och har
använts i hela världen, inte bara i DR
Kongo. Det finns en enorm styrka i att
sammanföra människor som har delvis olika, men också lika erfarenheter.
Alla som försöker förändra samhället inifrån utsätts för motstånd och
behöver intryck utifrån för att få stöd,
inspiration och kontakter, säger Lena
Wallquist från Kvinna till Kvinna.
Bland likheterna mellan Balkan
och Kongo finns erfarenheten att
väldigt mycket återstår att läka
efter den medicinska behandlingen.
Situationen kan till och med förvärras efter hemkomsten. När inget
hem finns kvar, när familjen vänder
ryggen till, när sår som inte läker
orsakar urinläckage och andra stigmatiserande fysiska problem. Då har
många svårt både att känna sig och
uppfattas som fullvärdiga medborgare
i samhället. Förövare på fri fot, liksom
utanförskapet, är reella hot mot kvinnans säkerhet.
– Våldtäkt är ett extremt raffinerat vapen i krig. Det slår sönder så
mycket. Det finns inget annat vapen
där skuld och stigmatisering i så hög
utsträckning läggs på offret.
Enligt Lena Wallquist har väldigt
lite förändrats i Bosnien generellt sett
när det gäller kvinnors rättigheter.
Hon beskriver en stor trötthet över att
så få förövare ställts till svars. Enorma
behov återstår 15 år efter kriget på
grund av det som följt i kölvattnet –
obearbetade trauman, arbetslöshet,
fattigdom, missbruk och normalisering av våldet.
Vägen till ett värdigt liv
Mira Vilusic, psykolog hos Horizonti
i Tuzla, berättar hur de har utvecklat
en metod där psykoterapi kombineras med utbildning så att våld inom
familjen och samhället förstås som en
Aida Hodzic från Bosnien-Hercegovina och Esther Munyerenka från DR Kongo.
kränkning av mänskliga rättigheter.
För att gå vidare och kunna stå på
egna ben är rätten till hälsovård,
psykosocialt stöd och ekonomisk
självständighet avgörande.
– Att utbilda kvinnor som utsatts
för våld verkar förebyggande och
­stärkande, säger Mira Vilusic.
Horizonti ordnar också utbildning
och handledning för personalen i
syfte att förebygga utbrändhet, vilket
hon tror att Panzisjukhusets personal
kommer att behöva. Mira Vilusic
är säker på att utbytet kommer att
påverka Horizontis framtida arbete.
Hon imponeras bland annat av det
holistiskta perspektiv hon möter i
DR Kongo kring de utsatta kvinnornas behov. Esther Munyerenka och
Wivine Musafiri från Panzisjukhuset
pekar själva på hur de har blivit mer
uppmärksamma på behovet av sociala,
juridiska och ekonomiska stödsystem
efter sitt besök i Bosnien.
– Vi har börjat se över hur stödet
kan bli mer långsiktigt. Nu överväger
vi att öppna ett psykiatriskt center.
I Kavumu norr om Bukavu ­träffar
besökarna organisationen Club
Solidarite fille. Det är en grupp unga
­kvinnor som hjälper varandra och
som lär sig ett yrke för att kunna
försörja sig. Nyfikenheten är stor på
gästerna från Balkan och frågorna
duggar tätt. Vad hände med kvinnorna som våldtogs hos er? Tog deras
män tillbaka dem? Vad ska vi göra för
Esther Munyerenka i talarstolen.
”Våldtäkter i krig
är ett systematiskt
­vapen som används
och har använts i
hela världen, inte
bara i DR Kongo”
26 Balkan - DR Kongo Verksamhetsberättelse 2009
att få ett slut på våldet? En fråga som
kommer upp är möjligheten att göra
abort efter en våldtäkt, något som är
förbjudet i DR Kongo men lagligt i
Bosnien och Kroatien.
– Det har varit förbjudet hos oss
också. Det gäller att kämpa, det går
att förändra. Ni kan också jobba för
en sådan lag, säger Maja Mamula från
kroatiska Women’s Room.
Kvinnorna från Balkan kan inte
svara på frågan om hur våldet ska
”Alla vet vilka som
drar i trådarna. Det
är inte så komplicerat. Världssamfundet
måste sätta press på
de politiska ledarna”
stoppas. Men det är tydligt att deras
närvaro inger hopp och styrka. De
symboliserar något viktigt. De delar
liknande erfarenheter, de kongolesiska kvinnorna känner igen sig. Och
kvinnorna från Balkan har kommit
levande ur kriget.
Fattigdomen är utbredd i DR
­Kongo, 70 procent av befolkningen
lever på mindre än en dollar om
Ester Munyerenka och Mira Vilusic.
dagen. Landets rikedomar har aldrig
kommit befolkningen till gagn,
tvärtom. Grunden till dagens konflikt
är just kontrollen av de gruvor där
guld och mineraler utvinns. Enligt
organisationen Enough, som driver
en kampanj för att stoppa handeln
med konfliktmineralerna, tjänar de
väpnade grupperna hundratals miljoner kronor om året på den illegala
handeln. Många hävdar att konflikten
är väldigt ­komplex och snårig. Något
som doktor Mukwege inte håller med
om.
- Alla vet vilka som drar i trådarna.
Det är inte så komplicerat. Världssamfundet måste sätta press på de
politiska ledarna i DR Kongo, Rwanda,
Burundi och Uganda. Under krigen på
Balkan sade till slut det internationella samfundet stopp. Det är hög tid att
samma politiska vilja och handlings­
kraft riktas mot DR Kongo. n
Kvinnornas krig
Under 2009 filmade journalisten Marika Griehsel mötet m
­ ellan
kvinnor från Balkan och DR Kongo. Resultatet, kortfilmen
­Kvinnornas krig, är en skakande men varm skildring av kvinnors
kamp mot systematiska övergrepp i krig.
V
Läs mer om filmen på www.kvinnatillkvinna.se
i kan prata, prata, prata – men
ingen lyssnar på oss.” Orden
­kommer från en kongolesisk
kvinna i kortfilms­dokumentären
­Kvinnornas krig, som Marika Griehsel
har producerat på uppdrag av Kvinna
till Kvinna.
20 000 kvinnor våldtogs under
kriget i Bosnien-Hercegovina, i DR
Kongo talar man om mellan 200 000
och 500 000 våldtagna kvinnor och
barn. ­Kvinnornas krig handlar om
mötet våren 2009 mellan kvinnor
från Balkan och DR Kongo. Samtliga
medverkande i filmen jobbar för att
hjälpa kvinnor som har utsatts för de
fruktansvärda övergreppen.
Syftet med filmen, som lanseras i
Sverige liksom internationellt 2010,
är att visa de ovärderliga insatser som
görs för att hjälpa våldtagna kvinnor i
konflikter och för att göra omvärlden
varse om hur våldet mot kvinnorna
hotar vägen mot demokrati och fred. n
Verksamhetsberättelse 2009 Att våga vara aktivist 27
7" Ê1
- 1 , /9 Ê,/-Ê ,-½
Ê- /, / -
*OTJTUF3FTJTUF1FS
Women’s Peace Coalition i en manifestation den 8 mars i Israel.
Ê ,,
9
܈̅Ê6>…ˆ`>Ê
Att våga vara aktivist
Att vara kvinnorättsförsvarare är på många håll i världen f­ örenat
med allvarliga hot. Via workshops om säkerhet och med hjälp av
en ny rapport syftar Kvinna till Kvinna till att stärka kvinnorätts­
aktivisters möjligheter att arbeta fria från våld och hot.
I
nsiste, Resiste, Persiste, Existe, som
lanserades i mars, bygger på över
hundra intervjuer med personer
som försvarar kvinnors mänskliga rätt­
igheter. Intervjupersonerna kommer
från Algeriet, Bosnien-Hercegovina,
Burma, Colombia, Demokratiska
Republiken Kongo, Iran, Montenegro,
Nepal, Serbien och Tunisien.
Intervjuerna visar att personer
som kämpar för kvinnors mänskliga
rättigheter möter allvarliga hot. Varje
dag trotsar kvinnorättsaktivister
normer och traditioner om kvinnors
underordning och mäns överordning.
Genom att kräva sina rättigheter
utmanar de den rådande maktstrukturen. Aktivisterna ifrågasätter den
traditionella kvinnorollen och hotas
därför inte bara av repressiva regimer
och religiösa ledare utan även av sina
egna familjemedlemmar.
Med hjälp av små resurser, och
stort mod, fortgår dock arbetet för att
kvinnors mänskliga rättigheter ska
respekteras.
Syftet med rapporten är att synlig-
göra de hot kvinnorättsförsvarare
möter på grund av sitt arbete och de
strategier dessa kvinnor använder
för att bemöta och hantera hoten.
­Rapporten sprids till kvinnorätts­
aktivister för att initiera en fördjupad
diskussion bland dem och andra
­relevanta aktörer om hur säkerhets­
situationen kan förbättras.
Rapporten är resultatet av ett
samarbete mellan Kvinna till Kvinna,
Frontline Protection of Human
Rights Defenders (Irland) och Urgent
Action Fund (USA) som alla har
en lång ­erfarenhet av arbete med
människorätts­försvarare.
Parallellt med att sprida rapporten arbetar Kvinna till Kvinna
med ­projektet Women’s Organisation, Security and Participation, som
finansieras av MDG3 fund. Syftet med
MDG3 fund är att stödja projekt för
att uppnå FN:s tredje millenniummål
om jämställd­het. Kvinna till Kvinnas
projekt hand­lar om att synliggöra
och uppmärksamma säkerhets­
situationen för kvinnorätts­aktivister.
TJTUF&YJTUF
>ˆ˜>À
Insiste, Resiste, Persiste, Existe bygger på
intervjuer med personer som försvarar kvinnors
­mänskliga rättigheter.
Särskilt uppmärksammas situationen
för ­kvinnorättsaktivister i Serbien
och Montenegro. Här är kvinnorätts­
aktivisternas arbete ­kontroversiellt
och väcker starka ­reaktioner, som kan
leda till ­allvarliga hot och våld. Kvinnornas säkerhets­situation osynliggörs
och bortförklaras av både samhället
och av aktivisterna själva.
Som en del i projektet arrangeras
workshops för kvinnorättsaktivister
om deras egen säkerhetssituation.
Utgångspunkten är konceptet ”integ­
rerad säkerhet”, som har utvecklats
av Kvinna till Kvinna i samarbete med
Frontline och Urgent Action Fund.
Metoden går ut på att diskutera och
utveckla förståelse för de hot som
finns och strategier som utgår ifrån
kvinnorättsaktivisters olika sammanhang och förutsättningar att verka.
Under 2009 genomfördes två workshops, för kvinnorättsaktivister från
Mellanöstern och södra Kaukasien.
Projektet fortsätter fram till 2011. n
28 Pushing the limits Verksamhetsberättelse 2009
Pushing the limits
40 000 personer besökte Kvinna till Kvinnas turnerande utställning Pushing
the limits under året. Via utställningens hemsida med bloggar från aktivister
i konfliktområden fick vi kontakt med ytterligare nya målgrupper.
publicerades på Facebook där den
kunde följas av hundratals användare.
I snitt har fem inlägg publicerats på
bloggen varje månad. Inläggen har
uppmärksammats på flera håll, bland
annat av ETC.se och aftonbladet.se.
En stor satsning med annonsering
och närvaro på olika mötesplatser på
internet i början av året ledde till att
många nya besökare hittade Pushing the
limits hemsida.
Slava Greenberg, aktiv i organisationen Isha L’Isha i Haifa, Israel.
U
tställningen Pushing the limits,
om unga aktivister i konflikt­
områden, besökte Världskulturmuseet i Göteborg, Västerbottens
museum i Umeå, Örnsköldsviks
museum och Stockholms Länsmuseum
i Sickla under 2009. Utställningen gav
Kvinna till Kvinna en möjlighet att
på ett nytt sätt nå ut till en intresserad allmänhet i frågor om makt över
­kroppen, aktivism och samhällsföränd­
ring.
40 000 besökare såg Pushing the ­limits
under året. På varje utställningsort
har Kvinna till Kvinna genomfört
program­aktiviteter i tätt samarbete
med museerna angående marknadsföring, skolvisningar och pedagogiskt
material. Under skolvisningarna deltog
ett tusental elever från grund­skola och
gymnasium.
Populära tjejhäng
I Göteborg respektive Umeå anordnades lyckade workshopdagar för
framförallt tonårstjejer. De lockade
800 respektive 700 besökare. Fokus var
mötesplatser för tjejer, präglade av
lokala förhållanden. Dagarna arrangerades tillsammans med lokala organisationer som erbjuder mötesplatser för
tjejer eller som på annat sätt liknar de
aktiviteter som de unga i utställningen
är engagerade i.
Hemsida och blogg
Hemsidan www.pushingthelimits.se
har vidareutvecklats och dess blogg,
där unga aktivister i konfliktområden skriver, förstärktes och fick
ökad ­spridning under 2009. Bland
annat tillkom tre skribenter från
östra DR Kongo och bloggen parallell­
Brett programutbud
18 spännande programaktiviteter
genomfördes i samband med
­utställningsturnén. Några exempel:
Nationalism och kön – ett samtal
på Dieselverkstaden i Sickla mellan
­Kvinna till Kvinna, författaren Lena
Sundström och forskaren i statsvetenskap Maria Jansson; Medias
bild av ­kvinnor i krig – ett samtal på
Västerbottens museum i Umeå mellan
Kvinna till Kvinna, journalisten Maria
Persson Löfgren och Kristina Lundgren,
lektor vid Institutionen för kultur- och
medievetenskaper vid Umeå universitet.
Aktivister på besök
Fyra aktivister som alla deltar i ­Pushing
the limits-utställningen eller bloggen
besökte Kvinna till Kvinna under 2009:
Maia ­Kvaratshelia från Abchasien,
Laila Karoufeh från Palestina samt
Majda Puaca och Biljana Stankovic från
Serbien. Vid besöken mötte de svenska
aktivister och föreläste på bland annat
Feministiskt forum, Utrikespolitiska
föreningen i Uppsala och i Pushing
the limits egen programverksamhet.
Maia ­Kvaratshelias besök ledde till
fördjupade relationer mellan Kvinna
till Kvinnas samarbetsorganisation
Avangard i Abchasien och den svenska
tjejjouren Stjärnjouren. Senare under
året beviljades Stjärnjouren medel
till ett utbytesprojekt med Avangard,
vilket Kvinna till Kvinna är glada över
att ha kunnat medverka till. n
Verksamhetsberättelse 2009 Pushing the limits 29
Göteborg
Februari 2009
Tjejhäng
spränger gränser
Det var liv och rörelse på
Världskulturmuseet i G
­ öteborg
en helg i februari. 800 ­tjejer
kom till det tjejhäng som
­arrangerades i samband med
utställningen Pushing the
limits.
P
å museets infotorg fanns
lokala organisationer, ­däribland
­Elektras Sharaf hjältinnor,
Frizonen Simone och Popkolloklubben,
som pratade om sin verksamhet för
unga tjejer. Nora Alawie var konferencier och framför en entusiastisk publik
spelade lokala talanger som the Naima
Train, Maud Lindström och Destination. Även artisten Emmon spelade,
hon höll också ett uppskattat seminarium om sin resa som artist. Parallellt
pågick workshops i bland annat feministiskt självförsvar och capoeira.
– Att det finns verksamhet endast
för tjejer är jätteviktigt. Tjejhänget
i lördags var verkligen betydelsefull
just för att tjejer kunde få reda på
vilka mötesplatser som finns. Trygga
mötesplatser är grundläggande för ett
”Att erbjuda en
­fredad zon är en
viktig metod för att
stärka tjejer, som ett
medel för att nå
jämställdhet”
värdigt liv, säger Nora Alawie.
Tjejhänget gav organisationerna
en möjlighet till nätverkande och
erfarenhetsutbyte och uppmärksammade lokal verksamhet. Det behövs
i Göteborg som nyligen stängt en
av de få mötesplatser som finns för
Naima Train spelade på tjejhänget i Göteborg.
tjejer, GUTS, Gunnareds Unga Tjejer i
Samverkan. Fritidsgården, öppen för
tjejer 13-20 år, har sedan 2004 varit
en fristad för många, men nu har
den stängts till följd av stadsdelens
besparingskrav. Tjejer är fortfarande
en minoritet på landets fritidsgårdar,
de aktiviteter och den verksamhet som
finns är inte tilltalande och många
känner sig inte välkomna. Precis som
i skolan och i föreningslivet får tjejer
mindre utrymme och resurser på
fritids­gårdarna.
Att erbjuda en fredad zon är en
viktig metod för att stärka tjejer, som
ett medel för att nå jämställdhet. För
många är det lättare att öppet reflektera, att utmana sig själv och att ta
plats i en grupp utan killar. Mötesplatserna ger tjejer möjlighet att få vara
Citat av Maia K
­ varatshelia från Abchasien, broderat på
en brudklänning i utställningen Pushing the limits.
individer och stereotypa könsroller
bekräftas inte.
– I många konfliktområden har
tjejer inte tillträde till offentliga rum,
som torg och caféer. Deras rörelsefrihet
är starkt begränsad och kontrollerad.
Där blir organiserade mötesplatser
väldigt viktiga för att kunna bryta
isolering och skapa ett utrymme att
agera utifrån, säger Liv Fjellander från
Kvinna till Kvinna. n
30 Axplock Verksamhetsberättelse 2009
Genomslag i sociala medier
Vid årets början etablerade sig Kvinna
till Kvinna på Facebook och ­Twitter.
Här publiceras artiklar från vår
­hemsida, arrangemang marknadsförs
och länkar till relevanta mediainslag
läggs ut. Antalet följeslagare i sociala
medier ökar ständigt.
Daytonavtalet för fred i Bosnien-Hercegovina skrivs under, december 1995.
Förändra fredsprocessen
När utrikesminister Carl Bildt gick in som EU:s förhandlare i nyupptagna
fredssamtal i Bosnien-Hercegovina ingick inga kvinnor i samtalen. Kvinna till
Kvinna tog snabbt fram ett förslag om hur en parallell fredsförhandling kan
genomföras med EU-medlare och representanter från kvinnorörelsen och övriga
civilsamhället. Förslaget presenterades för Utrikesdepartementet.
Stand-up i Almedalen
Kvällssolen sken över en fullsatt
innergård i Visby då Kvinna till Kvinna
och 09-nätverket bjöd på stand-up med
Magnus Betnér. Sexuella och reproduktiva rättigheter stod på agendan, såväl
hos Betnér som i samtal på scenen.
Vi syns i media
Vi nämndes i 149 mediainslag
under året. Teman var bland annat
­situationen i Gaza och hot mot
kvinnorätts­aktivister. Vi fick 13
­debattartiklar publicerade, där 3
artiklar skrevs tillsammans med andra
organisationer. 13 pressmeddelanden
gick ut under 2009.
Lena Ag bloggar
Kvinna till Kvinnas generalsekreterare
Lena Ag började blogga på Kvinna till
Kvinnas hemsida under året. ­Aktuella
kommentarer om frågor som rör
­kvinnor, fred och säkerhet publiceras
sedan dess kontinuerligt.
Lyft för civilsamhällets roll
Kvinna till Kvinna deltog under året i ett omfattande påverkansarbete inför
utvärderingen av handlingsplanen för att främja kvinnors rättigheter i Europa
och Medelhavsområdet, Istanbul Framework of Action. Bland annat fördes en nära
dialog med integrations- och jämställdhetsdepartementet, jämställdhetsminister
Nyamko Sabuni uppvaktades med en så kallad ”skuggrapport” och Kvinna till
Kvinna deltog i ett seminarium i Jordanien tillsammans med Svenska ambassaden i Kairo samt jordanska myndigheter och organisationer.
Verksamhetsberättelse 2009 Axplock 31
Making Progress in
the Peace Process
Including Women in Peace Negotia
tions and
Bringing Sexual Violence to the
Agenda
Sexual violence has been used as
a
weapon of war in conflicts all over
the
world. Women’s bodies have become
the battleground of warfare from
the
Balkans in the 1990s to the Democratic Republic of Congo today.
involved in mediation and peace negotiation
processes. Supporting women’s participation
in
peace negotiations is a twofold strategic
investment. It strengthens the prospects of
women’s
security and long-term enjoyment of
human
rights, thereby contributing to the social,
economic and psychological recovery and democratisation of society as a whole. However, the
WITH THE ADOPTION of the Rome
window
Statute of
of opportunity provided by peace negotiations
The International Criminal Court in
1998, sexual
for addressing sexual and gender-based
and gender-based violence (SGBV) used
violence
as a
and for supporting women’s participation
systematic weapon of war during armed
in
conflict
negotiation and decision-making is far
was firmly placed among the gravest
too often
human
left
unopened.
rights violations. With Resolution 1325,
the UN
Security Council acknowledged women’s
needs
in armed conflict and women’s role in
peace and
The Kvinna till Kvinna Foundasecurity. Resolution 1325 was complemented
by
tion has drawn up
UN Security Council Resolutions 1820
and 1888,
which state that sexual violence used
as a weapon
of war is a threat to international peace
and secufor
rity, including developed monitoring
internation
and protecal decision-makers,
tion mechanisms in the UN system.
mediators, donors and other
Despite some progress at policy level,
the difstakeholders wishing to contriferent impact that armed conflict has
on women
bute
to
making
progress
in the
and men is rarely part of the political
and security
peace process.
analysis, or among the priorities of peacebrokers
20 concrete
recommendations
→→
20 råd om sexuellt våld
Till stöd för Gaza
En gala till stöd för Gazas befolkning arrangerades i Stockholm i januari. Bakom
arrangemanget stod Kvinna till Kvinna och en rad andra svenska organisationer.
Det var fullsatt i Immanuelskyrkan när bland annat Barbara Hendricks och
Lena Endre uppträdde. Syfet med galan var att visa stöd, samla in pengar och
uppmärksamma situationen för Gazas befolkning.
I mars arrangerade samma grupp av organisationer en välbesökt hearing
kring det politiska ansvaret för att stödja Gazas befolkning i sviterna efter
kriget årsskiftet 2008-09.
Inför ett högprofilmöte inom FN
angående resolution 1820, om sexuellt
våld i krig, lade Kvinna till Kvinna
fram 20 rekommendationer. Dessa
gäller hur internationella företrädare
bör gå till väga för att inkludera
­kvinnor i fredsförhandlingar så att
frågor om sexuellt våld lyfts som en
viktig del i fredsförhandlingar.
Framgångsrika samarbeten
Två stora butikskedjor, Lindex och The
Body Shop, genomförde under 2009
insamlingskampanjer till förmån för
Kvinna till Kvinna i sina butiker över
hela landet. Sammanlagt kom drygt
2 miljoner kronor in till Kvinna till
Kvinnas verksamhet.
Granskning av media
Stort intresse för aktivism
Lara Aharonian (bilden ovan), Inna Michaeli och Lucie Zawadi är några av de
många aktivister som under 2009 regelbundet bloggat på www.pushingthelimits.se, om att vara aktivist i konfliktområden. Bloggen uppmärksammades
under året av bland andra Aftonbladet och ETC. Pushing the limits har funnits på
Facebook sedan 2008. 15 000 läsare följde inläggen på bloggen under året.
Kvinna till Kvinna deltog i november i
den världsomspännande medieundersökningen Global Media Monitoring
Project, där forskare och aktivister
mäter antalet män och kvinnor som
förekommer i nyhetsmedia under
en dag. Syftet är att se hur jämställd
medias nyhetsbevakning är. Resultatet
presenteras våren 2010.
32 09-nätverket Verksamhetsberättelse 2009
Nätverk gör avtryck
Kvinna till Kvinna och en rad andra svenska organisationer utgör 0
­ 9-nätverket.
Under 2009 gjordes flera betydelsefulla insatser för att lyfta sexuell och
­reproduktiv hälsa och rättigheter i samband med Sveriges ordförandeskap i EU.
Jelena Djordjevic från Serbien talade
på 09-nätverkets seminarium
”Ta bladet från munnen”.
I
nför Sveriges ordförandeskap i EU
2009 bestämde sig nio organisationer
­(Afrikagrupperna, Amnesty International, Forum Syd, Kvinna till Kvinna, RFSL, RFSL
­Ungdom, RFSU, Svalorna Latinamerika och
Sveriges Kvinnojourers Riksförbund) för att
samarbeta. Skälet var att få regeringen att
lyfta EU:s roll för att säkra människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter
(SRHR) oavsett kön och sexuell läggning – i
och utanför Europa. Samarbetet fick namnet
09-nätverket.
Sexuell och reproduktiv hälsa och
­rättigheter har låg status på många håll inom
EU. Fri abort liksom hbt-personers ­rättigheter
motarbetas i flera länder. Splittringen inom
EU har resulterat i att frågor om SRHR inte
längre lyfts inom unionen. Det får konsekvenser. EU-kommissionens riktade bistånd
till insatser kring SRHR har minskat med en
tredjedel, från 18,5 miljoner euro per år 20032006, till 12,3 miljoner om året 2007-2013. Vid
årets FN-möte om kvinnors rättigheter lam­
slogs EU under slutförhandlingarna då man
inte kunde enas om gemensamma positioner
angående ­kvinnors rättigheter. Samma sak
hände 2008.
Redan i oktober 2008 lanserade 09-nätverket en programförklaring som ett svar
på regeringens fem prioriteringar inför
ordförandeskapet. Med programförklaringen i ryggen genomförde nätverket en
rad seminarier och aktiviteter under 2009
för att uppmärksamma SRHR och Sveriges
ansvar som ordförandeland. Politiker,
­internationella gäster och representanter från nätverkets organisationer har
­medverkat.
09-nätverket har bland annat bjudits in
till Sida för att presentera sitt arbete samt
för att samtalsleda Sidas lansering av UNFPArapporten om kvinnor, befolkning och
klimat. Nätverket har också ­publicerat flera
debattartiklar i dagspressen. Under politiker­
veckan i Almedalen var minglet ”Sex,
religion och politik” med stå-upp-komikern
Magnus Betnér mycket välbesökt. En serie
frukostseminarier hölls på ­Kulturhuset
i Stockholm under våren. På European
­Development Days, en stor biståndskonferens
arrangerad av EU-kommissionen och svenska
ordförandeskapet, anordnades två stora seminarier där bland annat Kasha Nabagasera,
hbt-aktivist från Uganda, ­Birgitta ­Ohlsson
(FP) och Hans Linde (V) ­medverkade. I
­seminariet “Ta bladet från ­munnen” deltog
bland andra jämställdhetsministern Nyamko
Sabuni, Rebecca Gomperts från Women on
Waves och Jelena Djordevic, ­hbt-aktivist från
Serbien.
I och med att Sverige lämnade över ordförandeklubban till Spanien den 1 januari
2010, avslutades även 09-nätverkets uppdrag.
Tillsammans har vi, nio svenska organisationer, haft en stark och enad röst för att
stärka människors sexuella och reproduktiva hälsa oavsett kön och sexuell lägg­ning.
09-nätverket kommer finnas kvar som
nätverk för att påverka Sveriges roll inom
EU kring sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter. n
Verksamhetsberättelse 2009 Kampanjer ger ökat stöd 33
Kampanjer ger ökat stöd
Kvinna till Kvinna etablerar sig allt starkare på Sveriges insamlingsmarknad.
Via utvecklade företagssamarbeten och en lättillgänglig insamlingsfunktion
på hemsidan fördubblades våra intäkter via insamlade medel under 2009,
jämfört med året innan.
Ja, jag
tjejer att lära sig
mer om
n vidareutbildnin
g i till
.
ättning för att
kunna
fatta egna beslu
t om sitt
anisationernas
insatser
er utbildning för
råden.
90 18 00-3
na
Under 2009 gjordes flera
framgångs­rika insatser för att
öka stödet till Kvinna till Kvinnas
verksamhet.
m motverkar
or.
la
Gayane Sogomonian, lärare på designsko
för utsatta tjejer i Armenien.
drabbade områ
den ökar
enerellt och kvinn
or är extra
r under ett konst
ant hot om
r deras
dagli
ga
liv och hälsa.
a till Kvinna kan
kvinnohjälplinjer och
skyddskvinnor och flicko
r.
Hon förändrar
världen
Kvinna till Kvin
belastas med oskäliga kostnader.
konflikter!
av
Kvinna till Kvinna står under tillsyn
Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI.
SFI bevakar att alla 90-kontohavare
ett
använder sina insamlade medel på
korrekt sätt och att insamlingar inte
06
Undersök följande innan du väljer att stödja en
organisation ekonomiskt:
Ger organisationen ett förtroendeingivande
intryck?
Har organisationen ett konto som börjar
med siffran 90?
Har organisationen ett fungerande
­telefonnummer?
Uppger organisationen en gatuadress och
inte bara en boxadress?
Om du träffar en insamlare med bössa, ­
kan insamlaren legitimera sig?
vill stödja kvin
nor i krig och
Fem råd från FRII
v
Slakthusplan 3, 121 62 Johannesho
Telefon: 08-588 89 100
www.kvinnatillkvinna.se
100 kronor
Du kan även ge ditt bidrag via
webben. Besök oss på:
www.kvinnatillkvinna.se
valfritt belopp!
Tack för ditt stöd!
Kvinna till Kvinna stödjer kvinnor i
krig och konflikter. Vi samarbetar med
del
kvinnoorganisationer som tar aktiv
i arbetet för fred och återuppbyggnad.
300 kronor
500 kronor
Konto för seriös insamling
Kvinna till Kvinna har ett 90-konto, det vill
säga ett plusgiro/bankgiro som börjar med
siffran 90, vilket garanterar att insamlingen
bedrivs seriöst. Stiftelsen för Insamlingskontroll bevakar att alla innehavare av 90-konton använder sina insamlade medel på ett
­korrekt sätt.
Kvinna till Kvinna är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, som
arbetar för etiska och professionella
insamBidra till förändring!
lingar i Sverige.
PG 90 18 00 - 3
9018003
Företagssamarbeten
Modekedjan Lindex är vår största företagspartner. Under året har de drivit två
framgångsrika kampanjer till förmån för
Kvinna till Kvinna. Kring den internationella
kvinnodagen 8 mars fanns möjligheten att i
samtliga butiker ”plussa på” 5 kronor på sin
köpesumma för att stödja vår verksamhet
med att stoppa människohandel för sexuella
ändamål. Lindex skänkte även 20 procent av
intäkterna från försäljningen av den speciella accessoarkollektionen Swan by Maja
Olsbo. Inför jul genomfördes ytterligare en
kampanj, till förmån för kvinnor som blivit
utsatta för sexuellt våld. Lindex anordnade
även ett internt lotteri där Lindex AB skänkte
motsvarande summa som vinsten av lotteriet
gav. Denna decemberkampanj överträffade alla förväntningar och satte rekord i
­insamlade medel hos Lindex.
Under 2009 fortsatta vi även företagssamarbetet med The Body Shop. De genomförde också en kampanj kring 8 mars. I Body
Shops butiker fanns möjlighet att ”runda
upp” när man handlade och de medlen
Andra finansieringskällor
Kvinna till Kvinna arbetar aktivt för att
bredda finansieringsbasen. Vi söker medel
från olika källor för att bli mindre sårbara
för enstaka beslut hos givare. Vi har under
året fått generösa bidrag från Sida, Utrikes­
departementet, norska Utrikesdepartementet, MDG3 Fund, Folke Bernadotteakademin,
Svenska Institutet, Forum Syd, Ungdomsstyrelsen, Sigrid Rausing Trust samt Open
Society Institute.
ors psykiska
Insamling på hemsidan
På Kvinna till Kvinnas hemsida finns en
­insamlingsfunktion som har fått ökad
synlighet och det har blivit enklare att välja
mellan olika alternativ för att ge stöd.
Via kampanjer riktas insamlingen till
olika verksamhetsområden. I början av året
gick en insamling till fredsrörelsen i Israel
och senare till kvinnorättsaktivister i DR
Kongo. Julkampanjen var till förmån för
arbete som motverkar våld mot kvinnor.
s­ känktes till Kvinna till Kvinnas verksamhet.
Det fanns även tillgång till informations­
material om Kvinna till Kvinna i butikerna.
Vi är mycket tacksamma över våra företagssamarbeten som bland annat har gjort
en insats i DR Kongo möjlig.
kunna räddas
om
reventivmedel
sk hjälp, traum
asovård är myck
et
där Kvinna till
Kvinna
U
nder 2009 gjordes flera framgångs­
rika insatser för att öka stödet till
Kvinna till Kvinnas verksamhet. Såväl
stödet från fonder liksom från allmänheten
ökade under året. Ett strategiskt arbete för
förbättrad kommunikation till gamla och
potentiella givare har också påbörjats.
34 Kampanjer ger ökat stöd Verksamhetsberättelse 2009
Hur långt räcker en gåva?
150 kr
200 kr
500 kr
Akut skyddat boende för en
kvinna i Georgien som flytt från våld
i hemmet.
Juridisk rådgivning för en kvinna
som står inför åtal i religiös sharia­
domstol i Gaza.
30 unga kvinnor i Serbien kan delta i
en workshop om kvinnors rättigheter.
Andel av Kvinna till Kvinnas totala intäkter som går direkt till v­ erksamhet/
ändamål, enligt Stiftelsen för Insamlingskontrolls kriterier.
2003
77%
2004
89%
2005
94%
2006
89%
2007
91%
2008
83%
2009
90%
Insamlade medel från allmänheten
TSEK
3000
2500
2000
1500
1000
500
ÅR
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Verksamhetsberättelse 2008 Inledning 35
Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna
Årsredovisning
36 Förvaltningsberättelse Verksamhetsberättelse 2009
Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
1. Verksamhet
Kvinna till Kvinna skall arbeta utan att fästa avseende vid religiös, politisk, nationell eller
etnisk tillhörighet. Dessa krav gäller också Kvinna till Kvinnas samarbetspartners. Vårt
­instiftade ändamål är:
att genomföra projekt i krigs- och konfliktområden som främjar kvinnors självtillit
och självkänsla, kvinnors psykosociala och/eller fysiska hälsa eller medverkar till att främja
­kvinnors deltagande i uppbyggnaden av ett demokratiskt civilt samhälle.
att främja studier och forskning kring effekterna av krig och väpnade konflikter för
­kvinnor.
att föra ut fakta och information kring krigets effekter och skapa opinion för fredlig
konfliktlösning med civila metoder.
2. Vision
Vi har en vision om en värld där hållbar och rättvis fred råder, byggd på jämställdhet,
mänskliga rättigheter och demokrati – det vill säga en positiv fred. En värld där vi hanterar
konflikter med civila ickemilitära medel, där kvinnor har makt över beslut och är aktörer i
konflikthantering och i samhällsutvecklingen så att fred utformas som gagnar alla människor.
I ett fredligt och rättvist samhälle lever kvinnor fritt från hot, rädsla och exploatering, ­deras
mänskliga rättigheter respekteras och deras sociala, ekonomiska och politiska möjligheter är
jämställda med mäns.
3. Mål
Vårt övergripande mål för fältverksamheten är att bidra till att stärka kvinnors position och
respekten för kvinnors rättigheter i ett konfliktdrabbat samhälle.
För att uppnå detta arbetar vi för att stärka kvinnors ställning på alla nivåer i samhället.
På engelska benämns detta som ”empowerment”. För oss betyder det att vi stöder kvinnors
lokala organisering för makt och självständighet för att kunna förändra sin situation. Detta är
vår grundläggande verksamhet som de andra två verksamhetsområdena bygger på. Avsikten
är att stärka kvinnor så att de kan bidra till en långvarig förändring för en rättvis och hållbar
fred och ett jämställt och demokratiskt samhälle. För att kvinnor ska kunna ta detta ansvar
behövs kraftfulla insatser riktade till enskilda kvinnoinitiativ, till kvinnoorganisationer och
till kvinnor som grupp.
Vårt övergripande mål för kommunikationsarbetet är att bidra till att öka medvetenheten i
Sverige och internationellt om krigets effekter på kvinnor och vikten av kvinnors organisering
för demokratisk utveckling.
Vårt aktiva fredsarbete synliggörs i vår kommunikationsverksamhet. Vi har fokus på
­informationsinhämtning från länderna där vi är verksamma. Det ger oss frågor som är
­aktuella och angelägna att arbeta med vilket bidrar till att vi har hög trovärdighet som
­organisation. Med informationen vi får in från fältverksamheten, från andra konfliktområden, och tillsammans med de frågor som är aktuella inom det internationella samfundet,
kan vi påvisa trender och strukturer som bör motverkas och förändras. Det är grunden i vårt
påverkansarbete.
Vårt övergripande mål för främjande av studier och forskning är att öka kunskapen om
hur krig och väpnade konflikter påverkar kvinnors villkor och roller i samhället, samt om
kvinnoorganisationernas betydelse för utvecklingen av en positiv fred.
För att uppnå detta kommer vi att genomföra fördjupande studier, egen ­aktionsbaserad
­forskning samt vara en resurs för och påverka att forskning bedrivs på svenska forsknings­
säten inom dessa områden. Vi avser att gradvis bygga upp denna verksamhet.
Verksamhetsberättelse 2009 Förvaltningsberättelse 37
Huvudmän
Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna är instiftad av IKFF, Internationella Kvinnoförbundet
för Fred och Frihet, svenska sektionen. Huvudmän är IKFF och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen vars ansvar är att vart fjärde år utse Kvinna till Kvinnas styrelse. Val ägde senast
rum under 2007.
Styrelse
Kvinna Kvinnas styrelse består av 7 ordinarie ledamöter och 4 suppleanter.
Under året har 7 styrelsemöten hållits. Magnus Jiborn avgick i mars då han såg sitt nya
­uppdrag som debattredaktör på Sydsvenska Dagbladet som oförenligt med styrelseuppdraget.
I april invaldes Lennart Lindgren som ny ordinarie ledamot och Anja Skeppstedt som
­suppleant. I februari 2010 beslöt Maria Ermanno Fäldner att lämna sitt styrelseuppdrag med
hänvisning både till sin arbets- och familjesituation.
Namn
Närvarande Icke närvarande
Maria Ermanno Fäldner, ordförande
Krister Eduards, vice ordförande
Ann-Cathrin Jarl
Magnus Jiborn (avgick mars 09)
Agneta Johansson
Lennart Lindgren (invald april 09)
Clara Mannheimer
Eva Nikell
6
7
3
0
5
4
4
7
1
0
4
2
2
0
3
0
Petra Tötterman Andorff
Mari Mörth
Maria Appelblom
Anja Skeppstedt (invald april 09)
6
4
2
3
1
3
5
1
Styrelsen arbetar utifrån en arbetsordning och en årsplan som utvärderas och stäms av
­årligen. Syftet med arbetsordningen är att ange rutiner för hur styrelsens arbete skall fungera,
att föreskriva arbets- och ansvarsfördelning mellan styrelsens ledamöter och att klargöra
skiljelinjen mellan styrelsens och kansliets ansvar. Arbetsordningen slår bland annat fast
­ansvaret för organisationens långsiktiga strategiska arbete liksom riktlinjer och utvärderingar, fastläggande av styr- och kontrollsystem och system för medelshantering och förvaltning.
Här finns också beslut om att organisationen tillämpar ett delat ledarskap vilket innebär att
generalsekreterare och kanslichef tillsammans ska, på uppdrag av styrelsen, driva verksamheten. Generalsekreterare och kanslichef är adjungerade till styrelsen. En personalrepresentant, med personlig ersättare, är adjungerad till styrelsen och båda dessa har rätt att närvara
vid mötena.
Styrelsen har personalansvar gentemot generalsekreterare och kanslichef och tillsätter och
entledigar dessa. Arbetsordningen reglerar också frågor kring bokslut och budgetbeslut och
att Kvinna till Kvinnas revisor/revisorer skall närvara vid minst ett styrelsemöte per år. Så har
också skett under 2009.
I årsplanen läggs fast vilka huvudfrågor som skall hanteras vid vilket ordinarie möte under
verksamhetsåret. Styrelsen utser ett råd som på olika sätt bistår styrelsen.
38 Förvaltningsberättelse Verksamhetsberättelse 2009
Organisation
Kvinna till Kvinna bildades som ett nätverk av kvinno- Kvinna till Kvinna och fredsorganisationer 1993 och Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna bildades 1995. Kvinna till Kvinna finns
i dag på västra Balkan, i ­södra Kaukasien och Mellanöstern och har under året inlett arbete i
DR Kongo och förberett för ­arbete i Liberia. Vår roll är att ge ekonomiskt stöd och bistå med
rådgivning och stöd i ­organisationernas utveckling. Vi är religiöst och politiskt obundna och
våra samarbets­partners arbetar utan att fästa avseende vid etnicitet eller religion.
Totalt 33,5 personer var anställda under 2009, 10,5 arbetade vid de regionala kontoren på
västra Balkan, i södra Kaukasien och Mellanöstern. 23 personer arbetade på ­huvudkontoret
i Stockholm med samordning av vårt stöd i krigs- och konfliktområden, information,
­kommunikation, insamling, arbetsledning, utveckling, personalfrågor och ekonomi.
Brett stöd från kvinno- och fredsrörelsen
Kvinna till Kvinna stöds av ett stort antal svenska organisationer. Våra stödorganisationer
(se nedan) åtar sig att sprida information om verksamheten till sina medlemmar.
1,6 miljonerklubben
Centerkvinnorna
Farmaciförbundet
Feministiskt Initiativ
Fredrika Bremer-förbundet
HCK:s samarbetskommitté
Hem och Samhälle
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kristdemokratiska Kvinnoförbundet
Kristna Fredsrörelsen
Kvinnor för Fred
Kvinnor i Svenska Kyrkan
Liberala Kvinnor
LO
Miljöpartiet de Gröna
Moderatkvinnorna
Riksförbundet Internationella Föreningen för
Invandrarkvinnor
Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige
Rädda Barnen
S-kvinnor
Socialistiska Partiets kvinnor
Soroptimisterna
Svenska FN-förbundet
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Svenska Kvinnors Vänsterförbund
Svenska UNIFEM
Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd
TCO
Tidskriften Bang
Verdandi
Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott
Väsentliga händelser
1. Resultat och ställning
Under året fortsatte arbetet med att bredda finansieringsbasen både genom att öka andelen
­insamlade medel och genom att närma oss andra större givare som inte är Sida. Arbetet
­kommer att fortsätta och målet under femårsperioden är att öka bidragen från andra ­källor
än Sida till 20 % av totala intäkter. Under 2009 ökade denna andel till 29% – och därmed
­uppnåddes målet på 3 år. 2008 var andelen 11% och 2007 var den 8%.
Samarbetet med Lindex AB har under året inneburit två separata insamlingskampanjer, en
inför 8 mars och en i december strax innan jul. Tillsammans inbringade dessa nästan 1,9 milj
kr som gått till kvinnoorganisationer bland annat i Armenien, Albanien och Mellanöstern. En
stor del av pengarna som samlades in i december kommer, förutom fortsatt stöd till kvinno­
organisationerna i Armenien, Albanien och Mellanöstern, att användas i DR Kongo och i Liberia.
Verksamhetsberättelse 2009 Förvaltningsberättelse 39
2. Verksamhetsområden
Fältverksamheten
I slutet av 2009 hade Kvinna till Kvinna åtta fältkontor. Fem på Balkan: Sarajevo, Pristina,
­Skopje, Belgrad och Tirana; två i Mellanöstern: Jerusalem och Amman; och ett i Södra
Kaukasien: Tbilisi.
Våra kontor i Amman och i Tbilisi är lokalt registrerade enheter med bl.a. skyldighet att
redovisa och erlägga lokala skatter. Övriga kontor är lokalt registrerade enligt där gällande
regelverk för ickestatliga ideella organisationer. Kontoret i Skopje kommer att stängas under
2010.
Påverkansarbete
Utställningen Pushing the limits som öppnades på Världskulturmuseet i Göteborg hösten
2008 har under året visats på Västerbottens museum i Umeå, på Örnsköldsviks museum och
på Stockholms läns museum. Utställningen kommer att stängas våren 2010 i och med att
­visningen på Östergötlands länsmuseum i Linköping avslutas. Till och med december 2009
har den haft 60.000 besökare och ytterligare personer har deltagit i en rad kringaktiviteter.
Under året har filmen Kvinnornas krig spelats in. Premiär tidigt i februari 2010.
3. Övrigt
Under året har Sida genomfört en systemrevision hos Kvinna till Kvinna och Kvinna till
Kvinna har också genomfört en utvärdering av det delade ledarskapet.
Båda dessa utvärderingar, som korresponderar väl med den regionaliseringsprocess som
pågått, har bland annat resulterat i att fältorganisationen kompletterats med den nya tjänsten
Regional Samordnare. Syftet är att uppnå nödvändig och efterfrågad strukturering och klarhet kring samtliga tjänster på fältavdelningen.
Kvalitetssäkringsarbete
2008 tog Kvinna till Kvinna fram en handlingsplan för hur miljöarbetet skall implementeras
både vad gäller huvudkontoret i Stockholm och våra lokala kontor. Under året har vi bland
­annat tagit fram statistik och nyckeltal för att kunna följa upp arbetet.
Vi har genom olika besparingsåtgärder lyckats hålla elförbrukningen konstant trots ökat
antal arbetsplatser och vi har minskat på våra kontorsmaterialkostnader. Vi arbetar för att
våra finansiärer skall godkänna att vi klimatkompenserar våra flygresor, en åtgärd som skulle
öka reskostnaderna till våra fält men samtidigt kompensera för resornas CO2-utsläpp.
Från och med 2009 lämnar Kvinna till Kvinna en separat kodrapport i enlighet med rikt­
linjerna i den av FRIIs (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) medlemsorganisationer
antagna Kvalitetskoden. Ett arbete som syftar till att öka transparens och öppenhet och stärka
styrning och kontroll inom organisationerna. Kvalitetskoden är ett uttryck för vad som är god
sed för verksamhet inom FRIIs medlemsorganisationer
Uppfyllande av ändamålet
Verksamheten har bedrivits enligt stadgarna, både när det gäller stöd till kvinnoorganisationer i krigsdrabbade områden och vårt opinionsbildande arbete som grundar sig på våra
konkreta erfarenheter från dessa områden.
Sedan mitten av 1993 har Kvinna till Kvinna förmedlat konkret stöd till ett värde av 530,3
miljoner kronor. Av detta belöper sig 65,6 miljoner kronor på 2009. För detaljerad ekonomisk
redovisning se följande resultat- och balansräkning samt noter.
40 Resultaträkning Verksamhetsberättelse 2009
Resultaträkning
Not
2009
1/1-31/12
TSEK
2008
1/1-31/12
TSEK
Verksamhetsintäkter
1
Ändamålskostnader
2
Insamlingskostnader
3
Administrationskostnader
4
Verksamhetsresultat
72 481
-65 556
-463
-7 103
-641
64 442
-53 572
-359
-6 773
3 738
Finansiella intäkter och liknande resultatposter
6
Finansiella kostnader och liknande resultatposter
Resultat efter finansiella poster
14
-19
-646
43
-11
3 770
Årets resultat före fördelning
-646
3 770
Fördelning av årets resultat
10
Årets resultat före fördelning
Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år
-646
9 507
3 770
5 813
Reservering av ändamålsbestämda medel som
inte utnyttjats under året
-8 735
-9 541
Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapital
126 42
Fördelning av medel per region
TSEK
10 000
8 000
2 074
1 382
Västra Balkan
Jordanien/Libanon/Egypten/Irak
Montenegro
4 920
Israel/Palestina
Makedonien
6 343
Armenien/Azerbajdzjan
Kosovo
0
Georgien
Bosnien-Hercegovina
3 664
2 000
Serbien
Albanien
4 000
5 452
8 900
4 402
9 412
6 933
Södra Kaukasien
Mellanöstern
DR Kongo/Liberia
6 000
774
Afrika
Verksamhetsberättelse 2009 Balansräkning 41
Balansräkning
TILLGÅNGAR
Not
Anläggningstillgångar
Inventarier
7
Summa anläggningstillgångar
31/12 2009
TSEK
31/12 2008
TSEK
407
407
375
375
143
2 248
3
34 437
36 831
37 238
82
1 086
3
23 269
24 440
24 815
ÄNDAMÅLSBESTÄMDA MEDEL, EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ändamålsbestämda medel
10
Egenfinansierad verksamhet
Sidaanslag; södra Kaukasien
Sidaanslag, Europa/västra Balkan
Sidaanslag; Mellanöstern
Övriga anslag
Summa ändamålsbestämda medel
745
131
4 420
1 674
1 952
8 922
355
1 527
4 820
889
1 950
9 541
Eget kapital
10
Egna fondmedel
Summa eget kapital
1 344
1 344
1 218
1 218
1 090
663
267
24 952
26 972
37 238
788
184
228
12 856
14 056
24 815
602
inga
602
inga
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
8
Kortfristiga placeringar
9
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skuld till Sida och andra myndigheter
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
11
Summa kortfristiga skulder
SUMMA ändamålsbestämda medel, eget kapital och skulder
STÄLLDA PANTER Företagsinteckning hyresgaranti
12
Ansvarsförbindelser
42 Noter Verksamhetsberättelse 2009
Noter
Redovisnings- och värderingsprinciper
Kvinna till Kvinnas redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRIIs Styrande
riktlinjer för års-redovisning. I årsredovisningen har även lämnats de upplysningar som krävs
av Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse
med föregående år.
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Samtliga bidrag från Sida och andra offentligrättsliga organ redovisas i enlighet med BFN R5
om statligt stöd, dvs de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas
att stödet inte kommer att återkrävas, dvs att Kvinna till Kvinna haft utgifter för ändamålet.
Intäktsföringen sker i enlighet med av Sida godkänd plan för när bidragen används/förbrukas
på respektive fält.
Andra bidrag än sådana som inte är till för att täcka ett ändamål, t.ex. administrationsbidrag, kvittas inte mot administrationskostnader utan intäktsförs bland övriga bidrag och
särredovisas i not. Intäktsföringen sker i enlighet med av Sida/annan bidragsgivare godkänd
plan för när anslagen förbrukas. Gåvor i form av kontanter från i första hand privatpersoner
redovisas enligt kontantprincipen. Även gåvor från företag och organisationer redovisas i den
period då gåvan inbetalats.
Som ändamålskostnader avses sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla
organisationens syfte och stadgar, nämligen:
stöd till projekt som främjar kvinnors självtillit och självkänsla, kvinnors psykosociala
och/eller fysiska hälsa eller på annat sätt medverkar till att främja kvinnors deltagande i
­uppbyggandet av ett demokratiskt samhälle
föra ut fakta och informera kring krigets effekter och skapa opinion för fredlig konflikt­
lösning med civila metoder
främja studier och forskning kring effekterna av krig och väpnade konflikter för kvinnor
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräkas inflyta. Fordringar i
utländsk valuta i svenska banker värderas till balansdagens avistakurs.
Fordringar i utländsk valuta i kontantkassor och banker på våra olika fältkontor värderas
till den kurs som gällde vid senaste överföringen av valuta från Sverige. Dessa olika valutor
förbrukas på respektive fält och avsikten är inte att de skall återföras till Sverige.
Vissa inventarieinköp redovisas som verksamhetskostnader. Detta sker när årsanslag
­beviljats för inköpet eller när inventarien pga stöldrisk vid arbete i fält likställs med
­korttidsinventarie. Under året har inventarieinköp för 79 TSEK redovisats som verksamhets­
kostnader.
Anläggningstillgångar i övrigt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för
­ackumulerade avskrivningar.
Avskrivningar i inventarier görs med 20% per år. Avskrivningar och nedskrivningar framgår
av not för balansposten.
Verksamhetsberättelse 2009 Noter 43
Samtliga belopp i TSEK
Not 1 Verksamhetsintäkter
2009
2008
2 979
110
68 878
514
72 481
1 444
101
62 705
192
64 442
Insamlade medel och spontana gåvor fördelar sig enligt följande:
Av beloppet har 2 947 TSEK insamlats via 90-konton.
Externa bidrag fördelar sig enligt följande:
Sidaanslag för projekt och verksamhet
SEE (Västra Balkan)
21 088
Södra Kaukasien
9 598
Mellanöstern, Jerusalem
7 973
Mellanöstern, Amman
6 240
Information
0
Sidaanslag för administration
6 725
Norska UD
5 138
MDG3 Fund
4 466
Hivos
620
OSI
1 124
Pax Christi
52
The Body Shop Foundation
0
Statsbidrag kvinnors organisering
0
UD
700
Svenska Institutet
0
FBA
675
The Sigrid Rausing Trust
0
Olof Palmes Minnesfond
0
PMU Interlife
334
Forum Syd
3 495
Allmänna Arvsfonden
650
Summa
68 878
24 070
9 275
6 751
7 792
4 362
5 622
1 675
1 146
0
0
0
118
375
129
40
315
222
98
0
65
650
62 705
Verksamhetsintäkterna fördelar sig enligt följande:
Insamlade medel, gåvor
Föreläsningar och föredrag o dyl
Externa bidrag
Övriga
SUMMA Not 2 Ändamålskostnader
ANVÄNT I PROJEKTEN
Albanien
Bosnien-Hercegovina
Kosovo
Makedonien
Montenegro
Serbien
Georgien
Armenien/Azerbajdzjan
Israel/Palestina
Jordanien/Libanon/Egypten/Irak
Nätverk och utvärdering, studiebesök
Pushing the limits
Övriga studier, information och opinionsbildning
Utbyte DR Kongo-Balkan/dokumentärfilm
Särskilt MR-arbete
Förberedelsearbete, nya fält
Förberedelsearbete, forskningsbenet
SUMMA
2009
2008
3 664
6 343
4 920
2 074
1 382
5 452
8 900
4 402
9 412
6 933
3 801
1 024
5 048
596
801
774
30
65 556
3 346
6 278
4 941
1 584
933
3 036
6 387
2 709
6 521
8 503
2 813
1 205
5 032
0
0
256
28
53 572
44 Noter Verksamhetsberättelse 2009
Not 3 Insamlingskostnader
2009
2008
463
463
359
359
2009
2008
Administrationskostnaderna fördelar sig enligt följande:
Personalkostnader
3 222
Lokalkostnader
1 749
Övriga administrativa kostnader
1 515
Avskrivningar
208
Förberedande kostnader för att bygga upp insamlingsverksamheten 409
SUMMA 7 103
3 195
1 746
1 397
223
212
6 773
Insamlingskostnader
SUMMA Not 4 Administrationskostnader
Not 5 Löner och sociala kostnader, löner fördelade per land samt medelantal anställda
Löner, generalsekreterare o kanslichef
Löner, övriga anställda
SUMMA
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader)
Sociala kostnader betalade i fält
Lokalt anlitad personal; ej i Sverige
2009
2008
1 098
11 319
12 417
1 041
10 701
11 742
4 731
(927)
157
546
4 389
(686)
92
455
Av pensionskostnaderna avser 211 TSEK (2009) samt 161 TSEK (2008) organisationens g
­ eneralsekreterare och kanslichef.
Under året har ett varierande antal personer arbetat ideellt för organisationen, bl.a. med packning av
utskick. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen.
Löner fördelade per land:
Sverige
Albanien
Bosnien-Hercegovina
Kosovo
Makedonien
Serbien
Georgien
Palestina/Israel
Jordanien
Summa Medelantal anställda:
Samtliga kvinnor
Sverige
Albanien
Bosnien-Hercegovina
Kosovo
Makedonien
Serbien
Georgien
Palestina/Israel
Jordanien
Summa
6 192
560
581
610
122
869
1 592
1 071
820
12 417
antal anställda
17,0
1,6
1,6
1,8
0,5
2,5
4,2
2,3
2,0
33,5
5 664
648
607
597
159
627
1 473
1 070
897
11 742
antal anställda
14,9
1,5
1,5
1,5
0,5
1,7
4,0
2,7
1,7
30
Verksamhetsberättelse 2009 Noter 45
Total sjukfrånvaro: Samtliga kvinnor
1,52 %
2,96 %
Långtidssjukfrånvaro: andel av den totala sjukfrånvaron
71,29 %
46,45 %
Anställda -29 år
anges inte då gruppen omfattar färre än 10 personer
Anställda 30-49 år
1,98 %
3,81 %
Anställda 50 år
anges inte då gruppen omfattar färre än 10 personer
Not 6 Finansiella intäkter
2009
2008
0
14
0
14
41
0
2
43
Not 7 Inventarier
2009
2008
Ingående anskaffningsvärde
Inköp Försäljningar och utrangeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
1 115
240
-260
1 095
1 103
175
-163
1 115
-740
252
-200
-688
407
-680
163
-223
-740
375
Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2009
2008
Förutbetalda hyror:
I Sverige
På de olika fälten
Förutbetalda försäkringar
Övriga kostnader
Summa förutbetalda kostnader
390
187
33
1 591
2 201
392
144
188
98
822
Upplupna intäkter:
Tillgodo Humanfonden
Tillgodo, leverantörer och övrigt
Tillgodo, räntor 2008
Övrigt, personalfordringar
Skattefordran
Summa upplupna intäkter
SUMMA förutbetlada kostnader och upplupna intäkter
15
23
0
-2
11 47
2 248
8
0
231
25
0
264
1 086
Not 9 Kortfristiga placeringar
2009
2008
3
3
3
3
Ränteintäkter
Kursvinster
Utdelningar
SUMMA
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
SUMMA
Aktier erhållna som gåva
Skanska AK B, 40 st (2007 och 2008)
SUMMA
46 Noter Verksamhetsberättelse 2009
Not 10 Eget kapital Ändamåls- Balanserat
bestämda medel kapital
Totalt eget
kapital
Ingående balans
9 541
Reserverat
8 735
Utnyttjat
-9 506
Återbetalt
0
Att disponera 2010 av bidrag skuldförda 2007 152
Årets resultat
Utgående Balans
8 922
126
1 344
10 759
8 735
-9 506
0
152
126
10 266
Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2009
2008
329
459
83
871
424
644
165
1 233
22 193
1 888
24 081
24 952
10 513
1 110
11 623
12 856
Upplupna sociala avgifter
Semesterlöneskuld
Övriga
Summa upplupna kostnader
Förutbetalt anslag Sida
Förutbet anslag, övrigt
Summa förutbetalda intäkter
SUMMA upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
1 218
Not 12 Företagsinteckning, hyresgaranti
Hyresgaranti på 602 TSEK har lämnats.
Stockholm 17/3 2010
Krister Eduards
Ann-Cathrin Jarl Agneta Johansson
Tf ordförande
Lennart Lindgren
Clara Mannheime Eva Nikell
Vår revisionsberättelse har avgivits 15/3 2010
Monika Wannholm
Gunvor Eriksson
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
Verksamhetsberättelse 2009 Revisionsberättelse 47
150 kr
Akut skyddat boende
för en kvinna i Georgien
som flytt från våld i
hemmet.
200 kr
Juridisk rådgivning för
en kvinna som står inför
åtal i religiös shariadomstol i Gaza.
500 kr
30 unga kvinnor i
Serbien kan delta i en
workshop om kvinnors
rättigheter.
rbetet
a
i
l
l
i
t
p
l
ä
Hj
ing!
r
d
n
ä
r
ö
f
r
fö
–3
0
0
8
1
0
9
PG
rag via
id
en ge ett b
Du kan äv
na.se
in
v
k
natill
www.kvin
Hjälp oss att förändra
– bli Kvinna till Kvinna-vän!
Kvinna till Kvinna | www.kvinnatillkvinna.se | Tel: 08-588 891 00 | E-post: [email protected] | Plusgiro: 901800-3 | Bankgiro: 901-8003