1(8)
Rapport ArkeoGIS Ostlänken
2014-03-26
Till: Trafikverket, Länsstyrelserna i
Östergötland, Södermanland och
Stockholms län
Daniel Löwenborg
FD
Institutionen för arkeologi och antik
historia
Box 256
751 05 Uppsala
Besöksadress:
Engelska Parken
Thunbergsvägen 3H
Telefon:
018-471 15 70
070-537 60 93
www.arkeologi.uu.se
[email protected]
Rapport för projekt med
sammanställning av GIS-data från
arkeologiska undersökningar kring
Ostlänken
Sammanfattning
I ett projekt att sammanställa arkeologiska undersökningar och
utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken, samt
den närmsta omgivningen (ca 200 meter) har en uppsättning
GIS-lager tagits fram från rapporter och tillgängliga digitala
databaser. Sammantaget 165 projekt har tagits med, fördelade på
118 från Östergötlands län, 34 från Södermanlands län, 10 från
Stockholms län och 3 som sträckers sig över länsgränsen
Östergötlands och Södermanlands län. Materialet omfattar
sammanlagt 261260 undersökta kvadratmeter. Informationen är
uppdelad på följande filer:
•
•
•
•
•
•
•
OL_projekt.shp – innehåller metadata i en polygon som
täcker alla geografiska objekt som ingår i projektet.
OL_schakt.shp – innehåller polygoner med de ytor som
berörts av arkeologiska ingrepp. Attributet ”Typ” innehåller
information om det är utredning, förundersökning eller
slutundersökning.
OL_anl.shp – innehåller polygoner med objekt som tolkats
som arkeologiska anläggningar.
OL_ovr.shp – innehåller övriga polygoner som varken är
schakt eller arkeologiska anläggningar.
OL_linje.shp – innehåller linjeobjekt, såväl arkeologiska som
andra.
OL_punkt.shp – innehåller punkter, såväl arkeologiska som
andra.
OL_multipunkt – innehåller multipunkter.
2(8)
•
•
•
•
Planer från undersökningar som georefererats finns i en
separat katalog ”OL_planer”.
Undersökningar där data exporterats från Intrasis har även
accessdatabaser, vilka ligger i katalogen ”OL_access”.
Rapporter från de undersökningar som tagits med finns i
katalogen ”OL_rapporter” förutom i de fall då digitala
rapporter finns i RAÄ:s databas Samla. För dessa finns en URI
i metadata-lagret som hänvisar till Samla.
Ett separat exceldokument; OL_översikt.xlsx sammanfattar
de projekt som identifierats, inklusive de som inte har
arbetats in i databasen, under fliken ”Restposter”, samt
rapporter som kontrollerats inom projektet men som vi
konstaterat inte är relevanta, vanligen eftersom de är utanför
korridoren, i fliken ”Övrigt”.
Samtliga objekt knyts samman via ett ID, vilket är gemensamt
för alla objekt som hör till ett och samma projekt, och det
används även i namnen på planer, rapporter och
accessdatabaser. För en utförligare beskrivning se
”Databasstruktur”, nedan.
Tillvägagångssätt
Arkivsökningar
För att identifiera alla undersökningar som utförts inom
Ostlänklen-korridoren har omfattande arkivsökningar
genomförts, vilket påbörjades under våren 2013. Sökningar
utgick dels från de registrerade fornlämningarna i FMIS, och
eventuella hänvisningar till rapporter och diarienummer som
påträffatas där. Utöver det har VITALIS, ATA och
länsmuseernas arkiv samt Uppsala universitetsbibliotek letats
igenom sockenvis för att hitta objekt inom korridoren.
Rapporterna har skannats som pdf. För 2000-talet har det delvis
varit möjligt att komma åt digitala rapporter från RAÄ:s databas
Samla eller från de olika undersökarnas hemsidor. Även
handläggare på Länsstyrelserna har tittat igenom deras diarier
efter relevanta undersökningar.
Trots det omfattande och noggranna arbete som lagts ner på att
identifiera undersökningar är det möjligt att det finns
undersökningar som vi inte kunnat hitta. Bland annat
Linköpings stadslager, RAÄ 153, och Nyköpings stadslager,
RAÄ 231, som är mycket stora kan innehålla undersökningar vi
inte kunnat identifiera. En tidsmässig gräns har satts till
undersökningar efter 1965, men även en gravfältsundersökning
3(8)
från 1959 som påträffats inom korridoren och som gick att
georeferera har lagts in. Ett antal undersökningar har inte varit
möjliga att lägga in i databasen, då det inte gått att hitta
rapporter eller planer för undersökningarna, eller då dessa inte
har varit möjliga att georeferera på grund av att man inte märkt
ut koordinater eller lokala koordinater som inte definierats samt
att det inte funnits tillräckligt kartunderlag för att göra en
rektifiering mot karta eller flygfoto. Dessa finns listade som
restposter i OL_översikt.xlsx.
GIS-arbete
Merparten av arbetet har gått ut på att georeferera kartor och
planer i GIS (ArcGIS 10.2). Underlagen var ofta var i
kommunala koordinatsystem, Linköpings, Norrköpings
respektive ST74, och dessa har georefererats i de lokala
systemen. Där har schakt digitaliserats och sedan projicerats om
till SWEREF99 TM utifrån samband framtagna i programmet
MapTrans. Därefter har planerna georefererats in igen för att
passa med schakten. Databasen innehåller således framför allt de
schakt som berörts av undersökningar samt georefererade planer
så att man kan se vad som hittats. I mån av tid har även
anläggningar digitaliserats in. Dessutom har metadata skapats
som en polygon som täcker in alla objekt för ett projekt.
I de fall då det funnits digital data tillgänglig har den används
som underlag, och anpassats till den datastruktur som använts
för projektet. För dessa projekt finns det vanligtvis betydligt mer
information om undersökningen tillgänglig, och all denna
information har också tagits med. All data är dock enhetlig i den
mån att de har samma grundläggande information, det som
beskrivs under ”Datastruktur”, medan den eventuella ytterligare
informationen som tillkommit genom digital data är mer eller
mindre ostrukturerad. När digitala data funnits har
arbetsmetoden varit att klistra in objekten i ett antal tomma
mallar och sedan kopiera in attributdata i rätt fält så att all
information blir enhetlig. Det innebär att all den information
som finns i de datalager som vi fått tillgång till i digital format
finns tillgängligt och ingen information har sorterats bort, utan
informationen har bara strukturerats om för att harmonisera med
övrig data.
25 projekt fanns redan tillgänglig från Östergötland från det
projekt som pågått där under 2011 och 2012. Dessa har då
uppdaterats till aktuell metadatastruktur och ingår i det data som
levereras för Ostlänken.
4(8)
Datastruktur
Den metadata som använts för GIS-datan bygger på den som
tagits fram i sammarbete med Länsstyrelsen i Östergötland
under ”Handlingsplan för uppdragsarkeologi” som pågått 2011
och 2012. För projektet med Ostlänken har en mer tydligt
definierad terminologi tagits fram för flera av det kolumner som
finns i metadatan, och dessutom har ett fält ”Samla” lagts till,
vilket hänvisar till RAÄs rapportdatabas. I sammarbete med
Svensk Nationell Datatjänst (SND) har ett schema för
periodindelning tagits fram, för att underlätta sökningar i SNDs
system vad gäller olika begrepp och kronologisk kontinuitet.
Den grundläggande informationen som finns i alla projekt är
beskriven nedan.
OL_projekt.shp (Metadata)
ID
ID (nyckel) för projektet, kopplas till alla shape filer (ID)
Projekt
Lan
Landskap
Kommun
Socken
Lst_Dnr
Org
Org_Dnr
Tid
Typ
Lamningsty
Datering
RAA_nr
Rapport
Indata
Format för ProjektID med 6 siffror: Länsnr [1] (Östergötlands län = 5,
Södermanlands län = 4, Stockholms län = 1), undersökningsår [2] (första
året om fler än ett), löpnummer [3].
Tex: 509001 (ÖG, 2009, första projektet inlagt i databasen).
Ev benämning på projektet
Län
Landskap
Kommun
Socken
Länsstyrelsens dnr för projektet
Undersökande organisation (UV Mitt, UV Linköping, SAU, AK, KM etc.)
Undersökande organisationens dnr för projektet
Årtal (och månader) för arkeologiska undersökning(ar)
Datumangivelse för när utgrävningar skett skrivs enligt iso-standard:
YYYY-MM-DD:
2001-05 = utgrävningen skedde i maj...
2001-05/2001-07 = utgrävningen skedde från maj till juli... (period)
2001-05, 2001-07 = utgrävningen skedde i maj och i juli...
Undersökningstyp. För utredningar respektive förundersökningar skrivs
enbart ”Utredning” eller ”Förundersökning” ej etapp.
Enligt FMIS ordlista - http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6433
Datering som även täcker in kontinuitet – enligt SNDs schema, nedan.
Fornlämningsnummer för berörda fornlämningar från FMIS. Format:
skriv kompletta RAÄ-nr så som de står i FMIS. Står det ett annat
(gammalt) i rapporten så skriv in det under Anmärkning. Ex: Borga 12,
Borga 45, Borga 102:1, Vreta kloster 12
Rapport där undersökningen är publicerad
(ÖLM rapport 2011:35 / SAU 2012:4 / UV Öst 2005:56)
Datum för när ev digital data kom projektet tillhanda
5(8)
Dig_datum
Dig_namn
Precision
Arkiv
Fynd
Anm
Samla
XMax
XMin
YMax
YMin
Datum då projektet digitaliserades, klart dag (tex 130112)
Ansvarig(a) för digitala data, initialer (DL)
Beskrivning av geodatans ursprung och precision, tex RTKGPS/totalstation, RMS, uppskattning från geografi/byggnader
Hänvisning till arkiv
Hänvisning till magasin
Intrasisnr om det finns. Eller beskrivning av indata/arbetsmetod. Ev
tidigare RAÄ-nr.
Ev URI till Samla (http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/...)
Koordinat, östlig avgränsning.
Koordinat, västlig avgränsning.
Koordinat, nordlig avgränsning.
Koordinat, sydlig avgränsning.
OL_schakt.shp:
Id
text
projekt-id
Kategori
text, 50 tecken
Schakt, ruta etc
Nr_Namn
text, 50 tecken
Schack- rutnummer eller namn
B_id
text, 20 tecken
Ursprungligt inmätnings-id (B_Id i intrasis)
Typ
Utredning/FU/SU
Lagret innehåller utbredning av schakt och rutor. Id-attributet hör till projektet och är
samma för alla filer inom samma projekt. Dessutom finns möjlighet att identifiera de olika
schakten med nummer eller namn, samt kategorisera som för- eller slutundersökning,
schaktövervakning, ruta eller annat.
OL_anl.shp:
Id
Kategori
text
text, 50 tecken
projekt-id
exempelvis ’stoplhål’ ’härd’ ’kulturlager’
’stenpackning’ etc
Anläggningsnummer eller beteckning
Anl_nr
text, 50 tecken
B_id
text, 20 tecken
Stenar som är delar av anläggningar, men inmätta som ”sten” etc ska vara här!
Lagret med anläggningar och enkla kategorier. Notera att man kan ha mycket mer
information med om så önskas, se nedan.
OL_ovr.shp:
Id
text
projekt-id
Kategori
text, 50 tecken
exempelvis ’recent’ ’utgår’ ’störning’ ’sten’
Anl_nr
text, 50 tecken
Ev anläggningsnummer för anl. som utgått
B_Id
text, 20 tecken
Inmätta objekt som inte är arkeologiska objekt, inklusive topografiska objekt och
anläggningar som utgått.
OL_linje.shp:
Id
Kategori
text
text, 50 tecken
projekt-id
exempelvis ’kant’, ’avgränsning’ etc
6(8)
B_Id
text, 20 tecken
Objekt som mätts in som linjer.
OL_punkt.shp:
Id
text
projekt-id
Kategori
text, 50 tecken
exempelvis ’brända ben’ ’pinnhål’ etc
Fynd_nr
text, 10 tecken
fyndnummer
Prov_nr
text, 10 tecken
provnummer
B_Id
text, 20 tecken
Objekt som mätts in som punkter kan dels vara fynd (i olika grad av specificering) prover
anläggningar som har mätts in med en mittpunkt, eller andra punkter.
OL_multipunkt.shp:
Id
text
projekt-id
Kategori
text, 50 tecken
exempelvis ’terrängformation’ ’skärvsten’ etc
B_Id
text, 20 tecken
Multipunkter är objekt som består av ett flertal punkter var.
Förutom dessa grundläggande attribut som beskrivits ovan
innehåller alla filer dessutom ett attribut för fritext:
Text1
text, 250 tecken
Syftet med dessa är att om det redan finns mer utförlig
information till objekten, som underklasser, beskrivningar,
kontexter, relationer eller annat så kan det behållas.
I de fall då digital indata har innehållit ytterligare information,
tex om vidare analyser av fynd med material och tolkningar, så
har den informationen behållits, och ligger som ytterligare
attribut efter de ovan beskrivna. De kommer således inte vara
beskrivna i metadatan, utan för att tolka dessa hänvisas till
rapporten. För projekt exporterade från intrasis finns merparten
av tabelldata i de access-databaser som följer med. För att
använda denna information behöver man koppla samman
geometrierna med tabellerna genom de databasnycklar som
finns för Intrasis-datan.
Tillgängliggörande
Data som sammanställts inom projektet levereras till
Trafikverket och Länsstyrelserna i Östergötland, Södermaland
och Stockholms län i form av sammanslagna GIS-lager som
innehåller all information för Ostlänken på ett lätt överskådligt
sätt så som beskrivits ovan. Kopior på datafilerna skickas även
till alla arkeologiska kontor som bidragit med information till
projektet.
7(8)
Dessutom kommer kopior att skickas till SND för långsiktig
arkivering och tillgängliggörande genom deras söksystem. Till
SND levereras datafilerna uppdelade på individuella projekt så
att de kan hanteras enskilt. Det material som skickas till SND
kommer dock först kompletteras genom att arkeologiska
anläggningar digitaliseras, ett arbete som fortsätter med
praktikanter. Leverans till SND blir således först när dessa
kompletteringar är klara, och då kan även förnyad leverans
göras till de som redan fått data om intresse finns.
Deltagare och arbetsinsatser
Daniel Löwenborg har lett GIS-arbetet vid Uppsala universitet.
Amanda Norgren har under 2013 arbetat med arkivsökningar,
och under 2014 som GIS-operatör och arkeolog. Övriga GISoperatörer/arkeologer är Emelie Svenman, Anders BornfalkBack och Sebastian Liahaugen som arbetat med projektet i
januari-februari 2014, samt Amanda Karn och Kajsa Pettersson
som gjort praktik inom projektet. Amanda Karn har haft
huvudansvar för materialet från Stockholms län och arbetat med
att kvalitetssäkra projektet. Dessutom har Kristin Ilves arbetat
med några av de projekt som gjordes år 2012. Kontaktpersoner
vid länsstyrelserna har varit Magnus Djerfsten, Per D
Gustafsson och Jan Dunér.
8(8)
