Skånsk borgforskning

advertisement
Skånsk borgforskning
Af ph.d. studerende Johan Wallin og lektor Anders Ödman.
(red. Dorthe Danner Lund)
Den skånska borgforskningen kan sägas börja med Otto Rydbecks undersökning av den medeltida
borgen i Skanör som publicerades 1935. Arbetet var objektinriktat och utfördes helt och hållet av
Rydbeck själv. Det historiska källmaterialet var rikligt och lätt att sammanföra med de arkeologiska
rönen. På detta sätt fortsatte borgforskningen med undersökningar av bland annat Glimmingehus,
Lillö, Lindholmen, Falsterbohus, Helsingborg och Sölvesborg.
År 1982 – 1988 genomförde Lunds universitet projektet Kulturlandskapet under 6000 år. En
tvärvetenskaplig studie av människan och landskapet i en sydskånsk bygd, mer känt som
Ystadsprojektet. Projektet var tvärvetenskapligt och inbegrepp arkeologi, medeltidsarkeologi, historia,
kulturgeografi och växtekologi. En givande tvärvetenskaplig studie av huvudgårdarna (borgarna) i
området genomfördes av Sten Skansjö (historia), Anders Reisnert (medeltidsarkeologi) och Mats
Riddersporre (kulturgeografi). Hans Andersson framförde i Ystadsprojektet begreppet ”Maktens
landskap”. Landskapet är enligt Hans Andersson det rum i vilket livet utspelar sig och från vilket
resurserna tas. Kontrollen över landskapets sociala rum och resurser var av stor vikt under medeltiden,
vilket återspeglades i uppförandet, utformningen och placeringen av kyrkor, huvudgårdar och borgar i
landskapet.
År 1986 påbörjades projektet Norra Skånes Medeltid där frågeställningar kring administration,
kolonisation, kommunikation och produktion skapade hypoteser kring borgetableringen i området.
Skeingeborg, från ca. 1200, kunde förklaras utifrån kommunikativa behov medan Losborg och
Vittsjöborg, från 1300-talet, kunde förklaras utifrån den lokala produktionens behov. Hovdala, också
från 1300-talet, söker ännu sin förklaring men möjligt är att det rör sig om ett kungligt behov av att
kunna bevaka vägtrafiken.
I arbetet har flera olika discipliner deltagit. Den största hjälpen har kvartärgeologer bidragit med.
Pollenundersökningar har med stor tydlighet visat på kolonisationsförlopp och bruket av åker, äng och
skog. Järnproduktionen i området har belysts genom inventeringar av olika limonitmalmer.
Metallurgisk expertis har analyserat järn och slagger och på så sätt kunnat visa spridningen i rummet
av områdets järnprodukter och visat på vilka järnkvaliteter som producerats och vad de var lämpliga
för. Kulturgeografiska analyser av historiskt kartmaterial har visat på bygdens framväxt från sen
vikingatid fram till skiftena.
Borgen är en knutpunkt i ränteflödet och inom projektet har just räntans art och dess flöde varit en
bärande fråga.
Ett annat liknande projekt skapades av Lunds Universitets arkeologiska institution. Objektet var den
kungliga länsborgen Lindholmen. Det äldre fyndmaterialet begärdes ner från Stockholm. Utifrån nya
frågor gjordes mindre utgrävningar och i ett tvärvetenskapligt arbete mellan institutionens studenter
och lärare, historiker, kulturgeografer och andra producerades en bok som kom 1995.
Ett annat trevligt samarbetsprojekt som kan nämnas är arbetet med Vallabacken i Vitaby.
Arkeologiska institutionen i samarbete med Högskolan Kristianstad, Riksantikvarieämbetet UV-syd
och Malmökulturmiljö hjälptes tvärvetenskapligt åt med kvartärgeologi, kulturgeografi,
historieforskning och arkeologi.
Kärnan i Helsingborg. 1976 prövades den dendrokronologiska dateringsmetoden på Kärnan under
Rikard Holmbergs ledning. Resultaten visade att det stora kärntornet i den kungliga länsborgen
började att uppföras 1316. Åren 1998, 2001, 2004 genomfördes förnyade arkeologiska undersökningar
inom borgområdet. Syftet var att bringa klarhet om ringmuren och rundkyrkan. Vidare genomfördes
ett byggnadsarkeologiskt projekt med Kärnan som undersökningsobjekt. Syftet var att utveckla en
dokumentationsmetod för byggnader.
Projektet Maktens landskap, en region i förändring. Sydöstra Skåne under 600 år under ledning av
Lars Jönsson påbörjades 2002. Syftet är att studera maktstrukturens förändring i tid och rum i sydöstra
Skåne. Arkeologiska undersökningar har företagits 2003 och 2004 i borglämningen Gladsaxehus.
Borgen är känd från 1300-talet och var då en privatborg. Den omvandlades runt 1400 till en kunglig
länsborg, vilket förändrade maktstrukturen i sydöstra Skåne.
Högskolan Kristianstad har under en rad år bedrivit det tvärvetenskapliga projektet Helgeådalens
natur- och kulturlandskap i ett långtidsperspektiv. Sten Skansjö har inom projektet främst riktat in sig
på Helgeådalens medeltida godslandskap. För att utöka kunskapen om de medeltida adelsgodsens i
området har det företagits arkeologiska undersökningar av borglämningarna Gamlegård i Vittskövle i
samarbete med Regionmuseet Kristianstad och Lyngby i samarbete med Lunds Universitets Historiska
Museum. De två borgarna var under medeltiden privatborgar. Förnyade undersökningar i Lyngby skall
ske under hösten 2009.
Under senare år har Riksantikvarieämbetet UV-syd arbetat i Örkelljungaområdet och indirekt kommit
att finna förklaringar till borgens etablering och funktion. Också här omfattades tvärvetenskapligheten
av kulturgeografi, kvartärgeologi och historieforskning. De resultat angående kolonisation och
råvaruutnyttjande som på 1980-talet kommit fram genom projektet Norra Skånes Medeltid. Och dessa
faktorers avgörande för borgetablering har tagits upp i resonemang kring Örkelljungaborgen utan att
ett spadtag gjorts på borgplatsen. Genom att borgen har aktualiserats har den också omtolkats till sin
form vilket i sin tur gör att den hamnar i ett annat kronologiskt rum. Genom det tvärvetenskapliga
resonemanget är manegen nu krattad för en arkeologisk undersökning av den Söborg-/Sigosta-lika
borgen i Örkelljunga, platsen för medeltida kungamöten och Skånes yttersta försvar mot det medeltida
Sverige.
Regionmuseet Kristianstad driver sedan 2007 ett forskningsprojekt om den medeltida
ärkebiskopsborgen i Åhus under ledning av Jimmy Juhlin Alftberg. Syftet är dels att förstå borgens
byggnadshistoria och dels dess roll som ärkebiskopsborg och sedemera som kunglig länsborg.
Givande arkeologiska och byggnadsarkeologiska undersökningar har genomförts. Undersökningarna
har ökat kunskapsläget om vilket byggnadsmaterial som använts vid uppförandet av borgen och
varifrån det kom och dels om förändringar av borgens utformning under medeltiden.
Sammanfattningsvis kan sägas att den skånska borgforskningen sedan 1980-talet har arbetat utifrån ett
tvärvetenskapligt perspektiv, vilket genom sin mångfald av infallsvinklar har ökat kunskapen om
borgarnas betydelse och roll i det medeltida samhället.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards